I T i S. Ett år i naturen. Ett ITis-projekt höstterminen Med. Klass 3-5 d och Recurscentrum. Gamlegårdskolan i Kristianstad

Transkript

1 I T i S Ett år i naturen Ett ITis-projekt höstterminen 2000 Med Klass 3-5 d och Recurscentrum På Gamlegårdskolan i Kristianstad Håkan Algotsson Christina Göransson Carina Nilsson Lena Nilsson

2 Innehåll 1 Inledning 1.1 Bakgrund till rapporten 1.2 Aktuell skola 2 Syfte och frågeställningar 2.1 Syfte med projektet 3 Litteraturen 4 Projektets genomförande 4.1 Metoder 4.2 Genomförande 5 Resultat 5.1 Introduktion till redovisningen 5.2 Analys 6 Diskussion 6.1 Diskussion runt projektet Litteraturförteckning

3 1. Inledning 1.1 Bakgrund till rapporten Vi i 3-5d och resurscentrum har sedan tidigare ett samarbete då vi bland annat har varit på lägerskolor, utflykter, teater- och studiebesök tillsammans. Både barn och vuxna har haft glädje och nytta av detta samarbete. När vi tidigare har varit ute i naturen har vi märkt ett stort behov hos barnen att få uppleva och upptäcka. Samtidigt har det funnits en stor rädsla och osäkerhet hos många av dem. Vi har därför ofta diskuterat möjligheterna till ett utökat samarbete i ett naturtema som sträcker sig över en längre tidsperiod och under mer organiserade former. När vi fick erbjudande om att ansöka till ITiS såg vi ett tillfälle att genomföra detta. Vi som har arbetat med det här projektet är, förutom de 28 eleverna, fritidsledare Håkan Algotsson, fritidspedagog och elevassistent i resurscentrum, förskollärare Christina Göransson, lärare i resurscentrum, lågstadielärare Carina Nilsson, lärare i 3-5d och grundskollärare Lena Nilsson, klasslärare i 3-5d. Vårt resurscentrum fungerar som ett miniskoldaghem på skolan och har för närvarande fyra elever inskrivna i sin verksamhet. 1.1 Aktuell skola Gamlegårdskolan är belägen mitt i ett hyreshusområde, i utkanten av Kristianstad. Närområdet består av Näsby fält, Lingenäset och Araslövssjön inom gångavstånd. Skolan är en F-5-skola, med cirka 180 barn fördelade på fyra F-2-klasser respektive fyra 3-5-klasser. Barnen på skolan har till cirka 80 % annan kulturell bakgrund än svensk. De lokaler som 3-5d och resurscentrat har tillgång till är utrustade med 3 datorer, vilka alla är kopplade till kommunens server. Barnen har hittills främst använt datorerna som ordbehandlare, men alla håller på att få egna e-postadresser och tillgång till kommunens BUF. Det är många av våra elever som har liten datorvana och aldrig har surfat på nätet.

4 2. Syfte och frågeställningar 2.1 Syfte med projektet Ett av de största målen är att få barnen att våga och vilja gå ut på Näsby fält, för att leka och ha roligt. Följande punkter hade vi i vår projektbeskrivning. Dessa är de mål vi haft under höstterminens naturprojekt. De gäller även för resten av läsåret eftersom vi kommer att fortsätta med projektet. Upptäcka närmiljön. Lära sig se och upptäcka det som finns i naturen. Våga ge sig ut i skog och mark. Den som vet mer ser mer. Vidga elevernas omvärldsuppfattning, genom att visa på alternativa aktiviteter i närmiljön. Genom natur och djur arbeta med etik och värdegrunder. Respekt att visa och känna respekt för sin omgivning. Ge eleverna en ökad tro på sin egen förmåga. Öka motivationen och förstärka naturupplevelserna. Vi önskar att med datorns hjälp studera natur och naturfenomen i övriga Sverige och på så sätt hjälpa barnen att öka både sina kunskaper om Sverige och förmågan att använda datorn i sitt informations- och kunskapssökande. Vi vill lära oss att använda datorn till mer än ordbehandling, t.ex. hemsidor. Kunna dokumentera med hjälp av digitalkamera. Vi ska ha roligt tillsammans.

5 3. Litteraturen Vi har läst den litteratur som har varit obligatorisk för oss. Bredden har varit stor och innehållet har tilltalat oss olika. Det har varit givande att diskutera vissa artiklar i seminariegrupperna, för att få höra andras tankar kring ämnet. Häftet Med eller utan filter var det som vi i arbetslaget diskuterade extra mycket. Det väckte tankar kring ämnen som vi inte hade funderat på före starten av ITiSprojektet. Vi har inte använt datorerna i skolarbetet i någon större utsträckning tidigare och därför inte diskuterat etiken som ett ITiS-problem. Etikdiskussionerna gäller ju inte enbart datoranvändandet, utan ett förhållningssätt till allt arbete vi göra, vårt förhållningssätt till eleverna, mm. Studiematerialet av Ingela Cronsioe, som bland annat handlade om inlärningsstilar har vi funnit mycket intressant. Vi har en förhoppning att kunna utveckla detta framöver, för att underlätta för barnens lärande. Att skapa miljöer och göra barnen medvetna om sin egen inlärningsstil borde kunna underlätta skolarbetet både för dem och för oss. Häftet om BUF IKT-policy är viktig att ha läst, nu när vi ska introducera våra elever på BUF:en.

6 4 Projektets genomförande 4.1 Metoder Vi har valt att dela upp projektet i två delar. Den ena handlar om att ge barnen upplevelser och vana av naturen och den andra delen handlar om vår egen IKT-utveckling. Arbetet med barnen har till stor del varit förlagt till Näsby fält, där vi har lekt och upptäckt, haft naturstudier och fria aktiviteter. Lägerskolan vid Råbelövssjön var en stor upplevelseaktivitet. För att ge barnen möjligheter att jämföra olika naturtyper, har vi också åkt till Nyteboda, en riktig urskog. För reflektion och bearbetning har både vi och barnen bland annat skrivit i våra projektböcker. Under arbetet tillsammans med barnen har vi lärt oss att dokumentera med hjälp av digitalkamera. Vi har bearbetat bilderna, lagt in dem i texter och på hemsidor. Arbetet med att göra hemsidor har varit en stor del av datorarbetet för oss vuxna, mellan de olika dagarna tillsammans med barnen. 4.2 Genomförande Vi har använt en dag i veckan till detta projekt. De allra flesta gångerna har vi varit ute, antingen på fältet eller i närheten av skolan. En dag åkte vi till Nytebodaskogen. Ibland har vi varit ute hela dagen, andra tillfällen har vi delat upp tiden i aktiviteter ute och sedan efterarbete i skolan. Efterarbetet har sedan växlat mellan skriftliga och praktiska uppgifter. Ibland har hela gruppen varit tillsammans och vid andra tillfällen har vi varit uppdelade i tre grupper, med en vuxen på ca nio elever. En del aktiviteter har barnen jobbat självständigt i sina matlag som har bestått av fyra elever per grupp. Barnen har, efter varje tillfälle, haft i uppgift att fundera över sina upplevelser och skriva ner sina tankar i projektböckerna. Vi, vuxna, har också fortlöpande skrivit ner tankar och funderingar kring arbetet, både egna tankar i våra projektböcker och mer offentliga reflektioner i ITiS-loggboken. Barnens första uppgift blev att besvara ett antal frågor ( se bil.1). De besvarade dem enskilt och skrev i sina projektböcker. Tanken är att vi ska återkomma till de här frågorna med jämna mellanrum. Vårt arbete startade redan vårterminen 00, då vi la upp planerna för lägerskolan. Den skulle vara den stora avsparken. Målet var att göra lägerskolan till en stor upplevelse, saker som barnen inte varit med om förut. Tanken var att vi skulle bo i tält och att barnen skulle tillaga den mesta maten själva på stormkök. Vi började därför förberedelserna med att lära oss hantera stormköken och gick igenom säkerhetsföreskrifterna. Vi tog stormköken med oss ut på fältet och kokte

7 nyponsoppa. Vi hade sedan ett litet handhavandeprov, där barnen fick stå för kaffekokningen till föräldrarna vid vårt informations- och föräldramöte. Torsdagen den 7 september cyklade vi till Tryneboa, strax norr om Råbelövssjön. En cykeltur på ca 8 km. Det blev en hel del cykel- och trafikvett inbakat i den här turen. Efter ett antal små raster och drickpauser var vi framme vid torpet i Tryneboa. Där väntade all vår utrustning som hade kört dit på släp. Mycket av den första dagen gick sedan åt till att iordningställa vår lägerplats. Vi hjälptes åt att slå upp två militärtält, ett för flickorna och ett för pojkarna. Allt vatten till disk, matlagning och hygien fick barnen pumpa upp. Matlagning, krabbelurstekning och diskning tog lång tid denna första dag. Övrig tid ägnade vi åt att leka, gå på upptäcktsfärd ner till sjön och mysa i tälten. Nästa dag gick allt mycket snabbare, även cykelturen hem. Efterarbetet hemma på skolan bestod i att vårda materiel. Vi gjorde vid tälten, som hade hängt på tork över helgen, och vek ihop dem efter konstens alla regler, och vi skrubbade stormköken riktigt rena. Vi satte oss sedan i två grupper, en flick- och en pojkgrupp, och skrev vars en diktering om våra upplevelser. Det blev två, något olika, berättelser. Dessa berättelser och stora målningar satte vi sedan upp på skolan. Därefter skrev de flesta barnen en egen berättelse i projektböckerna om sina egna upplevelser och vi tog fram bilder från datorn och satte in i böckerna. Ytterligare en uppgift i projektböckerna blev att göra en beskrivning av hur man sätter ihop och använder ett stormkök. Vi har sedan besökt Näsby fält vid ett flertal tillfällen och haft olika aktiviteter. Vi har gjort en inventering av sensommarblommorna och upptäckte då, att det fanns väldigt många olika blommor gömda i gräset. Vi pressade dem i en växtpress och laminerade dem på olika sätt. Vi har gått på upptäcktsfärd för att försöka hitta till Araslövssjön. Det var inte så lätt och vi fick, efter en lång promenad genom aleträsket, slutligen ge upp och vända om. Vi har lekt i vår björkdunge flera gånger och haft olika lekar och aktiviteter där. Björkdungen är en liten dunge som ligger mitt ute på fältet, på bra avstånd från bostadsområdet och skolan. Där har vi lekt pepparkaksgubbar, dunkgömme, sten-sax-påse, haft tipsrunda, lekt Kims lek, letat småkryp mm. Inte långt från björkdungen ligger klätterdungen. Där har vi klättrat i träd, använt stormkök och hittat frukt på de gamla knotiga fruktträden. Vi har krupit runt med burkar och skedar och letat insekter. Dem tog vi sedan med oss till skolan och studerade i förstoringsglas och ritade av dem så detaljerat som möjligt. I bostadsområdet har vi letat upp olika trädslag och samlat in vackra höstlöv som vi sedan har pressat i växtpressen och sedan målat dem en blandning av trälim och vatten för att bevara dem. Barnen har inte i detta skede använt datorerna särskilt mycket. De har tittat på bilderna med hjälp av datorerna och skrivit ut några av texterna som vi sedan har lagt in på vår hemsida.

8 I oktober besvarade eleverna de sju frågorna ytterligare en gång. Vi vuxna har under den här tiden jobbat mycket med att lära oss Netscape och Paint Shop Pro, samt använt de här programmen för att kunna presentera barnens och vårt arbete på en hemsida. 5 Resultat 5.1 Introduktion till redovisningen Vi har fortlöpande utvärderat arbetet både själva och tillsammans med barnen. Den här redovisningen sammanfattar arbetet till dags dato. Detta berör ITiS-projektet. Arbetet med barnen och vårt naturprojekt kommer att fortsätta även nästa termin. 5.2 Analys Ett konkret exempel på vår egen IKT-utveckling är de hemsidor som vi har skapat och som kan ses på De sju frågorna, som hittills har besvarats två gånger, är ett sätt för oss att utvärdera vårt arbete. Nedan har vi gjort en sammanställning av ett antal utvalda elevers svar på frågorna från augusti och oktober. Svaren är hämtade från olika elevböcker. Hos en del elever kan vi inte av svaren, i deras böcker, utläsa någon större förändring.

9 1. Vad tänker du på när du hör ordet natur? 2. Vad gör du när du är i naturen? 3. Hur ofta är du ute i naturen? 4. Vad tror du att det finns på fältet? 5. Vad tror du man kan göra på fältet? 6. Kan någonting vara farligt i naturen? 7. Kan man lära sig något av/i naturen? Augusti När jag hör ordet natur tänker jag på hälsan. Hur man mår ute i naturen. Att vara ute i naturen. Jag promenerar och pratar. Jag brukar gå med min hund och ibland leker jag. Jag leker och klättrar i träd. Inte så ofta, men ganska ofta med skolan. Jag brukar vara ute i naturen cirka en gång i månaden. Djur och frukt. Jag tror det finns mycket vackra saker och djur. Promenera och prata. Jag brukar bygga kojor och bara vara ute och gå. Titta på blommor och djur och man kan leka. Ja, många fästingar och ormar, och nära vatten. Att tycka om naturen. Ja, när man har gått vilse. Oktober Jag tänker på blommor, växter, vatten, ren och frisk luft, människor och djur. Jag tänker på alla djuren som finns i naturen, träd, fåglar och ljud. Jag promenerar, tittar på saker, leker, lyssnar på fåglarna och luktar på de vackra blommorna. När jag är i naturen brukar jag vara med min mamma och pappa eller kompisar. Vi brukar titta, lyssna och undersöka, sedan går jag hem och skriver om det. Ibland plockar jag blommor med mig hem. Jag leker, ser mig omkring och tittar efter smådjur. Ganska ofta, både i skolan och när jag är ledig. En gång i veckan. (Varje vecka.) Träd, fåglar, djur, ljud och svampar. Jag tror arr det finns liv, växter, troll, småkryp, fåglar och andra saker. Leka, prata och promenera. Jag tror att man måste ha fantasi. Man kan göra nästan vad som helst. Gå runt och inte förstöra smådjurens hem. Ja, det finns ju alltid någonting som är farligt. Djuren, gömda stenar mm. Jag har lärt mig att vara försiktig med naturen. Lära känna naturen bättre. 9 år 10 år 9 år 10 år

10 Ja, massor. Man kan lära sig om alla djur, växter och om livet i naturen. Ja, det kan man. Till exempel vad man kan äta från naturen och vad växterna heter. Diskussion 6.1 Diskussion runt projektet Att starta terminen och projektet med en lägerskola upplevdes av både barnen och personalen som positivt. De farhågor vi hade angående att sova i tält ute i skogen, att leva relativt primitivt utan rinnande vatten och elektricitet samt att cykla denna sträcka, besannades inte. Att själva laga mat och att klara av att sova i tält har barnen upplevt som spännande och något som de inte var säkra på att klara från början. De allra flesta var mycket nöjda med sig själva och sin insats efter lägerskolan. Vi kände oss väl förberedda och hade rekognoserat lägerplats och cykelvägar innan. Det var helt nödvändigt att ha tränat handhavandet med stormköken i förväg. Däremot hade våra brandsäkerhetsförberedelser kunnat vara bättre. Nu hade vi turen att slippa större intermezzon. På det hela taget fungerade lägerskolan mycket bra både praktiskt och rent upplevelsemässigt, vilket var det stora målet med lägerskolan. Närheten till naturen, Näsby fält, har varit en förutsättning och en anledning för hela projektet. Även om området ligger väldigt nära barnens bostadsområde, har det inte varit naturligt för flertalet av barnen att vistas där. Vi har inte upplevt att barnen tycker det är enformigt att gå dit, trots att vi gör det ofta. Däremot har vi nog ännu inte fått barnen att själva ta sig dit i någon större utsträckning, vilket är ett av våra mål med det här projektet. Vi har känt att vi, vid flera tillfällen, borde ha delat upp oss i mindre grupper. När det gäller att se, lyssna och uppleva bör man vara små grupper. I mer styrda aktiviteter, känner vi att det har fungerat bra att vara större grupper. Efterarbetet att skriva i loggböckerna har periodvis upplevts som lite enformigt av en del elever, och vi har då ändrat uppgifterna. Vi har också valt att jobba i par eller grupper med efterarbetet och arbetat med olika praktiska uppgifter parallellt med skrivandet. I början hann vi också läsa barnens tankar och skriva små kommentarer till dem i större utsträckning än vad vi har gjort den senaste tiden. Barnen tyckte det var spännande att få en kommentar av oss vuxna och det var en sporre till att skriva. Där behöver vi hitta ett system att få denna respons att fungera bättre, för det känns viktigt. Vi har också under perioden samarbetat med Naturskolan och därigenom fått många bra tips och idéer om hur vi kan arbeta med vårt projekt. Sam Peterson och Jarmila har deltagit vid flera tillfällen. Detta har känts inspirerande och vi hoppas att samarbetet kan fortsätta även under våren då vi går vidare med vårt arbete på Näsby fält.

11 Vi har däremot inte gett barnen så många tillfällen att arbeta vid datorerna ännu. Datorn har inte behövts för det arbetet som vi hittills har gjort. Dessutom har vi inte hunnit ge dem de grundläggande datorfärdigheterna som behövs och inte heller gett dem deras adresser på BUF:en. Vid den prioreting som vi har gjort, har vi ansett att detta inte var viktigast just nu. Däremot kommer detta att vara en av de saker som vi kommer att prioritera i det fortsatta arbetet. Vi kommer också att försöka nå ut i Sverige via internet längre fram. Våra etikdiskussioner har handlat om allemansrätt, att vara aktsam om ALLT levande och om uppförande i allmänhet och i naturen. Vi har upplevt det positivt att träffa andra ITiS-arbetslag på seminarierna. Det är givande att diskutera och utbyta erfarenheter med andra. Vi vuxna har tidsmässigt haft goda förutsättningar att arbeta med ITiS. Genom att våra kolleger har ställt upp och arbetat i våra klasser har vi haft möjlighet att arbeta med projektet på ordinarie arbetstid. Genom detta har vi alla fyra kunnat lära oss hemsideskapandet och arbetet med rapportskrivandet. Det har tagit tid men varit mycket givande. Nu besitter vi alla fyra en stor del kunskap om datorer och rapportskrivning, vilket kanske inte hade varit möjligt annars. Vårt samarbete i arbetslaget kring och med projektet fungerar mycket bra, trots att vi inte dagligen arbetar tillsamman. Vi trivs tillsammans, lär oss mycket och hjälps åt i vårt datorarbete och hemsideskapande. Det ska bli roligt och fortsatt lärorikt för både oss vuxna och barnen att fortsätta arbetet med naturprojektet, datorerna och arbetet med BUF:en.

12 Bilaga 1 Frågeställningar 1. Vad tänker du på när du hör ordet natur? 2. Vad gör du när du är ute i naturen? 3. Hur ofta är du ute i naturen? 4. Vad tror du att det finns på fältet? 5. Vad tror du man kan göra på fältet? 6. Kan någonting vara farligt i naturen? 7. Kan man lära sig något av/i naturen?

13 Litteraturlista Brosché, Henrik, m. fl.: Kullagret BUF IKT-policy + elever på Buffen Cronsioe, Ingela: Om inlärningsstilar, IT och skolutveckling Granström, Kjell: IT som ett hot mot en professionell lärarroll Hylen, Jan: Fönster mot omvärlden Europeiska skoldatanätet ITiS studiehandledning Johansson, Ann-Cathrine: Det finns ingen IT-pedagogik Knark, porr och nynazism Med eller utan filter. KK-stiftelsen Natur och miljöpärmen Sandström-Madsén: Ingegärd, Att tänka med penna och dator Scherp, Hans-Åke: Om skolutveckling och skolledarens roll Waern, Yvonne & Carl-Gustav: Cyberrymden Wiklund, Ann: Ögon, öron och ord/redskap för källkritik