Marie Carlsson Christina Dellvi Sofia Helldén Sylvia Kempner Lena Nilsson Anita Pålsson Elin Trogen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Marie Carlsson Christina Dellvi Sofia Helldén Sylvia Kempner Lena Nilsson Anita Pålsson Elin Trogen"

Transkript

1 Marie Carlsson Christina Dellvi Sofia Helldén Sylvia Kempner Lena Nilsson Anita Pålsson Elin Trogen

2 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Introduktion 3 Kunskapsbakgrund 3 Syfte och frågeställningar 3 Genomförande 4 Resultat 5 Sammanfattning och diskussion 6 Diskussion och fortsättning 7 Inspirationskällor 8 Bilaga 1 - Info.brev ITiS 9 Bilaga 2 - Resa 1 10 Bilaga 3 - Resa 2 11 Bilaga 4 - Experiment 1 12 Bilaga 5 - Experiment 2 13 Bilaga 6 - Elevenkät 14 Bilaga 7 - Föräldraenkät 15

3 3 Sammanfattning Vårt projekt handlar om att få eleverna mer medvetna om sin egen inlärning och ta mer ansvar för sitt skolarbete. För att nå dit valde vi att utveckla och använda en portfoliomodell, som består av en analog och en digital portfolio. Eleverna har utifrån olika påståendebiljetter som t ex Det här är jag stolt över för att:, lärt sig att reflektera över enskilda arbeten. Vi har sett att både elever och föräldrar är positiva till detta arbetssätt. Det har skapat stor glädje i klassrummet! Introduktion När vi började projektet hade vi hört talas om portfolio och också varit på en föreläsning om hur man kan arbeta med den. Vi hade haft fortbildning med handledare från Högskolan i Kristianstad, där vi diskuterade portfolio utifrån två häften från Fortbildningsförlaget Portfolio i skolan del 1 och 2. Vi var överens om att vi ville dokumentera elevernas arbete på ett strukturerat och meningsfullt sätt och därmed få eleverna att ännu tydligare kunna se sin egen utveckling och bli mer målmedvetna. Vi ville att de skulle reflektera över sin egen inlärningssituation. Portfolierna ska också hjälpa till att tydliggöra den enskilde elevens utveckling för föräldrarna. Vi var också överens om att detta skulle ske med datorn som redskap. Kunskapsbakgrund - Var stod vi? Eleverna har under några år planerat sitt eget arbete i större eller mindre omfattning. De har utvärderat arbetet varje vecka. Även utvärdering av temaområden har skett genom att de har fått fundera över vad de behärskar bra och vad de behöver arbeta mer med. I våra kärnämnen har vi s k checklistor med målen för barnskolan och respektive årskurs i 3-5. Där har de också kunnat följa sin egen inlärnings- och kunskapsutveckling. Genom detta arbetssätt har ansvars- och medvetandeprocessen påbörjats. Vår förhoppning var att detta skulle vidareutvecklas genom portfoliomodellen. Vi vill tydliggöra ansvars- och medvetandeprocessen för eleverna genom att bättre dokumentera och utvärdera elevernas enskilda arbeten. Vi tror detta kommer att leda till att eleverna blir mer medvetna om sitt lärande och blir mer målmedvetna. Vi valde ITiS-projektet som en möjlighet till denna utvecklingsprocess. Syfte och frågeställningar Vi vill att eleverna ska bli mer medvetna om sin egen utveckling och reflektera mer över sin inlärningssituation. Vi ställde oss följande frågor. * På vilka sätt kan eleven lära sig att reflektera över sitt eget lärande? * Hur upplever eleven arbetet med portfolio? * Hur upplever föräldrarna arbetet med portfolio? * Hur kan vi använda portfolio i utvecklingssamtalen

4 4 Genomförande Så här arbetar vi nu: Som introduktion till portfolio har de vuxna spelat upp teater som beskriver det hela. Två olika karaktärer har förekommit i teatern. Den ena har från början haft mycket bra ordning på sina skolarbeten. Dessa har hon sparat på och vetat varför hon gjort det. Den andra hade ingen ordning på sina skolarbeten och visste inte varför hon sparat dessa. Med tiden fick även den andra personen klarhet i varför hon skulle spara sina arbeten. Karaktärerna har återkommit vid flera tillfällen under projektets gång bl a som inspiration vid gemensamma F-5 aktiviteter. Föräldrarna informerades dels på ett föräldramöte och dels genom ett brev hem. ( se bil.1) Eleverna har två olika portfolios, en digital och en analog. För att ett dokument ska få läggas i portfolion måste det ha en sk biljett med datum. Eleven väljer mellan dessa biljetter : Det här är jag nöjd med för att; Det här är jag stolt över för att: Så här tänker jag om detta: Det här skulle jag vilja ändra på Det här var svårt för att: Denna idé har vi hämtat från Bodil Jönssons föreläsning om Portfolio. Digital portfolio- Alla elever har fått lösenord till serven på skolan. Varje elev har en mapp som heter portfolio i sin hemkatalog. I sin digitala portfolio har de: en presentation av sig själva med foto. datorkörkort (de äldre eleverna har hjälpt de yngre) Grön Flagg aktiviteter: En resa utan bensin Experiment Ljud: Alla läser in något på svenska, de äldre även på engelska. (Inspirerade av Lars-Göran Börjessons föreläsning) andra dokument som eleven vill spara för att se sin egen utveckling. Till resorna har eleverna ritat bilder som de sedan scannat till sitt dokument. (se bil 2,3) Digitalkameran använde vi när vi gjorde experimenten (se bil 4,5). Både scanner och digitalkamera har eleverna använt vid andra tillfällen för att dokumentera andra saker till portfolion. Analog portfolio - Eleverna har fått vars en portfoliomapp i A3 format. När vi började portfolioarbetet fick eleverna välja ut arbeten som stämde överens med biljetterna. Under arbetets gång har sedan eleverna lagt dit arbeten som de vill spara. Vid utvecklingssamtalen har de äldre eleverna redan börjat visa sina portfolios. Eleven berättar själv om vilka dokument som finns och varför just dessa finns sparade.

5 5 För att ta reda på vad elever och föräldrar anser om arbetet med portfolio, använde vi oss av enkäter. Resultat Här nedan kommer vi att presentera svaren på frågorna vi ställde under rubriken frågeställningar. På vilka sätt kan eleven reflektera över sitt eget lärande? Genom införande av biljetter har eleverna fått lära sig att reflektera över sitt lärande. Ett ex. är en flicka som säger: Jag vet vad jag ska lägga i min portfolio. Jag är stolt över att jag har läst ut min första bok, boken om Ruben. Ett annat exempel är att många elever har valt biljetten det här skulle jag vilja ändra på när de lagt dit ett slarvigt arbete. Liknande kommentarer som vi har fått, visar på att eleverna reflekterar över sitt eget lärande, på ett tydligare sätt än tidigare. Även inspelningarna i den digitala portfolion bidrar till att eleverna blir mer medvetna om sin utveckling. Hur upplever eleven arbetet med portfolio? Enkäten-elever För att ta reda på elevernas inställning till arbetet med portfolio, genomförde vi en enkätundersökning i de tre klasserna (se bil.6). Antal elever som besvarade enkäten var 76 stycken. De flesta elever är positiva till arbetet med portfolio. Av 76 elever har 66 stycken svarat att de tycker mycket bra eller bra om den digitala portfolion och 62 stycken om den analoga portfolion. Endast tre elever tycker att den analoga portfolion är dålig. På frågan om varför vi jobbar med portfolio har 30 elever svarat att de vet varför, 18 elever har svarat att de inte vet och 28 elever är tveksamma. Det var många tveksamma elever i F-2 klassen och i den ena 3-5 klassen. 45 elever tror att portfolio är bra för dem, endast 5 elever tror att det inte är bra och 25 elever vet ej. Nästan alla elever har berättat om sina portfolios hemma utan att läraren sagt till om det. Hur upplever föräldrarna arbetet med portfolio? Enkäten - föräldrar Här nedan redovisar vi föräldrarnas svar på enkäten som skickades hem (se bil.7). Några enkäter var ofullständigt besvarade och några få har ej kommit in.

6 6 Näst intill alla föräldrar i 3-5 har svarat mycket bra eller bra på frågan vad de tycker om arbetet med portfolio. I F-2 klassen har hälften svarat mycket bra och bra, och övriga har ej svarat. På frågan vad deras barn tycker om portfolio har de flesta svarat mycket bra och bra. Några föräldrar har svarat att de inte har sett sitt barns portfolios. De flesta föräldrar har förstått tanken med portfolio och tror att portfolioarbetet är bra för deras barns utveckling. Några kommentarer som föräldrarna har skrivit på enkäten är följande: Man ser först resultatet då det används under en längre tid. Vi tror att portfolio är en mycket bra utveckling för vårt barn nu och i framtiden. Det skulle vara roligt att veta mer om det. Hur kan vi använda portfolio i utvecklingssamtalen? På våra utvecklingssamtal har eleverna visat och berättat om sina portfolios för sina föräldrar. Sammanfattning och diskussion På vilka sätt kan eleven reflektera över sitt eget lärande? Vi tror att eleverna genom användandet av de olika biljetterna har kommit vidare i sitt sätt att tänka om sitt eget lärande. Vi upplever att de har blivit mer medvetna om vad de behöver träna på. Det kan bero på följande: - att vi pedagoger blivit mer noga med att låta eleven tänka och förklara själv. - att vi oftare ställer motfrågor som leder till reflektion. - att de genom biljetterna tvingas tänka till utifrån nya frågeställningar. - att ljudinspelningarna på sikt kommer göra det lättare för eleven att följa sin läsutveckling. Detta gäller både svenska och engelska. Hur upplever eleven arbetet med portfolio? Som enkäten visar, är de flesta elever positiva och tycker det är intressant att arbeta med portfolio. Vi tycker att svaren på enkätfråga 1, om eleven har berättat om sina portfolios hemma, visar på intresse hos eleven. Genom observationer i klassrummen har vi sett att de tycker det är kul och att de är stolta över sina potfolios. Detta syns också när de berättar och visar sina portfolios för blivande lärare vid stadieövergång. Även på utvecklingssamtalen är de ivriga och stolta över att få visa upp sina portfolios. På frågan om varför vi jobbar med portfolio var det många elever som var tveksamma. Detta kan bero på att de endast är i startskedet och det är inte lätt för eleverna att se tanken med portfolio, eftersom dokumenten som finns där är så få. Av samma anledning, tror vi att det är därför många elever har svarat att de inte vet om portfolio är bra för dem.

7 7 Hur upplever föräldrarna arbetet med portfolio? Föräldrarna i de båda 3-5 klasserna har varit mycket positiva till arbetet med portfolio, medan hälften av föräldrarna i F-2 klassen inte har besvarat frågan. Anledningen till detta beror på att föräldrar i 3-5 har fått se sitt barns båda portfolios på utvecklingssamtalen. I F-2 klassen kom arbetet med den digitala portfolion igång senare p.g.a. lösenord till eleverna inte delats ut tidigare. Därför kunde inte föräldrarna få se deras digitala portfolio på utvecklingssamtalen. De flesta föräldrar har svarat att de har förstått tanken med portfolio. Det har framkommit genom diskussion på utvecklingssamtal, på föräldramöte och föräldraenkäten. Majoriteten av föräldrar tror att det är bra för sitt barns utveckling. Vi som pedagoger tycker att det är viktigt att föräldrarna är positiva till vårt portfolioarbete, och det inspirerar oss i vårt fortsatta arbete. Hur kan vi använda portfolio i utvecklingssamtalen? Som vi tidigare nämnt befinner vi oss i början av portfolioarbetet, därför har eleven endast kunnat visat upp ett fåtal dokument. Elevens utveckling kommer man först kunna se efter en viss tid. Vårt mål är att eleven själv ska kunna visa på sin utveckling och leda sitt eget utvecklingssamtal. Diskussion och fortsättning Införandet av den digitala portfolion har på ett naturligt sätt lett till att eleverna har fått lära sig att använda digital teknik t.ex. scanner, digitalkamera och ljudinspelare. Vår vision är att vi till hösten ska kunna lägga in rörliga bilder i den digitala portfolion, där även de praktiska ämnena kan dokumenteras t.ex. idrott, teater/drama och slöjd. Vi ser även att vi kan utveckla användandet av ljudinspelaren inom t.ex. musiken. Vi anser att den analoga portfolion är ett viktigt komplement till den digitala, eftersom vi tycker att handskrivna arbeten, bildarbeten och vissa slöjdarbeten gör sig bäst i en analog portfolio. Vi tycker att vårt projektarbete har varit roligt, utvecklande, inspirerande och givande och hoppas att portfolioarbete kommer att spridas till våra kollegor på skolan.

8 8 Inspirationskällor Vi har haft olika källor att hämta kunskap, idéer och erfarenhet av Muntliga källor har varit föreläsningar om portfolio av Lars-Göran Börjesson och Bodil Jönsson. Vi har gjort studiebesök på var sin arbetsplats för att ta del av olika användningsområden för datortekniken Skolverkets videofilm om Portfolio Vi har läst följande litteratur: -hämtade från i januari 2001: Johansson, Ann-Chaterine: Det finns ingen IT-pedagogik Hylén, Jan: Fönster mot omvärlden- Europeiska skoldatanätet Sandström-Madsén, Ingegärd: Att tänka med penna och dator Wiklund, Ann: Ögon, öron och ord / Redskap för källkritik BUF-IKT-policy för Kristianstad Kommun Granström, Kjell m fl: Konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete Cronsjö, Ingela: Om inlärningsstilar, IT och skolutveckling Dessutom har vi läst: Skolverket: Portfolio del 1 och 2 FortbildningsFörlagen Skolverket: Internet på gott och ont KK-Stiftelsen: Med eller utan filter

9 9 Bil 1 ITiS - projekt Under våren kommer klass F-2d, 3-5c och 3-5b att arbeta med ett ITiS-projekt (ITiS - IT i skolan). Projektet kommer att handla om att eleverna ska samla utvalda arbeten i en sk portfolie. En portfolie kan liknas vid en mapp, där utvalda arbeten samlas, tillsammans med en motivering av eleven, varför man har valt att lägga just det arbetet i portfolien. Vi kommer att använda oss av både en digital portfolie (på datorn) och en konkret portfolie (en form av mapp/pärm). Syftet med projektet är bl a: Att vi pedagoger, elever och föräldrar ska bli medvetna om elevens inlärning och utveckling på ett tydligare sätt. Att eleverna ska ta ansvar för sitt eget arbete och sin skolsituation. Vår förhoppning är att portfolien kommer att vara ett stöd vid utvecklingssamtalen, där vi tillsammans med er föräldrar kan följa en del av ert barns arbete under terminen. Har ni frågor, funderingar eller synpunkter kring vårt ITiS-projekt är ni mycket välkomna att höra av er till oss. Vi hoppas på en givande och lärorik vår tillsammans! Anita, Marie, Christina Sofia, Sylvia Elin och Lena

10 10 Bil 2 LISEBERG Vi tar hästar med husvagn efter. Vi stannade på halva vägen och tältade vid en sjö. Första dagen kom vi till Halmstad vi bytte hästar vid Halmstatravet. VI tog med oss tre kastspön och tre metspön. Vi fiskade och sen på kvällen stekte vi dom och åt dom. Vi gick upp tidigt nästa morgon och då åkte vi iväg och efter 6 timmar kom vi fram. Vi blev in stängda vid stängningsdags så vi åkte hela natten, vi styrde karusellerna själva. På morgonen blev dom som ägde Liseberg arga på oss. Vi skulle åka hem nu. Vi kom till Halmstad och bytte hästar till våra hästar och nästa dag kom vi till Kristianstad. Av:Louise,Marcus,Fanny,Felicia,Elias och Evelina.

11 11 Bil 3 En resa till Lappland!! Vi är fem stycken som vill åka till Lappland, men hur ska vi ta oss dit?? Vi började att cykla kl. 3 på natten. När vi var framme nästa dag var kl. 3 på natten igen. Det tog alltså ett dygn att cykla dit. Sedan tältade vi i en hage. Nästa morgon skulle vi fortsätta att cykla men då var det punktering på två av våra cyklar. Men som tur var hittade vi 3 stycken dressin- cyklar som vi åkte i väg på. När vi hade cyklat i fem långa dagar var vi äntligen framme i Lappland. Direkt när vi kom dit åkte vi skidor hela dagen. När vi sedan skulle hem hittade vi några cyklar som var gratis, vi tog dom och byggde på några vingar och sen flög vi hem. SLUT!!

12 12 Bil 4 MUGGVATTENHJUL Gissa: Snurrar lite för att vissa glas fick hål. Iaktta: De snurrade kanon bra fast att det var hål i några muggar. Varför: Muggarna fick vatten i sig och blev tunga och började snurra. Det var många muggar, så det gick ännu bättre. Av: Anna, Johanna, Annie, Johannes, Rasmus och Joel.

13 13 Bil 5 Vattenhjul av värmeljus Gissa: Mårten tror att någon kartong bit kommer ramla av. Evelina tror att den kommer funka och David tror samma och Felicia och Josse tror att den kanske funkar. Iaktta: I början snurrade det väldigt sakta men sen så flyttade vi hjulet längre ut och då gick det bättre. Varför: Det blev kraft när vi flyttade hjulet och vattnet kom längre ut på kartongen så att det blev mer kraft på vingen.en kartongbit gick av. Av: Josse,Felicia,Evelina,Mårten och Marielle.

14 14 Bil 6 Till elever i klass F-2d, 3-5b och 3-5c Några frågor om portfolio Namn: 1. Har du berättat något om din portfolio hemma, utan att din lärare har sagt till dig? Ja Nej 2. Har du berättat om din portfolio i datorn? Ja Nej I vanliga mappen? Ja Nej 3. Vad tycker du om dina portfolios? I datorn? Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt I vanliga mappen? Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt 5. Vet du varför vi jobbar med portfolio? Ja Nej Tveksam 6. Tror du att portfolio är bra för dig? Ja Nej Vet ej Tack för Er medverkan! Hälsningar: Anita, Marie, Christina, Elin, Lena, Sofia och Sylvia

15 15 Bil 7 Till föräldrar med barn i klass F-2d, 3-5b och 3-5c Några frågor om portfolio Hur upplever Ni föräldrar arbetet med portfolio? Elevens/elevernas namn: Förälders/vårdnadshavares underskrift: 1. Har ditt barn berättat något om sin portfolio hemma? Ja Nej 2. Har du sett ditt barns portfolio? Digital portfolio i datorn? Ja Nej I vanliga mappen? Ja Nej 3. Vad tycker du om dem? Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt 4. Vad tycker ditt barn om portfolio? Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt 5. Har ni förstått tanken med portfolio? Ja Nej Tveksam 6. Tror du att tanken med portfolio är bra för ditt barns utveckling? Ja Nej Vet ej Kommentar: Tack för Er medverkan! Tillbaka till skola senast 27 april Hälsningar: Anita, Marie, Christina, Elin, Lena, Sofia och Sylvia.

ITiS Våren - 2001. Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander

ITiS Våren - 2001. Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander ITiS Våren - 2001 Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Introduktion 3 Bakgrund 3 Mål 4 Genomförande 4 Resultat

Läs mer

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Innehåll Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Framtid 8 Bilagor 9 Projektredovisning av arbetslag Måsart på Villaskolan Åhus ht 2000 Ansvariga för projektet har

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2

Läs mer

Rapport. från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet. Kristianstad den 27 mars 2003

Rapport. från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet. Kristianstad den 27 mars 2003 Rapport från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet Vårt arbetslaget består av både lärare och assistenter. Agneta Nilsson Johan Matsanders Janne Carlsson Jenny Bergkvist Bildlärare Musiklärare

Läs mer

2A och 2B PerOlsskolan nn

2A och 2B PerOlsskolan nn 2A och 2B PerOlsskolan nn Innehållsförteckning: Inledning...s.2 Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.3 Resultat...s.3 Diskussion...s.4 Litteraturförteckning...s.5 Appendix...

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..

Läs mer

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...

Läs mer

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. Namn: Klass: F- klass IUP-häftet Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. 1 Vad är IUP-häftet? Det här är ditt IUP-häfte där du utvärderar

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Läsår 2011-2012. Vi har valt följande rubriker för att redovisa hur inflytandet fungerar i praktiken: - Inlärning - Socialt Eget ansvar - Råden

Läsår 2011-2012. Vi har valt följande rubriker för att redovisa hur inflytandet fungerar i praktiken: - Inlärning - Socialt Eget ansvar - Råden Läsår 2011-2012 Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen

Läs mer

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola! Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

Estetisk verksamhet. Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera...

Estetisk verksamhet. Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera... Estetisk verksamhet Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera... Ämnets syfte och karaktär Utbildningen i ämnet estetisk verksamhet syftar till att utveckla och stimulera

Läs mer

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Projektmaterial DIGITAL PORTFOLIO FÖR DOKUMENTATION OCH PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.

Läs mer

Projektrapport-ITiS Spängerskolan

Projektrapport-ITiS Spängerskolan Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

PORTFOLIO DIGITAL-ANALOG

PORTFOLIO DIGITAL-ANALOG ITiS 10 Projektarbete Färlövs skola vt 2003 PORTFOLIO DIGITAL-ANALOG Författare Eva-Kristina Andersson-Gunnarh Nina Bergman Pia Carlsson-Magnusson Ingrid Nyberg Bo Persson Britt Åberg Handledare: Elisabeth

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät.

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. I mitten på höstterminen 2011 svarade PIM-examinatorerna på några frågor om hur de upplevt PIM-arbetet hitintills på sin skola. Det var frågor riktade

Läs mer

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

PROJEKTRAPPORT. Att dokumentera processer med datorns hjälp enligt portfoliomodellen samt kommunikation i en förberedelseklass

PROJEKTRAPPORT. Att dokumentera processer med datorns hjälp enligt portfoliomodellen samt kommunikation i en förberedelseklass Sidan 1 av 7 PROJEKTRAPPORT Att dokumentera processer med datorns hjälp enligt portfoliomodellen samt kommunikation i en förberedelseklass Kristianstad, i maj 2001 Birgitta Ericson, Centrala stödteamet

Läs mer

Utveckla din IT- kompetens

Utveckla din IT- kompetens Utveckla din IT- kompetens PIM www.pim.skolutveckling.se PIM PIM Praktisk IT och Mediekompetens Arbetar du i förskola eller skola och vill utveckla ditt arbete med IT i verksamheten? PIM - www.pim.skolutveckling.se

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

BARN I STADEN MÖTER DJUR

BARN I STADEN MÖTER DJUR ITiS-rapport BARN I STADEN MÖTER DJUR Bengt Björkqvist Elisabeth Havh Martin Nilsson Eva-Lotta Persson Catrin Svensson Lena Winberg November 2001 1 Innehållsförteckning: Bakgrund s. 3 Aktuell skola. s.

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Förskolan Kåsan/Fröviskolan

Rapport. Grön Flagg. Förskolan Kåsan/Fröviskolan Rapport Grön Flagg Förskolan Kåsan/Fröviskolan Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-29 13:33:31: Det är inspirerande att läsa er rapport och se hur ni har integrerat hållbar utveckling i er verksamhet!

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET BARN I VÄRLDEN HUARÖDS SKOLA VT 2000 Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger Bakgrund Under HT-99 började en del av de äldre eleverna tala om att skaffa ett

Läs mer

!Beskrivning av arbetsområde/tema Eleverna ska forma olika lerföremål med olika lertekniker.

!Beskrivning av arbetsområde/tema Eleverna ska forma olika lerföremål med olika lertekniker. Lera Bild, åk 6 Datum: v.45- Utbildningsförvaltningen Svartbäcksskolan Lärare: Diana Hallberg November 2013 Beskrivning av arbetsområde/tema Eleverna ska forma olika lerföremål med olika lertekniker. Förmågor

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Projektmaterial. DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola

Projektmaterial. DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola Projektmaterial DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Fornby folkhögskola Borlänge

Läs mer

ITiS. ett utvecklings -arbete. Härryda kommun Högadalskolan HT 2000 Handledare: Leena Carlsson. Författare:

ITiS. ett utvecklings -arbete. Härryda kommun Högadalskolan HT 2000 Handledare: Leena Carlsson. Författare: Härryda kommun Högadalskolan HT 2000 Handledare: Leena Carlsson ITiS ett utvecklings -arbete Författare: Catarina Abrahamsson Agneta Eliasson Magdalena Nordén Jenny Olofsson 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Trafiken i praktiken Åk 2-3

Trafiken i praktiken Åk 2-3 2010-10-06 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafiken i praktiken Åk 2-3 Hitta den röda tråden i ditt trafikarbete Det är viktigt att trafikundervisningen löper som en röd tråd genom grundskolan. För att

Läs mer

ITiS arbete. Trafiken i skolan

ITiS arbete. Trafiken i skolan ITiS arbete Trafiken i skolan Vilans skola Våren-02 Klass F-2 B Malin Persson Annika Dahl-Persson Sigbrit Holmén Staffan Andreasson 2 Innehållsförteckning: Introduktion 3 Syfte och mål 4 Tillvägagångssätt

Läs mer

nils-portfolio Table Of Contents

nils-portfolio Table Of Contents Table Of Contents berattande... 2 berattar... 3 foraldrasamverkan... 4 hemarbete... 5 home... 6 Lasning... 7 om mig... 8 skapande... 9 skrivande... 10 syfte_portfolio... 11 page 1 / 11 berattande Jag berättar

Läs mer

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3.

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. MITT I RYMDEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och

Läs mer

Lärar/vägledarinformation

Lärar/vägledarinformation Lärar/vägledarinformation Portfolio - Personlig utvecklingsplan Syfte att utveckla och stödja självstyrt lärande genom att fokusera på det egna ansvaret för kunskapsinhämtning och personlig utveckling.

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med

Läs mer

Arbetsplan för. förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2011/2012

Arbetsplan för. förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2011/2012 Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan läsåret 2011/2012 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Klassföreståndare: Kristina Jonsson Rosell 100% och Helena Fridsson 70%. Övrig personal: Thomas

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling?

Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling? ITiS Rapport Hammars skola 3-5 A C Ht- 02 Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling? Handledare: Jenny Comstedt Johanna Kvist Lena Mattisson Marianne Näsvall

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Bild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt

Bild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt Åsa Drape Ulander, ht-12 ; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt I arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt kommer vi att träna på att lära oss se ansiktets proportioner genom

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till

Läs mer

Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola hösten 2000

Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola hösten 2000 Färlövs skola Kristianstad kommun ITiS-rapport November 2000 INGEN ÄR FRÄMLING Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola

Läs mer

PIM Examination 5. Inspirationsmaterial för elever och pedagoger. Filmskapande i PhotoStory 3

PIM Examination 5. Inspirationsmaterial för elever och pedagoger. Filmskapande i PhotoStory 3 PIM Examination 5 Inspirationsmaterial för elever och pedagoger Filmskapande i PhotoStory 3 Innehållsförteckning Inledning... 3 Hämta programmet... 4 Steg 1 hämta och fixa dina bilder... 5 Steg 2 skriv

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Norrköping - Då och Nu

Norrköping - Då och Nu Norrköping - Då och Nu Tema: Norrköping Då och Nu Period 5 vecka 9-15 Vårterminen 2011 Uppgift Du ska tillsammans med några kompisar (2-4 stycken) välja ut ett historiskt och ett eget (modernt) foto på

Läs mer

Barns lärande med barns bästa för ögonen

Barns lärande med barns bästa för ögonen Barns lärande med barns bästa för ögonen Lärgruppsplan Har du barnets bästa för ögonen? Det här är en lärgruppsplan till filmerna om Barns lärande med barns bästa för ögonen. Den är indelad i tre avsnitt,

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Bo Hjalmarsson och Maria Lindborg hösten 2011 Upplägg av dagen Vi presenterar och resonerar kring Tematiska föräldramöten Ni kommer att få prova på delar av materialet

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

KSS projekt Skåneresan

KSS projekt Skåneresan KSS projekt Skåneresan Antal anmälda klasser Helsingborg 20 1 149 elever Övriga Skåne 32-688 elever Avhopp Helsingborg - Övriga Skåne 5 klasser Nationella prov i årskurs 6 Tack Jan Björklund! Antal elever

Läs mer

S A M E R M A O R I E R. Av Eva Löwdin Rose Teglbjaerg Per Olsskolan 2001-2002

S A M E R M A O R I E R. Av Eva Löwdin Rose Teglbjaerg Per Olsskolan 2001-2002 S A M E R Av Eva Löwdin Rose Teglbjaerg Per Olsskolan 2001-2002 M A O R I E R Innehållsförteckning: Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.2 Resultat...s.4 Diskussion...s.5 Litteraturförteckning...s.6

Läs mer

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att: LIP Lösningsinriktad pedagogik Lösningsinriktad pedagogik erbjuder ett annorlunda sätt att förhålla sig till barn och till själva inlärningsprocessen. Det är ett förhållningssätt som genomsyras av en tilltro

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10 Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 9/ Grundskolor Ungdomsmottagningen Lönnen gör inför varje ny termin ett utskick till 19 grundskolor där vi erbjuder deras elever (i

Läs mer

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 1 VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000 Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 2 Bakgrund Inom vårt program arbetar vi med elever med särskilda behov. (IV-program). För att vi skall kunna

Läs mer

ÄMNESINTEGRERAD UNDERVISNING - EN KREATIV VÄG TILL MÅLEN

ÄMNESINTEGRERAD UNDERVISNING - EN KREATIV VÄG TILL MÅLEN ÄMNESINTEGRERAD UNDERVISNING - EN KREATIV VÄG TILL MÅLEN Jag tycker att det är väldigt kul med temaarbete. Vi har temamatte, ser på filmer, målar och jobbar i lera, har utställningar och framträdanden.

Läs mer

2002-2003 NATUREN. Ormbunken fritidshem och klass 2C Per Olsskolan

2002-2003 NATUREN. Ormbunken fritidshem och klass 2C Per Olsskolan 2002-2003 NATUREN Ormbunken fritidshem och klass 2C Per Olsskolan Innehållsförteckning: Bakgrund...s.2. Syftet med försöket...s.2. Tillvägagångssätt...s.2. Resultat...s.3. Diskussion...s.4. Litteraturförteckning...s.4

Läs mer

Klass: IUP-häftet 1-5. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Klass: IUP-häftet 1-5. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. Namn: Klass: 1 1-5 IUP-häftet Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. 2 Vad är IUP-häftet? Det här är ditt IUP-häfte där du utvärderar

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Information inför den arbetsplatsförlagda praktiken veckorna 40-43

Information inför den arbetsplatsförlagda praktiken veckorna 40-43 Till våra handledare Information inför den arbetsplatsförlagda praktiken veckorna 40-43 Först vill jag rikta ett stort tack för att ni ställt upp och tagit emot våra elever. De elever som nu kommer ut

Läs mer

LUNDSKOLAN LUNDBLADET. NR 3 / Sommar

LUNDSKOLAN LUNDBLADET. NR 3 / Sommar LUNDSKOLAN LUNDBLADET NR 3 / Sommar LUNDBLADET Sommar 1 REGNBÅGEN Förskoleklass A jobbar med teknik. Vi pratar kring luftmotstånd och tyngd och konstruerar sen fallskärmar. Internationella modersmålsdagen

Läs mer

Bilaga 2. 1. Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur.

Bilaga 2. 1. Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur. Lärarintervjuer Bilaga 2 DROTTNINGHÖG- nr 1 - Svar ja, fått en större kunskap kring natur. - Att vi jobbat med projektet har de varit positiva över. Men föräldrarna har inte fördjupat sig i att vi jobbar

Läs mer

Diskussionsmaterial till Landslagets fotbollsskola 2009. Handledning. Nolltolerans

Diskussionsmaterial till Landslagets fotbollsskola 2009. Handledning. Nolltolerans Handledning Vi hoppas att materialet ska stimulera både dig som ledare och barnen i din grupp att tillsammans hitta på egna ledstjärnor som passar er grupp. I en barnkulturgrupp är alla barn med och alla

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning...s 3 Bakgrund och inledning...s 4 Problemformulering och syfte & Avgränsningar...s 5 Genomförande...s 6 Resultat av projektet...s 7 Värdering av arbetet och resultatet...s

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Välkommen att känna sig inkluderad!

Välkommen att känna sig inkluderad! Välkommen att känna sig inkluderad! Lärgruppsplan Välkommen att känna sig inkluderad! Denna lärgruppsplan hör ihop med kortfilmen Välkommen att känna sig inkluderad! En film framtagen av SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net REDOVISA

Läs mer

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier

Läs mer

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ)

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) Vanliga frågor och svar (FAQ) Har du frågor om om? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! Om du inte gör det - kontakta ditt barns lärare eller någon av kontaktpersonerna. Du hittar kontaktuppgifter

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Utforskarna. ålder 4-5 år

Utforskarna. ålder 4-5 år Utforskarna ålder 4-5 år I våra mål satte vi upp att vi ville ha mer drama, konstruktion och berättelse. Detta gjorde att vi delade upp utforskarna i tre grupper med dessa områden som fokus. Barnen fick

Läs mer

Trafiken i praktiken Åk 4-5

Trafiken i praktiken Åk 4-5 2010-10-06 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafiken i praktiken Åk 4-5 Hitta den röda tråden i ditt trafikarbete Det är viktigt att trafikundervisningen löper som en röd tråd genom grundskolan. För att

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling?

Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling? ITIS 9 Kristianstads Montessoriskola HT 2002 / VT 2003 Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling? Handledare: Jan Persson Ulla Blomquist Birgitta Nordin-Olsson Ingbritt Ohlander Rickard Svenesson

Läs mer

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två

Läs mer

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig! ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp

Läs mer

Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola

Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår enavdelningsförskola ligger på Mobacken, 4 km väster om centrum. Vi har en fin utegård som vi delar med Hallonbackens förskola. På vår

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

Elevers utvärdering av Evolutionstrappan. Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt Antal elever: sex st. Metod.

Elevers utvärdering av Evolutionstrappan. Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt Antal elever: sex st. Metod. Elevers utvärdering av Evolutionstrappan Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt : sex st Metod De elever som skulle delta i utvärdering av Evolutionstrappan fick information att ta hem till

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

- att se sitt eget lärande.

- att se sitt eget lärande. - att se sitt eget lärande. Delfinen Villaskolan Av: Anna - Lena Alverup Yvonne Andersson Ewa Håkansson Christina Krantz Karin Nilsson Chatarina Olsson Eva Rappsjö Boel Sjöberg Handledare: Barbro Nilsson

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer