Marie Carlsson Christina Dellvi Sofia Helldén Sylvia Kempner Lena Nilsson Anita Pålsson Elin Trogen
|
|
- Ulla-Britt Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Marie Carlsson Christina Dellvi Sofia Helldén Sylvia Kempner Lena Nilsson Anita Pålsson Elin Trogen
2 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Introduktion 3 Kunskapsbakgrund 3 Syfte och frågeställningar 3 Genomförande 4 Resultat 5 Sammanfattning och diskussion 6 Diskussion och fortsättning 7 Inspirationskällor 8 Bilaga 1 - Info.brev ITiS 9 Bilaga 2 - Resa 1 10 Bilaga 3 - Resa 2 11 Bilaga 4 - Experiment 1 12 Bilaga 5 - Experiment 2 13 Bilaga 6 - Elevenkät 14 Bilaga 7 - Föräldraenkät 15
3 3 Sammanfattning Vårt projekt handlar om att få eleverna mer medvetna om sin egen inlärning och ta mer ansvar för sitt skolarbete. För att nå dit valde vi att utveckla och använda en portfoliomodell, som består av en analog och en digital portfolio. Eleverna har utifrån olika påståendebiljetter som t ex Det här är jag stolt över för att:, lärt sig att reflektera över enskilda arbeten. Vi har sett att både elever och föräldrar är positiva till detta arbetssätt. Det har skapat stor glädje i klassrummet! Introduktion När vi började projektet hade vi hört talas om portfolio och också varit på en föreläsning om hur man kan arbeta med den. Vi hade haft fortbildning med handledare från Högskolan i Kristianstad, där vi diskuterade portfolio utifrån två häften från Fortbildningsförlaget Portfolio i skolan del 1 och 2. Vi var överens om att vi ville dokumentera elevernas arbete på ett strukturerat och meningsfullt sätt och därmed få eleverna att ännu tydligare kunna se sin egen utveckling och bli mer målmedvetna. Vi ville att de skulle reflektera över sin egen inlärningssituation. Portfolierna ska också hjälpa till att tydliggöra den enskilde elevens utveckling för föräldrarna. Vi var också överens om att detta skulle ske med datorn som redskap. Kunskapsbakgrund - Var stod vi? Eleverna har under några år planerat sitt eget arbete i större eller mindre omfattning. De har utvärderat arbetet varje vecka. Även utvärdering av temaområden har skett genom att de har fått fundera över vad de behärskar bra och vad de behöver arbeta mer med. I våra kärnämnen har vi s k checklistor med målen för barnskolan och respektive årskurs i 3-5. Där har de också kunnat följa sin egen inlärnings- och kunskapsutveckling. Genom detta arbetssätt har ansvars- och medvetandeprocessen påbörjats. Vår förhoppning var att detta skulle vidareutvecklas genom portfoliomodellen. Vi vill tydliggöra ansvars- och medvetandeprocessen för eleverna genom att bättre dokumentera och utvärdera elevernas enskilda arbeten. Vi tror detta kommer att leda till att eleverna blir mer medvetna om sitt lärande och blir mer målmedvetna. Vi valde ITiS-projektet som en möjlighet till denna utvecklingsprocess. Syfte och frågeställningar Vi vill att eleverna ska bli mer medvetna om sin egen utveckling och reflektera mer över sin inlärningssituation. Vi ställde oss följande frågor. * På vilka sätt kan eleven lära sig att reflektera över sitt eget lärande? * Hur upplever eleven arbetet med portfolio? * Hur upplever föräldrarna arbetet med portfolio? * Hur kan vi använda portfolio i utvecklingssamtalen
4 4 Genomförande Så här arbetar vi nu: Som introduktion till portfolio har de vuxna spelat upp teater som beskriver det hela. Två olika karaktärer har förekommit i teatern. Den ena har från början haft mycket bra ordning på sina skolarbeten. Dessa har hon sparat på och vetat varför hon gjort det. Den andra hade ingen ordning på sina skolarbeten och visste inte varför hon sparat dessa. Med tiden fick även den andra personen klarhet i varför hon skulle spara sina arbeten. Karaktärerna har återkommit vid flera tillfällen under projektets gång bl a som inspiration vid gemensamma F-5 aktiviteter. Föräldrarna informerades dels på ett föräldramöte och dels genom ett brev hem. ( se bil.1) Eleverna har två olika portfolios, en digital och en analog. För att ett dokument ska få läggas i portfolion måste det ha en sk biljett med datum. Eleven väljer mellan dessa biljetter : Det här är jag nöjd med för att; Det här är jag stolt över för att: Så här tänker jag om detta: Det här skulle jag vilja ändra på Det här var svårt för att: Denna idé har vi hämtat från Bodil Jönssons föreläsning om Portfolio. Digital portfolio- Alla elever har fått lösenord till serven på skolan. Varje elev har en mapp som heter portfolio i sin hemkatalog. I sin digitala portfolio har de: en presentation av sig själva med foto. datorkörkort (de äldre eleverna har hjälpt de yngre) Grön Flagg aktiviteter: En resa utan bensin Experiment Ljud: Alla läser in något på svenska, de äldre även på engelska. (Inspirerade av Lars-Göran Börjessons föreläsning) andra dokument som eleven vill spara för att se sin egen utveckling. Till resorna har eleverna ritat bilder som de sedan scannat till sitt dokument. (se bil 2,3) Digitalkameran använde vi när vi gjorde experimenten (se bil 4,5). Både scanner och digitalkamera har eleverna använt vid andra tillfällen för att dokumentera andra saker till portfolion. Analog portfolio - Eleverna har fått vars en portfoliomapp i A3 format. När vi började portfolioarbetet fick eleverna välja ut arbeten som stämde överens med biljetterna. Under arbetets gång har sedan eleverna lagt dit arbeten som de vill spara. Vid utvecklingssamtalen har de äldre eleverna redan börjat visa sina portfolios. Eleven berättar själv om vilka dokument som finns och varför just dessa finns sparade.
5 5 För att ta reda på vad elever och föräldrar anser om arbetet med portfolio, använde vi oss av enkäter. Resultat Här nedan kommer vi att presentera svaren på frågorna vi ställde under rubriken frågeställningar. På vilka sätt kan eleven reflektera över sitt eget lärande? Genom införande av biljetter har eleverna fått lära sig att reflektera över sitt lärande. Ett ex. är en flicka som säger: Jag vet vad jag ska lägga i min portfolio. Jag är stolt över att jag har läst ut min första bok, boken om Ruben. Ett annat exempel är att många elever har valt biljetten det här skulle jag vilja ändra på när de lagt dit ett slarvigt arbete. Liknande kommentarer som vi har fått, visar på att eleverna reflekterar över sitt eget lärande, på ett tydligare sätt än tidigare. Även inspelningarna i den digitala portfolion bidrar till att eleverna blir mer medvetna om sin utveckling. Hur upplever eleven arbetet med portfolio? Enkäten-elever För att ta reda på elevernas inställning till arbetet med portfolio, genomförde vi en enkätundersökning i de tre klasserna (se bil.6). Antal elever som besvarade enkäten var 76 stycken. De flesta elever är positiva till arbetet med portfolio. Av 76 elever har 66 stycken svarat att de tycker mycket bra eller bra om den digitala portfolion och 62 stycken om den analoga portfolion. Endast tre elever tycker att den analoga portfolion är dålig. På frågan om varför vi jobbar med portfolio har 30 elever svarat att de vet varför, 18 elever har svarat att de inte vet och 28 elever är tveksamma. Det var många tveksamma elever i F-2 klassen och i den ena 3-5 klassen. 45 elever tror att portfolio är bra för dem, endast 5 elever tror att det inte är bra och 25 elever vet ej. Nästan alla elever har berättat om sina portfolios hemma utan att läraren sagt till om det. Hur upplever föräldrarna arbetet med portfolio? Enkäten - föräldrar Här nedan redovisar vi föräldrarnas svar på enkäten som skickades hem (se bil.7). Några enkäter var ofullständigt besvarade och några få har ej kommit in.
6 6 Näst intill alla föräldrar i 3-5 har svarat mycket bra eller bra på frågan vad de tycker om arbetet med portfolio. I F-2 klassen har hälften svarat mycket bra och bra, och övriga har ej svarat. På frågan vad deras barn tycker om portfolio har de flesta svarat mycket bra och bra. Några föräldrar har svarat att de inte har sett sitt barns portfolios. De flesta föräldrar har förstått tanken med portfolio och tror att portfolioarbetet är bra för deras barns utveckling. Några kommentarer som föräldrarna har skrivit på enkäten är följande: Man ser först resultatet då det används under en längre tid. Vi tror att portfolio är en mycket bra utveckling för vårt barn nu och i framtiden. Det skulle vara roligt att veta mer om det. Hur kan vi använda portfolio i utvecklingssamtalen? På våra utvecklingssamtal har eleverna visat och berättat om sina portfolios för sina föräldrar. Sammanfattning och diskussion På vilka sätt kan eleven reflektera över sitt eget lärande? Vi tror att eleverna genom användandet av de olika biljetterna har kommit vidare i sitt sätt att tänka om sitt eget lärande. Vi upplever att de har blivit mer medvetna om vad de behöver träna på. Det kan bero på följande: - att vi pedagoger blivit mer noga med att låta eleven tänka och förklara själv. - att vi oftare ställer motfrågor som leder till reflektion. - att de genom biljetterna tvingas tänka till utifrån nya frågeställningar. - att ljudinspelningarna på sikt kommer göra det lättare för eleven att följa sin läsutveckling. Detta gäller både svenska och engelska. Hur upplever eleven arbetet med portfolio? Som enkäten visar, är de flesta elever positiva och tycker det är intressant att arbeta med portfolio. Vi tycker att svaren på enkätfråga 1, om eleven har berättat om sina portfolios hemma, visar på intresse hos eleven. Genom observationer i klassrummen har vi sett att de tycker det är kul och att de är stolta över sina potfolios. Detta syns också när de berättar och visar sina portfolios för blivande lärare vid stadieövergång. Även på utvecklingssamtalen är de ivriga och stolta över att få visa upp sina portfolios. På frågan om varför vi jobbar med portfolio var det många elever som var tveksamma. Detta kan bero på att de endast är i startskedet och det är inte lätt för eleverna att se tanken med portfolio, eftersom dokumenten som finns där är så få. Av samma anledning, tror vi att det är därför många elever har svarat att de inte vet om portfolio är bra för dem.
7 7 Hur upplever föräldrarna arbetet med portfolio? Föräldrarna i de båda 3-5 klasserna har varit mycket positiva till arbetet med portfolio, medan hälften av föräldrarna i F-2 klassen inte har besvarat frågan. Anledningen till detta beror på att föräldrar i 3-5 har fått se sitt barns båda portfolios på utvecklingssamtalen. I F-2 klassen kom arbetet med den digitala portfolion igång senare p.g.a. lösenord till eleverna inte delats ut tidigare. Därför kunde inte föräldrarna få se deras digitala portfolio på utvecklingssamtalen. De flesta föräldrar har svarat att de har förstått tanken med portfolio. Det har framkommit genom diskussion på utvecklingssamtal, på föräldramöte och föräldraenkäten. Majoriteten av föräldrar tror att det är bra för sitt barns utveckling. Vi som pedagoger tycker att det är viktigt att föräldrarna är positiva till vårt portfolioarbete, och det inspirerar oss i vårt fortsatta arbete. Hur kan vi använda portfolio i utvecklingssamtalen? Som vi tidigare nämnt befinner vi oss i början av portfolioarbetet, därför har eleven endast kunnat visat upp ett fåtal dokument. Elevens utveckling kommer man först kunna se efter en viss tid. Vårt mål är att eleven själv ska kunna visa på sin utveckling och leda sitt eget utvecklingssamtal. Diskussion och fortsättning Införandet av den digitala portfolion har på ett naturligt sätt lett till att eleverna har fått lära sig att använda digital teknik t.ex. scanner, digitalkamera och ljudinspelare. Vår vision är att vi till hösten ska kunna lägga in rörliga bilder i den digitala portfolion, där även de praktiska ämnena kan dokumenteras t.ex. idrott, teater/drama och slöjd. Vi ser även att vi kan utveckla användandet av ljudinspelaren inom t.ex. musiken. Vi anser att den analoga portfolion är ett viktigt komplement till den digitala, eftersom vi tycker att handskrivna arbeten, bildarbeten och vissa slöjdarbeten gör sig bäst i en analog portfolio. Vi tycker att vårt projektarbete har varit roligt, utvecklande, inspirerande och givande och hoppas att portfolioarbete kommer att spridas till våra kollegor på skolan.
8 8 Inspirationskällor Vi har haft olika källor att hämta kunskap, idéer och erfarenhet av Muntliga källor har varit föreläsningar om portfolio av Lars-Göran Börjesson och Bodil Jönsson. Vi har gjort studiebesök på var sin arbetsplats för att ta del av olika användningsområden för datortekniken Skolverkets videofilm om Portfolio Vi har läst följande litteratur: -hämtade från i januari 2001: Johansson, Ann-Chaterine: Det finns ingen IT-pedagogik Hylén, Jan: Fönster mot omvärlden- Europeiska skoldatanätet Sandström-Madsén, Ingegärd: Att tänka med penna och dator Wiklund, Ann: Ögon, öron och ord / Redskap för källkritik BUF-IKT-policy för Kristianstad Kommun Granström, Kjell m fl: Konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete Cronsjö, Ingela: Om inlärningsstilar, IT och skolutveckling Dessutom har vi läst: Skolverket: Portfolio del 1 och 2 FortbildningsFörlagen Skolverket: Internet på gott och ont KK-Stiftelsen: Med eller utan filter
9 9 Bil 1 ITiS - projekt Under våren kommer klass F-2d, 3-5c och 3-5b att arbeta med ett ITiS-projekt (ITiS - IT i skolan). Projektet kommer att handla om att eleverna ska samla utvalda arbeten i en sk portfolie. En portfolie kan liknas vid en mapp, där utvalda arbeten samlas, tillsammans med en motivering av eleven, varför man har valt att lägga just det arbetet i portfolien. Vi kommer att använda oss av både en digital portfolie (på datorn) och en konkret portfolie (en form av mapp/pärm). Syftet med projektet är bl a: Att vi pedagoger, elever och föräldrar ska bli medvetna om elevens inlärning och utveckling på ett tydligare sätt. Att eleverna ska ta ansvar för sitt eget arbete och sin skolsituation. Vår förhoppning är att portfolien kommer att vara ett stöd vid utvecklingssamtalen, där vi tillsammans med er föräldrar kan följa en del av ert barns arbete under terminen. Har ni frågor, funderingar eller synpunkter kring vårt ITiS-projekt är ni mycket välkomna att höra av er till oss. Vi hoppas på en givande och lärorik vår tillsammans! Anita, Marie, Christina Sofia, Sylvia Elin och Lena
10 10 Bil 2 LISEBERG Vi tar hästar med husvagn efter. Vi stannade på halva vägen och tältade vid en sjö. Första dagen kom vi till Halmstad vi bytte hästar vid Halmstatravet. VI tog med oss tre kastspön och tre metspön. Vi fiskade och sen på kvällen stekte vi dom och åt dom. Vi gick upp tidigt nästa morgon och då åkte vi iväg och efter 6 timmar kom vi fram. Vi blev in stängda vid stängningsdags så vi åkte hela natten, vi styrde karusellerna själva. På morgonen blev dom som ägde Liseberg arga på oss. Vi skulle åka hem nu. Vi kom till Halmstad och bytte hästar till våra hästar och nästa dag kom vi till Kristianstad. Av:Louise,Marcus,Fanny,Felicia,Elias och Evelina.
11 11 Bil 3 En resa till Lappland!! Vi är fem stycken som vill åka till Lappland, men hur ska vi ta oss dit?? Vi började att cykla kl. 3 på natten. När vi var framme nästa dag var kl. 3 på natten igen. Det tog alltså ett dygn att cykla dit. Sedan tältade vi i en hage. Nästa morgon skulle vi fortsätta att cykla men då var det punktering på två av våra cyklar. Men som tur var hittade vi 3 stycken dressin- cyklar som vi åkte i väg på. När vi hade cyklat i fem långa dagar var vi äntligen framme i Lappland. Direkt när vi kom dit åkte vi skidor hela dagen. När vi sedan skulle hem hittade vi några cyklar som var gratis, vi tog dom och byggde på några vingar och sen flög vi hem. SLUT!!
12 12 Bil 4 MUGGVATTENHJUL Gissa: Snurrar lite för att vissa glas fick hål. Iaktta: De snurrade kanon bra fast att det var hål i några muggar. Varför: Muggarna fick vatten i sig och blev tunga och började snurra. Det var många muggar, så det gick ännu bättre. Av: Anna, Johanna, Annie, Johannes, Rasmus och Joel.
13 13 Bil 5 Vattenhjul av värmeljus Gissa: Mårten tror att någon kartong bit kommer ramla av. Evelina tror att den kommer funka och David tror samma och Felicia och Josse tror att den kanske funkar. Iaktta: I början snurrade det väldigt sakta men sen så flyttade vi hjulet längre ut och då gick det bättre. Varför: Det blev kraft när vi flyttade hjulet och vattnet kom längre ut på kartongen så att det blev mer kraft på vingen.en kartongbit gick av. Av: Josse,Felicia,Evelina,Mårten och Marielle.
14 14 Bil 6 Till elever i klass F-2d, 3-5b och 3-5c Några frågor om portfolio Namn: 1. Har du berättat något om din portfolio hemma, utan att din lärare har sagt till dig? Ja Nej 2. Har du berättat om din portfolio i datorn? Ja Nej I vanliga mappen? Ja Nej 3. Vad tycker du om dina portfolios? I datorn? Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt I vanliga mappen? Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt 5. Vet du varför vi jobbar med portfolio? Ja Nej Tveksam 6. Tror du att portfolio är bra för dig? Ja Nej Vet ej Tack för Er medverkan! Hälsningar: Anita, Marie, Christina, Elin, Lena, Sofia och Sylvia
15 15 Bil 7 Till föräldrar med barn i klass F-2d, 3-5b och 3-5c Några frågor om portfolio Hur upplever Ni föräldrar arbetet med portfolio? Elevens/elevernas namn: Förälders/vårdnadshavares underskrift: 1. Har ditt barn berättat något om sin portfolio hemma? Ja Nej 2. Har du sett ditt barns portfolio? Digital portfolio i datorn? Ja Nej I vanliga mappen? Ja Nej 3. Vad tycker du om dem? Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt 4. Vad tycker ditt barn om portfolio? Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt 5. Har ni förstått tanken med portfolio? Ja Nej Tveksam 6. Tror du att tanken med portfolio är bra för ditt barns utveckling? Ja Nej Vet ej Kommentar: Tack för Er medverkan! Tillbaka till skola senast 27 april Hälsningar: Anita, Marie, Christina, Elin, Lena, Sofia och Sylvia.
ITiS Våren - 2001. Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander
ITiS Våren - 2001 Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Introduktion 3 Bakgrund 3 Mål 4 Genomförande 4 Resultat
Läs merInnehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7
Innehåll Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Framtid 8 Bilagor 9 Projektredovisning av arbetslag Måsart på Villaskolan Åhus ht 2000 Ansvariga för projektet har
Läs merKonstverket Air av Curt Asker
Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde
Läs merITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson
ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2
Läs merRapport. från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet. Kristianstad den 27 mars 2003
Rapport från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet Vårt arbetslaget består av både lärare och assistenter. Agneta Nilsson Johan Matsanders Janne Carlsson Jenny Bergkvist Bildlärare Musiklärare
Läs mer2A och 2B PerOlsskolan nn
2A och 2B PerOlsskolan nn Innehållsförteckning: Inledning...s.2 Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.3 Resultat...s.3 Diskussion...s.4 Litteraturförteckning...s.5 Appendix...
Läs merITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP
ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.
Läs merEtt Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus
Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen
Läs merRapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson
Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..
Läs merTärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Läs merNamn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.
Namn: Klass: F- klass IUP-häftet Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. 1 Vad är IUP-häftet? Det här är ditt IUP-häfte där du utvärderar
Läs merLikabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,
Läs merLäsår 2011-2012. Vi har valt följande rubriker för att redovisa hur inflytandet fungerar i praktiken: - Inlärning - Socialt Eget ansvar - Råden
Läsår 2011-2012 Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen
Läs merDigitala verktyg! Spaning Bölets förskola!
Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och
Läs merSandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan
1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens
Läs merEstetisk verksamhet. Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera...
Estetisk verksamhet Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera... Ämnets syfte och karaktär Utbildningen i ämnet estetisk verksamhet syftar till att utveckla och stimulera
Läs merProjektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola
Projektmaterial DIGITAL PORTFOLIO FÖR DOKUMENTATION OCH PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merElevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm
j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.
Läs merProjektrapport-ITiS Spängerskolan
Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera
Läs merHur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?
Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld
Läs merPORTFOLIO DIGITAL-ANALOG
ITiS 10 Projektarbete Färlövs skola vt 2003 PORTFOLIO DIGITAL-ANALOG Författare Eva-Kristina Andersson-Gunnarh Nina Bergman Pia Carlsson-Magnusson Ingrid Nyberg Bo Persson Britt Åberg Handledare: Elisabeth
Läs merVallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan
Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt
Läs merPIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät.
PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. I mitten på höstterminen 2011 svarade PIM-examinatorerna på några frågor om hur de upplevt PIM-arbetet hitintills på sin skola. Det var frågor riktade
Läs merItis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF
Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva
Läs merCarin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1
Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete
Läs merPROJEKTRAPPORT. Att dokumentera processer med datorns hjälp enligt portfoliomodellen samt kommunikation i en förberedelseklass
Sidan 1 av 7 PROJEKTRAPPORT Att dokumentera processer med datorns hjälp enligt portfoliomodellen samt kommunikation i en förberedelseklass Kristianstad, i maj 2001 Birgitta Ericson, Centrala stödteamet
Läs merUtveckla din IT- kompetens
Utveckla din IT- kompetens PIM www.pim.skolutveckling.se PIM PIM Praktisk IT och Mediekompetens Arbetar du i förskola eller skola och vill utveckla ditt arbete med IT i verksamheten? PIM - www.pim.skolutveckling.se
Läs merProjektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola
Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merBARN I STADEN MÖTER DJUR
ITiS-rapport BARN I STADEN MÖTER DJUR Bengt Björkqvist Elisabeth Havh Martin Nilsson Eva-Lotta Persson Catrin Svensson Lena Winberg November 2001 1 Innehållsförteckning: Bakgrund s. 3 Aktuell skola. s.
Läs mer- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.
- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började
Läs merITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05
ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,
Läs merRapport. Grön Flagg. Förskolan Kåsan/Fröviskolan
Rapport Grön Flagg Förskolan Kåsan/Fröviskolan Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-29 13:33:31: Det är inspirerande att läsa er rapport och se hur ni har integrerat hållbar utveckling i er verksamhet!
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merBARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger
SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET BARN I VÄRLDEN HUARÖDS SKOLA VT 2000 Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger Bakgrund Under HT-99 började en del av de äldre eleverna tala om att skaffa ett
Läs mer!Beskrivning av arbetsområde/tema Eleverna ska forma olika lerföremål med olika lertekniker.
Lera Bild, åk 6 Datum: v.45- Utbildningsförvaltningen Svartbäcksskolan Lärare: Diana Hallberg November 2013 Beskrivning av arbetsområde/tema Eleverna ska forma olika lerföremål med olika lertekniker. Förmågor
Läs merHip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010
Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,
Läs merProjektmaterial. DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola
Projektmaterial DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Fornby folkhögskola Borlänge
Läs merITiS. ett utvecklings -arbete. Härryda kommun Högadalskolan HT 2000 Handledare: Leena Carlsson. Författare:
Härryda kommun Högadalskolan HT 2000 Handledare: Leena Carlsson ITiS ett utvecklings -arbete Författare: Catarina Abrahamsson Agneta Eliasson Magdalena Nordén Jenny Olofsson 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merTrafiken i praktiken Åk 2-3
2010-10-06 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafiken i praktiken Åk 2-3 Hitta den röda tråden i ditt trafikarbete Det är viktigt att trafikundervisningen löper som en röd tråd genom grundskolan. För att
Läs merITiS arbete. Trafiken i skolan
ITiS arbete Trafiken i skolan Vilans skola Våren-02 Klass F-2 B Malin Persson Annika Dahl-Persson Sigbrit Holmén Staffan Andreasson 2 Innehållsförteckning: Introduktion 3 Syfte och mål 4 Tillvägagångssätt
Läs mernils-portfolio Table Of Contents
Table Of Contents berattande... 2 berattar... 3 foraldrasamverkan... 4 hemarbete... 5 home... 6 Lasning... 7 om mig... 8 skapande... 9 skrivande... 10 syfte_portfolio... 11 page 1 / 11 berattande Jag berättar
Läs merMITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3.
MITT I RYMDEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och
Läs merLärar/vägledarinformation
Lärar/vägledarinformation Portfolio - Personlig utvecklingsplan Syfte att utveckla och stödja självstyrt lärande genom att fokusera på det egna ansvaret för kunskapsinhämtning och personlig utveckling.
Läs merPortfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda
Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara
Läs merProjektmaterial. Härnösands folkhögskola
Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs merUtveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation
Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med
Läs merArbetsplan för. förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2011/2012
Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan läsåret 2011/2012 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Klassföreståndare: Kristina Jonsson Rosell 100% och Helena Fridsson 70%. Övrig personal: Thomas
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merÄr det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling?
ITiS Rapport Hammars skola 3-5 A C Ht- 02 Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling? Handledare: Jenny Comstedt Johanna Kvist Lena Mattisson Marianne Näsvall
Läs merHeta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO
Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa
Läs merBild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt
Åsa Drape Ulander, ht-12 ; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt I arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt kommer vi att träna på att lära oss se ansiktets proportioner genom
Läs merBjörnbärets Kvalitetssäkring Maj-13
Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:
Läs merProjektmaterial. Hellidens folkhögskola
Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till
Läs merEtt projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola hösten 2000
Färlövs skola Kristianstad kommun ITiS-rapport November 2000 INGEN ÄR FRÄMLING Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola
Läs merPIM Examination 5. Inspirationsmaterial för elever och pedagoger. Filmskapande i PhotoStory 3
PIM Examination 5 Inspirationsmaterial för elever och pedagoger Filmskapande i PhotoStory 3 Innehållsförteckning Inledning... 3 Hämta programmet... 4 Steg 1 hämta och fixa dina bilder... 5 Steg 2 skriv
Läs merInformation- Slutrapport kollegialt lärande
Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning
Läs merNorrköping - Då och Nu
Norrköping - Då och Nu Tema: Norrköping Då och Nu Period 5 vecka 9-15 Vårterminen 2011 Uppgift Du ska tillsammans med några kompisar (2-4 stycken) välja ut ett historiskt och ett eget (modernt) foto på
Läs merBarns lärande med barns bästa för ögonen
Barns lärande med barns bästa för ögonen Lärgruppsplan Har du barnets bästa för ögonen? Det här är en lärgruppsplan till filmerna om Barns lärande med barns bästa för ögonen. Den är indelad i tre avsnitt,
Läs merNya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning
Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Bo Hjalmarsson och Maria Lindborg hösten 2011 Upplägg av dagen Vi presenterar och resonerar kring Tematiska föräldramöten Ni kommer att få prova på delar av materialet
Läs merNya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201
Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring
Läs mer+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas
1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:
Läs merKSS projekt Skåneresan
KSS projekt Skåneresan Antal anmälda klasser Helsingborg 20 1 149 elever Övriga Skåne 32-688 elever Avhopp Helsingborg - Övriga Skåne 5 klasser Nationella prov i årskurs 6 Tack Jan Björklund! Antal elever
Läs merS A M E R M A O R I E R. Av Eva Löwdin Rose Teglbjaerg Per Olsskolan 2001-2002
S A M E R Av Eva Löwdin Rose Teglbjaerg Per Olsskolan 2001-2002 M A O R I E R Innehållsförteckning: Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.2 Resultat...s.4 Diskussion...s.5 Litteraturförteckning...s.6
Läs merFilosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:
LIP Lösningsinriktad pedagogik Lösningsinriktad pedagogik erbjuder ett annorlunda sätt att förhålla sig till barn och till själva inlärningsprocessen. Det är ett förhållningssätt som genomsyras av en tilltro
Läs merom läxor, betyg och stress
2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har
Läs merUtvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10
Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 9/ Grundskolor Ungdomsmottagningen Lönnen gör inför varje ny termin ett utskick till 19 grundskolor där vi erbjuder deras elever (i
Läs merVÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson
1 VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000 Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 2 Bakgrund Inom vårt program arbetar vi med elever med särskilda behov. (IV-program). För att vi skall kunna
Läs merÄMNESINTEGRERAD UNDERVISNING - EN KREATIV VÄG TILL MÅLEN
ÄMNESINTEGRERAD UNDERVISNING - EN KREATIV VÄG TILL MÅLEN Jag tycker att det är väldigt kul med temaarbete. Vi har temamatte, ser på filmer, målar och jobbar i lera, har utställningar och framträdanden.
Läs mer2002-2003 NATUREN. Ormbunken fritidshem och klass 2C Per Olsskolan
2002-2003 NATUREN Ormbunken fritidshem och klass 2C Per Olsskolan Innehållsförteckning: Bakgrund...s.2. Syftet med försöket...s.2. Tillvägagångssätt...s.2. Resultat...s.3. Diskussion...s.4. Litteraturförteckning...s.4
Läs merKlass: IUP-häftet 1-5. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.
Namn: Klass: 1 1-5 IUP-häftet Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. 2 Vad är IUP-häftet? Det här är ditt IUP-häfte där du utvärderar
Läs merKvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Läs merInformation inför den arbetsplatsförlagda praktiken veckorna 40-43
Till våra handledare Information inför den arbetsplatsförlagda praktiken veckorna 40-43 Först vill jag rikta ett stort tack för att ni ställt upp och tagit emot våra elever. De elever som nu kommer ut
Läs merLUNDSKOLAN LUNDBLADET. NR 3 / Sommar
LUNDSKOLAN LUNDBLADET NR 3 / Sommar LUNDBLADET Sommar 1 REGNBÅGEN Förskoleklass A jobbar med teknik. Vi pratar kring luftmotstånd och tyngd och konstruerar sen fallskärmar. Internationella modersmålsdagen
Läs merBilaga 2. 1. Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur.
Lärarintervjuer Bilaga 2 DROTTNINGHÖG- nr 1 - Svar ja, fått en större kunskap kring natur. - Att vi jobbat med projektet har de varit positiva över. Men föräldrarna har inte fördjupat sig i att vi jobbar
Läs merDiskussionsmaterial till Landslagets fotbollsskola 2009. Handledning. Nolltolerans
Handledning Vi hoppas att materialet ska stimulera både dig som ledare och barnen i din grupp att tillsammans hitta på egna ledstjärnor som passar er grupp. I en barnkulturgrupp är alla barn med och alla
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning...s 3 Bakgrund och inledning...s 4 Problemformulering och syfte & Avgränsningar...s 5 Genomförande...s 6 Resultat av projektet...s 7 Värdering av arbetet och resultatet...s
Läs merInformationsbrev oktober 2015
Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett
Läs merHubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert
Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är
Läs merVälkommen att känna sig inkluderad!
Välkommen att känna sig inkluderad! Lärgruppsplan Välkommen att känna sig inkluderad! Denna lärgruppsplan hör ihop med kortfilmen Välkommen att känna sig inkluderad! En film framtagen av SISU Idrottsutbildarna
Läs merProjektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola
Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net REDOVISA
Läs merUNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier
Läs meripads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ)
Vanliga frågor och svar (FAQ) Har du frågor om om? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! Om du inte gör det - kontakta ditt barns lärare eller någon av kontaktpersonerna. Du hittar kontaktuppgifter
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön
Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan
Läs merUtforskarna. ålder 4-5 år
Utforskarna ålder 4-5 år I våra mål satte vi upp att vi ville ha mer drama, konstruktion och berättelse. Detta gjorde att vi delade upp utforskarna i tre grupper med dessa områden som fokus. Barnen fick
Läs merTrafiken i praktiken Åk 4-5
2010-10-06 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafiken i praktiken Åk 4-5 Hitta den röda tråden i ditt trafikarbete Det är viktigt att trafikundervisningen löper som en röd tråd genom grundskolan. För att
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet
Läs merHur dokumenterar vi elevens individuella utveckling?
ITIS 9 Kristianstads Montessoriskola HT 2002 / VT 2003 Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling? Handledare: Jan Persson Ulla Blomquist Birgitta Nordin-Olsson Ingbritt Ohlander Rickard Svenesson
Läs merKristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl
Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två
Läs merANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!
ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp
Läs merKvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola
Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår enavdelningsförskola ligger på Mobacken, 4 km väster om centrum. Vi har en fin utegård som vi delar med Hallonbackens förskola. På vår
Läs merSammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola
Läs merElevers utvärdering av Evolutionstrappan. Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt Antal elever: sex st. Metod.
Elevers utvärdering av Evolutionstrappan Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt : sex st Metod De elever som skulle delta i utvärdering av Evolutionstrappan fick information att ta hem till
Läs merKvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.
Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå
Läs merNästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.
Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags
Läs mer- att se sitt eget lärande.
- att se sitt eget lärande. Delfinen Villaskolan Av: Anna - Lena Alverup Yvonne Andersson Ewa Håkansson Christina Krantz Karin Nilsson Chatarina Olsson Eva Rappsjö Boel Sjöberg Handledare: Barbro Nilsson
Läs merEN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT
EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och
Läs merVälkomnandet av den nya förskoleklassen
Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,
Läs merKvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.
Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå
Läs mer