Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 Företagarnas folkhögskola Leksand Att presentera projekt med IT-stöd Lå 2002/2003 Kjell Leander, Lesley Morgan, Margareta Wikström, Elsie Hemgren 2(7)

3 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Syfte... 4 Metod... 4 Så här gjorde vi:... 4 Inventering av rasbranterna runt Österdalälven invid skolan....5 Inventering av Kyrkbytjärn i Falun inför en våtmarksrestaurering... 5 Slutsatser och reflektioner... 6 Littertur: (7)

4 Bakgrund När vi först fick möjlighet att vara med i ITIs var det svårt att formera lämpliga projekt. Vårt arbetslag arbetar alla med vattenekologilinjen. Det är en ett årig special-linje som är inriktad på vatten och naturvård. Man arbetar mycket praktiskt med provtagningar, naturbeskrivningar etc. Linjen har fått många uppdrag från externa beställare som vill ha vissa undersökningar gjorda. Det är också mycket geografisk information förknippad med vattenekologernas sätt att arbeta. Först tänkte vi därför jobba med Gis och GPS (geografiska informationssystem och satellitnavigation) men programmen vi hade sen tidigare fungerade inte längre och nya uppdateringar var alldeles för dyra för oss. Det blev mer och mer klart att vi skulle jobba med presentation av de resultat eleverna hade att redovisa för t ex externa intressenter. Att träna på att redovisa presentera sina undersökningar på olika sätt, både muntligt och med hjälp av it. Syfte Att göra en presentation med hjälp av dataprogrammet Power Point för att reflektera och göra deltagarna medvetna om sitt eget lärande och personliga utvecklingsprocesser. Att vi själva ska se hur detta verktyg kan fungera i en elevgrupp Att kombinera ovanstående moment med användning av IT. För att uppnå detta syfte valde vi att producera presentationerna på en Cd-skiva. Att utveckla samarbetet mellan handledarna genom att integrera de olika ämnena och därmed förbättra inriktningens innehåll och deltagarnas studieresultat Metod För att kunna reflektera och göra deltagarna uppmärksamma på sina personliga utvecklingsprocesser har de varit delaktiga i beslut om utformning och innehåll i det som sedan blev slutprodukten. Vi har fattat gemensamma beslut i en ständigt pågående process. De har själva kunnat påverka innehåll, ramar och utseende i slutprodukten.. Man har här haft en idé om vad man vill och sedan har den fått anpassas så att det blir rimligt att genomföra med tanke på tid och kunskap hos de som jobbar med den tekniska biten. Så här gjorde vi: Vattenekologikursen är en ganska liten grupp som blev ca 8 personer, varav 3 kvinnor. De har under höstterminen haft dataundervisning och lärt sig grunderna i data. Visserligen var kunskaperna olika i början, men i och med att alla beretts tillfälle att vara med i dataundervisning så har alla kunnat börja med projektrapporterna direkt. Programmet Power Point har alla redan arbetat med mer eller mindre, innan man skulle börja jobba med själva projekten 4(7)

5 Våra kursdeltagare är ute i naturen och tar in prover, inventerar förekomster av olika arter och naturtyper mm. Digitalkameran är med ute för att dokumentera. Hemma i laboratoriet och datasalen sammanställs sedan resultaten. Här används både excel och word. De beskriver också de olika undersökningarna de gjort både på engelska och svenska.. Varje kursdeltagare använder eget material och presenterar det. Till sist sammanställs det. Gruppen har arbetat med två projekt: Inventering av rasbranterna runt Österdalälven invid skolan. Skolan ligger alldeles i anslutning till Siljans utlopp i Österdalälven och endast 20 m från närmaste strandbrink. Leksands kommun ville inventera rasbranterna för att förhindra framtida ras och översvämningar. Detta projekt redovisades för Leksands kommun. Kursdeltagarna gjorde bl a undersökningar av vattengenomsläpplighet och inventering av vegetation för att hålla sandbrinkarna på plats. Kursdeltagarna letade också fram gamla undersökningar och bilder av hur det såg ut tidigare. Rasbranterna dokumenterades också med hjälp av digitalkameran. Allt detta material sammanställdes och sorterades och presenterades med hjälp av power point. Vid elevernas redovisning inför kommunens folk användes bildspelet samtidigt som man själv berättade om sina resultat och sitt arbete. Denna presentation gjordes på vår skola. Inventering av Kyrkbytjärn i Falun inför en våtmarksrestaurering Det andra projektet redovisades för tjänstemän i Falun på Faluns miljökontor. Först inventerades och dokumenterades sjön ute i fält. Man tog vattenprover samt inventerade växter och djurliv i sjön. Provfiske utfördes och allt dokumenterades bl a med digitalkameran. Vi hade även tillgång till flygfotografier över området. Även detta material sammanställdes och presenterades i ett bildspel i power point. I dessa projekt skulle en del av resultaten presenteras på engelska. Alla växter och djur namngavs på 5(7)

6 engelska. De sökte på internet engelsk information om sjörestaurering och om de växter, djur och fiskar de hittat Slutsatser och reflektioner Alla i elevgruppen jobbar bra och engagerat och diskussionerna i gruppen flyter bra. De som redan kan Power point tar ett större ansvar för helheten, åtminstone i det första projektet. I det andra (om Kyrkbytjärn) arbetar var och en med sin del av presentationen. Eleverna har varit mycket aktiva och lyft sig själva en bra bit. Självförtroendet stärktes. Att få presentera något som blir uppskattat och som efterfrågas får alla att bli engagerade. Alla elever är medvetna om det stöd som power point kan ge deras framställning. Vi tycker att det är ett mycket bra hjälpmedel i det pedagogiska arbetet Det har varit stora skillnader i datakunskaper i arbetslaget, men alla har kunnat se de positiva effekterna både på kursdeltagarna och på oss själva Att arbeta i ett arbetslag har lyft undervisningen. Vi har stor nytta av att lärarna i arbetslaget följer med på exkursionerna. Att sedan samla alla intryck och behandla en stor mängd information tillför undervisningen en dimension som inte skulle kunnat ha uppnåtts om alla arbetat var för sig. Att kombinera praktiska erfarenheter med teoretiska insikter är kanske folkbildningens viktigaste roll. En syntes av humaniora och naturvetenskap. De olika ämnena svenska, engelska, samhällskunskap, data, biologi, kemi och naturkunskap ingår naturligt i processen. Genom att skriva, sammanställa och sedan presentera inhämtad information med hjälp av modern teknik utvecklas den pedagogiska processen och alla som är inblandade i denna process är delaktiga i en verklighetsbaserad undervisningsform. Det har varit stora skillnader i datakunskaper i arbetslaget, men alla har kunnat se de positiva effekterna både på kursdeltagarna och på oss själva I vår grupp har det funnits olika nivåer av förkunskaper men alla har hittat något som gjort att man höjt ribban. Jag förstod inte vad allt handlade om och jag kände att mina kunskaper om datorer var alldeles för begränsad. Det tog ganska lång tid innan jag kände mig riktigt entusiastisk att använda datorer i kombination med undervisning. Men jag känner att jag har lyckats, med hjälp av de andra i arbetslaget, att komma en bit på väg att våga prova nya idéer och nya sätt att tänka. Att arbeta i team har varit mycket positivt. Supporten i vår grupp har stärkt oss. Om vi inte haft varandra i gruppen hade vi nog inte kommit så här långt och vi hade nog gett upp var och en. Vi är mycket mer positiva till att använda datorn i undervisningen och vi kommer att i framtiden att använda detta hjälpmedel på olika sätt. 6(7)

7 Littertur: Säljö, Roger: Lärande då och nu (1999) Jönsson, Bodil: "Till en lärare" - Ur boken "Tankekraft" Svedberg, Lars: Den lärande gruppen (1997) Cronsioe, Ingela: Om inlärningsstilar, IT och skolutveckling Karlstrand, Lars: Eleverna planerar själva en stor del av sin undervisning (1999 Granström, Kjell: IT som ett hot mot en professionell lärarroll ( Gärdenfors, Peter: Media och berättande (1999) Granström & Colnerud: Om konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete (1999 Studiehandledning/ITiS 7(7)