Projektmaterial. Fristads folkhögskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektmaterial. Fristads folkhögskola"

Transkript

1 Projektmaterial BILD, TEXT OCH LJUD I DATORN Fristads folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 ITiS- projekt på Fristads Folkhögskola Jag har lärt m ig att flytta bild och text i d atorn och en hel d el annat! Bild, tex t och ljud i d atorn M argareta D ahlquist M argaretha Käm pe Jan- Å ke H ansson Susanne Karlander Gunvor Erlingsson Jaana Isokoski Vt 2002

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 1 2. Syfte 2 3. Metod Lära Mera Baskursen 3 4. Resultat Lära Mera Digital kamera Granska bilder Tillrättalägga Bilden som stöd vid dokumentation Bilden som stöd vid kommunikation Berätta med bildspel Baskursen Dagens fråga Baskursens lärarlag 7 5. Diskussion Lärarnas lärande Kursdeltagarnas lärande 8 Innehållsförteckning 9

4 1. Bakgrund Fristads folkhögskola är en av de sex folkhögskolor som tillhör Västra Götalands regionen. Vår målgrupp är framförallt vuxna som vill börja studera och öka sin bildningsnivå. Minimiåldern är 18 år. Hos oss kan man gå såväl långa som korta kurser och efter avslutade studier på någon av våra allmänna linjer kan man få behörighet att söka till högskola. Två arbetslag deltog i ItiS-projektet och vårt består av sex lärare som arbetar i två olika kurser, Lära Mera och Baskursen. Vi har valt olika sätt att arbeta under projekttiden men haft gemensam handledning och seminarier. I rapporten har vi delat upp metod och resultatdel för de olika kurserna, medan inledning, diskussion och litteraturförteckning är gemensam. 1.1 Baskursen Baskursen är en ettårig kurs som ger en bred allmänorientering. Den studerande får prova på vuxenstudier samtidigt som de läser in och repeterar grundskolans kurs. Arbetslaget som arbetar med Baskursen såg en möjlighet att genom ItiS-projektet tillsammans utveckla sitt arbete med IT i skolan, särskilt som Baskursen kan sägas vara vår grundkurs och starten för fortsatta studier. Vi lärare såg en möjlighet att på ett konkret sätt fortbilda oss tillsammans i den dagliga verksamheten med det gemensamma målet att öka vars och ens IT-kunskaper. Erfarenheterna av IT användning är väldigt skiftande både i klassen och bland lärarna. Vår förhoppning är att varje kursdeltagare skall få förståelse för och lära sig att söka information och på ett kritiskt och medvetet sätt hantera den. Resultatet skall sedan med hjälp av ordbehandlingsprogram presenteras i tidningsform (se bil. 1). 1.2 Lära Mera Lära Mera är en tvåårig kurs för deltagare med lindrig utvecklingsstörning. Kursen har funnits på folkhögskolan i åtta år. De båda Lära Mera-klasserna, tio kursdeltagare i varje, har tillgång till digital kamera och varsin dator i klassrummet. På Lära Mera ingår data som undervisningsämne vilket innebär att kunna hantera Word, internet och mail. De som söker Lära Mera ska kunna läsa och skriva hjälpligt. Detta innebär att de flesta har problem att formulera sig i skrift och att stava. Under de senaste läsåren har vi haft tillgång till en digital kamera och börjat ta bilder på utflykter, studiebesök och personbilder. Vi har samlat på oss mycket bra bildmaterial som inte utnyttjas fullt ut i undervisningen. Kursdeltagarna visar stort intresse för att fotografera och titta på och skriva ut bilderna. Vår förhoppning är att ITiS-projektet ska hjälpa oss att skaffa mer kunskap om bildanvändande i datorn och i undervisningen, och att skapa rutiner för hur man kan utnyttja bilderna på olika sätt i vardagen.

5 2. Syfte Gemensamt för båda grupperna är att alla, både lärare och kursdeltagare ska bli bättre på att använda datorn som ett naturligt verktyg i olika undervisnings- och inlärningssituationer. För kursdeltagarna i Baskursen innebär detta att våga använda datorn som informationskälla och verktyg för text- och bildbearbetning och att kritiskt granska information på nätet. För Lära Mera-kurserna är målet med projektet att utveckla användandet av bilder, i första hand egna digitala, bl.a. för att kunna göra bildspel med text och ljud. Kunskaperna skall användas för att: dokumentera studiebesök och temaarbeten presentera oss och visa vad man gör på Lära Mera. 3. Metod 3.1 Lära Mera Lärarnas litteraturstudier har bestått av att gå igenom länkar som anges i IT i praktiken omkring bild och ljudanvändande och anpassning till elever med särskilda behov. Lärarna organiserade alla bilder som under de två senaste åren sparats i datorn genom att sortera, kassera och döpa om bilder i utforskaren. I början av projektet gjorde lärarna ett bildspel i Power Point, med bilder vi tagit under läsåret. Detta presenterades på en återsamlingsträff för tidigare kursdeltagare. De båda Lära Mera klasserna, tio kursdeltagare i varje, har tillgång till digital kamera och varsin dator i klassrummet. Datorerna är kopplade till skolans nätverk. En del i arbetet har varit att fotografera med digital kamera. Allt från att ta bilder på varandra i klassrummet till att fotografera okända människor och miljöer på studiebesök eller andra aktiviteter. Under hela läsåret har kameran använts, i början mer sporadiskt och nu flera gånger i veckan. I 2-an är det oftast kursdeltagarna som kommer ihåg att ta med kameran och fotograferar. I 1-an har lärare och assistent större ansvar. Bilderna laddas in i datorn, detta utförs oftast av lärare. Vi tittar på bilderna i datorn, eller via projektor på väggen och kommenterar dem ur olika aspekter, detta görs i grupp: Vad är en bra eller dålig bild? Vad ska bilden döpas till? Vem är med på bilden? Vad gör man på bilden? Vad kan bilden användas till? Man korrigerar bilder lite, beskär och tar bort dåliga bilder. Detta utförs av lärare eller av kursdeltagare med muntlig instruktion av lärare. Kursdeltagarna väljer ut en bild ur en bildkatalog, och skriver ut den. Kursdeltagarna väljer också ut en bild ur en bildkatalog, infogar den i ett Word-dokument, och skriver bildtext. Detta sker på Tema-lektioner, men även på svenska och datalektioner. Att använda kamera och bilder var redan en liten del av arbetet på de lektioner som kallas Tema. Under ITis-projektet ville vi utveckla detta och göra bildspel. Detta har vi erbjudit 3 kursdeltagare ur varje kurs och använt 10 lektioner, där båda lärarna handlett. Kursdeltagarna gör parvis bildspel i Power Point. Kursdeltagarna väljer ut bilder ur flera bildkataloger med

6 syftet att göra en presentation av Lära Mera. Vi gjorde en gemensam brainstorming där vi enades om hur många bilder man skulle använda och vilken sorts bilder det skulle vara. Kursdeltagarna skriver eller tänker ut text till bilderna och spelar in till bildspelet. Utvärdering av arbetet blir lärarnas observationer av kursdeltagarnas arbete. 3.2 Baskursen Projektet är ett experiment som handlar om att arbetslaget vill förändra de studerandes sätt att använda datorn. Vi vill se hur ett intensivt, välplanerat arbetssätt påverkar våra studerandes datorvanor. Det pedagogiska sammanhanget är ett temaarbete som består av att skapa en tidning med hjälp av att fokusera på den friska människan. Antalet studerande var åtta stycken. Klassen bestod av män och kvinnor i olika åldrar, både med svenska som modersmål och de med annat modersmål. Gruppen hade varierad datorkunskap sen tidigare; några kunde mycket och några hade svårt med datorn. Alla hade dock haft datorundervisning två veckotimmar under hela läsåret men hade hunnit olika långt. Temat valdes medvetet av arbetslaget eftersom klassen haft friskvård på schemat hela året och ämnet var angeläget för deltagarna och kunde studeras ämnesövergripande inom arbetslaget. De studerande fick till uppgift att välja en rubrik inom detta tema. Rubrikerna kom klassen fram till gemensamt med hjälp av en brainstorming. Efter val av rubrik fick varje studerande fördjupa sig i sitt specialområde med hjälp av i första hand texter på olika hemsidor. Lärarna betonade vikten av källkritik och hade en genomgång av detta. Andra informationskällor som till exempel uppslagsverk och tidningsartiklar kunde också användas. Varje studerande skulle producera en artikel och skriva den på datorn, samt eventuellt illustrera den med en bild som de tog med skolans digitalkamera. Varje deltagare hade en dator till sitt förfogande under den arbetsvecka som projektet pågick. Förarbetet med brainstormingen och val av rubriker ägde rum under sammanlagt åtta undervisningstimmar med början c:a en månad före den intensiva skrivveckan. Slutprodukten, d.v.s. tidningen, skulle vara klar den sista dagen i projektveckan. De studerande fick vägledning under hela processen, det fanns alltid minst två lärare närvarande i gruppen. Tillvägagångssättet var alltså att överösa de studerande med en mängd timmar framför datorn men det räckte inte. Arbetslaget såg också till att jobba fram ett genomtänkt koncept för arbetet och på det sättet vänja de studerande vid att jobba med datorn på ett konstruktivt sätt. Lärarlaget använde många planeringstimmar för att få fram ett fungerande schema som passar bra för alla studerande och möjliggör individualiseringar. Efter arbetets genomförande utvärderades projektet. Vi bad de studerande svara på våra frågor varje dag i form av en loggbok (Vad har du lärt dig idag o.s.v). Deras svar jämfördes så att arbetslaget försökte utläsa hur den enskildes upplevelser gentemot datorn hade förändrats under veckan. Där synliggjorde vi den förändringsprocess som de studerande förhoppningsvis hade upplevt under veckan. Den utvärdering som de studerande skrev om det här sättet att arbeta kommer arbetslaget att ha nytta av vid planeringen inför nästa års temaarbete och speciellt datorns roll och möjligheter i undervisningen framöver. Lärarna i arbetslaget kommer att utvärdera veckan i samtalsform för att ta tillvara på erfarenheterna av projektet.

7 4. Resultat Här presenterar de båda grupperna sina resultat var och en för sig. 4.1 Lära M era Digital kamera Under hela läsåret har kameran använts, i början mer sporadiskt och nu flera gånger i veckan. I 2:an är det oftast kursdeltagarna som kommer ihåg att ta med kameran och fotograferar, och i 1:an har lärare och assistent större ansvar. Ju mer vi använt bilderna desto viktigare har det blivit att kameran finns med på alla aktiviteter som inte är vanlig klassrumsundervisning. Vi har nu en väldigt stor bildbank. En kursdeltagare hade väldiga motoriska problem att hålla kameran utan att fotografera sina fingrar. När vi provade med stativ märktes det att han inte heller kunde se motivet i sökaren. Med stativ som han håller i handen och kameran ställd på displayvisning tar han fina bilder. Bilderna laddas in i datorn, av lärare. Vi har haft en del problem med bildöverföringen och fått hjälp av skolans datatekniker. Elevassistenterna har inte deltagit i ITiS och hanterar inte bildöverföring. Det gör inte heller alla lärare Granska bilder Kursdeltagarna tittar på bilderna gemensamt, antingen samlade runt datorn eller via projektor i datorsalen. Gemensamt döper man bildkatalogerna, och ibland även bilderna. Ganska snabbt kan alla bedöma bilder som ska suddas bort för att de är otydliga, har en tumme på eller om man inte fått med hela människor. Några klarar också av att bedöma kvalitet på sitt eget fotograferande. Det är jag som har tummen i vägen. Sudda, Den bilden har jag tagit, den blev bra. Bilderna och speciellt bilder på personer man känner inspirerar och gör att kursdeltagare tar initiativ. Det har hänt flera gånger att kursdeltagare önskar att få skriva ut någon speciell bild, antingen där de själva är med eller kamrater som de vill ge bilden till. Finns pappret inne i datorn nu?, undrar en kvinna. När läraren bekräftar detta blir nästa fråga: Jo, jag undrar om jag kunde få ut ett sånt papper med bilden på. (bilden av en vän på studiebesöket) Jag skulle vilja skriva ut en bild från studiebesöket i Skogsgruppen och ge till personalen där Tillrättalägga Lärarna sorterade, kasserade och döpte om bilderna i Utforskaren. Lärarna har också sökt information via Internet om bild- och ljudanvändande i datorn, och om andras erfarenheter om liknande arbeten med elever med särskilda behov. Dataläraren har förenklat verktygsfältet i Word. Symbolen för Infoga bildobjekt från fil är väl synlig, och Lära Mera s bildkataloger kommer fram direkt när man klickar på den. Han

8 har även gjort mallar i Word där bilderna infogas, ex Rapport från studiebesök. Detta underlättar främst för de kursdeltagare som har stora svårigheter att stava. Dataläraren har utvecklat ett program som är ord- och stavhjälp, där man via en server i klassrummet kan skicka olika hjälp till olika deltagare Bilden som stöd vid dokumentation I nästa moment används bilderna när kursdeltagarna skriver rapporter från studiebesök eller utflykter. Man skriver i Word och använder Infoga bild. De flesta börjar med att infoga bild och skriver sedan bildtext, kortare eller längre. Några hittar själva rätt bildkatalog och några behöver muntligt stöd för att komma rätt. Alla kan bläddra bland bilderna, välja ut den bild de vill ha och klicka på infoga. Alla vet vad de vill berätta om bilden de valt, några skriver självständigt medan andra behöver stavningshjälp. Några är nöjda med en bild och andra vill ta fram flera bilder från varje besök. Vid några tillfällen har läraren skrivit ut många bilder från ett studiebesök och man har valt bilder, klippt och klistrat för hand. Detta praktiska arbetssätt har passat assistenten bättre, då hon inte är så datakunnig Bilden som stöd vid kommunikation I projektet gjorde lärarna ett bildspel i Power Point, med bilder som tagits under läsåret. Arbetslaget i ITiS fick en snabbkurs av skolans datatekniker. Bildspelet presenterades på en återsamlingsträff för tidigare kursdeltagare i mars. Flera kursdeltagare kunde delta och berätta om olika aktiviteter och tidigare kursdeltagare kunde kommentera och fråga när de kände igen sig. Bildspelet medförde ett ökat samspel där många kunde delta med kommentarer. Titta, har ni också varit på Vänga kvarn? Det var vi också. På Öppet Hus, när anhöriga och allmänhet besöker skolan, visades hela tiden bildspelet lärarna gjort. Flera av kursdeltagarna stannade upp framför bilderna och berättade stolt vad de gör på Lära Mera. Bilderna gav mycket stöd för deras berättande. Några som har lite svårt att berätta sammanhängande gjorde långa berättelser och anhöriga kunde få veta mera eftersom de kunde fråga om bilderna. Tänk så fin jag var på Nobelfesten! Bilderna är stöd för minnet. En av kursdeltagarna berättar spontant om Nobelfesten vid utvecklingssamtal när anhörig var på besök. Nobelfesten hade ägt rum 1½ år tidigare, och lärarna undrade varför hon kommenterade detta nu, när vi talade om framtiden. Senare visade det sig att kursdeltagarna samma morgon sett videoinspelning och bilder från Nobelfesten Berätta med bildspel Tre kursdeltagare från varje klass erbjöds ITiS-arbete och gör parvis bildspel i Power Point. Kursdeltagarna väljer ut bilder ur flera bildkataloger med syftet att göra en presentation av Lära Mera. Momentet att lägga in bilder i bildspelet gick lätt och alla arbetade koncentrerat och parsamarbetet fungerade fint. Några har använt listan vi gjorde när vi bestämde vilken typ av bilder vi skulle använda, medan andra valt bilder helt fritt. De flesta hittar bra bland bilderna och vet vilka kataloger de ska söka i. Genvägarna i Word fungerar inte o Power Point, så någon behövde hjälp att hitta Lära Mera s kataloger. För att lägga in bilder har kursdeltagarna egentligen bara behövt två instruktioner (infoga ny bild och infoga bildobjekt från fil). När ett

9 par saknade bilder tog de kameran och fotograferade. Att spela upp bildspelet för att se resultatet var också enkelt. Det var stolta kursdeltagare som gick igenom de bilder man lagt in innan man sparade och avslutade lektionen. Det problem som dök upp var att många av bilderna var för stora och inte fick plats på skärmen. Det visade sig att vi måste ställa om kameran, ändra upplösning och ändra storlek på många bilder i katalogerna. Efter konsultation med datatekniker har lärarna ändrat storlek på massor av bilder och bytt ut de som var för stora. Vi fick ladda hem ett program, PolyView, där man kunde ändra storlek på alla bilder i en katalog på en gång. Kursdeltagarna lär av muntliga instruktioner, instruktioner på tavlan och genom att härma. Även när vi ändrat upplösningen på kameran blir bilderna lite för stora. Läraren visade en av deltagarna hur man ändrar bildstorlek genom att markera och dra i hörnen på bilden. Nästa lektion sitter mannen och gör detta själv. På fråga om han kunde detta tidigare, svara han: Du visade ju förra gången hur man gör, det var lätt! Lärarna fann att ljudkvalitén blev väldigt dålig när man spelade in med mikrofon i Power Point-programmet. Vi blev tvungna att använda ljudinspelaren och göra flera inställningar för att få acceptabelt ljud. Vi trodde att alla inställningarna skulle skapa mer svårigheter än de gjorde. Kursdeltagarna klarade att spela in ljud med stöd av få muntliga instruktioner. När vi första gången skulle lyssna på det inspelade ljudet hördes ingenting. En av kursdeltagarna såg genast varför: Kanske det beror på att det inte finns några högtalare? Vi lärde oss att det inte räcker med ljudkort i datorn, det krävs också högtalare och att de är inkopplade. Som stöd för inspelning föreslog lärarna att kursdeltagarna skulle skriva en kladd, på papper. En av kursdeltagarna såg en annan lösning, i programmet finns en ruta klicka för att lägga till anteckningar. Kan man inte skriva texten i rutan Några berättade självklart i mikrofon, medan några blev generade av att höra sin egen röst. Några valde att skriva ner texten först, medan den som hade svårt att stava valde att tala in direkt. Kursdeltagarnas språkförmåga avgjorde hur mycket de spelade in. Kursdeltagarna tyckte arbetet var mycket roligt, arbetade koncentrerat och löste själva samarbetet på olika sätt. De utnyttjade varandras förmågor, någon var bättre på att sköta datorn, andra bättre på att tala in. Resultatet har blivit tre olika bildspel, bildvalet är personligt trots en gemensam instruktion. 4.2 Baskursen Baskursens åtta deltagare startade arbetet med den tidning de hade fått i uppgift att göra. Uppgiften har från början till slut varit ganska hårt lärarstyrd vilket lärarna var överens om att den skulle vara. Tidigare erfarenhet från många lärare har visat att tid alltid är en bristvara vad gäller projektarbete. Deltagarna var förvånansvärt snabba i sina beslut om vad de skulle skriva om och alla höll sig inom ramen för temat, Den friska människan. Syftet var att både lärare och kursdeltagare ska bli bättre på att använda datorn som ett naturligt verktyg i olika undervisnings- och inlärningssituationer. För kursdeltagarna i

10 baskursen innebar detta att våga använda datorn som informationskälla och verktyg för textoch bildbearbetning och att kritiskt granska information på nätet Dagens fråga Som en utvärdering för lärarna och deltagarna själva besvarades ett frågeformulär varje dag. Resultatet på utvärderingarna var från början negativa eftersom deltagarna tyckte att resten av skolan fick göra trevligare saker under denna speciella fördjupningsvecka och att vädret var för vackert för att sitta inne vid datorn. De var dessutom mycket osäkra på vad de själva hade lärt sig och hur de skulle gå vidare Några uttryckte det genom att säga att de inte lärt sig något och inte visste vad som förväntades av dem dagen efter. Snurrig i huvudet eller Jag har inte lärt mig något nytt idag. Någon uttrycker stresskänsla vilket försökte åtgärdas med hjälp av promenader under dagen. Mot slutet av veckan ser man en markant skillnad på svaren. Deltagarna känner sig tryggare i sin uppgift. De flesta har kommit en bra bit på väg och hittat information som de kan använda till sina artiklar. De har också börjat författa sina artiklar och upptäckt det roliga i att arbeta tillsammans för en gemensam uppgift. Ett gott skratt förlänger livet är en kunskap som en deltagare har skrivit ner och överlag är svaren på utvärderingsblanketterna mer positiva och säkra. Nu börjar även kommentarer kring datorkunskap visa sig i frågeformuläret. På frågan Vad har du lärt dig i dag? citerar vi här några deltagare. Flytta om text, Lite mer om Word, Hur man renskriver och samtidigt rättar, Massor, Flytta bilder, Skriva lite snabbare. Sammanfattande utvärdering gjordes några dagar efter projektet var färdigt. Frågan formulerades då istället, Vad har du lärt dig under veckan och svaren var uteslutande positiva. Deltagarna upplever att de har haft en rolig och lärorik vecka. Den tidning som blev det konkreta resultatet ligger färdig för granskning. Alla, inte minst lärarlaget, är nöjda. Deltagarna har också kommit till insikt om att träning behövs för att den nyvunna datorkunskapen skall bli bestående. Det har varit jättebra. Jag har lärt mig att flytta bild och text på datorn och en hel del annat, det är bara det att det är så svårt att få det att fastna. Vad gäller faktasökning på internet har deltagarna inte gett några konkreta uttryck för vad de verkligen upplevt att de lärt sig. Inte heller vad gäller granskandet av källorna. Men av resultatet att döma har de ändå lyckats hitta relevant fakta som de, med god grund, anser vara tillförlitlig. Det fanns absolut inget förbud mot att söka fakta på andra sätt än via internet men av någon anledning, som vi inte riktigt vet, har alla, med något enstaka undantag, funnit sitt bakgrundsmaterial den vägen Baskursens lärarlag Förkunskaperna i datorkunskap var varierande även när det gällde lärarna. Genom ItiSprojektets handledning och sammankomster med övriga skolor som ingått i projektet har vi inom lärarlag lärt oss mycket som vi kunnat använda för att i vår tur handleda

11 baskursdeltagarna. Vinsten har inte bara varit datorkunskap. Tillsammans planerade vi projektet och försökte utifrån tidigare erfarenheter komma fram till om tidsplanen var realistisk. Idén om att använda vissa veckotimmar inför själva fördjupningsveckan visade sig vara ovärderlig. Den gjorde att det tänkta projektet hanns med och att deltagarna hade god tid på sig att fundera över vad de skulle skriva om. De kunde även börja söka fakta på egen hand om de ville. 5. Diskussion Både Lära Mera- och Bas- arbetslaget har fått ökad IT- och datakunskap som ger oss en säkerhet och trygghet i vårt fortsatta arbete. Vi ser ITiS- projektet som ett stöd i ett önskat arbetssätt. Nu gäller det att planera inför höstterminen så att vi kan fortsätta utvecklingen och samarbeta med övrig personal i arbetslaget. Våra positiva erfarenheter av projektet kan även vara intressanta för arbetslag på andra kurser i vår skola. 5.1 Lärarnas lärande När det gäller vårt eget lärande kan man konstatera att vi har lärt oss allteftersom vi har haft behov av kunskapen. Vi har till exempel lärt oss att använda digitalkamera och Power Pointprogrammet. Vi upplever att det är mycket mer effektivt att lära sig learning by doing d.v.s. pröva sig fram när man verkligen behöver lära sig. En Power Point- kurs i grundutbildningen hade inte haft samma effekt. Man lär sig alltså bäst när man har akut behov av just den aktuella kunskapen, till exempel lärarnas problem med bildstorlek. Vi har upplevt ett mycket pragmatiskt lärande. Ett problem med datakurser är att man kanske inte har behov av den erbjudna kursen just vid detta tillfälle. Vi har lärt mycket om tekniken, till exempel att koppla in videoprojektor, att ladda hem program, att flytta dokument, att hantera bilder, att alla program inte fungerar tillsammans. Datorn tänker inte, den gör bara som du säger! Vi har blivit bättre på att se och uttrycka vad som inte fungerar och då är det nog lättare att be om support, inte bara: datorn funkar inte utan, när jag öppnar bilderna från utforskaren kommer de upp i Paint, där kan jag inte beskära bilder, hur får man upp bilderna i ett annat program? Det finns så mycket att lära. Det är så frustrerande när man just tror att man kan ett moment. Då upptäcker man att det finns ytterligare tre sätt att göra samma sak, och att de har olika fördelar. Mängden information på Internet skapar frustration för man hinner aldrig titta på allt som verkar intressant. Det är viktigt med IT-support på skolan. Datateknikern på vår skola är nog den som mest har märkt av projektet och varit snabb med stöd. Det är lätt att tappa fart beroende på praktiska svårigheter som man inte kan lösa. 5.2 Kursdeltagarnas lärande För kursdeltagarna har detta varit ett konkret lärande. De har synbart upplevt empowerment som innebär att kursdeltagarna har fått ännu ett verktyg till att ta initiativ och ansvar för det gemensamma arbetet. De har fått en ökad möjlighet till medbestämmande. Till exempel på Lära Mera kursen har under vissa lektioner varken assistent eller lärare fotograferat. Då måste kursdeltagarna själva ha styrt, både att det fotograferats och vad som har blivit avbildat. Både på Lära Mera och Baskursen har vi t.ex. fått många fina naturbilder, inte bara på dem själva. Bilderna och de egna texterna motiverar och föder nya idéer om hur man kan använda dem.

12 Upplägget som vi hade för projektarbetet i grupperna var mycket lyckat. Samarbetseffekter i grupperna var påtagliga. Sammanhållningen förstärktes av det gemensamma målet för arbetet och av de framgångar som man gjorde tillsammans. Det här arbetssättet både förutsätter och möjliggör ett aktivt kunskapssökande. De studerande får en utmärkt möjlighet att på ett ämnesövergripande sätt forma sina egna kunskaper och bearbeta dem med hjälp av datorn. Både Lära Mera- och Baskursdeltagare har fått ökad IT- och datakunskap som ger dem en säkerhet och trygghet i deras fortsatta studier. Litteraturförteckning Danielsson, Henrik (2000) Bildpraktik Om digitala bilders betydelse för personer med kognitiva funktionshinder Internrapport Certec, LTH nr 2:2000 Gärdenfors Peter, (1999) Media och berättande, studiematerial IT i praktiken. Jönsson Bodil, Till en lärare - Ur boken "Tankekraft", studiematerial IT och lärande. Lathundar för ljud och bildhantering, Lathundar, mallar och andra tips, Samuelsson Thomas (2002) Digitala bilder för tryck och webb, Samuelsson Thomas (2002) Ljud i datorn, Åkesson Eber, Internet, Power Point (1998), Göteborgs Universitet Pedagogen

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2

Läs mer

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia

Läs mer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..

Läs mer

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net REDOVISA

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola

Projektmaterial. DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola Projektmaterial DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Fornby folkhögskola Borlänge

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Projektmaterial. KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola

Projektmaterial. KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola Projektmaterial KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net ITIS-rapport HT-02

Läs mer

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

Projektmaterial HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola

Projektmaterial HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola Projektmaterial KOMMUNIKATION MED DATOR, HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk).

ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk). Itis projekt Vt 2001 Särskolan Fröknegård BUF Kristianstad ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk).. Pia Abelin Margareta Ericson Katarina Ising-Karlsson Ulla Svensson Inger

Läs mer

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola Projektmaterial IDROTTSSKADOR Bosöns Folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Stockholm 2002-05-06 Idrottsskador

Läs mer

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen. Kursrapport Bakgrundsinformation Kursens namn: Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation Termin: 1 Ladokkod: BL202C Kursansvarig: Bjørn Wangen Antal registrerade studenter: 26 Antal studenter

Läs mer

Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling?

Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling? ITiS Rapport Hammars skola 3-5 A C Ht- 02 Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling? Handledare: Jenny Comstedt Johanna Kvist Lena Mattisson Marianne Näsvall

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Projektmaterial MIND-MAP. Klarälvdalens folkhögskola

Projektmaterial MIND-MAP. Klarälvdalens folkhögskola Projektmaterial MIND-MAP Klarälvdalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Mind-map - Ett ITiS-projekt

Läs mer

Tina Alfonsson Gunilla Stenkilsson

Tina Alfonsson Gunilla Stenkilsson av: Tina Alfonsson Gunilla Stenkilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 INSTRUKTION TILL DIGITAL KAMERA MVC-FD73... 4 SÅ HÄR GÖR DU FÖR ATT TA/LAGRA EN BILD... 5 VISNING AV BILDER PÅ LCD-SKÄRMEN I KAMERAN...

Läs mer

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika

Läs mer

Utveckla din IT- kompetens

Utveckla din IT- kompetens Utveckla din IT- kompetens PIM www.pim.skolutveckling.se PIM PIM Praktisk IT och Mediekompetens Arbetar du i förskola eller skola och vill utveckla ditt arbete med IT i verksamheten? PIM - www.pim.skolutveckling.se

Läs mer

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken Projektmaterial Sammanställning ENKÄTER - INFORMATIONSTEKNOLOGI FÖR ÄLDRE ABF Södra Lappmarken Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 73 11 34 Stockholm 8-412 48 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Storvretaskolans IT-plan 2013/14 s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i

Läs mer

Uppgift 3 B. Pedagogiskt inslag

Uppgift 3 B. Pedagogiskt inslag Uppgift B. Pedagogiskt inslag Inledning Syftet med min mini-kurs var att lära ut hur man i Word 00 kan arbeta med bilder som man själv fotograferat och sen sparat i datorn. Moment som ingick var: Infoga

Läs mer

Projektarbete med fordonselever om arbetsmiljö.

Projektarbete med fordonselever om arbetsmiljö. 1 Projektarbete med fordonselever om arbetsmiljö. Ett arbete av : Kenneth Andersson Jan Bruhno Ann Gnatt Hans Persson Gabriella Tinghög Hans-Åke Tuomaala 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. 1. Bakgrund 3 2. Syfte

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

BARN I STADEN MÖTER DJUR

BARN I STADEN MÖTER DJUR ITiS-rapport BARN I STADEN MÖTER DJUR Bengt Björkqvist Elisabeth Havh Martin Nilsson Eva-Lotta Persson Catrin Svensson Lena Winberg November 2001 1 Innehållsförteckning: Bakgrund s. 3 Aktuell skola. s.

Läs mer

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursledare: Carin Roos, carin.roos@kau.se, tfn 054-700

Läs mer

Stöd för genomförandet

Stöd för genomförandet Till varje fråga anges ett syfte, utom i de fall där frågan är självförklarande. Utöver detta finner du exempel på hur ett resonemang kring ett alternativ kan se ut. Dessa exempel kan du använda som stöd

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

PIM Examination 5. Inspirationsmaterial för elever och pedagoger. Filmskapande i PhotoStory 3

PIM Examination 5. Inspirationsmaterial för elever och pedagoger. Filmskapande i PhotoStory 3 PIM Examination 5 Inspirationsmaterial för elever och pedagoger Filmskapande i PhotoStory 3 Innehållsförteckning Inledning... 3 Hämta programmet... 4 Steg 1 hämta och fixa dina bilder... 5 Steg 2 skriv

Läs mer

Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson

Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson Tollarpsskola ITiS projekt Ht 2000 ITiS handledare: Anette Berg Ansvarig skolledare: Matts Premberg Vi som har utfört arbetet är: Sofie Frank Ove Strömvall Jonas Friberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson

Läs mer

Norretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan

Norretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan Norretullskolan 7b Ett försök att använda IT i skolan Hemsida First Class Klasskonferens Scanner Digitalkamera Susanne Dehn Anders Isaksson Niklas Nilsson Lena Tengheden ITiS 7B Norretullskolan Hösten

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion

Läs mer

Rapport. från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet. Kristianstad den 27 mars 2003

Rapport. från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet. Kristianstad den 27 mars 2003 Rapport från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet Vårt arbetslaget består av både lärare och assistenter. Agneta Nilsson Johan Matsanders Janne Carlsson Jenny Bergkvist Bildlärare Musiklärare

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

IdéTorget Manual. Fotoalbum i PowerPoint med berättarröst/spela CD

IdéTorget Manual. Fotoalbum i PowerPoint med berättarröst/spela CD IdéTorget Manual Fotoalbum i PowerPoint med berättarröst/spela CD Handikapp & Habilitering IdéTorget 2009 med funktionerna fotoalbum, berättarröst /spela cd skiva Manualen fungerar från och med PowerPoint

Läs mer

Spela in ljud med ZOOM H2 Några tips

Spela in ljud med ZOOM H2 Några tips Spela in ljud med ZOOM H2 Några tips Tankar om ljudinspelning Peter Essen Lundby Februari 2009 Spela in ljud med ZOOM H2 1 1. Introduktion...3 2. Varför spela in ljud...3 3. Olika användningsområden...3

Läs mer

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Vilka förändringar har utvecklingsarbetet medfört gällande undervisning och/eller klassrumsorganisation? Jag tycker att eleverna har kommit igång

Läs mer

Projektrapport-ITiS Spängerskolan

Projektrapport-ITiS Spängerskolan Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412

Läs mer

Smartboard i praktiken.

Smartboard i praktiken. Smartboard i praktiken. Ett fortbildningsmaterial för arbetslag och skolpersonal i Malmö stad. Del 2 Innehåll: Dokumentera samtalet i klassrummet. Internet som resurs, 1. Tankekarta. Kom igång... Funktioner:

Läs mer

Rapport. Folksagor-Lextorpslaget

Rapport. Folksagor-Lextorpslaget Rapport Folksagor-Lextorpslaget Bakgrund Vi har arbetat med folksagor under ca 10 veckor. I arbetslaget har vi varit 2 klasser, en åk 6 och en åk 3. Fyra lärare har varit inblandade, 2 klasslärare och

Läs mer

Summary. Vad tyckte du om kursen? Hur mycket arbete har du lagt ner på kursen. 19 svar på kursutvärderingarna av ca 31 som tenterade kursen.

Summary. Vad tyckte du om kursen? Hur mycket arbete har du lagt ner på kursen. 19 svar på kursutvärderingarna av ca 31 som tenterade kursen. 19 svar på kursutvärderingarna av ca 31 som tenterade kursen. Kommentarer från kursansvarig: Jämfört med förra årets kursutvärdering har åsikterna om kursen och föreläsningarna tappat något från Mycket

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Datorn som Pedagogiskt Verktyg

Datorn som Pedagogiskt Verktyg Lätt-fil för Kortkommandon första hjälpen för att effektivisera arbetet vid datorn Datorn som Pedagogiskt Verktyg Lär dig koppla ihop Internet, MS Word och Paint Shop Pro 6.0 Sammanställd av Peter Essen

Läs mer

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Innehåll Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Framtid 8 Bilagor 9 Projektredovisning av arbetslag Måsart på Villaskolan Åhus ht 2000 Ansvariga för projektet har

Läs mer

ITiS Våren - 2001. Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander

ITiS Våren - 2001. Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander ITiS Våren - 2001 Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Introduktion 3 Bakgrund 3 Mål 4 Genomförande 4 Resultat

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Enkla inspelningsverktyg PowerPoint

Enkla inspelningsverktyg PowerPoint Enkla inspelningsverktyg PowerPoint Att snabbt och enkelt kunna spela in röst och bild kan vara mycket användbart i undervisningen. Att publicera inspelningar på nätet kan däremot vara lite knepigt eftersom

Läs mer

Kursvärdering. Denna manual beskriver hur du kan skapa en mapp i Fronter som heter Kursvärdering där du ladda upp reslutat från kursutvärderingar.

Kursvärdering. Denna manual beskriver hur du kan skapa en mapp i Fronter som heter Kursvärdering där du ladda upp reslutat från kursutvärderingar. Kursvärdering Denna manual beskriver hur du kan skapa en mapp i Fronter som heter Kursvärdering där du ladda upp reslutat från kursutvärderingar. Här finns även tips på några olika sätt att skapa en kursvärdering

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med

Läs mer

Deltagarnas utvärdering av 23 saker

Deltagarnas utvärdering av 23 saker Deltagarnas utvärdering av 23 saker 2008-08-19 I sammanställningen har tagits med vad alla skrivit men i de fall där flera personer skrivit samma sak eller ungefär samma sak redovisas detta endast en gång.

Läs mer

Projektmaterial. Skinnskattebergs folkhögskola

Projektmaterial. Skinnskattebergs folkhögskola Projektmaterial ATT SKRIVA NOTER MED DATORNS HJÄLP Skinnskattebergs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter!

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! VT-16 Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA

Läs mer

Sida 1 av 7. Slutrapport. ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk. Uppsala den 4 december 2012. Serbiska Kulturföreningen Sloga

Sida 1 av 7. Slutrapport. ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk. Uppsala den 4 december 2012. Serbiska Kulturföreningen Sloga Sida 1 av 7 Slutrapport ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk Uppsala den 4 december 2012 Serbiska Kulturföreningen Sloga Sida 2 av 7 Inledning Det här är fjärde året i rad som vi får ekonomisk hjälp

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02

Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02 Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02 Kjell-Åke Eriksson Ing-Marie Rosén Cecilia Svensson 4-6AB 2(10) Innehåll Sid Bakgrund 3 Arbetslagsplanering 4 Syfte 4 Frågeställningar

Läs mer

Lektion 1. Bli nyfiken

Lektion 1. Bli nyfiken Lektion 1. Bli nyfiken tillsammans med din samarbetskompis göra ett arbete om ett av våra landskapsdjur. För att få en bild av arbetet är det viktigt att ni läser igenom Tidsplanen först: Tidsplanen Lektion

Läs mer

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10 Projekt Rapport RaidPlanner Jeanette Karlsson UD10 Abstrakt: Denna rapport handlar om mitt projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklings projekt. Rapporten kommer att ta upp hur jag gått tillväga,

Läs mer

Cambros elektroniska utvärderingssystem

Cambros elektroniska utvärderingssystem Cambros elektroniska utvärderingssystem Kursutvärdering Kost vid graviditet och amning 7,5 hp HT12 Tack för att du tar dig tid att fylla i utvärderingen av kursen Kost vid graviditet och amning! projektarbetet

Läs mer

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva

Läs mer

ITiS. ett utvecklings -arbete. Härryda kommun Högadalskolan HT 2000 Handledare: Leena Carlsson. Författare:

ITiS. ett utvecklings -arbete. Härryda kommun Högadalskolan HT 2000 Handledare: Leena Carlsson. Författare: Härryda kommun Högadalskolan HT 2000 Handledare: Leena Carlsson ITiS ett utvecklings -arbete Författare: Catarina Abrahamsson Agneta Eliasson Magdalena Nordén Jenny Olofsson 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

GAFE Google Apps For Education. Vt 16 Guldkroksskolan Annika Andréasson

GAFE Google Apps For Education. Vt 16 Guldkroksskolan Annika Andréasson GAFE Google Apps For Education Vt 16 Guldkroksskolan Annika Andréasson LATHUND GAFE = Google Apps For Education www.google.se är startsidan där man kan hitta alla sidor i GAFE. Om man inte vill skriva

Läs mer

Ett digitalt studiematerial om ringar och länkar

Ett digitalt studiematerial om ringar och länkar Ett digitalt studiematerial om ringar och länkar så här skapade vi det. Bakgrund Efter att ha sökt och fått projektanslag ifrån Folkbildningsrådet för att producera ringar och länkar, ett digitalt studiematerial,

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

ITiS arbete. Trafiken i skolan

ITiS arbete. Trafiken i skolan ITiS arbete Trafiken i skolan Vilans skola Våren-02 Klass F-2 B Malin Persson Annika Dahl-Persson Sigbrit Holmén Staffan Andreasson 2 Innehållsförteckning: Introduktion 3 Syfte och mål 4 Tillvägagångssätt

Läs mer

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät.

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. I mitten på höstterminen 2011 svarade PIM-examinatorerna på några frågor om hur de upplevt PIM-arbetet hitintills på sin skola. Det var frågor riktade

Läs mer

Workshop PIM 2 - PowerPoint

Workshop PIM 2 - PowerPoint Workshop PIM 2 - PowerPoint Varje ny sida i bildspelet kallas för en Bild. Foton och andra bilder som man lägger in kallas för Bildobjekt. All text skrivs i Textrutor. Växlingen från en bild till nästa

Läs mer

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET BARN I VÄRLDEN HUARÖDS SKOLA VT 2000 Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger Bakgrund Under HT-99 började en del av de äldre eleverna tala om att skaffa ett

Läs mer

Hagagymnasiet läsåret 1516

Hagagymnasiet läsåret 1516 Hagagymnasiet läsåret 1516 Använde mig av Google-formulär, men det såg inte bra ut när jag skulle skriva ut resultatet. Därför kopierade jag innehållet och klistrade in i detta dokument i stället. Vad

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Mars 2001. Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00

PROJEKTMATERIAL. Mars 2001. Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 PROJEKTMATERIAL Medborgarskolan Södra Närke Mars 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Utvärdering och slutrapportering

Läs mer

Arbeta med Individuella mål och Överenskommelser

Arbeta med Individuella mål och Överenskommelser Augusti 2011 Guide för lärare - Grundskola Arbeta med Individuella mål och Överenskommelser Denna guide beskriver hur du dokumenterar individuella mål och överenskommelser i Unikum. Här beskrivs hur du

Läs mer

Lathund PowerPoint. Film 1 Kom igång igång. Mall för en berättelse. Ett exempel en skiss.

Lathund PowerPoint. Film 1 Kom igång igång. Mall för en berättelse. Ett exempel en skiss. Lathund PowerPoint Film 1 Kom igång igång Mall för en berättelse. Ett exempel en skiss. Dags att börja jobba i PowerPoint. Jag klickar på Arkiv i menylisten och väljer Nytt. Här väljer jag formgivningsmall.

Läs mer

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola ITiS Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola kultur miljö teknik Arbetslaget i Eskilsby skola Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Tillvägagångssätt...4 Resultat...4 Diskussion...5

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Loggbok. Måndag 28/1. Tisdag 5/2

Loggbok. Måndag 28/1. Tisdag 5/2 Loggbok Måndag 28/1 Vi hade först tänkt göra ett arbete om tandhygienistens arbetsförhållanden, vi hade då tänkt oss att i en klinisk undersökning för att se hur olika tandhygienister arbetar. Men på Lena

Läs mer

Välkommen på kurs hos RIGHT EDUCATION!

Välkommen på kurs hos RIGHT EDUCATION! Välkommen på kurs hos RIGHT EDUCATION! När du startar på en ny kurs, börja med att orientera dig i kursupplägget så att du får en uppfattning om vad kursen innehåller. Du har full översikt över kursens

Läs mer