Projektmaterial. Fristads folkhögskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektmaterial. Fristads folkhögskola"

Transkript

1 Projektmaterial BILD, TEXT OCH LJUD I DATORN Fristads folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 ITiS- projekt på Fristads Folkhögskola Jag har lärt m ig att flytta bild och text i d atorn och en hel d el annat! Bild, tex t och ljud i d atorn M argareta D ahlquist M argaretha Käm pe Jan- Å ke H ansson Susanne Karlander Gunvor Erlingsson Jaana Isokoski Vt 2002

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 1 2. Syfte 2 3. Metod Lära Mera Baskursen 3 4. Resultat Lära Mera Digital kamera Granska bilder Tillrättalägga Bilden som stöd vid dokumentation Bilden som stöd vid kommunikation Berätta med bildspel Baskursen Dagens fråga Baskursens lärarlag 7 5. Diskussion Lärarnas lärande Kursdeltagarnas lärande 8 Innehållsförteckning 9

4 1. Bakgrund Fristads folkhögskola är en av de sex folkhögskolor som tillhör Västra Götalands regionen. Vår målgrupp är framförallt vuxna som vill börja studera och öka sin bildningsnivå. Minimiåldern är 18 år. Hos oss kan man gå såväl långa som korta kurser och efter avslutade studier på någon av våra allmänna linjer kan man få behörighet att söka till högskola. Två arbetslag deltog i ItiS-projektet och vårt består av sex lärare som arbetar i två olika kurser, Lära Mera och Baskursen. Vi har valt olika sätt att arbeta under projekttiden men haft gemensam handledning och seminarier. I rapporten har vi delat upp metod och resultatdel för de olika kurserna, medan inledning, diskussion och litteraturförteckning är gemensam. 1.1 Baskursen Baskursen är en ettårig kurs som ger en bred allmänorientering. Den studerande får prova på vuxenstudier samtidigt som de läser in och repeterar grundskolans kurs. Arbetslaget som arbetar med Baskursen såg en möjlighet att genom ItiS-projektet tillsammans utveckla sitt arbete med IT i skolan, särskilt som Baskursen kan sägas vara vår grundkurs och starten för fortsatta studier. Vi lärare såg en möjlighet att på ett konkret sätt fortbilda oss tillsammans i den dagliga verksamheten med det gemensamma målet att öka vars och ens IT-kunskaper. Erfarenheterna av IT användning är väldigt skiftande både i klassen och bland lärarna. Vår förhoppning är att varje kursdeltagare skall få förståelse för och lära sig att söka information och på ett kritiskt och medvetet sätt hantera den. Resultatet skall sedan med hjälp av ordbehandlingsprogram presenteras i tidningsform (se bil. 1). 1.2 Lära Mera Lära Mera är en tvåårig kurs för deltagare med lindrig utvecklingsstörning. Kursen har funnits på folkhögskolan i åtta år. De båda Lära Mera-klasserna, tio kursdeltagare i varje, har tillgång till digital kamera och varsin dator i klassrummet. På Lära Mera ingår data som undervisningsämne vilket innebär att kunna hantera Word, internet och mail. De som söker Lära Mera ska kunna läsa och skriva hjälpligt. Detta innebär att de flesta har problem att formulera sig i skrift och att stava. Under de senaste läsåren har vi haft tillgång till en digital kamera och börjat ta bilder på utflykter, studiebesök och personbilder. Vi har samlat på oss mycket bra bildmaterial som inte utnyttjas fullt ut i undervisningen. Kursdeltagarna visar stort intresse för att fotografera och titta på och skriva ut bilderna. Vår förhoppning är att ITiS-projektet ska hjälpa oss att skaffa mer kunskap om bildanvändande i datorn och i undervisningen, och att skapa rutiner för hur man kan utnyttja bilderna på olika sätt i vardagen.

5 2. Syfte Gemensamt för båda grupperna är att alla, både lärare och kursdeltagare ska bli bättre på att använda datorn som ett naturligt verktyg i olika undervisnings- och inlärningssituationer. För kursdeltagarna i Baskursen innebär detta att våga använda datorn som informationskälla och verktyg för text- och bildbearbetning och att kritiskt granska information på nätet. För Lära Mera-kurserna är målet med projektet att utveckla användandet av bilder, i första hand egna digitala, bl.a. för att kunna göra bildspel med text och ljud. Kunskaperna skall användas för att: dokumentera studiebesök och temaarbeten presentera oss och visa vad man gör på Lära Mera. 3. Metod 3.1 Lära Mera Lärarnas litteraturstudier har bestått av att gå igenom länkar som anges i IT i praktiken omkring bild och ljudanvändande och anpassning till elever med särskilda behov. Lärarna organiserade alla bilder som under de två senaste åren sparats i datorn genom att sortera, kassera och döpa om bilder i utforskaren. I början av projektet gjorde lärarna ett bildspel i Power Point, med bilder vi tagit under läsåret. Detta presenterades på en återsamlingsträff för tidigare kursdeltagare. De båda Lära Mera klasserna, tio kursdeltagare i varje, har tillgång till digital kamera och varsin dator i klassrummet. Datorerna är kopplade till skolans nätverk. En del i arbetet har varit att fotografera med digital kamera. Allt från att ta bilder på varandra i klassrummet till att fotografera okända människor och miljöer på studiebesök eller andra aktiviteter. Under hela läsåret har kameran använts, i början mer sporadiskt och nu flera gånger i veckan. I 2-an är det oftast kursdeltagarna som kommer ihåg att ta med kameran och fotograferar. I 1-an har lärare och assistent större ansvar. Bilderna laddas in i datorn, detta utförs oftast av lärare. Vi tittar på bilderna i datorn, eller via projektor på väggen och kommenterar dem ur olika aspekter, detta görs i grupp: Vad är en bra eller dålig bild? Vad ska bilden döpas till? Vem är med på bilden? Vad gör man på bilden? Vad kan bilden användas till? Man korrigerar bilder lite, beskär och tar bort dåliga bilder. Detta utförs av lärare eller av kursdeltagare med muntlig instruktion av lärare. Kursdeltagarna väljer ut en bild ur en bildkatalog, och skriver ut den. Kursdeltagarna väljer också ut en bild ur en bildkatalog, infogar den i ett Word-dokument, och skriver bildtext. Detta sker på Tema-lektioner, men även på svenska och datalektioner. Att använda kamera och bilder var redan en liten del av arbetet på de lektioner som kallas Tema. Under ITis-projektet ville vi utveckla detta och göra bildspel. Detta har vi erbjudit 3 kursdeltagare ur varje kurs och använt 10 lektioner, där båda lärarna handlett. Kursdeltagarna gör parvis bildspel i Power Point. Kursdeltagarna väljer ut bilder ur flera bildkataloger med

6 syftet att göra en presentation av Lära Mera. Vi gjorde en gemensam brainstorming där vi enades om hur många bilder man skulle använda och vilken sorts bilder det skulle vara. Kursdeltagarna skriver eller tänker ut text till bilderna och spelar in till bildspelet. Utvärdering av arbetet blir lärarnas observationer av kursdeltagarnas arbete. 3.2 Baskursen Projektet är ett experiment som handlar om att arbetslaget vill förändra de studerandes sätt att använda datorn. Vi vill se hur ett intensivt, välplanerat arbetssätt påverkar våra studerandes datorvanor. Det pedagogiska sammanhanget är ett temaarbete som består av att skapa en tidning med hjälp av att fokusera på den friska människan. Antalet studerande var åtta stycken. Klassen bestod av män och kvinnor i olika åldrar, både med svenska som modersmål och de med annat modersmål. Gruppen hade varierad datorkunskap sen tidigare; några kunde mycket och några hade svårt med datorn. Alla hade dock haft datorundervisning två veckotimmar under hela läsåret men hade hunnit olika långt. Temat valdes medvetet av arbetslaget eftersom klassen haft friskvård på schemat hela året och ämnet var angeläget för deltagarna och kunde studeras ämnesövergripande inom arbetslaget. De studerande fick till uppgift att välja en rubrik inom detta tema. Rubrikerna kom klassen fram till gemensamt med hjälp av en brainstorming. Efter val av rubrik fick varje studerande fördjupa sig i sitt specialområde med hjälp av i första hand texter på olika hemsidor. Lärarna betonade vikten av källkritik och hade en genomgång av detta. Andra informationskällor som till exempel uppslagsverk och tidningsartiklar kunde också användas. Varje studerande skulle producera en artikel och skriva den på datorn, samt eventuellt illustrera den med en bild som de tog med skolans digitalkamera. Varje deltagare hade en dator till sitt förfogande under den arbetsvecka som projektet pågick. Förarbetet med brainstormingen och val av rubriker ägde rum under sammanlagt åtta undervisningstimmar med början c:a en månad före den intensiva skrivveckan. Slutprodukten, d.v.s. tidningen, skulle vara klar den sista dagen i projektveckan. De studerande fick vägledning under hela processen, det fanns alltid minst två lärare närvarande i gruppen. Tillvägagångssättet var alltså att överösa de studerande med en mängd timmar framför datorn men det räckte inte. Arbetslaget såg också till att jobba fram ett genomtänkt koncept för arbetet och på det sättet vänja de studerande vid att jobba med datorn på ett konstruktivt sätt. Lärarlaget använde många planeringstimmar för att få fram ett fungerande schema som passar bra för alla studerande och möjliggör individualiseringar. Efter arbetets genomförande utvärderades projektet. Vi bad de studerande svara på våra frågor varje dag i form av en loggbok (Vad har du lärt dig idag o.s.v). Deras svar jämfördes så att arbetslaget försökte utläsa hur den enskildes upplevelser gentemot datorn hade förändrats under veckan. Där synliggjorde vi den förändringsprocess som de studerande förhoppningsvis hade upplevt under veckan. Den utvärdering som de studerande skrev om det här sättet att arbeta kommer arbetslaget att ha nytta av vid planeringen inför nästa års temaarbete och speciellt datorns roll och möjligheter i undervisningen framöver. Lärarna i arbetslaget kommer att utvärdera veckan i samtalsform för att ta tillvara på erfarenheterna av projektet.

7 4. Resultat Här presenterar de båda grupperna sina resultat var och en för sig. 4.1 Lära M era Digital kamera Under hela läsåret har kameran använts, i början mer sporadiskt och nu flera gånger i veckan. I 2:an är det oftast kursdeltagarna som kommer ihåg att ta med kameran och fotograferar, och i 1:an har lärare och assistent större ansvar. Ju mer vi använt bilderna desto viktigare har det blivit att kameran finns med på alla aktiviteter som inte är vanlig klassrumsundervisning. Vi har nu en väldigt stor bildbank. En kursdeltagare hade väldiga motoriska problem att hålla kameran utan att fotografera sina fingrar. När vi provade med stativ märktes det att han inte heller kunde se motivet i sökaren. Med stativ som han håller i handen och kameran ställd på displayvisning tar han fina bilder. Bilderna laddas in i datorn, av lärare. Vi har haft en del problem med bildöverföringen och fått hjälp av skolans datatekniker. Elevassistenterna har inte deltagit i ITiS och hanterar inte bildöverföring. Det gör inte heller alla lärare Granska bilder Kursdeltagarna tittar på bilderna gemensamt, antingen samlade runt datorn eller via projektor i datorsalen. Gemensamt döper man bildkatalogerna, och ibland även bilderna. Ganska snabbt kan alla bedöma bilder som ska suddas bort för att de är otydliga, har en tumme på eller om man inte fått med hela människor. Några klarar också av att bedöma kvalitet på sitt eget fotograferande. Det är jag som har tummen i vägen. Sudda, Den bilden har jag tagit, den blev bra. Bilderna och speciellt bilder på personer man känner inspirerar och gör att kursdeltagare tar initiativ. Det har hänt flera gånger att kursdeltagare önskar att få skriva ut någon speciell bild, antingen där de själva är med eller kamrater som de vill ge bilden till. Finns pappret inne i datorn nu?, undrar en kvinna. När läraren bekräftar detta blir nästa fråga: Jo, jag undrar om jag kunde få ut ett sånt papper med bilden på. (bilden av en vän på studiebesöket) Jag skulle vilja skriva ut en bild från studiebesöket i Skogsgruppen och ge till personalen där Tillrättalägga Lärarna sorterade, kasserade och döpte om bilderna i Utforskaren. Lärarna har också sökt information via Internet om bild- och ljudanvändande i datorn, och om andras erfarenheter om liknande arbeten med elever med särskilda behov. Dataläraren har förenklat verktygsfältet i Word. Symbolen för Infoga bildobjekt från fil är väl synlig, och Lära Mera s bildkataloger kommer fram direkt när man klickar på den. Han

8 har även gjort mallar i Word där bilderna infogas, ex Rapport från studiebesök. Detta underlättar främst för de kursdeltagare som har stora svårigheter att stava. Dataläraren har utvecklat ett program som är ord- och stavhjälp, där man via en server i klassrummet kan skicka olika hjälp till olika deltagare Bilden som stöd vid dokumentation I nästa moment används bilderna när kursdeltagarna skriver rapporter från studiebesök eller utflykter. Man skriver i Word och använder Infoga bild. De flesta börjar med att infoga bild och skriver sedan bildtext, kortare eller längre. Några hittar själva rätt bildkatalog och några behöver muntligt stöd för att komma rätt. Alla kan bläddra bland bilderna, välja ut den bild de vill ha och klicka på infoga. Alla vet vad de vill berätta om bilden de valt, några skriver självständigt medan andra behöver stavningshjälp. Några är nöjda med en bild och andra vill ta fram flera bilder från varje besök. Vid några tillfällen har läraren skrivit ut många bilder från ett studiebesök och man har valt bilder, klippt och klistrat för hand. Detta praktiska arbetssätt har passat assistenten bättre, då hon inte är så datakunnig Bilden som stöd vid kommunikation I projektet gjorde lärarna ett bildspel i Power Point, med bilder som tagits under läsåret. Arbetslaget i ITiS fick en snabbkurs av skolans datatekniker. Bildspelet presenterades på en återsamlingsträff för tidigare kursdeltagare i mars. Flera kursdeltagare kunde delta och berätta om olika aktiviteter och tidigare kursdeltagare kunde kommentera och fråga när de kände igen sig. Bildspelet medförde ett ökat samspel där många kunde delta med kommentarer. Titta, har ni också varit på Vänga kvarn? Det var vi också. På Öppet Hus, när anhöriga och allmänhet besöker skolan, visades hela tiden bildspelet lärarna gjort. Flera av kursdeltagarna stannade upp framför bilderna och berättade stolt vad de gör på Lära Mera. Bilderna gav mycket stöd för deras berättande. Några som har lite svårt att berätta sammanhängande gjorde långa berättelser och anhöriga kunde få veta mera eftersom de kunde fråga om bilderna. Tänk så fin jag var på Nobelfesten! Bilderna är stöd för minnet. En av kursdeltagarna berättar spontant om Nobelfesten vid utvecklingssamtal när anhörig var på besök. Nobelfesten hade ägt rum 1½ år tidigare, och lärarna undrade varför hon kommenterade detta nu, när vi talade om framtiden. Senare visade det sig att kursdeltagarna samma morgon sett videoinspelning och bilder från Nobelfesten Berätta med bildspel Tre kursdeltagare från varje klass erbjöds ITiS-arbete och gör parvis bildspel i Power Point. Kursdeltagarna väljer ut bilder ur flera bildkataloger med syftet att göra en presentation av Lära Mera. Momentet att lägga in bilder i bildspelet gick lätt och alla arbetade koncentrerat och parsamarbetet fungerade fint. Några har använt listan vi gjorde när vi bestämde vilken typ av bilder vi skulle använda, medan andra valt bilder helt fritt. De flesta hittar bra bland bilderna och vet vilka kataloger de ska söka i. Genvägarna i Word fungerar inte o Power Point, så någon behövde hjälp att hitta Lära Mera s kataloger. För att lägga in bilder har kursdeltagarna egentligen bara behövt två instruktioner (infoga ny bild och infoga bildobjekt från fil). När ett

9 par saknade bilder tog de kameran och fotograferade. Att spela upp bildspelet för att se resultatet var också enkelt. Det var stolta kursdeltagare som gick igenom de bilder man lagt in innan man sparade och avslutade lektionen. Det problem som dök upp var att många av bilderna var för stora och inte fick plats på skärmen. Det visade sig att vi måste ställa om kameran, ändra upplösning och ändra storlek på många bilder i katalogerna. Efter konsultation med datatekniker har lärarna ändrat storlek på massor av bilder och bytt ut de som var för stora. Vi fick ladda hem ett program, PolyView, där man kunde ändra storlek på alla bilder i en katalog på en gång. Kursdeltagarna lär av muntliga instruktioner, instruktioner på tavlan och genom att härma. Även när vi ändrat upplösningen på kameran blir bilderna lite för stora. Läraren visade en av deltagarna hur man ändrar bildstorlek genom att markera och dra i hörnen på bilden. Nästa lektion sitter mannen och gör detta själv. På fråga om han kunde detta tidigare, svara han: Du visade ju förra gången hur man gör, det var lätt! Lärarna fann att ljudkvalitén blev väldigt dålig när man spelade in med mikrofon i Power Point-programmet. Vi blev tvungna att använda ljudinspelaren och göra flera inställningar för att få acceptabelt ljud. Vi trodde att alla inställningarna skulle skapa mer svårigheter än de gjorde. Kursdeltagarna klarade att spela in ljud med stöd av få muntliga instruktioner. När vi första gången skulle lyssna på det inspelade ljudet hördes ingenting. En av kursdeltagarna såg genast varför: Kanske det beror på att det inte finns några högtalare? Vi lärde oss att det inte räcker med ljudkort i datorn, det krävs också högtalare och att de är inkopplade. Som stöd för inspelning föreslog lärarna att kursdeltagarna skulle skriva en kladd, på papper. En av kursdeltagarna såg en annan lösning, i programmet finns en ruta klicka för att lägga till anteckningar. Kan man inte skriva texten i rutan Några berättade självklart i mikrofon, medan några blev generade av att höra sin egen röst. Några valde att skriva ner texten först, medan den som hade svårt att stava valde att tala in direkt. Kursdeltagarnas språkförmåga avgjorde hur mycket de spelade in. Kursdeltagarna tyckte arbetet var mycket roligt, arbetade koncentrerat och löste själva samarbetet på olika sätt. De utnyttjade varandras förmågor, någon var bättre på att sköta datorn, andra bättre på att tala in. Resultatet har blivit tre olika bildspel, bildvalet är personligt trots en gemensam instruktion. 4.2 Baskursen Baskursens åtta deltagare startade arbetet med den tidning de hade fått i uppgift att göra. Uppgiften har från början till slut varit ganska hårt lärarstyrd vilket lärarna var överens om att den skulle vara. Tidigare erfarenhet från många lärare har visat att tid alltid är en bristvara vad gäller projektarbete. Deltagarna var förvånansvärt snabba i sina beslut om vad de skulle skriva om och alla höll sig inom ramen för temat, Den friska människan. Syftet var att både lärare och kursdeltagare ska bli bättre på att använda datorn som ett naturligt verktyg i olika undervisnings- och inlärningssituationer. För kursdeltagarna i

10 baskursen innebar detta att våga använda datorn som informationskälla och verktyg för textoch bildbearbetning och att kritiskt granska information på nätet Dagens fråga Som en utvärdering för lärarna och deltagarna själva besvarades ett frågeformulär varje dag. Resultatet på utvärderingarna var från början negativa eftersom deltagarna tyckte att resten av skolan fick göra trevligare saker under denna speciella fördjupningsvecka och att vädret var för vackert för att sitta inne vid datorn. De var dessutom mycket osäkra på vad de själva hade lärt sig och hur de skulle gå vidare Några uttryckte det genom att säga att de inte lärt sig något och inte visste vad som förväntades av dem dagen efter. Snurrig i huvudet eller Jag har inte lärt mig något nytt idag. Någon uttrycker stresskänsla vilket försökte åtgärdas med hjälp av promenader under dagen. Mot slutet av veckan ser man en markant skillnad på svaren. Deltagarna känner sig tryggare i sin uppgift. De flesta har kommit en bra bit på väg och hittat information som de kan använda till sina artiklar. De har också börjat författa sina artiklar och upptäckt det roliga i att arbeta tillsammans för en gemensam uppgift. Ett gott skratt förlänger livet är en kunskap som en deltagare har skrivit ner och överlag är svaren på utvärderingsblanketterna mer positiva och säkra. Nu börjar även kommentarer kring datorkunskap visa sig i frågeformuläret. På frågan Vad har du lärt dig i dag? citerar vi här några deltagare. Flytta om text, Lite mer om Word, Hur man renskriver och samtidigt rättar, Massor, Flytta bilder, Skriva lite snabbare. Sammanfattande utvärdering gjordes några dagar efter projektet var färdigt. Frågan formulerades då istället, Vad har du lärt dig under veckan och svaren var uteslutande positiva. Deltagarna upplever att de har haft en rolig och lärorik vecka. Den tidning som blev det konkreta resultatet ligger färdig för granskning. Alla, inte minst lärarlaget, är nöjda. Deltagarna har också kommit till insikt om att träning behövs för att den nyvunna datorkunskapen skall bli bestående. Det har varit jättebra. Jag har lärt mig att flytta bild och text på datorn och en hel del annat, det är bara det att det är så svårt att få det att fastna. Vad gäller faktasökning på internet har deltagarna inte gett några konkreta uttryck för vad de verkligen upplevt att de lärt sig. Inte heller vad gäller granskandet av källorna. Men av resultatet att döma har de ändå lyckats hitta relevant fakta som de, med god grund, anser vara tillförlitlig. Det fanns absolut inget förbud mot att söka fakta på andra sätt än via internet men av någon anledning, som vi inte riktigt vet, har alla, med något enstaka undantag, funnit sitt bakgrundsmaterial den vägen Baskursens lärarlag Förkunskaperna i datorkunskap var varierande även när det gällde lärarna. Genom ItiSprojektets handledning och sammankomster med övriga skolor som ingått i projektet har vi inom lärarlag lärt oss mycket som vi kunnat använda för att i vår tur handleda

11 baskursdeltagarna. Vinsten har inte bara varit datorkunskap. Tillsammans planerade vi projektet och försökte utifrån tidigare erfarenheter komma fram till om tidsplanen var realistisk. Idén om att använda vissa veckotimmar inför själva fördjupningsveckan visade sig vara ovärderlig. Den gjorde att det tänkta projektet hanns med och att deltagarna hade god tid på sig att fundera över vad de skulle skriva om. De kunde även börja söka fakta på egen hand om de ville. 5. Diskussion Både Lära Mera- och Bas- arbetslaget har fått ökad IT- och datakunskap som ger oss en säkerhet och trygghet i vårt fortsatta arbete. Vi ser ITiS- projektet som ett stöd i ett önskat arbetssätt. Nu gäller det att planera inför höstterminen så att vi kan fortsätta utvecklingen och samarbeta med övrig personal i arbetslaget. Våra positiva erfarenheter av projektet kan även vara intressanta för arbetslag på andra kurser i vår skola. 5.1 Lärarnas lärande När det gäller vårt eget lärande kan man konstatera att vi har lärt oss allteftersom vi har haft behov av kunskapen. Vi har till exempel lärt oss att använda digitalkamera och Power Pointprogrammet. Vi upplever att det är mycket mer effektivt att lära sig learning by doing d.v.s. pröva sig fram när man verkligen behöver lära sig. En Power Point- kurs i grundutbildningen hade inte haft samma effekt. Man lär sig alltså bäst när man har akut behov av just den aktuella kunskapen, till exempel lärarnas problem med bildstorlek. Vi har upplevt ett mycket pragmatiskt lärande. Ett problem med datakurser är att man kanske inte har behov av den erbjudna kursen just vid detta tillfälle. Vi har lärt mycket om tekniken, till exempel att koppla in videoprojektor, att ladda hem program, att flytta dokument, att hantera bilder, att alla program inte fungerar tillsammans. Datorn tänker inte, den gör bara som du säger! Vi har blivit bättre på att se och uttrycka vad som inte fungerar och då är det nog lättare att be om support, inte bara: datorn funkar inte utan, när jag öppnar bilderna från utforskaren kommer de upp i Paint, där kan jag inte beskära bilder, hur får man upp bilderna i ett annat program? Det finns så mycket att lära. Det är så frustrerande när man just tror att man kan ett moment. Då upptäcker man att det finns ytterligare tre sätt att göra samma sak, och att de har olika fördelar. Mängden information på Internet skapar frustration för man hinner aldrig titta på allt som verkar intressant. Det är viktigt med IT-support på skolan. Datateknikern på vår skola är nog den som mest har märkt av projektet och varit snabb med stöd. Det är lätt att tappa fart beroende på praktiska svårigheter som man inte kan lösa. 5.2 Kursdeltagarnas lärande För kursdeltagarna har detta varit ett konkret lärande. De har synbart upplevt empowerment som innebär att kursdeltagarna har fått ännu ett verktyg till att ta initiativ och ansvar för det gemensamma arbetet. De har fått en ökad möjlighet till medbestämmande. Till exempel på Lära Mera kursen har under vissa lektioner varken assistent eller lärare fotograferat. Då måste kursdeltagarna själva ha styrt, både att det fotograferats och vad som har blivit avbildat. Både på Lära Mera och Baskursen har vi t.ex. fått många fina naturbilder, inte bara på dem själva. Bilderna och de egna texterna motiverar och föder nya idéer om hur man kan använda dem.

12 Upplägget som vi hade för projektarbetet i grupperna var mycket lyckat. Samarbetseffekter i grupperna var påtagliga. Sammanhållningen förstärktes av det gemensamma målet för arbetet och av de framgångar som man gjorde tillsammans. Det här arbetssättet både förutsätter och möjliggör ett aktivt kunskapssökande. De studerande får en utmärkt möjlighet att på ett ämnesövergripande sätt forma sina egna kunskaper och bearbeta dem med hjälp av datorn. Både Lära Mera- och Baskursdeltagare har fått ökad IT- och datakunskap som ger dem en säkerhet och trygghet i deras fortsatta studier. Litteraturförteckning Danielsson, Henrik (2000) Bildpraktik Om digitala bilders betydelse för personer med kognitiva funktionshinder Internrapport Certec, LTH nr 2:2000 Gärdenfors Peter, (1999) Media och berättande, studiematerial IT i praktiken. Jönsson Bodil, Till en lärare - Ur boken "Tankekraft", studiematerial IT och lärande. Lathundar för ljud och bildhantering, Lathundar, mallar och andra tips, Samuelsson Thomas (2002) Digitala bilder för tryck och webb, Samuelsson Thomas (2002) Ljud i datorn, Åkesson Eber, Internet, Power Point (1998), Göteborgs Universitet Pedagogen

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola

Projektmaterial HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola Projektmaterial KOMMUNIKATION MED DATOR, HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Tina Alfonsson Gunilla Stenkilsson

Tina Alfonsson Gunilla Stenkilsson av: Tina Alfonsson Gunilla Stenkilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 INSTRUKTION TILL DIGITAL KAMERA MVC-FD73... 4 SÅ HÄR GÖR DU FÖR ATT TA/LAGRA EN BILD... 5 VISNING AV BILDER PÅ LCD-SKÄRMEN I KAMERAN...

Läs mer

IdéTorget Manual. Fotoalbum i PowerPoint med berättarröst/spela CD

IdéTorget Manual. Fotoalbum i PowerPoint med berättarröst/spela CD IdéTorget Manual Fotoalbum i PowerPoint med berättarröst/spela CD Handikapp & Habilitering IdéTorget 2009 med funktionerna fotoalbum, berättarröst /spela cd skiva Manualen fungerar från och med PowerPoint

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola Projektmaterial IDROTTSSKADOR Bosöns Folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Stockholm 2002-05-06 Idrottsskador

Läs mer

Smartboard i praktiken.

Smartboard i praktiken. Smartboard i praktiken. Ett fortbildningsmaterial för arbetslag och skolpersonal i Malmö stad. Del 2 Innehåll: Dokumentera samtalet i klassrummet. Internet som resurs, 1. Tankekarta. Kom igång... Funktioner:

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

Enkla inspelningsverktyg PowerPoint

Enkla inspelningsverktyg PowerPoint Enkla inspelningsverktyg PowerPoint Att snabbt och enkelt kunna spela in röst och bild kan vara mycket användbart i undervisningen. Att publicera inspelningar på nätet kan däremot vara lite knepigt eftersom

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Uppgift 3 B. Pedagogiskt inslag

Uppgift 3 B. Pedagogiskt inslag Uppgift B. Pedagogiskt inslag Inledning Syftet med min mini-kurs var att lära ut hur man i Word 00 kan arbeta med bilder som man själv fotograferat och sen sparat i datorn. Moment som ingick var: Infoga

Läs mer

Lathund PowerPoint. Film 1 Kom igång igång. Mall för en berättelse. Ett exempel en skiss.

Lathund PowerPoint. Film 1 Kom igång igång. Mall för en berättelse. Ett exempel en skiss. Lathund PowerPoint Film 1 Kom igång igång Mall för en berättelse. Ett exempel en skiss. Dags att börja jobba i PowerPoint. Jag klickar på Arkiv i menylisten och väljer Nytt. Här väljer jag formgivningsmall.

Läs mer

RACCOON DEVELOPMENT AB

RACCOON DEVELOPMENT AB Sid 1 Överföring av bilder från kamera Så här kommer kamerabilderna in i datorn: Koppla in datasladden som följer med kameran. Det är oftast en s.k. USB-sladd (änden som ska in i datorn ser ut ungefär

Läs mer

Projektmaterial. INTERKULTURELL KOMMUNIKATION Södra Vätterbygdens folkhögskola

Projektmaterial. INTERKULTURELL KOMMUNIKATION Södra Vätterbygdens folkhögskola Projektmaterial INTERKULTURELL KOMMUNIKATION Södra Vätterbygdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial PRESENTERAR SIG SJÄLVA. Ädelfors folkhögskola

Projektmaterial PRESENTERAR SIG SJÄLVA. Ädelfors folkhögskola Projektmaterial VEM ÄR JAG? - ELEVER UR HJÄRNSKADEKURSEN PRESENTERAR SIG SJÄLVA Ädelfors folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Kursvärdering. Denna manual beskriver hur du kan skapa en mapp i Fronter som heter Kursvärdering där du ladda upp reslutat från kursutvärderingar.

Kursvärdering. Denna manual beskriver hur du kan skapa en mapp i Fronter som heter Kursvärdering där du ladda upp reslutat från kursutvärderingar. Kursvärdering Denna manual beskriver hur du kan skapa en mapp i Fronter som heter Kursvärdering där du ladda upp reslutat från kursutvärderingar. Här finns även tips på några olika sätt att skapa en kursvärdering

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

PowerPoint Grunder. /Fredrik Wiberg

PowerPoint Grunder. /Fredrik Wiberg PowerPoint Grunder /Fredrik Wiberg Detta dokument beskriver grunderna i vad man skall tänka på när man skapar en presentation, och grundläggande steg för att skapa ett PowerPoint-dokument. Att skapa en

Läs mer

Välkommen på kurs hos RIGHT EDUCATION!

Välkommen på kurs hos RIGHT EDUCATION! Välkommen på kurs hos RIGHT EDUCATION! När du startar på en ny kurs, börja med att orientera dig i kursupplägget så att du får en uppfattning om vad kursen innehåller. Du har full översikt över kursens

Läs mer

Spela in ljud med ZOOM H2 Några tips

Spela in ljud med ZOOM H2 Några tips Spela in ljud med ZOOM H2 Några tips Tankar om ljudinspelning Peter Essen Lundby Februari 2009 Spela in ljud med ZOOM H2 1 1. Introduktion...3 2. Varför spela in ljud...3 3. Olika användningsområden...3

Läs mer

Datorn som Pedagogiskt Verktyg

Datorn som Pedagogiskt Verktyg Lätt-fil för Kortkommandon första hjälpen för att effektivisera arbetet vid datorn Datorn som Pedagogiskt Verktyg Lär dig koppla ihop Internet, MS Word och Paint Shop Pro 6.0 Sammanställd av Peter Essen

Läs mer

Bilder Innehåll: Inledning Minneskort Ansluta kamera eller minneskort Föra över bilder, ett sätt Föra över bilder, ett a nnat sätt

Bilder Innehåll: Inledning Minneskort Ansluta kamera eller minneskort Föra över bilder, ett sätt Föra över bilder, ett a nnat sätt Bilder Innehåll: Inledning 1 Minneskort 1 Ansluta kamera eller minneskort 1 Föra över bilder, ett sätt 2 Föra över bilder, ett annat sätt 4 Var finns bilderna på datorn 6 Avslutning 6 Inledning 2 Välkommen

Läs mer

Projektmaterial. DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola

Projektmaterial. DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola Projektmaterial DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Det går

Läs mer

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola Projektmaterial NÄTTIDNING Dalarö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...3

Läs mer

Projektmaterial. Bosöns folkhögskola

Projektmaterial. Bosöns folkhögskola Projektmaterial PEDAGOGIK OCH NÅGRA PEDAGOGER Bosöns folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

PIM Examination 5. Inspirationsmaterial för elever och pedagoger. Filmskapande i PhotoStory 3

PIM Examination 5. Inspirationsmaterial för elever och pedagoger. Filmskapande i PhotoStory 3 PIM Examination 5 Inspirationsmaterial för elever och pedagoger Filmskapande i PhotoStory 3 Innehållsförteckning Inledning... 3 Hämta programmet... 4 Steg 1 hämta och fixa dina bilder... 5 Steg 2 skriv

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med

Läs mer

Migrera till PowerPoint 2010

Migrera till PowerPoint 2010 I den här guiden Microsoft Microsoft PowerPoint 2010 skiljer sig rent utseendemässigt mycket, så vi har skapat den här guiden för att hjälpa dig att snabbare lära dig programmet. Här kan du läsa om de

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Du behöver: PowerPoint, Camtasia (inte nödvändigt, men visas i detta kompendium), ett YouTube-konto, itslearning

Du behöver: PowerPoint, Camtasia (inte nödvändigt, men visas i detta kompendium), ett YouTube-konto, itslearning Aktiverande föreläsning i itslearning Du vill: Att studenterna ska se en kort föreläsning och aktivt svara på frågor i samband med att de tittar. Efter att de svarat på en fråga kan de gå vidare till nästa

Läs mer

Bruksanvisning AllTid

Bruksanvisning AllTid Bruksanvisning AllTid Flexénita Sunnerstavägen 58 186 70 Brottby 08-512 418 03 Rev F 2005-12-15 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 Introduktion...3 Utrustning...3 Installation...3 Terminologi...4

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Innehåll Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Framtid 8 Bilagor 9 Projektredovisning av arbetslag Måsart på Villaskolan Åhus ht 2000 Ansvariga för projektet har

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

IKT Hjulsbroskolans handlingsplan

IKT Hjulsbroskolans handlingsplan IKT Hjulsbroskolans handlingsplan All personal kan, vill och vågar använda digitala verktyg - IKT-grupp utarbetar en handlingsplan. - Punkt på arbetslaget för att inspirera och prova olika sätt. - Kompetensutveckling

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

På resande fot med Talldal

På resande fot med Talldal Vt 02 Talldalsskolan Kristianstad Handledare: Peter Sandgren På resande fot med Talldal Camilla Blomquist Dan Holmquisth Annica Losell Malin Nilsson Maria Olsson Pernilla Sandahl Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Snabbmanual. för. Lärresurshanteringsverktyget

Snabbmanual. för. Lärresurshanteringsverktyget Snabbmanual för Lärresurshanteringsverktyget Beskrivning av olika vyer i Lärresurshanteringsverktyget Skapa I detta fönster skapar man nya sidor och/eller väljer struktur på sin lärresurs. Men man redigerar

Läs mer

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 2014 Monica Andersson, IT-pedagog 2014-06-30 96 % av lärarna använder Internet som resurs för att hitta fakta och lektionstips,

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Skriva och skapa med datorn

Skriva och skapa med datorn 2012-12-06 19:11 Sida 1 (av 6) Skriva och skapa med datorn En dator kan man använda i många olika syften. Kanske spelar du mest dataspel och umgås med vänner i communities och på Facebook? Kanske använder

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

Välkommen till Df academy och våra utbildningar!

Välkommen till Df academy och våra utbildningar! Välkommen till Df academy och våra utbildningar! Som Premium Partner till Promethean och ActivBoard samt certifierad utbildare för SMART Board erbjuder vi på Df academy ett antal utbildningar, som planeras

Läs mer

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04.

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04. 2012 Översikt av SRS Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein Sør-Trøndelag University College 17.04.2012 Innehåll Inledning 3 Vad är ett studentresponssystem

Läs mer

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld 1 Inledning Lärcentrum i Trollhättan står för de samlade kommunala vuxenutbildningarna i Trollhättan. Här finns SFI (Svenska

Läs mer

PowerPoint. Kapitel 1. Vasen

PowerPoint. Kapitel 1. Vasen Kapitel 1 PowerPoint PowerPoint används vanligen till att göra presentationer som antingen skall visas på dator eller som overhead. I det här exemplet visas hur programmet kan användas av elever för att

Läs mer

Administrationsmanual för SCMS

Administrationsmanual för SCMS Administrationsmanual för SCMS Merea AB Box 69, 311 21 Falkenberg Tel: 0346-450 400 E-post: info@merea.se www.merea.se 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Skapa ny sida... 3 Skapa Nyheter...4 Redigera

Läs mer

Sida 1 av 7. Slutrapport. ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk. Uppsala den 4 december 2012. Serbiska Kulturföreningen Sloga

Sida 1 av 7. Slutrapport. ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk. Uppsala den 4 december 2012. Serbiska Kulturföreningen Sloga Sida 1 av 7 Slutrapport ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk Uppsala den 4 december 2012 Serbiska Kulturföreningen Sloga Sida 2 av 7 Inledning Det här är fjärde året i rad som vi får ekonomisk hjälp

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Innehåll: Startnyckel, introduktion. Internet som resurs 2. Del 3. Funktioner: Länkverktyget Infoga bild Infoga ljud Spara i Galleriet

Innehåll: Startnyckel, introduktion. Internet som resurs 2. Del 3. Funktioner: Länkverktyget Infoga bild Infoga ljud Spara i Galleriet Innehåll: Startnyckel, introduktion. Internet som resurs 2 Del 3 Funktioner: Länkverktyget Infoga bild Infoga ljud Spara i Galleriet 1 Internetuppkoppling förstärker de pedagogiska möjligheterna med en

Läs mer

1. Flervalsfråga Andel

1. Flervalsfråga Andel Page 1 of 8 Kursutvärdering Tillbaka till Välj resultat Antal svar: 39 1. Flervalsfråga Andel Vilken kvalitet upplever du att kursen har hållit sammantaget? Mycket låg 5,1% Låg 20,5% Godtagbar 43,6% Hög

Läs mer

Projektmaterial. Ljungskile folkhögskola

Projektmaterial. Ljungskile folkhögskola Projektmaterial YFKS EGEN HEMSIDA Ljungskile folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net YFKs egen hemsida

Läs mer

APA för nybörjare. Innan du börjar. Översikt

APA för nybörjare. Innan du börjar. Översikt APA för nybörjare Den här texten är tänkt som en snabb introduktion hur du kan använda publiceringssystemet APA (Advanced Publication Application) för att redigera webbplatser. Texten kräver inga förkunskaper

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX (Centrum för Vuxnas Lärande, f.d. Komvux) vänder sig till Dig som är över 20 år och som saknar, behöver förbättra eller komplettera Din utbildning. Särvux är en del av CVL som

Läs mer

Träningsskolan-Lextorp, Trollhättan

Träningsskolan-Lextorp, Trollhättan Annika Eriksson Maria Johansson Lotta Karlsson Viola Larsson Träningsskolan-Lextorp, Trollhättan Anna Lotsbom Catherine Nygren Åsa Persson Daniel Sjöberg Maj 2000 Innehållsförteckning Sammanfattning..3

Läs mer

Med blicken i spegeln. Mija Renström

Med blicken i spegeln. Mija Renström Med blicken i spegeln Mija Renström WORKSHOP 2011: HANINGE KONSTHALL BLÄCKSTRÅLEUTSKRIFT 110 x 200 cm Mija Renström utforskar i det här projektet relationen mellan bild och självbild. I tre nya verk undersöker

Läs mer

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal IT-plan för Risebergaskolan rev. 2014-06-16 Malmö stad Risebergaskolan IT-plan för Risebergaskolan Vision och målsättning Vårt mål är att ge alla våra elever grunden i den digitala kompetens som de kommer

Läs mer

Funktioner: Starta och spara Notebook. Använda penna och finger. Använda bilder från Galleriet.

Funktioner: Starta och spara Notebook. Använda penna och finger. Använda bilder från Galleriet. Innehåll: Den interaktiva skrivtavlans roll i klassrummet. Berättande Funktioner: Starta och spara Notebook. Använda penna och finger. Använda bilder från Galleriet. 1 Användningsområden leta / använda

Läs mer

DIGITALA BERÄTTELSER. En handbok för digitalt berättande

DIGITALA BERÄTTELSER. En handbok för digitalt berättande DIGITALA BERÄTTELSER En handbok för digitalt berättande 1 Inledning I alla tider har det varit viktigt att berätta. Både för att lära och för att underhålla. Genom berättandet får alla möjlighet att ge

Läs mer

GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING

GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING SAMMANSTÄLLNING 1 (9) Inst för informationsteknologi GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING del av 1TD442 ALGORITMER OCH DATASTRUKTURER DV1/ 1IT022 PROGRAMKONSTRUKTION II Period 3, 2006 DV/IT Sammanfattning: Vad

Läs mer

Grunderna i PowerPoint

Grunderna i PowerPoint Grunderna i PowerPoint Pow erpoint är ett effektivt presentationsprogram, men för att kunna använda det på bästa sätt måste du först förstå grunderna. I de här självstudierna beskrivs vissa av de aktiviteter

Läs mer

Projektmaterial. Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Företagarnas folkhögskola Projektmaterial INTEGRERA IT I PRESENTATIONSTEKNIK Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Hur man lägger upp och redigerar dokument i Typo3.

Hur man lägger upp och redigerar dokument i Typo3. Hur man lägger upp och redigerar dokument i Typo3. Typo3 är ett så kallat CMS, Content Management System där du enkelt och smidigt kan lägga ut kursinformation och bilder. Detta verktyg är webbaserat vilket

Läs mer

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1)

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursrapport för: WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursansvarigas namn: Jan Buse & Daniel Birgersson Antal registrerade studenter: 30 st. Antal godkända studenter på hela kursen

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Photo Story 3. Manual till Photo Story 3 1

Photo Story 3. Manual till Photo Story 3 1 Photo Story 3 Manual till Photo Story 3 1 1. Programförklaring...3 Tips på användning... 4 2. 1 - Starta nytt projekt...4 3. 2 - Importera bilder...5 Leta efter bilder... 5 Tidslinjen... 6 4. 3 - Lägga

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Projektmaterial. Göteborgs folkhögskola

Projektmaterial. Göteborgs folkhögskola Projektmaterial Lokal samverkan med flexibelt lärande på lokal nivå Göteborgs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Al-Salamah skolan. Användarmanualen för InfoMentor P.O.D.B.

Al-Salamah skolan. Användarmanualen för InfoMentor P.O.D.B. Al-Salamah skolan Användarmanualen för InfoMentor P.O.D.B. HT - 2011 2 Välkommen till manualen för vårdnadshavare i InfoMentor P.O.D.B. Detta är en manual som skall hjälpa dig som vårdnadshavare att använda

Läs mer

KAPITEL 5 Användbara program. Tillbehör. WordPad. Paint

KAPITEL 5 Användbara program. Tillbehör. WordPad. Paint KAPITEL 5 Användbara program Som jag nämnde i inledningen är Windows mycket mer än bara ett operativsystem. Det följer även med ett antal användbara program som är mycket användbara. Du har fått bekanta

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

Innehåller: Aug-13. OBS! Gäller för Nya Unikum med nya omdömes/bedömningssättet dvs utan omdömessida i samtalsmallen.

Innehåller: Aug-13. OBS! Gäller för Nya Unikum med nya omdömes/bedömningssättet dvs utan omdömessida i samtalsmallen. Lathund Mentor-grundskola Innehåller: Mentorns roll Starta och låsa utvecklingsplan/samtalsmallar Hantera Överenskommelser Processen runt utvecklingssamtal Steg för steg beskrivning av hur du gör OBS!

Läs mer

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola Projektmaterial MATERIAL TILL ASSISTENTUTBILDNING Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net ITiS

Läs mer

H10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28

H10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 H10_Statistik och Vetenskapsteori Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? (5) Stor 13 46,4% (6) Mkt stor 5 17,9%

Läs mer

Medarbetarens guide till Kompetenskoll version 1,62

Medarbetarens guide till Kompetenskoll version 1,62 Medarbetarens guide till Kompetenskoll version 1,62 Sida 2 av 21 Innehåll Inledning 3 Välkommen till Kompetenskoll 4 Logga in - Byt lösenord Godkänn lagring av uppgifter och cookies 4 Del 1: Överblick

Läs mer