Projektmaterial HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektmaterial HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola"

Transkript

1 Projektmaterial KOMMUNIKATION MED DATOR, HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 Kommunikation med dator, hot eller möjlighet? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. efter Sören Kierkegaard Bengt Järlund Marie Zingmark Huld Ola Dorve Pär Pettersson Roger Erlandsson Ett ItiS-Projekt vårterminen 2002 vid Lidingö Folkhögskolas ledarutbildningar. 1

3 Innehåll INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 MÅLSKRIVNING FÖR ITIS-PROJEKTET LIDINGÖ-LEDARE TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH METODER... 4 START...4 GENOMFÖRANDET... 4 RESULTAT AV PROJEKTET ELEVERNAS VILJA RESP. OVILJA INFÖR PROJEKTET... 6 LÄRARNAS/HANDLEDARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT... 7 FRAMTIDA ELEV-LÄRARKOMMUNIKATION ÖVER DATOR DET ÄMNESÖVERGRIPANDE ARBETET ITIS-HANDLEDNINGEN... 8 INFÖR FRAMTIDEN... 9 SLUTSATSER OCH DISKUSSION LITTERATURFÖRTECKNING

4 Målskrivning för ITiS-projektet Lidingö-ledare. Målen för detta projekt kan delas in i tre kategorier. Mål för skolan, mål för lärare samt mål för eleverna eller klasserna. Mål för skolan. Genom ITiS-projektet vill vi skapa system för en bättre internkommunikation på skolan. Att via , skutan, MS Outlook m.m. finna arbetssätt som underlättar detta. Vi vill underlätta informationen från skolan, lärarna, m.fl. till eleven via en hemsida där aktuell information, lektionsanteckningar, m.m. läggs ut. Mål för lärarna. Bli duktigare på att använda datorn som arbetsredskap. T.ex. att använda powerpoint i undervisningen. Att via effektivisera handledningen i samband med fältstudierapporter och praktik, och därmed kunna ägna mer reell tid åt varje elev. Att lära sig hur man förhåller sig till information på nätet, källkritik m.m. Att dokumentera det gemensamma arbetet samt hitta redskap för detta. Mål för eleverna. Att ge alla elever en tillräcklig kunskap om datorer och program för att de skall kunna skriva sina rapporter på dator, söka information via nätet samt kommunicera via . Målen skiljer sig en del mellan Fritidsledarlinjen och Diakonal linje, där det för Diaks del i flera fall handlar om att få en första kontakt med datorn som redskap. För fritidsledarlinjen handlar det mer om att hitta ett kritiskt-konstruktivt förhållningssätt till information som kan fås över Internet. 3

5 Tillvägagångssätt och metoder Start Lidingö folkhögskola har sedan länge två yrkesutbildningar, Fritidsledarlinjen och Diakonala linjen. Kursdeltagarna har en hel del PM, rapporter och sammanställningar att göra. Dessa material skall lämnas till lärarna utskrivna på dator. Ofta fungerar det bra men ibland så har vi fått in handskrivna arbeten. Särskilt gäller detta den Diakonala linjen. Deltagarna på denna linje är oftast kvinnor år, många med bristande eller ingen erfarenhet av datorer. Kommunikationen mellan deltagare och lärare har också varit krånglig. Det har gått mycket tid till att hitta en tid för handledning och genomgång av gjorda arbeten. Ibland har vi som lärare behövt komma ut med information snabbt till deltagarna inte helt lätt om man inte är schemalagd med gruppen. På skolan kommunicerar vi via en firstclass server SKUTAN. Det gör att vi som lärare har börjat känna på vad det innebär att ta emot och dela med oss av information via nätet. I samband med årets kurser såg vi ITiS-projektet som en möjlighet att starta ett mer genomarbetat sätt att öka både elevers och lärares datoranvändande i undervisningen. Genomförandet ITiS-projektet inriktades mot arbetet med fältstudier och fältstudierapporter för deltagarna på Fritidsledarlinjen och Diakonala linjen. I fältstudiearbetet skulle eleverna skriva sina rapporter med hjälp av dator. Man skulle maila delrapportering av arbetena kontinuerligt till respektive handledare. När vi startade visade det sig att endast ett fåtal av deltagarna på diakonala linjen hade datorerfarenhet. För flera av kursdeltagarna låg erfarenheten på noll dessa behövde ha handledaren bredvid sig i det första skedet av skrivandet. För att komma framåt i arbetet så började de som hade datorkunskap att hjälpa de som inte hade. Några av eleverna fick också hjälp hemma av sina familjemedlemmar. Problem som dök upp var t.ex. att hela disketter med material var raderade, vissa delar gick inte att skriva ut, bifogade filer i mailen gick inte att öppna etc. När handledare och deltagare kommunicerade via nätet så upptäckte vi att vi inte riktigt förstod varandras kommentarer. Detta ledde till att vi fick ta oss tid till att diskutera fram ett system för hur vår kommunikation 4

6 skulle ske och på vilket sätt handledaren skulle skriva sina kommentarer så att det blev enkelt att förstå dem. En av deltagarna fick inte fram något material alls via mail pga att hon arbetade i en äldre Mac miljö. När det gäller diakoneleverna så rörde sig alltså arbetet mest om att kunna skriva, redigera material och skicka och ta emot mail. Lusten att söka kunskap via nätet började också spira hos några elever. För Fritidsledarlinjen så är problemen något annorlunda. Alla i klassen har en e- mailadress, men bara 2 har egna datorer. Flera är ofta ute på nätet och surfar och chattar. När man kommer till att skriva rapporter så visade det sig att flera har problem med att ställa upp arbetet på ett läsbart och snyggt sätt. Inte bara ett datoranvändarproblem utan i lika stor utsträckning en svårighet att hantera språket. I initialskedet har det varit svårt att få eleverna att kommunicera via nätet. Mycket beroende på att de har varit tvingade att ta sig till skolan för att komma åt en dator. Vi, handledarna, har också upptäckt att det krävs ett annat sätt att ge arbetsuppgifter när de ges över nätet. När många elever kommer med frågor över mail har det hänt att vi inte kunnat ge så snabba svar som de förväntar sig. Ja men jag mailade ju dig i morse varför har jag inte fått någon reaktion?? Tillsammans med Fritidsledarlinjen har vi också prövat att arbeta med ekonomi och bokföring på dator. Med hjälp av datorprojektor kunde vi få en pedagogiskt fungerande inlärning. Under lektionerna gjorde några elever aha-upplevelser av hur de skulle kunna redovisa sina arbeten i andra ämnen. Intresset för PowerPoint väcktes. Flera av eleverna använde sig senare av detta i sin presentation av fältstudiet. Dessutom kom några av eleverna i samband med ekonomiarbetet i kontakt med Exel och ville på stående fot lära sig mer om hur man använder det. En av Diakoneleverna med viss datorvana skriver så här: Det har inte varit stressande för mig att lämna in dataskrivna uppgifter under kursen. Jag skriver hellre på datorn än för hand. Till fältstudierapporten har jag fått hjälp av en del klasskamrater och jag har också i min tur kunnat hjälpa några andra. En dag satt jag 5-6 timmar bredvid en kamrat som skrev ut sin rapport. Jag har inte hört att vi kunde få hjälp av någon lärare om vi inte hade tillräckligt med datakunskap. Det sista i hennes skrivning leder till eftertanke för oss lärare. Tar vi för givet att alla numera kan hantera en dator? 5

7 Resultat av projektet. Här kommer vi att redovisa resultatet utifrån syfte och eventuella sidoeffekter för lärare och elever som projektet genererat. Elevernas vilja resp. ovilja inför projektet. De olika klassernas sammansättning, i t.ex. ålder, har visat på två gruppers skilda förhållningssätt gentemot datorer. Fritidsledarklassen har sett projektet som en möjlighet att förbättra och förenkla kommunikationen med handledarna samt att snabbare få svar på de frågor som eleverna haft. De har också kunnat söka efter information över Internet. Den diakonala klassen har däremot (de flesta) sett projektet som ett hinder i det arbete som fältstudierna innebär. Att använda datorn har setts, av några i klassen, som tyngande och bara besvärligt. Dessa båda skilda förhållningssätt har också gjort att projektet blev mycket olika i de båda grupperna. Vi har som lärare och handledare mycket blivit tvungna till counselling on the run. Det vill säga varje lärare/handledare fick själv hitta sin roll/handledarskap allteftersom projektet fortlöpte. a. Den diakonala klassens elever hade förkunskaper på mycket olika nivåer, någon hade arbetat professionellt med datorer och datahantering medan andra aldrig hade suttit vid en dator eller använt en dator ens som skrivmaskin. Dessa elever behövde en grundläggande kurs i vad en dator är och vilka möjligheter som står till buds. Mycket av arbetet handlade om att komma över den rädsla som fanns att göra fel, Tänk om allt försvinner eller, Jag törs knappt trycka på en knapp för jag vet inte alls vad som kan hända! Ett tydligt resultat av projektet blev att vi fick lägga in en kurs i grundläggande ordbehandling och e-posthantering, dessutom erbjöd vi en kurs i PowerPoint för de som var intresserade. Kursen i ordbehandling var en grundkurs i Word och de hjälpfunktioner som finns. 6 av 12 elever anmälde sitt intresse och under en förmiddag fick de lära sig att komma igång, att spara och att bearbeta ett dokument. Denna kurs gick inte att genomföra förrän på slutet av projektet och detta faktum hade gjort att frustrationsnivån hos en del elever var mycket hög trots den myckna tid som handledarna lagt ner på att lära dessa elever grundkursen i ordbehandling. Funderingar som detta gav var att några lärotillfällen för eleverna inte inträffar om det inte står på schemat som lektion. Del två i datakursen gällde e-posthantering där 8 av 12 elever var närvarande. Denna kurs handlade om first-class-databasen Skutan som är den databas som skolan använder för all intern information. Eleverna fick öppna konton och ta del av de konferenser som finns på skutan. Denna databas är även kopplad till SMF (Svenska Missionsförbundet) så 6

8 att de som går ut i tjänst kommer att ha stor nytta av detta även i sitt yrkesarbete. Förutom detta så fick eleverna öppna ett e-postkonto på ett gratis Internetkonto, typ hotmail. Den sista datakursen lärde ut användandet av PowerPoint, till denna kom alla elever (12 av 12) och där fick eleverna lära sig grunderna i att göra en PowerPointpresentation. b. Fritidsledarklassens elever hade som utgångsläge en större kunskap i datoranvändning och där kunde alla elever använda Word och e- posthantering. Motståndet mot dator och rädslan att göra fel fanns inte alls på samma sätt i den här gruppen. Här kunde man också använda e-post och/eller skutan som ett kommunikationsmedel. Resultatet av projektet kring detta blev att tillgängligheten till handledare ökade. Eleverna behövde inte leta efter läraren för handledning utan kunde skicka en fråga och snabbare få ett svar. Under projekttiden kunde eleverna också få en kurs i bokföring på dator, vilket de flesta lärde sig på mycket kort tid. Lärarnas/handledarnas förhållningssätt. Projektet visade på en otydlighet hos lärare/handledare kring vilka krav som skulle ställas på eleverna. Det fanns inte ett förhållningssätt utan det skiljde sig på flera punkter, något som till slut även eleverna uppfattade och kom med kritik på. Genom att vi som lärargrupp hade kontinuerliga träffar kunde ett antal frågor kring struktur, innehåll och sökandet efter kunskap dryftas tillsammans. Vi kunde då också klargöra de olika förhållningssätten och ena oss om ett gemensamt. Det gemensamma förhållningssättet grundar sig i att ha varje elev i fokus, utifrån vars och ens förkunskaper och möjligheter. Vi har inte ett generellt sätt där alla skall nå upp till samma mål utan låter det vara väldigt olika. Detta har fått till ett synligt resultat att behovet av att dokumentera erfarenheter har varit eftersatt. Nu gäller det för oss att använda oss av det som projektet fört med sig för att ha som utgångspunkt för dokumentation och utvärdering av vårt arbete. Framtida elev-lärarkommunikation över dator. Vårt väl fungerande kommunikationssystem för lärare över Skutan (firstclassservern) har vi upptäckt är underutnyttjat av eleverna. Vi har sett den fördel för både lärare och elever som användandet av Skutan har medfört och vi kommer till nästa läsår att introducera detta för våra klasser. På denna server kan vi lägga upp konferenser som bara är tillgängliga för en klass och för de lärare som är inkopplade på klassen eller konferenser som är kring varje ämne som eleverna läser. Ett omedelbart konkret resultat av projektet är just detta. 7

9 Det ämnesövergripande arbetet. Att arbeta ämnesövergripande och/eller i projekt tillhör vardagen på folkhögskolan. När vi gick in i ITiS-projektet tänkte vi oss att detta inte skulle vara något som skulle tillföra så mycket till det arbete som vi redan bedriver. I början av projektet prioriterade vi inte heller det arbetet. Vi som lärare klev in med den roll som vi brukar ha, de specialkunskaper som just detta projekt behövde. Vi är vana att planera ämnesövergripande och att arbeta i lärarlag, detta är snarare regel än undantag. Skillnaden med detta projekt var nog främst den att vi skulle dokumentera samarbetet, genom detta krav synliggjordes även andra, inte helt genomarbetade frågor. T.ex. 1. Hur undviker vi parallellundervisning dvs. två lärare tar upp samma sak? 2. Hur tas vars och ens kompetens tillvara på bästa sätt? Dessa och andra frågor kunde vi prata om tillsammans så att alla lärare som var involverade i projektet var med, inte bara de två som sakfrågan gällde. Eftersom vi har en erfarenhetspedagogisk grund så kunde vi hjälpa varandra att bli bättre lärare med hjälp av alla de erfarenheter som fanns i projektet. ITiS-handledningen Den handledning som var en del av projektet kom för vår del att främst handla om övergripande pedagogiska frågor. Vi läste bl.a. två uppsatser av Bodil Jönsson som förberedelse till handledningen. Dessa båda uppsatser tar upp lärarens roll och förhållningssätt samt vad användande av datorn kan ha för inverkan på lärprocessen. Handledningstillfällena har fått många kringeffekter, vi har som lärare fått (eller snarare tagit oss) tillfälle att tillsammans reflektera över dessa övergripande frågor. Varje gång vi träffats till handledning har alla läst, reflekterat och kommenterat de skrifter som vi haft som utgångspunkt. Vi har blivit tvungna att formulera oss kring dessa frågor och på så sätt kommit vidare i vårt arbete kring syn- och förhållningssätt som lärare på Lidingö folkhögskola. Det är nödvändigt att med jämna mellanrum ta sig tid att reflektera över de roller man har som lärare men det är alltför ofta som vi inte tagit oss den tiden. Projektet har hjälpt oss att komma vidare. Lärare som inte varit involverade i ITiS har blivit intresserade och ett par har bett att få läsa Bodils uppsatser. Detta resultat av projektet har av alla oss inblandade betraktats som en form av bonus, ingen tänkte på att det skulle bli ett så bra resultat av handledningen. 8

10 Inför framtiden Itis-projektet har för vår del givit en hel del idéer och tankar inför framtiden. Vi har under projektets gång sett många behov både hos elever och bland lärare som behöver adresseras under den närmsta framtiden. Nedan kommer både idéer skissas och färdiga handlingsplaner att redovisas. Datorvanan hos eleverna är starkt varierad. Allt från elever som utan problem hanterar alla de program och applikationer som är aktuella under studierna, till elever som aldrig rört vid ett tangentbord och som känner ett stort avstånd till datoranvändande. Samtidigt ställer vi som lärare en del krav på eleverna med datoranvändning. Vi begär att arbetsuppgifter skall vara skrivna på dator, att handledning skall ske via e-post, m.m. Undervisningen vi tidigare haft i datakunskap har inte fyllt de behov som eleverna haft. Vi måste tillgodose detta behov av utbildning och hjälp med datakunskap, och helst redan från terminsstart. Detta leder till att vi vid första terminens start för fritidsledarlinjen och för Diakonala linjen kommer att bygga ut den introduktionskurs som eleverna får. Denna kommer att innehålla kunskaper om Word, Skutan, Internet, och e-post, samt för eleverna på Fritidsledarlinjen dessutom en kurs i bokföring på dator och PageMaker. Kommunikationen mellan lärare och elever kan underlättas med hjälp av datorer. Vi kommer med början från ht-02 begära att alla elever under de första veckorna på terminen skaffar sig skutanbehörighet. Eftersom alla elever har tillgång till dator (antingen egna eller skolans elevdatorer) och skutanbehörighet är gratis anser vi inte att detta är för stora krav. På elevernas enskilda skutankonton finns möjlighet att lägga upp konferenser. Varje klass kommer att få en egen konferens som bara den klassen och lärare har tillgång till. Vidare kommer information som rör hela skolan att läggas upp på skutan. På de enskilda klasskonferenserna finns möjlighet för lärare att lägga sådant material som delas ut under kurserna. Här har eleven hela tiden möjlighet att ladda hem material som han/hon saknar. Eleverna kommer också med hjälp av skutan att ha lättare att få tag i oss lärare. Skutan innehåller en e-post funktion inom systemet. Eftersom alla lärare på skolan redan använder detta system för internkommunikation finns det inga hinder för eleven att sköta all elektronisk kommunikation med lärare och andra elever via skutan. Handledningen av t.ex. fältstudiearbeten kommer att bli en naturlig del av detta arbetssätt. Förhoppningsvis kommer den elektroniska kommunikationen mellan lärare och elev att vara så inarbetad att handledningen även i fortsättningen kommer att kunna kompletteras av elektronisk sådan. Vi har under projektets gång upptäckt hur PowerPoint kan tillföra undervisningen nya dimensioner. Vi har för avsikt att genomföra en kurs i PowerPoint för intresserade lärare. För att effektivt kunna använda detta redskap 9

11 måste tillgången till projektorer vara större än den är idag. Eventuellt behöver vi införskaffa ännu en projektor, alternativt prioritera vår egen användning av de projektorer som finns högre. Även eleverna bör få del av undervisning i PowerPoint. Dels för att det är ett effektivt redskap för dem att använda vid redovisningar och liknande, dels för att de blir bättre rustade inför sin yrkesroll. Det som projektet hjälp oss att se handlar om hur vi kan använda datorn i undervisningen på ett mer genomtänkt sätt, samt hur vi som lärargrupp skall utvärdera och dokumentera vårt gemensamma arbete Slutsatser och diskussion Då vi valde att gå in i detta projekt ställde vi oss frågan; vad kan detta tillföra oss som lärarlag i ett redan relativt bra samarbetsklimat. Genom utvärderingar från våra elever och genom samtal med varandra var vi snabbt överens om en punkt där det brister och där vi har svårt att hitta ett system som fungerar. Det handlar om kommunikation mellan elever lärare och lärare lärare. Vår målbeskrivning delade vi upp i tre delar. 1. mål för skolan 2. mål för lärarna 3. mål för eleverna Vi har under arbetets gång fått möjlighet att systematiskt arbeta fram en metod för att skapa en bättre internkommunikation på skolan. Det är mycket som återstår men en begynnande förbättring är tydlig då vi har hittat ett sätt att handleda våra elever genom e-post vilket är mer effektivt och inte minst mer tydligt. Eleverna har sett detta som en tillgång då vi inte har varit anträffbara och man har också materialet mer samlat då en sådan kommunikation förs. Vårt mål för lärare bestod i att bli duktigare på att använda datorn som arbetsredskap. Detta mål har till viss del uppnåtts då vi fått möjlighet att sätta oss in i bl.a. PowerPoint som eleverna uppmanades till att använda i sina redovisningar. Vi har också varit tvungna att lära ut grundläggande ordbehandling för vissa elever vilket också lett till att vi som lärare inte kunnat ta genvägar i förståelse hur datorn fungerar. Ett annat mål som uppnåtts är vårt förhållningssätt till information som elever hämtar ifrån nätet. Genom information från ITiS-seminarierna fick vi möjlighet att bli mer insatta i dessa svårfångade frågor. 10

12 Vår målbeskrivning för elever handlade framförallt om kvalitetsförstärkning i datorkunskap. Vi har under projektets gång kunnat erbjuda undervisning i ordbehandling, PowerPoint och e-post användning. Detta har varit uppskattat och utnyttjats väl av eleverna. Vårt övergripande tema för detta projekt har vi kallat: Kommunikation med dator, hot eller möjlighet? Något entydigt svar på frågan kan vi inte ge då resultatet visar att det inbegriper både ett hot men också mängder av möjligheter. Hotet består i att elever som inte kan hantera datorn upplever situationen att föra kommunikationen på detta sätt som mycket otillfredsställande. De upplever sig som låsta i sin dokumentation vilket också kan leda till dåligt självförtroende rent fakta- och ämnesmässigt. Hotet kan också handla om att det som vi vill ska leda till en smidigare kommunikation snarare, i handledning för dessa elever, tar mer tid och blir mer krångligt. Vi kan dock konstatera att det är ett undantag med dessa elever där hotet är större än möjligheterna. Vi vet alla att datoranvändning är en nödvändighet att hantera i framtiden för dessa elever och att detta är ett utmärkt sätt att ge dem redskap till att behärska det mest grundläggande i denna användning. Var det gäller kommunikationen mellan lärare så kan vi dock konstatera att möjligheterna är mycket stora och vi har redan märkt att internsystemet som byggts upp gett tydliga resultat för att underlätta information. Litteraturförteckning Artiklar och ITiS studiematerial: Det finns inte någon IT-pedagogik, Ann Catrin Johansson, ITiS Learning by searching, Bodil Jönsson, Tekniska Högskolan i Lund Till en lärare, ur boken Tankekraft, Bodil Jönsson 11

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas

Läs mer

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

2A och 2B PerOlsskolan nn

2A och 2B PerOlsskolan nn 2A och 2B PerOlsskolan nn Innehållsförteckning: Inledning...s.2 Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.3 Resultat...s.3 Diskussion...s.4 Litteraturförteckning...s.5 Appendix...

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

Projektmaterial. DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola

Projektmaterial. DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola Projektmaterial DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Det går

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 1 VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000 Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 2 Bakgrund Inom vårt program arbetar vi med elever med särskilda behov. (IV-program). För att vi skall kunna

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

Projektmaterial. Sigtuna folkhögskola

Projektmaterial. Sigtuna folkhögskola Projektmaterial IT I FRITIDSLEDARUTBILDNINGEN Sigtuna folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Projektmaterial. Tollare folkhögskola

Projektmaterial. Tollare folkhögskola Projektmaterial "REDA I OREDAN" - EN DIGITAL PORTFOLIO Tollare folkhögskola SLUTRAPPORT AV ITIS-PROJEKTET Reda i oredan En digital portfolio Lärarlag: Urban Dunell Staffan Hübinette Olle Rockström Ann

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

På resande fot med Talldal

På resande fot med Talldal Vt 02 Talldalsskolan Kristianstad Handledare: Peter Sandgren På resande fot med Talldal Camilla Blomquist Dan Holmquisth Annica Losell Malin Nilsson Maria Olsson Pernilla Sandahl Innehållsförteckning 1.

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld 1 Inledning Lärcentrum i Trollhättan står för de samlade kommunala vuxenutbildningarna i Trollhättan. Här finns SFI (Svenska

Läs mer

Utbildningskatalog för NK Kommunikation 2009-2010

Utbildningskatalog för NK Kommunikation 2009-2010 UTBILDNINGSKATALOG NK 1(13) Utbildningskatalog för NK Kommunikation 2009-2010 Innehåll Allmänna villkor för utbildning inom NK Kommunikation...2...2 Anmälan...2 Pris...2 Kurslokal...2 Kursledare...2 Kursöversikt

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Projektmaterial. Göteborgs folkhögskola

Projektmaterial. Göteborgs folkhögskola Projektmaterial Lokal samverkan med flexibelt lärande på lokal nivå Göteborgs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Uppgift 19 Internet och kommunikation

Uppgift 19 Internet och kommunikation Uppgift 19 Internet och kommunikation A Fiktiv kurs Bakgrund Läsåret 11/12 ansvarade jag för en kommunikationsutbildning för särskolans personal i 4 nordupplandkommuner. Kursinnehållet var kommunikationsstrategier

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

Projektmaterial. Fristads folkhögskola

Projektmaterial. Fristads folkhögskola Projektmaterial BILD, TEXT OCH LJUD I DATORN Fristads folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net ITiS- projekt

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Projektmaterial. NÄTET SOM INFORMATIONSKÄLLA Gotlands läns folkhögskola

Projektmaterial. NÄTET SOM INFORMATIONSKÄLLA Gotlands läns folkhögskola Projektmaterial NÄTET SOM INFORMATIONSKÄLLA Gotlands läns folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net GOTLANDS

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Projektmaterial. Ljungskile folkhögskola

Projektmaterial. Ljungskile folkhögskola Projektmaterial YFKS EGEN HEMSIDA Ljungskile folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net YFKs egen hemsida

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Kopparberg IT 2012-06-18. Studiehandledning för kurs: Grundkurs ordbehandling i MS Word 2007, 25 poäng. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier två

Läs mer

Stencilerat och elektroniskt publicerat material tillkommer. Nedan följer en lista över vem på LITU som ansvarar för vad.

Stencilerat och elektroniskt publicerat material tillkommer. Nedan följer en lista över vem på LITU som ansvarar för vad. Datorn i skolan, 4 p Mål och innehåll Kursen avser att ge kunskaper om hur datorn kan användas som ett personligt hjälpmedel och som stöd vid pedagogiskt arbete. Moment: 1. Datorn som ett personligt inlärningshjälpmedel.

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Lärcentrum Ljusnarsberg 2008-06-09 Studiehandledning för kurs: Grundkurs ordbehandling i MS Word 2002, 25 poäng. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev

Läs mer

IT policy för elever vid

IT policy för elever vid IT policy för elever vid 2008/2009 Anvisningar för att få använda datorerna på skolan 1. Det är tillåtet att surfa på Internet när jag besöker sidor som har anknytning till skolarbetet. Förklaring: Att

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Projektrapport från. BAL:s hemsida Önnestads Folkhögskola 2002. Thomas Andersson Per Carlman Pär Larsson Handledare: Peter Sandgren

Projektrapport från. BAL:s hemsida Önnestads Folkhögskola 2002. Thomas Andersson Per Carlman Pär Larsson Handledare: Peter Sandgren Projektrapport från BAL:s hemsida Önnestads Folkhögskola 2002 Thomas Andersson Per Carlman Pär Larsson Handledare: Peter Sandgren 1 Bakgrund Sedan 1980 bedriver vi en behandlingsassistentlinje (BAL) på

Läs mer

Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola hösten 2000

Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola hösten 2000 Färlövs skola Kristianstad kommun ITiS-rapport November 2000 INGEN ÄR FRÄMLING Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Projektmaterial PRESENTERAR SIG SJÄLVA. Ädelfors folkhögskola

Projektmaterial PRESENTERAR SIG SJÄLVA. Ädelfors folkhögskola Projektmaterial VEM ÄR JAG? - ELEVER UR HJÄRNSKADEKURSEN PRESENTERAR SIG SJÄLVA Ädelfors folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Projektmaterial. Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Företagarnas folkhögskola Projektmaterial INTEGRERA IT I PRESENTATIONSTEKNIK Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. Bosöns folkhögskola

Projektmaterial. Bosöns folkhögskola Projektmaterial PEDAGOGIK OCH NÅGRA PEDAGOGER Bosöns folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

SERBISKA KULTURFÖRENINGEN SLOGA RAPPORT UPPSALA DEN 20 DECEMBER 2011. SESIG Fas 3 Sidan 1 av 7

SERBISKA KULTURFÖRENINGEN SLOGA RAPPORT UPPSALA DEN 20 DECEMBER 2011. SESIG Fas 3 Sidan 1 av 7 SERBISKA KULTURFÖRENINGEN SLOGA RAPPORT UPPSALA DEN 20 DECEMBER 2011 SESIG Fas 3 Sidan 1 av 7 1.Ett stort tack till.se! Ett stort tack till.se som gett oss medel för tredje gången att utbilda 60 vuxna

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Träningsskolan-Lextorp, Trollhättan

Träningsskolan-Lextorp, Trollhättan Annika Eriksson Maria Johansson Lotta Karlsson Viola Larsson Träningsskolan-Lextorp, Trollhättan Anna Lotsbom Catherine Nygren Åsa Persson Daniel Sjöberg Maj 2000 Innehållsförteckning Sammanfattning..3

Läs mer

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84 Inledning Det som är viktigt att förstå när det gäller grafräknare, och TI s grafräknare i synnerhet, är att de inte bara är räknare, dvs beräkningsmaskiner som underlättar beräkningar, utan att de framför

Läs mer

Evaluation Summary - CT3380 Grundäggande webbdesign HT06 Dan Levin

Evaluation Summary - CT3380 Grundäggande webbdesign HT06 Dan Levin Evaluation Summary - CT8 Grundäggande webbdesign HT6 Dan Levin Antal kursutvärderingar: Q. Anser du dig ha tillräckligt med förkunskaper för att klara kursen? (=JA =NEJ) Q. a Kurslitteratur? 6 Medel:,6

Läs mer

Utbildningskatalog NKe-post 2007-2008

Utbildningskatalog NKe-post 2007-2008 UTBILDNINGSKATALOG 1(13) 2007-10-01 Utbildningskatalog NKe-post 2007-2008 Allmänna villkor för utbildning inom e-posten...2...2 Anmälan...2 Pris...2 Kurslokal...2 Kursledare...2 Kursöversikt NKe-post 2007/2008...3

Läs mer

LABORATION 1 Pingpong och Installation av Server 2008 R2

LABORATION 1 Pingpong och Installation av Server 2008 R2 LABORATION 1 Pingpong och Installation av Server 2008 R2 Laboranter: Kurs: Klass: Operativsystem 1 HT12 DD12 Handledare: Hans Ericson Martin Andersson Utskriftsdatum: 2012-08-29 Mål Laborationen skall

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola Projektmaterial IDROTTSSKADOR Bosöns Folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Stockholm 2002-05-06 Idrottsskador

Läs mer

Evaluation Summary - CT3380 Grundläggande webbdesign HT05 Dan Levin

Evaluation Summary - CT3380 Grundläggande webbdesign HT05 Dan Levin Evaluation Summary - CT8 Grundläggande webbdesign HT Dan Levin Antal kursutvärderingar: Q. Anser du dig ha tillräckligt med förkunskaper för att klara kursen? (=JA =NEJ) Q. a Kurslitteratur? 7 Medel:.

Läs mer

Människa dator- interaktion Therese Andersson, Fredrik Forsmo och Joakim Johansson WP11D. Inledning

Människa dator- interaktion Therese Andersson, Fredrik Forsmo och Joakim Johansson WP11D. Inledning Inledning Uppdragsgivaren efterfrågar ett program som ska fungera som underlag för undervisning av distansstudenter. I programmet ska man kunna genomföra föreläsningar, och elever och lärare ska kunna

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Projektmaterial. ATT GESTALTA BARNKONVENTIONEN MED HJÄLP AV IT Röda Korsets folkhögskola

Projektmaterial. ATT GESTALTA BARNKONVENTIONEN MED HJÄLP AV IT Röda Korsets folkhögskola Projektmaterial ATT GESTALTA BARNKONVENTIONEN MED HJÄLP AV IT Röda Korsets folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Attityder till vuxenutbildningen

Attityder till vuxenutbildningen Oktober 2012 Attityder till vuxenutbildningen Skolverket genomför under hösten 2012 för första gången en attitydundersökning bland lärare och elever. Resultatet från undersökningen kommer att bli ett viktigt

Läs mer

När skrivs de första proven i studentexamen på dator?

När skrivs de första proven i studentexamen på dator? Enkäten skickades till en lärare/skola i Vi7 (olika ämnen), som bad en grupp ettor fylla i. Enkäten är alltså ett stickprov. Kicki Häggblom 2015 När skrivs de första proven i studentexamen på dator? Hösten

Läs mer

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Kurskod X X X X X X X X X X X. Block 1 X X X X. obligatoriska. kurs) Block 2. Geriatrik X X X X X X X. Rehabilitering och. habilitering Psykiatri

Kurskod X X X X X X X X X X X. Block 1 X X X X. obligatoriska. kurs) Block 2. Geriatrik X X X X X X X. Rehabilitering och. habilitering Psykiatri Omvårdnadsutbildning Hösten 2009 1 SÅ HÄR ARBETAR VI OMVÅRDNADSUTBILDNING HÖSTTERMINEN 2009 INTRODUKTION TILL REGULJÄRA OCH FLEIBLA STUDIER INOM OMVÅRDNAD OCH OMSORG Du kan läsa omvårdnadd på två sätt

Läs mer

Inbjudan till data-relaterade personalutbildningar, HT13

Inbjudan till data-relaterade personalutbildningar, HT13 Inbjudan till Datakurser för personal, HT13 Uppdaterat 2013-08-29 Inbjudan till data-relaterade personalutbildningar, HT13 Under HT13 erbjuds medarbetare vid Linnéuniversitetet följande utbildningar: Nyheter

Läs mer

Projektredovisning DigiDel 2013

Projektredovisning DigiDel 2013 EKSJÖ KOMMUN Projektredovisning DigiDel 2013 Eksjö stadsbibliotek har i samarbete med ABF, Studieförbundet Vuxenskolan, Emilkraften ek.för., Eksjö Vux, Handelsbanken, Swedbank utbildat 260 deltagare i

Läs mer

Sida 1 av 7. Slutrapport. ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk. Uppsala den 4 december 2012. Serbiska Kulturföreningen Sloga

Sida 1 av 7. Slutrapport. ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk. Uppsala den 4 december 2012. Serbiska Kulturföreningen Sloga Sida 1 av 7 Slutrapport ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk Uppsala den 4 december 2012 Serbiska Kulturföreningen Sloga Sida 2 av 7 Inledning Det här är fjärde året i rad som vi får ekonomisk hjälp

Läs mer

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften

Läs mer

VFU-pärmen - Handledare

VFU-pärmen - Handledare VFU-pärmen - Handledare November 2008 Barn- och utbildningsförvaltningen Telefon 0583-810 00 (vx) Box 61 Telefax 0583-810 61 696 22 ASKERSUND Bankgiro 5822-6515 CHECKLISTA FÖR HANDLEDARE STUDENTMAPPEN

Läs mer

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm Projektmaterial ATT UTTRYCKA SIG I TEXT OCH BILD Studiefrämjandet i Stockholm Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner.

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner. DIN IT VISION MED ELEVPC OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner.se/elevpc Varför ElevPC? En omfattande undersökning av europeiska studier kring

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

10 olika sätt att genomföra IUP-processen

10 olika sätt att genomföra IUP-processen 10 olika sätt att genomföra IUP-processen augusti 2012 Visualisera och effektivisera IUP-processen på er skola? Hur ska ni genomföra IUP-processen pedagogisk, undervisning, skriftliga omdömen, framåtsyftande

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola PROJEKTMATERIAL Grebbestads folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt...

Läs mer

Guide ÖVERBLICK LIVE@EDU UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (5)

Guide ÖVERBLICK LIVE@EDU UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (5) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (5) 2011-02-22 VERSION 0.1 Guide ÖVERBLICK LIVE@EDU Live@edu är samlingsnamnet på ett antal molntjänster. Tjänsterna handlar till stor del om att man på ett enkelt sätt hittar

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg

Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg Trappan, datastugor med Ipad. För Nyfikna seniorer i Varbergs kommun. Under juni månad 2012 tillsattes en styrgrupp för projektet som bestod utav. Emma Rosengren,

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan Projektmaterial Studieförbundet Vuxenskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Projektnamn:...3

Läs mer

Inbjudan till data-relaterade internutbildningar, VT13

Inbjudan till data-relaterade internutbildningar, VT13 Inbjudan till Datakurser för personal, VT13 Uppdaterat 2013-02-26 Inbjudan till data-relaterade internutbildningar, VT13 Under VT13 erbjuds medarbetare vid Linnéuniversitetet följande utbildningar: Outlook

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

UBit arbetsmöte. 25 augusti 2015. HiQ, Turkos. UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur. Page 1

UBit arbetsmöte. 25 augusti 2015. HiQ, Turkos. UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur. Page 1 UBit arbetsmöte 25 augusti 2015 HiQ, Turkos UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Page 1 Agenda 25 augusti 2015, förmiddag 09:30 Planering av kommande UBit-möten. 09:40 Status runt bordet.

Läs mer

GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING

GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING SAMMANSTÄLLNING 1 (9) Inst för informationsteknologi GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING del av 1TD442 ALGORITMER OCH DATASTRUKTURER DV1/ 1IT022 PROGRAMKONSTRUKTION II Period 3, 2006 DV/IT Sammanfattning: Vad

Läs mer

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola Projektmaterial NÄTTIDNING Dalarö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...3

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET Örebro län Roy Andersson Köpmangatan 54, 702 23 Örebro, Telefon: 019-140427, Mobil: 070-5332528, E-post: roy@orebrolan.pro.se, Hemsida: www.orebro-lan.pro.se Örebro län Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007 Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Reviderad och upprättad 16/8-2013 Inledning All personal på

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer