Projektmaterial HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial KOMMUNIKATION MED DATOR, HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 Kommunikation med dator, hot eller möjlighet? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. efter Sören Kierkegaard Bengt Järlund Marie Zingmark Huld Ola Dorve Pär Pettersson Roger Erlandsson Ett ItiS-Projekt vårterminen 2002 vid Lidingö Folkhögskolas ledarutbildningar. 1

3 Innehåll INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 MÅLSKRIVNING FÖR ITIS-PROJEKTET LIDINGÖ-LEDARE TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH METODER... 4 START...4 GENOMFÖRANDET... 4 RESULTAT AV PROJEKTET ELEVERNAS VILJA RESP. OVILJA INFÖR PROJEKTET... 6 LÄRARNAS/HANDLEDARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT... 7 FRAMTIDA ELEV-LÄRARKOMMUNIKATION ÖVER DATOR DET ÄMNESÖVERGRIPANDE ARBETET ITIS-HANDLEDNINGEN... 8 INFÖR FRAMTIDEN... 9 SLUTSATSER OCH DISKUSSION LITTERATURFÖRTECKNING

4 Målskrivning för ITiS-projektet Lidingö-ledare. Målen för detta projekt kan delas in i tre kategorier. Mål för skolan, mål för lärare samt mål för eleverna eller klasserna. Mål för skolan. Genom ITiS-projektet vill vi skapa system för en bättre internkommunikation på skolan. Att via , skutan, MS Outlook m.m. finna arbetssätt som underlättar detta. Vi vill underlätta informationen från skolan, lärarna, m.fl. till eleven via en hemsida där aktuell information, lektionsanteckningar, m.m. läggs ut. Mål för lärarna. Bli duktigare på att använda datorn som arbetsredskap. T.ex. att använda powerpoint i undervisningen. Att via effektivisera handledningen i samband med fältstudierapporter och praktik, och därmed kunna ägna mer reell tid åt varje elev. Att lära sig hur man förhåller sig till information på nätet, källkritik m.m. Att dokumentera det gemensamma arbetet samt hitta redskap för detta. Mål för eleverna. Att ge alla elever en tillräcklig kunskap om datorer och program för att de skall kunna skriva sina rapporter på dator, söka information via nätet samt kommunicera via . Målen skiljer sig en del mellan Fritidsledarlinjen och Diakonal linje, där det för Diaks del i flera fall handlar om att få en första kontakt med datorn som redskap. För fritidsledarlinjen handlar det mer om att hitta ett kritiskt-konstruktivt förhållningssätt till information som kan fås över Internet. 3

5 Tillvägagångssätt och metoder Start Lidingö folkhögskola har sedan länge två yrkesutbildningar, Fritidsledarlinjen och Diakonala linjen. Kursdeltagarna har en hel del PM, rapporter och sammanställningar att göra. Dessa material skall lämnas till lärarna utskrivna på dator. Ofta fungerar det bra men ibland så har vi fått in handskrivna arbeten. Särskilt gäller detta den Diakonala linjen. Deltagarna på denna linje är oftast kvinnor år, många med bristande eller ingen erfarenhet av datorer. Kommunikationen mellan deltagare och lärare har också varit krånglig. Det har gått mycket tid till att hitta en tid för handledning och genomgång av gjorda arbeten. Ibland har vi som lärare behövt komma ut med information snabbt till deltagarna inte helt lätt om man inte är schemalagd med gruppen. På skolan kommunicerar vi via en firstclass server SKUTAN. Det gör att vi som lärare har börjat känna på vad det innebär att ta emot och dela med oss av information via nätet. I samband med årets kurser såg vi ITiS-projektet som en möjlighet att starta ett mer genomarbetat sätt att öka både elevers och lärares datoranvändande i undervisningen. Genomförandet ITiS-projektet inriktades mot arbetet med fältstudier och fältstudierapporter för deltagarna på Fritidsledarlinjen och Diakonala linjen. I fältstudiearbetet skulle eleverna skriva sina rapporter med hjälp av dator. Man skulle maila delrapportering av arbetena kontinuerligt till respektive handledare. När vi startade visade det sig att endast ett fåtal av deltagarna på diakonala linjen hade datorerfarenhet. För flera av kursdeltagarna låg erfarenheten på noll dessa behövde ha handledaren bredvid sig i det första skedet av skrivandet. För att komma framåt i arbetet så började de som hade datorkunskap att hjälpa de som inte hade. Några av eleverna fick också hjälp hemma av sina familjemedlemmar. Problem som dök upp var t.ex. att hela disketter med material var raderade, vissa delar gick inte att skriva ut, bifogade filer i mailen gick inte att öppna etc. När handledare och deltagare kommunicerade via nätet så upptäckte vi att vi inte riktigt förstod varandras kommentarer. Detta ledde till att vi fick ta oss tid till att diskutera fram ett system för hur vår kommunikation 4

6 skulle ske och på vilket sätt handledaren skulle skriva sina kommentarer så att det blev enkelt att förstå dem. En av deltagarna fick inte fram något material alls via mail pga att hon arbetade i en äldre Mac miljö. När det gäller diakoneleverna så rörde sig alltså arbetet mest om att kunna skriva, redigera material och skicka och ta emot mail. Lusten att söka kunskap via nätet började också spira hos några elever. För Fritidsledarlinjen så är problemen något annorlunda. Alla i klassen har en e- mailadress, men bara 2 har egna datorer. Flera är ofta ute på nätet och surfar och chattar. När man kommer till att skriva rapporter så visade det sig att flera har problem med att ställa upp arbetet på ett läsbart och snyggt sätt. Inte bara ett datoranvändarproblem utan i lika stor utsträckning en svårighet att hantera språket. I initialskedet har det varit svårt att få eleverna att kommunicera via nätet. Mycket beroende på att de har varit tvingade att ta sig till skolan för att komma åt en dator. Vi, handledarna, har också upptäckt att det krävs ett annat sätt att ge arbetsuppgifter när de ges över nätet. När många elever kommer med frågor över mail har det hänt att vi inte kunnat ge så snabba svar som de förväntar sig. Ja men jag mailade ju dig i morse varför har jag inte fått någon reaktion?? Tillsammans med Fritidsledarlinjen har vi också prövat att arbeta med ekonomi och bokföring på dator. Med hjälp av datorprojektor kunde vi få en pedagogiskt fungerande inlärning. Under lektionerna gjorde några elever aha-upplevelser av hur de skulle kunna redovisa sina arbeten i andra ämnen. Intresset för PowerPoint väcktes. Flera av eleverna använde sig senare av detta i sin presentation av fältstudiet. Dessutom kom några av eleverna i samband med ekonomiarbetet i kontakt med Exel och ville på stående fot lära sig mer om hur man använder det. En av Diakoneleverna med viss datorvana skriver så här: Det har inte varit stressande för mig att lämna in dataskrivna uppgifter under kursen. Jag skriver hellre på datorn än för hand. Till fältstudierapporten har jag fått hjälp av en del klasskamrater och jag har också i min tur kunnat hjälpa några andra. En dag satt jag 5-6 timmar bredvid en kamrat som skrev ut sin rapport. Jag har inte hört att vi kunde få hjälp av någon lärare om vi inte hade tillräckligt med datakunskap. Det sista i hennes skrivning leder till eftertanke för oss lärare. Tar vi för givet att alla numera kan hantera en dator? 5

7 Resultat av projektet. Här kommer vi att redovisa resultatet utifrån syfte och eventuella sidoeffekter för lärare och elever som projektet genererat. Elevernas vilja resp. ovilja inför projektet. De olika klassernas sammansättning, i t.ex. ålder, har visat på två gruppers skilda förhållningssätt gentemot datorer. Fritidsledarklassen har sett projektet som en möjlighet att förbättra och förenkla kommunikationen med handledarna samt att snabbare få svar på de frågor som eleverna haft. De har också kunnat söka efter information över Internet. Den diakonala klassen har däremot (de flesta) sett projektet som ett hinder i det arbete som fältstudierna innebär. Att använda datorn har setts, av några i klassen, som tyngande och bara besvärligt. Dessa båda skilda förhållningssätt har också gjort att projektet blev mycket olika i de båda grupperna. Vi har som lärare och handledare mycket blivit tvungna till counselling on the run. Det vill säga varje lärare/handledare fick själv hitta sin roll/handledarskap allteftersom projektet fortlöpte. a. Den diakonala klassens elever hade förkunskaper på mycket olika nivåer, någon hade arbetat professionellt med datorer och datahantering medan andra aldrig hade suttit vid en dator eller använt en dator ens som skrivmaskin. Dessa elever behövde en grundläggande kurs i vad en dator är och vilka möjligheter som står till buds. Mycket av arbetet handlade om att komma över den rädsla som fanns att göra fel, Tänk om allt försvinner eller, Jag törs knappt trycka på en knapp för jag vet inte alls vad som kan hända! Ett tydligt resultat av projektet blev att vi fick lägga in en kurs i grundläggande ordbehandling och e-posthantering, dessutom erbjöd vi en kurs i PowerPoint för de som var intresserade. Kursen i ordbehandling var en grundkurs i Word och de hjälpfunktioner som finns. 6 av 12 elever anmälde sitt intresse och under en förmiddag fick de lära sig att komma igång, att spara och att bearbeta ett dokument. Denna kurs gick inte att genomföra förrän på slutet av projektet och detta faktum hade gjort att frustrationsnivån hos en del elever var mycket hög trots den myckna tid som handledarna lagt ner på att lära dessa elever grundkursen i ordbehandling. Funderingar som detta gav var att några lärotillfällen för eleverna inte inträffar om det inte står på schemat som lektion. Del två i datakursen gällde e-posthantering där 8 av 12 elever var närvarande. Denna kurs handlade om first-class-databasen Skutan som är den databas som skolan använder för all intern information. Eleverna fick öppna konton och ta del av de konferenser som finns på skutan. Denna databas är även kopplad till SMF (Svenska Missionsförbundet) så 6

8 att de som går ut i tjänst kommer att ha stor nytta av detta även i sitt yrkesarbete. Förutom detta så fick eleverna öppna ett e-postkonto på ett gratis Internetkonto, typ hotmail. Den sista datakursen lärde ut användandet av PowerPoint, till denna kom alla elever (12 av 12) och där fick eleverna lära sig grunderna i att göra en PowerPointpresentation. b. Fritidsledarklassens elever hade som utgångsläge en större kunskap i datoranvändning och där kunde alla elever använda Word och e- posthantering. Motståndet mot dator och rädslan att göra fel fanns inte alls på samma sätt i den här gruppen. Här kunde man också använda e-post och/eller skutan som ett kommunikationsmedel. Resultatet av projektet kring detta blev att tillgängligheten till handledare ökade. Eleverna behövde inte leta efter läraren för handledning utan kunde skicka en fråga och snabbare få ett svar. Under projekttiden kunde eleverna också få en kurs i bokföring på dator, vilket de flesta lärde sig på mycket kort tid. Lärarnas/handledarnas förhållningssätt. Projektet visade på en otydlighet hos lärare/handledare kring vilka krav som skulle ställas på eleverna. Det fanns inte ett förhållningssätt utan det skiljde sig på flera punkter, något som till slut även eleverna uppfattade och kom med kritik på. Genom att vi som lärargrupp hade kontinuerliga träffar kunde ett antal frågor kring struktur, innehåll och sökandet efter kunskap dryftas tillsammans. Vi kunde då också klargöra de olika förhållningssätten och ena oss om ett gemensamt. Det gemensamma förhållningssättet grundar sig i att ha varje elev i fokus, utifrån vars och ens förkunskaper och möjligheter. Vi har inte ett generellt sätt där alla skall nå upp till samma mål utan låter det vara väldigt olika. Detta har fått till ett synligt resultat att behovet av att dokumentera erfarenheter har varit eftersatt. Nu gäller det för oss att använda oss av det som projektet fört med sig för att ha som utgångspunkt för dokumentation och utvärdering av vårt arbete. Framtida elev-lärarkommunikation över dator. Vårt väl fungerande kommunikationssystem för lärare över Skutan (firstclassservern) har vi upptäckt är underutnyttjat av eleverna. Vi har sett den fördel för både lärare och elever som användandet av Skutan har medfört och vi kommer till nästa läsår att introducera detta för våra klasser. På denna server kan vi lägga upp konferenser som bara är tillgängliga för en klass och för de lärare som är inkopplade på klassen eller konferenser som är kring varje ämne som eleverna läser. Ett omedelbart konkret resultat av projektet är just detta. 7

9 Det ämnesövergripande arbetet. Att arbeta ämnesövergripande och/eller i projekt tillhör vardagen på folkhögskolan. När vi gick in i ITiS-projektet tänkte vi oss att detta inte skulle vara något som skulle tillföra så mycket till det arbete som vi redan bedriver. I början av projektet prioriterade vi inte heller det arbetet. Vi som lärare klev in med den roll som vi brukar ha, de specialkunskaper som just detta projekt behövde. Vi är vana att planera ämnesövergripande och att arbeta i lärarlag, detta är snarare regel än undantag. Skillnaden med detta projekt var nog främst den att vi skulle dokumentera samarbetet, genom detta krav synliggjordes även andra, inte helt genomarbetade frågor. T.ex. 1. Hur undviker vi parallellundervisning dvs. två lärare tar upp samma sak? 2. Hur tas vars och ens kompetens tillvara på bästa sätt? Dessa och andra frågor kunde vi prata om tillsammans så att alla lärare som var involverade i projektet var med, inte bara de två som sakfrågan gällde. Eftersom vi har en erfarenhetspedagogisk grund så kunde vi hjälpa varandra att bli bättre lärare med hjälp av alla de erfarenheter som fanns i projektet. ITiS-handledningen Den handledning som var en del av projektet kom för vår del att främst handla om övergripande pedagogiska frågor. Vi läste bl.a. två uppsatser av Bodil Jönsson som förberedelse till handledningen. Dessa båda uppsatser tar upp lärarens roll och förhållningssätt samt vad användande av datorn kan ha för inverkan på lärprocessen. Handledningstillfällena har fått många kringeffekter, vi har som lärare fått (eller snarare tagit oss) tillfälle att tillsammans reflektera över dessa övergripande frågor. Varje gång vi träffats till handledning har alla läst, reflekterat och kommenterat de skrifter som vi haft som utgångspunkt. Vi har blivit tvungna att formulera oss kring dessa frågor och på så sätt kommit vidare i vårt arbete kring syn- och förhållningssätt som lärare på Lidingö folkhögskola. Det är nödvändigt att med jämna mellanrum ta sig tid att reflektera över de roller man har som lärare men det är alltför ofta som vi inte tagit oss den tiden. Projektet har hjälpt oss att komma vidare. Lärare som inte varit involverade i ITiS har blivit intresserade och ett par har bett att få läsa Bodils uppsatser. Detta resultat av projektet har av alla oss inblandade betraktats som en form av bonus, ingen tänkte på att det skulle bli ett så bra resultat av handledningen. 8

10 Inför framtiden Itis-projektet har för vår del givit en hel del idéer och tankar inför framtiden. Vi har under projektets gång sett många behov både hos elever och bland lärare som behöver adresseras under den närmsta framtiden. Nedan kommer både idéer skissas och färdiga handlingsplaner att redovisas. Datorvanan hos eleverna är starkt varierad. Allt från elever som utan problem hanterar alla de program och applikationer som är aktuella under studierna, till elever som aldrig rört vid ett tangentbord och som känner ett stort avstånd till datoranvändande. Samtidigt ställer vi som lärare en del krav på eleverna med datoranvändning. Vi begär att arbetsuppgifter skall vara skrivna på dator, att handledning skall ske via e-post, m.m. Undervisningen vi tidigare haft i datakunskap har inte fyllt de behov som eleverna haft. Vi måste tillgodose detta behov av utbildning och hjälp med datakunskap, och helst redan från terminsstart. Detta leder till att vi vid första terminens start för fritidsledarlinjen och för Diakonala linjen kommer att bygga ut den introduktionskurs som eleverna får. Denna kommer att innehålla kunskaper om Word, Skutan, Internet, och e-post, samt för eleverna på Fritidsledarlinjen dessutom en kurs i bokföring på dator och PageMaker. Kommunikationen mellan lärare och elever kan underlättas med hjälp av datorer. Vi kommer med början från ht-02 begära att alla elever under de första veckorna på terminen skaffar sig skutanbehörighet. Eftersom alla elever har tillgång till dator (antingen egna eller skolans elevdatorer) och skutanbehörighet är gratis anser vi inte att detta är för stora krav. På elevernas enskilda skutankonton finns möjlighet att lägga upp konferenser. Varje klass kommer att få en egen konferens som bara den klassen och lärare har tillgång till. Vidare kommer information som rör hela skolan att läggas upp på skutan. På de enskilda klasskonferenserna finns möjlighet för lärare att lägga sådant material som delas ut under kurserna. Här har eleven hela tiden möjlighet att ladda hem material som han/hon saknar. Eleverna kommer också med hjälp av skutan att ha lättare att få tag i oss lärare. Skutan innehåller en e-post funktion inom systemet. Eftersom alla lärare på skolan redan använder detta system för internkommunikation finns det inga hinder för eleven att sköta all elektronisk kommunikation med lärare och andra elever via skutan. Handledningen av t.ex. fältstudiearbeten kommer att bli en naturlig del av detta arbetssätt. Förhoppningsvis kommer den elektroniska kommunikationen mellan lärare och elev att vara så inarbetad att handledningen även i fortsättningen kommer att kunna kompletteras av elektronisk sådan. Vi har under projektets gång upptäckt hur PowerPoint kan tillföra undervisningen nya dimensioner. Vi har för avsikt att genomföra en kurs i PowerPoint för intresserade lärare. För att effektivt kunna använda detta redskap 9

11 måste tillgången till projektorer vara större än den är idag. Eventuellt behöver vi införskaffa ännu en projektor, alternativt prioritera vår egen användning av de projektorer som finns högre. Även eleverna bör få del av undervisning i PowerPoint. Dels för att det är ett effektivt redskap för dem att använda vid redovisningar och liknande, dels för att de blir bättre rustade inför sin yrkesroll. Det som projektet hjälp oss att se handlar om hur vi kan använda datorn i undervisningen på ett mer genomtänkt sätt, samt hur vi som lärargrupp skall utvärdera och dokumentera vårt gemensamma arbete Slutsatser och diskussion Då vi valde att gå in i detta projekt ställde vi oss frågan; vad kan detta tillföra oss som lärarlag i ett redan relativt bra samarbetsklimat. Genom utvärderingar från våra elever och genom samtal med varandra var vi snabbt överens om en punkt där det brister och där vi har svårt att hitta ett system som fungerar. Det handlar om kommunikation mellan elever lärare och lärare lärare. Vår målbeskrivning delade vi upp i tre delar. 1. mål för skolan 2. mål för lärarna 3. mål för eleverna Vi har under arbetets gång fått möjlighet att systematiskt arbeta fram en metod för att skapa en bättre internkommunikation på skolan. Det är mycket som återstår men en begynnande förbättring är tydlig då vi har hittat ett sätt att handleda våra elever genom e-post vilket är mer effektivt och inte minst mer tydligt. Eleverna har sett detta som en tillgång då vi inte har varit anträffbara och man har också materialet mer samlat då en sådan kommunikation förs. Vårt mål för lärare bestod i att bli duktigare på att använda datorn som arbetsredskap. Detta mål har till viss del uppnåtts då vi fått möjlighet att sätta oss in i bl.a. PowerPoint som eleverna uppmanades till att använda i sina redovisningar. Vi har också varit tvungna att lära ut grundläggande ordbehandling för vissa elever vilket också lett till att vi som lärare inte kunnat ta genvägar i förståelse hur datorn fungerar. Ett annat mål som uppnåtts är vårt förhållningssätt till information som elever hämtar ifrån nätet. Genom information från ITiS-seminarierna fick vi möjlighet att bli mer insatta i dessa svårfångade frågor. 10

12 Vår målbeskrivning för elever handlade framförallt om kvalitetsförstärkning i datorkunskap. Vi har under projektets gång kunnat erbjuda undervisning i ordbehandling, PowerPoint och e-post användning. Detta har varit uppskattat och utnyttjats väl av eleverna. Vårt övergripande tema för detta projekt har vi kallat: Kommunikation med dator, hot eller möjlighet? Något entydigt svar på frågan kan vi inte ge då resultatet visar att det inbegriper både ett hot men också mängder av möjligheter. Hotet består i att elever som inte kan hantera datorn upplever situationen att föra kommunikationen på detta sätt som mycket otillfredsställande. De upplever sig som låsta i sin dokumentation vilket också kan leda till dåligt självförtroende rent fakta- och ämnesmässigt. Hotet kan också handla om att det som vi vill ska leda till en smidigare kommunikation snarare, i handledning för dessa elever, tar mer tid och blir mer krångligt. Vi kan dock konstatera att det är ett undantag med dessa elever där hotet är större än möjligheterna. Vi vet alla att datoranvändning är en nödvändighet att hantera i framtiden för dessa elever och att detta är ett utmärkt sätt att ge dem redskap till att behärska det mest grundläggande i denna användning. Var det gäller kommunikationen mellan lärare så kan vi dock konstatera att möjligheterna är mycket stora och vi har redan märkt att internsystemet som byggts upp gett tydliga resultat för att underlätta information. Litteraturförteckning Artiklar och ITiS studiematerial: Det finns inte någon IT-pedagogik, Ann Catrin Johansson, ITiS Learning by searching, Bodil Jönsson, Tekniska Högskolan i Lund Till en lärare, ur boken Tankekraft, Bodil Jönsson 11