Projektmaterial HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektmaterial HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola"

Transkript

1 Projektmaterial KOMMUNIKATION MED DATOR, HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 Kommunikation med dator, hot eller möjlighet? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. efter Sören Kierkegaard Bengt Järlund Marie Zingmark Huld Ola Dorve Pär Pettersson Roger Erlandsson Ett ItiS-Projekt vårterminen 2002 vid Lidingö Folkhögskolas ledarutbildningar. 1

3 Innehåll INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 MÅLSKRIVNING FÖR ITIS-PROJEKTET LIDINGÖ-LEDARE TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH METODER... 4 START...4 GENOMFÖRANDET... 4 RESULTAT AV PROJEKTET ELEVERNAS VILJA RESP. OVILJA INFÖR PROJEKTET... 6 LÄRARNAS/HANDLEDARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT... 7 FRAMTIDA ELEV-LÄRARKOMMUNIKATION ÖVER DATOR DET ÄMNESÖVERGRIPANDE ARBETET ITIS-HANDLEDNINGEN... 8 INFÖR FRAMTIDEN... 9 SLUTSATSER OCH DISKUSSION LITTERATURFÖRTECKNING

4 Målskrivning för ITiS-projektet Lidingö-ledare. Målen för detta projekt kan delas in i tre kategorier. Mål för skolan, mål för lärare samt mål för eleverna eller klasserna. Mål för skolan. Genom ITiS-projektet vill vi skapa system för en bättre internkommunikation på skolan. Att via , skutan, MS Outlook m.m. finna arbetssätt som underlättar detta. Vi vill underlätta informationen från skolan, lärarna, m.fl. till eleven via en hemsida där aktuell information, lektionsanteckningar, m.m. läggs ut. Mål för lärarna. Bli duktigare på att använda datorn som arbetsredskap. T.ex. att använda powerpoint i undervisningen. Att via effektivisera handledningen i samband med fältstudierapporter och praktik, och därmed kunna ägna mer reell tid åt varje elev. Att lära sig hur man förhåller sig till information på nätet, källkritik m.m. Att dokumentera det gemensamma arbetet samt hitta redskap för detta. Mål för eleverna. Att ge alla elever en tillräcklig kunskap om datorer och program för att de skall kunna skriva sina rapporter på dator, söka information via nätet samt kommunicera via . Målen skiljer sig en del mellan Fritidsledarlinjen och Diakonal linje, där det för Diaks del i flera fall handlar om att få en första kontakt med datorn som redskap. För fritidsledarlinjen handlar det mer om att hitta ett kritiskt-konstruktivt förhållningssätt till information som kan fås över Internet. 3

5 Tillvägagångssätt och metoder Start Lidingö folkhögskola har sedan länge två yrkesutbildningar, Fritidsledarlinjen och Diakonala linjen. Kursdeltagarna har en hel del PM, rapporter och sammanställningar att göra. Dessa material skall lämnas till lärarna utskrivna på dator. Ofta fungerar det bra men ibland så har vi fått in handskrivna arbeten. Särskilt gäller detta den Diakonala linjen. Deltagarna på denna linje är oftast kvinnor år, många med bristande eller ingen erfarenhet av datorer. Kommunikationen mellan deltagare och lärare har också varit krånglig. Det har gått mycket tid till att hitta en tid för handledning och genomgång av gjorda arbeten. Ibland har vi som lärare behövt komma ut med information snabbt till deltagarna inte helt lätt om man inte är schemalagd med gruppen. På skolan kommunicerar vi via en firstclass server SKUTAN. Det gör att vi som lärare har börjat känna på vad det innebär att ta emot och dela med oss av information via nätet. I samband med årets kurser såg vi ITiS-projektet som en möjlighet att starta ett mer genomarbetat sätt att öka både elevers och lärares datoranvändande i undervisningen. Genomförandet ITiS-projektet inriktades mot arbetet med fältstudier och fältstudierapporter för deltagarna på Fritidsledarlinjen och Diakonala linjen. I fältstudiearbetet skulle eleverna skriva sina rapporter med hjälp av dator. Man skulle maila delrapportering av arbetena kontinuerligt till respektive handledare. När vi startade visade det sig att endast ett fåtal av deltagarna på diakonala linjen hade datorerfarenhet. För flera av kursdeltagarna låg erfarenheten på noll dessa behövde ha handledaren bredvid sig i det första skedet av skrivandet. För att komma framåt i arbetet så började de som hade datorkunskap att hjälpa de som inte hade. Några av eleverna fick också hjälp hemma av sina familjemedlemmar. Problem som dök upp var t.ex. att hela disketter med material var raderade, vissa delar gick inte att skriva ut, bifogade filer i mailen gick inte att öppna etc. När handledare och deltagare kommunicerade via nätet så upptäckte vi att vi inte riktigt förstod varandras kommentarer. Detta ledde till att vi fick ta oss tid till att diskutera fram ett system för hur vår kommunikation 4

6 skulle ske och på vilket sätt handledaren skulle skriva sina kommentarer så att det blev enkelt att förstå dem. En av deltagarna fick inte fram något material alls via mail pga att hon arbetade i en äldre Mac miljö. När det gäller diakoneleverna så rörde sig alltså arbetet mest om att kunna skriva, redigera material och skicka och ta emot mail. Lusten att söka kunskap via nätet började också spira hos några elever. För Fritidsledarlinjen så är problemen något annorlunda. Alla i klassen har en e- mailadress, men bara 2 har egna datorer. Flera är ofta ute på nätet och surfar och chattar. När man kommer till att skriva rapporter så visade det sig att flera har problem med att ställa upp arbetet på ett läsbart och snyggt sätt. Inte bara ett datoranvändarproblem utan i lika stor utsträckning en svårighet att hantera språket. I initialskedet har det varit svårt att få eleverna att kommunicera via nätet. Mycket beroende på att de har varit tvingade att ta sig till skolan för att komma åt en dator. Vi, handledarna, har också upptäckt att det krävs ett annat sätt att ge arbetsuppgifter när de ges över nätet. När många elever kommer med frågor över mail har det hänt att vi inte kunnat ge så snabba svar som de förväntar sig. Ja men jag mailade ju dig i morse varför har jag inte fått någon reaktion?? Tillsammans med Fritidsledarlinjen har vi också prövat att arbeta med ekonomi och bokföring på dator. Med hjälp av datorprojektor kunde vi få en pedagogiskt fungerande inlärning. Under lektionerna gjorde några elever aha-upplevelser av hur de skulle kunna redovisa sina arbeten i andra ämnen. Intresset för PowerPoint väcktes. Flera av eleverna använde sig senare av detta i sin presentation av fältstudiet. Dessutom kom några av eleverna i samband med ekonomiarbetet i kontakt med Exel och ville på stående fot lära sig mer om hur man använder det. En av Diakoneleverna med viss datorvana skriver så här: Det har inte varit stressande för mig att lämna in dataskrivna uppgifter under kursen. Jag skriver hellre på datorn än för hand. Till fältstudierapporten har jag fått hjälp av en del klasskamrater och jag har också i min tur kunnat hjälpa några andra. En dag satt jag 5-6 timmar bredvid en kamrat som skrev ut sin rapport. Jag har inte hört att vi kunde få hjälp av någon lärare om vi inte hade tillräckligt med datakunskap. Det sista i hennes skrivning leder till eftertanke för oss lärare. Tar vi för givet att alla numera kan hantera en dator? 5

7 Resultat av projektet. Här kommer vi att redovisa resultatet utifrån syfte och eventuella sidoeffekter för lärare och elever som projektet genererat. Elevernas vilja resp. ovilja inför projektet. De olika klassernas sammansättning, i t.ex. ålder, har visat på två gruppers skilda förhållningssätt gentemot datorer. Fritidsledarklassen har sett projektet som en möjlighet att förbättra och förenkla kommunikationen med handledarna samt att snabbare få svar på de frågor som eleverna haft. De har också kunnat söka efter information över Internet. Den diakonala klassen har däremot (de flesta) sett projektet som ett hinder i det arbete som fältstudierna innebär. Att använda datorn har setts, av några i klassen, som tyngande och bara besvärligt. Dessa båda skilda förhållningssätt har också gjort att projektet blev mycket olika i de båda grupperna. Vi har som lärare och handledare mycket blivit tvungna till counselling on the run. Det vill säga varje lärare/handledare fick själv hitta sin roll/handledarskap allteftersom projektet fortlöpte. a. Den diakonala klassens elever hade förkunskaper på mycket olika nivåer, någon hade arbetat professionellt med datorer och datahantering medan andra aldrig hade suttit vid en dator eller använt en dator ens som skrivmaskin. Dessa elever behövde en grundläggande kurs i vad en dator är och vilka möjligheter som står till buds. Mycket av arbetet handlade om att komma över den rädsla som fanns att göra fel, Tänk om allt försvinner eller, Jag törs knappt trycka på en knapp för jag vet inte alls vad som kan hända! Ett tydligt resultat av projektet blev att vi fick lägga in en kurs i grundläggande ordbehandling och e-posthantering, dessutom erbjöd vi en kurs i PowerPoint för de som var intresserade. Kursen i ordbehandling var en grundkurs i Word och de hjälpfunktioner som finns. 6 av 12 elever anmälde sitt intresse och under en förmiddag fick de lära sig att komma igång, att spara och att bearbeta ett dokument. Denna kurs gick inte att genomföra förrän på slutet av projektet och detta faktum hade gjort att frustrationsnivån hos en del elever var mycket hög trots den myckna tid som handledarna lagt ner på att lära dessa elever grundkursen i ordbehandling. Funderingar som detta gav var att några lärotillfällen för eleverna inte inträffar om det inte står på schemat som lektion. Del två i datakursen gällde e-posthantering där 8 av 12 elever var närvarande. Denna kurs handlade om first-class-databasen Skutan som är den databas som skolan använder för all intern information. Eleverna fick öppna konton och ta del av de konferenser som finns på skutan. Denna databas är även kopplad till SMF (Svenska Missionsförbundet) så 6

8 att de som går ut i tjänst kommer att ha stor nytta av detta även i sitt yrkesarbete. Förutom detta så fick eleverna öppna ett e-postkonto på ett gratis Internetkonto, typ hotmail. Den sista datakursen lärde ut användandet av PowerPoint, till denna kom alla elever (12 av 12) och där fick eleverna lära sig grunderna i att göra en PowerPointpresentation. b. Fritidsledarklassens elever hade som utgångsläge en större kunskap i datoranvändning och där kunde alla elever använda Word och e- posthantering. Motståndet mot dator och rädslan att göra fel fanns inte alls på samma sätt i den här gruppen. Här kunde man också använda e-post och/eller skutan som ett kommunikationsmedel. Resultatet av projektet kring detta blev att tillgängligheten till handledare ökade. Eleverna behövde inte leta efter läraren för handledning utan kunde skicka en fråga och snabbare få ett svar. Under projekttiden kunde eleverna också få en kurs i bokföring på dator, vilket de flesta lärde sig på mycket kort tid. Lärarnas/handledarnas förhållningssätt. Projektet visade på en otydlighet hos lärare/handledare kring vilka krav som skulle ställas på eleverna. Det fanns inte ett förhållningssätt utan det skiljde sig på flera punkter, något som till slut även eleverna uppfattade och kom med kritik på. Genom att vi som lärargrupp hade kontinuerliga träffar kunde ett antal frågor kring struktur, innehåll och sökandet efter kunskap dryftas tillsammans. Vi kunde då också klargöra de olika förhållningssätten och ena oss om ett gemensamt. Det gemensamma förhållningssättet grundar sig i att ha varje elev i fokus, utifrån vars och ens förkunskaper och möjligheter. Vi har inte ett generellt sätt där alla skall nå upp till samma mål utan låter det vara väldigt olika. Detta har fått till ett synligt resultat att behovet av att dokumentera erfarenheter har varit eftersatt. Nu gäller det för oss att använda oss av det som projektet fört med sig för att ha som utgångspunkt för dokumentation och utvärdering av vårt arbete. Framtida elev-lärarkommunikation över dator. Vårt väl fungerande kommunikationssystem för lärare över Skutan (firstclassservern) har vi upptäckt är underutnyttjat av eleverna. Vi har sett den fördel för både lärare och elever som användandet av Skutan har medfört och vi kommer till nästa läsår att introducera detta för våra klasser. På denna server kan vi lägga upp konferenser som bara är tillgängliga för en klass och för de lärare som är inkopplade på klassen eller konferenser som är kring varje ämne som eleverna läser. Ett omedelbart konkret resultat av projektet är just detta. 7

9 Det ämnesövergripande arbetet. Att arbeta ämnesövergripande och/eller i projekt tillhör vardagen på folkhögskolan. När vi gick in i ITiS-projektet tänkte vi oss att detta inte skulle vara något som skulle tillföra så mycket till det arbete som vi redan bedriver. I början av projektet prioriterade vi inte heller det arbetet. Vi som lärare klev in med den roll som vi brukar ha, de specialkunskaper som just detta projekt behövde. Vi är vana att planera ämnesövergripande och att arbeta i lärarlag, detta är snarare regel än undantag. Skillnaden med detta projekt var nog främst den att vi skulle dokumentera samarbetet, genom detta krav synliggjordes även andra, inte helt genomarbetade frågor. T.ex. 1. Hur undviker vi parallellundervisning dvs. två lärare tar upp samma sak? 2. Hur tas vars och ens kompetens tillvara på bästa sätt? Dessa och andra frågor kunde vi prata om tillsammans så att alla lärare som var involverade i projektet var med, inte bara de två som sakfrågan gällde. Eftersom vi har en erfarenhetspedagogisk grund så kunde vi hjälpa varandra att bli bättre lärare med hjälp av alla de erfarenheter som fanns i projektet. ITiS-handledningen Den handledning som var en del av projektet kom för vår del att främst handla om övergripande pedagogiska frågor. Vi läste bl.a. två uppsatser av Bodil Jönsson som förberedelse till handledningen. Dessa båda uppsatser tar upp lärarens roll och förhållningssätt samt vad användande av datorn kan ha för inverkan på lärprocessen. Handledningstillfällena har fått många kringeffekter, vi har som lärare fått (eller snarare tagit oss) tillfälle att tillsammans reflektera över dessa övergripande frågor. Varje gång vi träffats till handledning har alla läst, reflekterat och kommenterat de skrifter som vi haft som utgångspunkt. Vi har blivit tvungna att formulera oss kring dessa frågor och på så sätt kommit vidare i vårt arbete kring syn- och förhållningssätt som lärare på Lidingö folkhögskola. Det är nödvändigt att med jämna mellanrum ta sig tid att reflektera över de roller man har som lärare men det är alltför ofta som vi inte tagit oss den tiden. Projektet har hjälpt oss att komma vidare. Lärare som inte varit involverade i ITiS har blivit intresserade och ett par har bett att få läsa Bodils uppsatser. Detta resultat av projektet har av alla oss inblandade betraktats som en form av bonus, ingen tänkte på att det skulle bli ett så bra resultat av handledningen. 8

10 Inför framtiden Itis-projektet har för vår del givit en hel del idéer och tankar inför framtiden. Vi har under projektets gång sett många behov både hos elever och bland lärare som behöver adresseras under den närmsta framtiden. Nedan kommer både idéer skissas och färdiga handlingsplaner att redovisas. Datorvanan hos eleverna är starkt varierad. Allt från elever som utan problem hanterar alla de program och applikationer som är aktuella under studierna, till elever som aldrig rört vid ett tangentbord och som känner ett stort avstånd till datoranvändande. Samtidigt ställer vi som lärare en del krav på eleverna med datoranvändning. Vi begär att arbetsuppgifter skall vara skrivna på dator, att handledning skall ske via e-post, m.m. Undervisningen vi tidigare haft i datakunskap har inte fyllt de behov som eleverna haft. Vi måste tillgodose detta behov av utbildning och hjälp med datakunskap, och helst redan från terminsstart. Detta leder till att vi vid första terminens start för fritidsledarlinjen och för Diakonala linjen kommer att bygga ut den introduktionskurs som eleverna får. Denna kommer att innehålla kunskaper om Word, Skutan, Internet, och e-post, samt för eleverna på Fritidsledarlinjen dessutom en kurs i bokföring på dator och PageMaker. Kommunikationen mellan lärare och elever kan underlättas med hjälp av datorer. Vi kommer med början från ht-02 begära att alla elever under de första veckorna på terminen skaffar sig skutanbehörighet. Eftersom alla elever har tillgång till dator (antingen egna eller skolans elevdatorer) och skutanbehörighet är gratis anser vi inte att detta är för stora krav. På elevernas enskilda skutankonton finns möjlighet att lägga upp konferenser. Varje klass kommer att få en egen konferens som bara den klassen och lärare har tillgång till. Vidare kommer information som rör hela skolan att läggas upp på skutan. På de enskilda klasskonferenserna finns möjlighet för lärare att lägga sådant material som delas ut under kurserna. Här har eleven hela tiden möjlighet att ladda hem material som han/hon saknar. Eleverna kommer också med hjälp av skutan att ha lättare att få tag i oss lärare. Skutan innehåller en e-post funktion inom systemet. Eftersom alla lärare på skolan redan använder detta system för internkommunikation finns det inga hinder för eleven att sköta all elektronisk kommunikation med lärare och andra elever via skutan. Handledningen av t.ex. fältstudiearbeten kommer att bli en naturlig del av detta arbetssätt. Förhoppningsvis kommer den elektroniska kommunikationen mellan lärare och elev att vara så inarbetad att handledningen även i fortsättningen kommer att kunna kompletteras av elektronisk sådan. Vi har under projektets gång upptäckt hur PowerPoint kan tillföra undervisningen nya dimensioner. Vi har för avsikt att genomföra en kurs i PowerPoint för intresserade lärare. För att effektivt kunna använda detta redskap 9

11 måste tillgången till projektorer vara större än den är idag. Eventuellt behöver vi införskaffa ännu en projektor, alternativt prioritera vår egen användning av de projektorer som finns högre. Även eleverna bör få del av undervisning i PowerPoint. Dels för att det är ett effektivt redskap för dem att använda vid redovisningar och liknande, dels för att de blir bättre rustade inför sin yrkesroll. Det som projektet hjälp oss att se handlar om hur vi kan använda datorn i undervisningen på ett mer genomtänkt sätt, samt hur vi som lärargrupp skall utvärdera och dokumentera vårt gemensamma arbete Slutsatser och diskussion Då vi valde att gå in i detta projekt ställde vi oss frågan; vad kan detta tillföra oss som lärarlag i ett redan relativt bra samarbetsklimat. Genom utvärderingar från våra elever och genom samtal med varandra var vi snabbt överens om en punkt där det brister och där vi har svårt att hitta ett system som fungerar. Det handlar om kommunikation mellan elever lärare och lärare lärare. Vår målbeskrivning delade vi upp i tre delar. 1. mål för skolan 2. mål för lärarna 3. mål för eleverna Vi har under arbetets gång fått möjlighet att systematiskt arbeta fram en metod för att skapa en bättre internkommunikation på skolan. Det är mycket som återstår men en begynnande förbättring är tydlig då vi har hittat ett sätt att handleda våra elever genom e-post vilket är mer effektivt och inte minst mer tydligt. Eleverna har sett detta som en tillgång då vi inte har varit anträffbara och man har också materialet mer samlat då en sådan kommunikation förs. Vårt mål för lärare bestod i att bli duktigare på att använda datorn som arbetsredskap. Detta mål har till viss del uppnåtts då vi fått möjlighet att sätta oss in i bl.a. PowerPoint som eleverna uppmanades till att använda i sina redovisningar. Vi har också varit tvungna att lära ut grundläggande ordbehandling för vissa elever vilket också lett till att vi som lärare inte kunnat ta genvägar i förståelse hur datorn fungerar. Ett annat mål som uppnåtts är vårt förhållningssätt till information som elever hämtar ifrån nätet. Genom information från ITiS-seminarierna fick vi möjlighet att bli mer insatta i dessa svårfångade frågor. 10

12 Vår målbeskrivning för elever handlade framförallt om kvalitetsförstärkning i datorkunskap. Vi har under projektets gång kunnat erbjuda undervisning i ordbehandling, PowerPoint och e-post användning. Detta har varit uppskattat och utnyttjats väl av eleverna. Vårt övergripande tema för detta projekt har vi kallat: Kommunikation med dator, hot eller möjlighet? Något entydigt svar på frågan kan vi inte ge då resultatet visar att det inbegriper både ett hot men också mängder av möjligheter. Hotet består i att elever som inte kan hantera datorn upplever situationen att föra kommunikationen på detta sätt som mycket otillfredsställande. De upplever sig som låsta i sin dokumentation vilket också kan leda till dåligt självförtroende rent fakta- och ämnesmässigt. Hotet kan också handla om att det som vi vill ska leda till en smidigare kommunikation snarare, i handledning för dessa elever, tar mer tid och blir mer krångligt. Vi kan dock konstatera att det är ett undantag med dessa elever där hotet är större än möjligheterna. Vi vet alla att datoranvändning är en nödvändighet att hantera i framtiden för dessa elever och att detta är ett utmärkt sätt att ge dem redskap till att behärska det mest grundläggande i denna användning. Var det gäller kommunikationen mellan lärare så kan vi dock konstatera att möjligheterna är mycket stora och vi har redan märkt att internsystemet som byggts upp gett tydliga resultat för att underlätta information. Litteraturförteckning Artiklar och ITiS studiematerial: Det finns inte någon IT-pedagogik, Ann Catrin Johansson, ITiS Learning by searching, Bodil Jönsson, Tekniska Högskolan i Lund Till en lärare, ur boken Tankekraft, Bodil Jönsson 11

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till

Läs mer

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas

Läs mer

Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson

Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson Tollarpsskola ITiS projekt Ht 2000 ITiS handledare: Anette Berg Ansvarig skolledare: Matts Premberg Vi som har utfört arbetet är: Sofie Frank Ove Strömvall Jonas Friberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson

Läs mer

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia

Läs mer

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net REDOVISA

Läs mer

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION Mora folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

2A och 2B PerOlsskolan nn

2A och 2B PerOlsskolan nn 2A och 2B PerOlsskolan nn Innehållsförteckning: Inledning...s.2 Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.3 Resultat...s.3 Diskussion...s.4 Litteraturförteckning...s.5 Appendix...

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Projektmaterial. DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola

Projektmaterial. DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola Projektmaterial DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Fornby folkhögskola Borlänge

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken Projektmaterial Sammanställning ENKÄTER - INFORMATIONSTEKNOLOGI FÖR ÄLDRE ABF Södra Lappmarken Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 73 11 34 Stockholm 8-412 48 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 1 VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000 Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 2 Bakgrund Inom vårt program arbetar vi med elever med särskilda behov. (IV-program). För att vi skall kunna

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Projektmaterial. Fellingsbro folkhögskola

Projektmaterial. Fellingsbro folkhögskola Projektmaterial TEKNIKENS MÖJLIGHETER PÅ ALLMÄNNA LINJEN PÅ FELLINGSBRO FOLKHÖGSKOLA Fellingsbro folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412

Läs mer

Projektmaterial. KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola

Projektmaterial. KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola Projektmaterial KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net ITIS-rapport HT-02

Läs mer

Projektmaterial. Sigtuna folkhögskola

Projektmaterial. Sigtuna folkhögskola Projektmaterial IT I FRITIDSLEDARUTBILDNINGEN Sigtuna folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

Projektmaterial. DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola

Projektmaterial. DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola Projektmaterial DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Det går

Läs mer

Rapport. Folksagor-Lextorpslaget

Rapport. Folksagor-Lextorpslaget Rapport Folksagor-Lextorpslaget Bakgrund Vi har arbetat med folksagor under ca 10 veckor. I arbetslaget har vi varit 2 klasser, en åk 6 och en åk 3. Fyra lärare har varit inblandade, 2 klasslärare och

Läs mer

Sammanställd kursutvärdering för samhällets digitalisering SVP, HT 2016

Sammanställd kursutvärdering för samhällets digitalisering SVP, HT 2016 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för informatik Lärare: Rikard Harr, Angelica Svelander oktober 6, 2016 Sammanställd kursutvärdering för samhällets digitalisering SVP, HT 2016 Sammanlagt lämnades 36 utvärderingar

Läs mer

Projektmaterial MIND-MAP. Klarälvdalens folkhögskola

Projektmaterial MIND-MAP. Klarälvdalens folkhögskola Projektmaterial MIND-MAP Klarälvdalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Mind-map - Ett ITiS-projekt

Läs mer

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Projektmaterial DIGITAL PORTFOLIO FÖR DOKUMENTATION OCH PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Storvretaskolans IT-plan 2013/14 s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9

Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9 Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2015-12-29 Jag har kunnat få fler vänner genom att spela hemma, Att lära mig har blivit lättare och roligare, Jag kan ha

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

SERBISKA KULTURFÖRENINGEN SLOGA RAPPORT UPPSALA DEN 20 DECEMBER 2011. SESIG Fas 3 Sidan 1 av 7

SERBISKA KULTURFÖRENINGEN SLOGA RAPPORT UPPSALA DEN 20 DECEMBER 2011. SESIG Fas 3 Sidan 1 av 7 SERBISKA KULTURFÖRENINGEN SLOGA RAPPORT UPPSALA DEN 20 DECEMBER 2011 SESIG Fas 3 Sidan 1 av 7 1.Ett stort tack till.se! Ett stort tack till.se som gett oss medel för tredje gången att utbilda 60 vuxna

Läs mer

En handledning för studerande på Högskolan Kristianstad

En handledning för studerande på Högskolan Kristianstad Använda kurskonferenser i FirstClass En handledning för studerande på Åsa Kronkvist, augusti 2005 Innehåll Introduktion...3 Webbklient eller FirstClassklient?...3 Allt ligger online...3 Hitta rätt...4

Läs mer

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

Sammanfattning av enkäten en till en projektet Sammanfattning av enkäten en till en projektet Tack för att ni tog er tid att svara på enkäten. Vi på 4-6 har sammanställt resultatet, och även gjort små förklaringar och svar till frågor, eller kommentarer

Läs mer

Projektmaterial. Birka folkhögskola

Projektmaterial. Birka folkhögskola Projektmaterial PROJEKTNAMN Birka folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...3

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. IT-stöd för svagpresterande. Liljeholmens folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. IT-stöd för svagpresterande. Liljeholmens folkhögskola PROJEKTMATERIAL Liljeholmens folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt...

Läs mer

Varför bär de sjalar?

Varför bär de sjalar? Varför bär de sjalar? ITiS rapport från Skoftebyskolan Arbetslagsbeskrivning Vårt arbetslag består av sju personer: en fritidspedagog, en specialpedagog, fem klasslärare samt 69 barn i år 4-5. Sammanfattning

Läs mer

Evaluation Summary - CDT104 Grundläggande Webbdesign HT07 Dan Levin

Evaluation Summary - CDT104 Grundläggande Webbdesign HT07 Dan Levin Evaluation Summary CDT Grundläggande Webbdesign HT7 Dan Levin Antal kursutvärderingar: Q. Anser du dig ha tillräckligt med förkunskaper för att klara kursen? (=JA =NEJ) 9 Skriv kommentarer här... Q. a

Läs mer

ITiS arbete. Trafiken i skolan

ITiS arbete. Trafiken i skolan ITiS arbete Trafiken i skolan Vilans skola Våren-02 Klass F-2 B Malin Persson Annika Dahl-Persson Sigbrit Holmén Staffan Andreasson 2 Innehållsförteckning: Introduktion 3 Syfte och mål 4 Tillvägagångssätt

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Utbildningskatalog för NK Kommunikation 2009-2010

Utbildningskatalog för NK Kommunikation 2009-2010 UTBILDNINGSKATALOG NK 1(13) Utbildningskatalog för NK Kommunikation 2009-2010 Innehåll Allmänna villkor för utbildning inom NK Kommunikation...2...2 Anmälan...2 Pris...2 Kurslokal...2 Kursledare...2 Kursöversikt

Läs mer

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola Projektmaterial IDROTTSSKADOR Bosöns Folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Stockholm 2002-05-06 Idrottsskador

Läs mer

Projektmaterial. Tollare folkhögskola

Projektmaterial. Tollare folkhögskola Projektmaterial "REDA I OREDAN" - EN DIGITAL PORTFOLIO Tollare folkhögskola SLUTRAPPORT AV ITIS-PROJEKTET Reda i oredan En digital portfolio Lärarlag: Urban Dunell Staffan Hübinette Olle Rockström Ann

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

IFolkbildningsnätet är ett elektroniskt konferenssystem och ett

IFolkbildningsnätet är ett elektroniskt konferenssystem och ett folkbildning.net 02-03-26 07.34 Sida 77 ett gemensamt pedagogiskt verktyg av Tore Persson I är ett elektroniskt konferenssystem och ett pedagogiskt verktyg för folkhögskolor och studieförbund. Nätet är

Läs mer

Ht-15 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3

Ht-15 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3 Ht-15 Namn: Program: VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3 Namn: Personnummer: Telefonnummer: E-mail (studentmail): Startår: ht vt Individuell studieplan: Tilldelat VFU-område: VFU-DOKUMENTATION: Denna VFU-dokumentation

Läs mer

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld 1 Inledning Lärcentrum i Trollhättan står för de samlade kommunala vuxenutbildningarna i Trollhättan. Här finns SFI (Svenska

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Projektmaterial OM LÄRANDE PÅ DISTANS. Runö folkhögskola

Projektmaterial OM LÄRANDE PÅ DISTANS. Runö folkhögskola Projektmaterial GEMENSAM REFLEKTION OM LÄRANDE PÅ DISTANS Runö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Sammanställning av kursutvärdering

Sammanställning av kursutvärdering Kursutvärdering P O Ågren per-olof.agren@umu.se Vårterminen 2017 Sid 1 (13) Sammanställning av kursutvärdering Examensarbete i informatik, 15 hp, VT 2017 Kursansvarig: Per-Olof Ågren Samlad bedömning 1

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Kopparberg IT 2012-06-18. Studiehandledning för kurs: Grundkurs ordbehandling i MS Word 2007, 25 poäng. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier två

Läs mer

Utbildningskatalog för NK Kommunikation 2010-2011

Utbildningskatalog för NK Kommunikation 2010-2011 UTBILDNINGSKATALOG NK 1(13) Utbildningskatalog för NK Kommunikation 2010-2011 Innehåll Allmänna villkor för utbildning inom NK Kommunikation...2...2 Anmälan och avbokning...2 Inställda kurser...2 Pris...2

Läs mer

Evaluation Summary - CT3380 Grundäggande webbdesign HT06 Dan Levin

Evaluation Summary - CT3380 Grundäggande webbdesign HT06 Dan Levin Evaluation Summary - CT8 Grundäggande webbdesign HT6 Dan Levin Antal kursutvärderingar: Q. Anser du dig ha tillräckligt med förkunskaper för att klara kursen? (=JA =NEJ) Q. a Kurslitteratur? 6 Medel:,6

Läs mer

Projektmaterial. Skinnskattebergs folkhögskola

Projektmaterial. Skinnskattebergs folkhögskola Projektmaterial ATT SKRIVA NOTER MED DATORNS HJÄLP Skinnskattebergs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Norretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan

Norretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan Norretullskolan 7b Ett försök att använda IT i skolan Hemsida First Class Klasskonferens Scanner Digitalkamera Susanne Dehn Anders Isaksson Niklas Nilsson Lena Tengheden ITiS 7B Norretullskolan Hösten

Läs mer

På resande fot med Talldal

På resande fot med Talldal Vt 02 Talldalsskolan Kristianstad Handledare: Peter Sandgren På resande fot med Talldal Camilla Blomquist Dan Holmquisth Annica Losell Malin Nilsson Maria Olsson Pernilla Sandahl Innehållsförteckning 1.

Läs mer

IT policy för elever vid

IT policy för elever vid IT policy för elever vid 2008/2009 Anvisningar för att få använda datorerna på skolan 1. Det är tillåtet att surfa på Internet när jag besöker sidor som har anknytning till skolarbetet. Förklaring: Att

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2014-2015 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förutsättningar för genomförande... 3 Metoder/verktyg som har använts för

Läs mer

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström Bättre svenska Ingesunds folkhögskola 2012-12-27 Hans Hellström hans.hellstrom.ingesund@folkbildning.net 0703-927599 2. Projektets syfte Projektets huvudsakliga syfte var tvådelat. Dels ville vi pröva

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Gör en innehållsförteckning på denna handledning samt sidnumrering. Sidnumreringen skall börja efter sidan innehållsförteckning, och ingen sidnumrering på litteraturförteckningen. Kopparberg IT 2012-06-18

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Lärcentrum Ljusnarsberg 2008-06-09 Studiehandledning för kurs: Grundkurs ordbehandling i MS Word 2002, 25 poäng. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Projektmaterial MELLAN TVÅ KLASSER PÅ LJUNGSKILE FOLKHÖGSKOLA. Ljungskile folkhögskola

Projektmaterial MELLAN TVÅ KLASSER PÅ LJUNGSKILE FOLKHÖGSKOLA. Ljungskile folkhögskola Projektmaterial DATATEKNISK SAMVERKAN MELLAN TVÅ KLASSER PÅ LJUNGSKILE FOLKHÖGSKOLA Ljungskile folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48

Läs mer

Sida 1 av 7. Slutrapport. ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk. Uppsala den 4 december 2012. Serbiska Kulturföreningen Sloga

Sida 1 av 7. Slutrapport. ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk. Uppsala den 4 december 2012. Serbiska Kulturföreningen Sloga Sida 1 av 7 Slutrapport ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk Uppsala den 4 december 2012 Serbiska Kulturföreningen Sloga Sida 2 av 7 Inledning Det här är fjärde året i rad som vi får ekonomisk hjälp

Läs mer

Vt-15 VFU-DOKUMENTATION FÖRSKOLLÄRARE

Vt-15 VFU-DOKUMENTATION FÖRSKOLLÄRARE Vt-15 Namn: Program: VFU-DOKUMENTATION FÖRSKOLLÄRARE Namn: Personnummer: Telefonnummer: E-mail (studentmail): Startår: ht vt Individuell studieplan: Tilldelat VFU-område: VFU-DOKUMENTATION: Denna handbok

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85

Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85 Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85 Sida 3 (11) Bakgrund Under perioden 2002 2010 angavs i högskoleförordningen

Läs mer

Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER. Skinnskatteberg

Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER. Skinnskatteberg Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER Skinnskatteberg Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING En liten

Läs mer

Frontermanual för Rektorsprogrammet

Frontermanual för Rektorsprogrammet Frontermanual för Rektorsprogrammet Denna manual beskriver övergripande vad Fronter är och hur det kan användas. Skapad: 2010-04-27 Version: 1.0 1 Innehållsförteckning Vad är Fronter?... 3 Vilka behörigheter

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84 Inledning Det som är viktigt att förstå när det gäller grafräknare, och TI s grafräknare i synnerhet, är att de inte bara är räknare, dvs beräkningsmaskiner som underlättar beräkningar, utan att de framför

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med

Läs mer

Projektrapport-ITiS Spängerskolan

Projektrapport-ITiS Spängerskolan Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev

Läs mer

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för musikvetenskap RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS Kurs: Musikteori 1/Musikvetenskap A Delkurs: Satslära/funktionsanalys Termin: VT 211 Totalt besvarade

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet Utbildningsförvaltningen Projektbeskrivning 2012-06-05 ipads i lärandet Inledning Barn av idag föds in i den digitala världen. Det måste förskola och skola förhålla sig till. Stiftelsen för Internetinfrastruktur

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Projektmaterial. Axevalla folkhögskola

Projektmaterial. Axevalla folkhögskola Projektmaterial STOCKHOLM 750 ÅR: FINNARNAS HISTORIA I STOCKHOLM Axevalla folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Utvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002

Utvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002 Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare II, ht 2002. Maria Andrén och Anna Lindkvist, Inst för genetik och patologi Utvärdering av laboration i genteknik för kemiingenjörer, VT 2002 Introduktion

Läs mer

Projektmaterial. Göteborgs folkhögskola

Projektmaterial. Göteborgs folkhögskola Projektmaterial Lokal samverkan med flexibelt lärande på lokal nivå Göteborgs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Redovisning av kursvärdering för Samhällskunskap I HT 12 med kursledarens kommentarer

Redovisning av kursvärdering för Samhällskunskap I HT 12 med kursledarens kommentarer Redovisning av kursvärdering för Samhällskunskap I HT 12 med kursledarens kommentarer Antal svar: 14 av 24 Kursledarens kommentar med förslag till förbättring 58% av kursens deltagare har besvarat kursvärderingen,

Läs mer

Projektmaterial. NÄTET SOM INFORMATIONSKÄLLA Gotlands läns folkhögskola

Projektmaterial. NÄTET SOM INFORMATIONSKÄLLA Gotlands läns folkhögskola Projektmaterial NÄTET SOM INFORMATIONSKÄLLA Gotlands läns folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net GOTLANDS

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Projektmaterial. Fristads folkhögskola

Projektmaterial. Fristads folkhögskola Projektmaterial BILD, TEXT OCH LJUD I DATORN Fristads folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net ITiS- projekt

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret

Kvalitetsredovisning Läsåret Kvalitetsredovisning Läsåret 2011-2012 Soltunets förskola Nora kommun Innehållsförteckning Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 0 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 0 Verksamhetens

Läs mer