Projektmaterial. KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola
|
|
- Henrik Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektmaterial KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm
2 ITIS-rapport HT-02 Hagabergs folkhögskola Eva Persson Birgitta Modéus Ann-Margaret Wikner-Hellberg Annelie Ek 1
3 Innehållsförteckning Introduktion...sid 3 Syfte...sid 4 Tillvägagångssätt...sid 4 Resultat...sid 9 Diskussion...sid 11 Litteraturförteckning...sid 12 2
4 Introduktion På Hagabergs folkhögskola hade vi alltmer börjat uppmärksamma att många elever hade ett okritiskt förhållningssätt till informationssökning på Internet. Andra problem vi lagt märke till, var brister i förmågan att sovra i informationsflödet, att göra egna reflexioner, att själv formulera egna slutsatser och att presentera ny kunskap för andra på ett intressant och begripligt sätt. Det blev därför naturligt att gemensamt utgå från denna problematik i ITiS-projektets två grupper på skolan. Vi valde tillsammans ämnet: Sök, finn, granska, reflektera och producera Vårt arbetslag har bestått av fyra lärare från tre olika sammanhang på skolan; synskadelinjen, invandrarlinjen och allmänna linjens grundkurs. Detta arbetslag arbetar alltså inte tillsammans i det ordinarie arbetet, utan konstruerades inför ITiSprojektet. I det inledande planeringsarbetet var vi inriktade på att arbeta med klass A2 (Allmänna linjen, årskurs 2). Vår tanke var, att det skulle bli mer givande både för eleverna och oss, om elevgruppen hade tidigare vana vid PBL-arbete och studieteknik. Vi övergav dock den idén, eftersom vi normalt inte har någon koppling alls till den klassen. Alla fyra ITiS-lärarna skulle då varit helt nya för klassen under de veckor projektet pågick, vilket inte verkade vara någon bra utgångspunkt. Då en av oss undervisar i svenska i klass Ag (Allmänna linjens grundkurs), valde vi istället att genomföra ITiS-projektet i denna klass. Ag består av nio elever, och har en mycket heterogen sammansättning beträffande ålder, mognad, bakgrund, studievana, koncentrationsförmåga och motivation. I klassen finns elever med läs- och skrivsvårigheter, samt elever med svaga kunskaper i svenska språket. Två av eleverna är synskadade, och läser på halvtid. ITiS låg alltså utanför deras ordinarie studier, men en av dem valde ändå att deltaga i projektet. Vi ställdes således inför flera utmaningar: Att skapa motivation för ämnet och arbetssättet Att få samarbete och ansvarstagande att fungera för varje elev 3
5 Att ge eleverna redskap att söka kunskap och ha ett källkritiskt förhållningssätt Att inspirera till egen reflexion Att stödja eleverna att formulera egen kunskap Att hjälpa den synskadade eleven till ett fungerande datoranvändande Att hjälpa elever med språksvårigheter/läs- och skrivsvårigheter att förstå och hantera information Tack vare ett väl fungerande samarbete med klassföreståndaren (som ej deltog i ITiS), förbereddes klassen för projektarbetet bl.a. genom att för-träna PBL i liten skala tidigare under höstterminen. ITiS-projektet genomfördes under tre veckor, med sju 90-minuterspass per vecka. Under denna tid disponerade vi datasalen de allra flesta lektionerna. Syfte Vi ville med vårt ITiS projekt se om vi kunde utveckla undervisningsmetoder som kunde hjälpa eleverna att lära sig att: Kritiskt granska material Sovra i olika former av information Lära sig problematisera Sammanställa eget material utifrån olika källor Göra attraktiva presentationer av sina arbeten med hjälp av IT-stöd. De elever som var mycket datorovana ville vi hjälpa att lära sig använda Word för att göra attraktiva dokument. De som var vana vid att använda Word ville vi lära grunderna i att presentera material med hjälp av Power Point. Tillvägagångssätt Efter att ha delat in oss i två lärargrupper skulle vi nu försöka få till tider då vi kunde träffas och planera i vår lilla grupp. Rent praktiskt var det lite svårt i början att ordna planeringstid. Lärargruppen var en konstlad sammansättning. Vi hade aldrig arbetat ihop tidigare och vi sågs heller inte på dagarna förutom våra planerade möten. Det fick bli några lunchmöten men vi avsatte också senare torsdagseftermiddagar till detta. De första möten vi hade diskuterade vi PBL och vad det innebar för var och en 4
6 av oss. Förvirringen var ofta stor när vi träffades om hur detta arbete skulle kunna genomföras men ju längre tiden gick klarnade saker och ting och det kändes roligt att arbeta tillsammans. Vi har lärt känna varandra djupare och det är stimulerande att ta del av varandras kompetenser. Eftersom vi skulle gå in i en klass där eleverna hade stor spridning i ålder, mognad och språk misstänkte vi att det skulle krävas en hel del stöd även från klassläraren. I gruppen fanns representanter från olika lärattityder (se Jacobssons artikel). Klassens lärare var positiv till projektet och vi ville i ett tidigt stadium informera honom om hur vi hade tänkt genomföra detta projekt. Vi kom överens med klassläraren att vi skulle hålla oss till något som kunde anknyta till hans ämnen. Vi pratade om att välja ett geografiskt område och sedan fördjupa oss i områdets historia. Tidigare under höstterminen hade klassen sökt kunskap om Kondoren. Eleverna hade därför en liten erfarenhet av hur man arbetar med PBL när vi sedan kom in och presenterade vårt projekt. Det blev naturligt att vi skulle vara kvar i Sydamerika, två av eleverna har också sitt ursprung från dessa trakter. Då gruppen behöver mycket lärarhandledning och är ovana vid detta arbetssätt kom vi fram till att vi skulle styra vilket område som skulle undersökas. Vi enades om rubriken Sydamerika - Indianer. Sedan vi introducerat ämnet, bl a med hjälp av musiken El Condor Pasa delades eleverna upp i två grupper med fyra stycken i varje. En grupp skulle arbeta med Maya-indianer och den andra gruppen med Inka-indianer. Vi var två handledare per grupp. En brainstorming gjordes i varje grupp. Efter en inventering och sortering beslutade sig grupperna för vilka frågor de skulle arbeta med. Vi delade upp projektets mål i övningsmål och faktamål. Dels skulle eleven ges möjlighet att öva: Samarbete Söka och sammanställa information med hjälp av datorn Berätta för andra om vad de kommit fram till Redovisa med hjälp av datorn Kritiskt granska information 5
7 Eleven skulle också efter arbetets slut veta mer om Inka/Mayafolkets kulturer: När, var och hur detta folk levde Känna till några orsaker till att denna kultur har förändrats. Vi bestämde att varje lektion skulle börja i lektionssalen. Där kunde vi samlas och diskutera dagsläget, ta upp frågor som kommit upp. Eleverna hade sedan möjlighet att arbeta i datasalen under projekttiden. Eleverna började med att arbeta självständigt med sina uppgifter. Vår uppgift som lärare var att finnas till hands som handledare om någon körde fast. Vid tredje lektionspasset första veckan planerade vi in en lektion där vi skulle ta upp vikten av att kritiskt granska texter och bilder på Internet. För att visa klassen ett sätt som man kan redovisa på användes Power Point. I presentationen fanns dels lite allmän information om Internet och hur den fungerar, dels viktiga punkter som man bör tänka på när man söker information på nätet Tips på hur man kan tyda webbadresser Vikten av att veta vem som lämnar materialet man använder sig av Vara säker på att informationen är aktuell Jämföra material mot olika källor I presentationen fanns också tips på vad de skulle tänka på när de skriver sina egna arbeten Namn Datum Vilka webbadresser de hämtat texter och bilder från. Det fanns ett visst motstånd i klassen från början att använda datorn både som informationssökande hjälpmedel och att använda den i sitt skrivande. Under de här veckorna kunde vi se att elevernas inställning förändrades. En elev som sa sig ha datafobi kunde med lite uppmuntran sätta sig vid datorn. Under projektets gång sökte han information på Internet. Han kunde då även se fördelar med Internet när han upptäckte färskare information på nätet än han hittat i böckerna. Samma elev skrev också ett dokument i Word som sedan blev ett inslag i gruppens information blad om indianer. De två gruppernas arbetsprocess såg lite olika ut. 6
8 Maya-gruppen: Den här gruppen sökte efter svar enligt PBL. Alla i gruppen arbetade med samma frågor. De letade ute på Internet och fann hur svårt det kan vara att veta var informationen kommer ifrån. Det tar tid och det kan vara svårt att ta ställning till om uppgifterna går att använda i det egna arbetet. Flera av eleverna gick hem och jämförde informationen de fått med andra källor. I början var ansvarstagandet mycket varierande hos de olika eleverna. Detta orsakade irritation och besvikelse, och blev föremål för samtal på basgruppsmötena. Därigenom lyckades gruppmedlemmarna komma vidare i sitt arbete och under den sista veckan var alla påtagligt nöjda med gruppens gemensamma arbetsinstats. Inka-gruppen: Här arbetade eleverna lite annorlunda från början. Gruppen bestod av flera starka individer. Flera av dem hade svårt att förstå fördelarna med PBL metoden. De ansåg att det var slöseri med tid att arbeta med samma frågeställningar. Varje elev hade därför hittat sin uppgift och delat upp sökandet mellan sig. En av gruppmedlemmarna blev sjuk nästan i en vecka och då insåg gruppen det värdefulla i att alla söker svar på de gemensamma frågorna. Vi handledare argumenterade också för den kunskapsprocess som PBL innebär. På basgruppsmötet diskuterades detta och gruppen beslutade sig för att gemensamt komma fram till svaren. Båda grupperna tog ett lektionspass i början av vecka två för att fördjupa sig i en film. Här fick eleverna möjlighet att jämföra en del av den information de fått på Internet. Vi pratade i handledargruppen om hur vi på den korta tid vi hade i klassen skulle kunna erbjuda datalektioner. Ett litet intresse fanns hos vissa elever efter Power Point presentationen att prova detta i sin redovisning. Ett lektionspass användes till genomgång i Power Point. På handledarträffarna har vi informerat varandra om vad som händer i de båda grupperna och hur var och en tycker att arbetet fortskrider. Det har varit lite olika behov av hjälp i datasalen mellan grupperna. Eftersom den ena gruppen bestämde sig för att använda sig av ett för dem helt nytt sätt att redovisa, krävdes lite mer tid i datasalen i denna grupp. En av eleverna med dyslexi fann att datorn kan vara ett redskap. Inka-gruppen börjar sammanställa sitt material redan i slutet av andra veckan. En av eleverna är mycket intresserad och arbetar mer flitigt med presentationen. Vi pratar 7
9 mycket om vikten av samarbete och att alla är delaktiga i grupparbetet. Gruppen bestämmer sig för att även göra ett litet informationshäfte som de kan dela ut till resten av klassen. Nu blir alla i gruppen aktiva vid datorn. Texterna skrivs och sätt ihop i Word. Bilder hämtas och klistras in i Word. En elev i gruppen är synskadad men hon var redan mycket datorvan och behövde inte mycket handledning på datorområdet. På basgruppsmötena fungerade hon både som ordförande och sekreterare. Maya-gruppen Gruppen är ojämn i mognad och det är tydligt att det är skillnad i elevernas insatser i början av projektet. På basgruppsmötet berättar alla vad de fått reda på och alla får möjlighet att reflektera över arbetet. Eleverna i den här gruppen vill redovisa med en väggtidning. De skriver sina texter i Word och hämtar bilder och klistrar upp materialet de samlat ihop på ett stort pappersark. Alla i gruppen använder sig av datorn för att sammanställa informationen. Elever som inte har svenska som modersmål och dessutom var datorovana upptäckte fördelar med att skriva på dator (stavningstödet). På handledarmötet är vi överens om att det är roligt med olika redovisningsformer. Vi stämmer av att allt fungerar i de två grupperna och planerar fredagens redovisningslektion där vi alla fyra handledarna ska vara med. Sista projektveckan arbetar båda grupperna hårt med sina arbeten. En mer tydlig gruppkänsla börjar märkas. Vid sista basgruppsmötet kommer båda grupperna fram till att tid ska avsättas för generalrepetition inför fredagens redovisningar. Inka-gruppens tålamod sätts på prov. Tekniken spelar oss ett spratt men efter en del fixande får gruppen den sista stunden som är kvar av lektionen för att gå igenom hur allt ska vara. Båda grupperna lämnar lektionen med en viss spänning. Hur ska redovisningen gå? Redovisningarna från båda grupperna visar att alla har arbetat och engagerat sig i sin uppgift. Båda grupperna berättar med ord och bild för varandra vad de kommit fram till. Efter redovisningarna gjorde eleverna en utvärdering. Eleven skulle besvara 7 frågor och sammanfattningsvis svarade alla att de lärt sig något nytt. Det kom fram i svaren att det finns svårigheter i att hämta information på nätet. Ett enormt flöde av 8
10 information finns men att välja ut material som går att använda kräver kunskap och ett kritiskt tänkande. Under den korta tid som projektet pågick (3 veckor) fördjupades samarbetet och respekten för varandra ökade. Samarbetet kulminerade vid redovisningen av projektet då alla deltog med stort engagemang. Kommentarer som flera av eleverna gav vid utvärderingen var att de kände sig stolta och nöjda med sina arbeten. De var överens om att samarbete var viktigt för att gruppen skulle kunna fungera på ett tillfredställande sätt. Klassen samlade sina intryck från projektarbetet i följande ord: Stolt Kunskap och samarbete Inte rädd- stark Erfarenhet Tålamod och vilja Intresserad Samarbete Duktiga Resultat Vi tycker att arbetet med Ag-eleverna och deras ITiS projekt gick över förväntan. De tog sina uppgifter med stort engagemang och allvar. Gruppen som arbetade med Mayaindianerna arbetade enligt traditionell PBL metod dvs. att alla arbetade med samma frågeställningar för att sedan träffas och delge varandra sina resultat i basgruppsmöten. Gruppen som arbetade med 9
11 Inkaindianerna delade upp sina frågeställningar på olika personer. Sina svar meddelade de varandra i basgruppsmöten. De gick sedan vidare i sitt sökande. Som tidigare nämnts i beskrivning av arbetsprocesserna utvecklades eleverna i sitt kunskapssökande och kom till insikt om PBLs fördelar. Alla elever använde sig av skolans datorer under arbetets gång. Efter lektionen om källkritik var eleverna betydligt mer uppmärksamma på att inte ta till sig all fakta som de hittade i sitt ämne, utan ifrågasatte först varifrån informationen kom och hur den förhöll sig till de fakta de tidigare fått. Vid redovisningen presenterade de också vilka källor de hade hämtat sina kunskaper ifrån. En elev som tidigare vägrat att använda datorer började använda datorn som ett hjälpmedel i sitt sökande efter kunskap. En elev, som har dyslexi, lärde sig att använda PowerPoint och redovisade gruppens arbete med hjälp av Power Point. Vid utvärderingen uttryckte han hur stolt han var över sitt arbete. Vi tycker att vi uppfyllde ITiS intentioner med eleverna. När det gäller oss själva hade vi olika utgångspunkter. En del av oss hade aldrig arbetat problembaserat och utvecklades i hur man kunde arbeta pedagogiskt utifrån problembaserat lärande. Några av oss hade ingen positiv erfarenhet av PBL. I detta projekt fick vi se hur bra PBL metoden kan fungera och att ett positivt resultat kan uppnås. Vi fick se att eleverna blev entusiastiska då de var delaktiga i problemformuleringarna och frågeställningarna. De upplevde att de lärt sig mycket och samtidigt utvecklats som människor. När det gäller hur vi lärare har utvecklat våra kunskaper om datorns möjligheter är våra lärdomar olika p g a våra tidigare kunskaper i ämnet. Vi tycker att vår kännedom om datorns möjligheter har ökat genom vår specialpedagogiska handledning. Den var av hög klass och gav kännedom om hur man kan anpassa datorer för synskadade, använda dyslexiprogram och digitala bilder. Flera av lärarna i gruppen var ovana vid Power Point men fick ökade kunskaper genom en av kollegerna i projektet. Datorn som hjälpmedel i undervisningen har fått en ökad status i lärargruppen. 10
12 Diskussion Vi har lärt oss att tänka källkritiskt. På vårterminen hade vi skaffat oss kunskap om källkritik genom att läsa diverse litteratur. Därför blev temat för Haga ITiS källkritik. Efter att ha genomfört projektet är både eleverna och vi lärare bättre på att vara kritiska mot källor. Vi har upplevt glädjen och lyxen att arbeta i lärarlag.i den heterogena elevgrupp som Ag är, var det den höga lärartätheten som möjliggjorde att varje elev växte under projektet och lyste av stolthet vid redovisningen. Dock är det orealistiskt att ha så hög lärartäthet i vardagen. Det tar tid och kraft för PBL ovana lärare och elever att komma in i PBL pedagogiken. Men under projektets gång insåg både lärare och elever PBLs fördelar. Ändå var projektet i Ag styrt av lärarna när det gäller temaval och gruppval. Detta var på inrådan av klassläraren i Ag. Samtliga elever i Ag har fått insikt i hur PBL fungerar och nästa projektarbete kommer att gå lättare. Vi lärare har fått kunskap om förstoringsmöjligheter på dator för synskadade, hur man kan använda digitala bilder, Power Point m.m. samt om dyslexiprogrammet Lexia. Men teorin måste nötas in praktiskt. 11
13 Litteraturförteckning ITiS Studiematerial: 1. Vad påverkar elevers kunskapsutveckling under ett problemlösande arbete i grupp? ; Anders Jakobsson Malmö högskola/lunds universitet 2. Eleverna planerar själva en stor del av sin undervisning vid Skönsbergs skola, Sundvall; Lars Karlstrand Rektor vid Skönsbergs skola 3. Källkritik på Internet, Kolla Källan ; 4. Hadenius, Patric: Leta och lita på Internet (Brevskolan, 1998) 12
Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola
Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merProjektmaterial. Härnösands folkhögskola
Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan
Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta
Läs merProjektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola
Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merKonstverket Air av Curt Asker
Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde
Läs merProjektmaterial. Skinnskattebergs folkhögskola
Projektmaterial ATT SKRIVA NOTER MED DATORNS HJÄLP Skinnskattebergs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merElevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning
Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande
Läs merProjektmaterial. Hellidens folkhögskola
Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till
Läs merProjektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola
Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merPBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36
PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och
Läs merVarför bär de sjalar?
Varför bär de sjalar? ITiS rapport från Skoftebyskolan Arbetslagsbeskrivning Vårt arbetslag består av sju personer: en fritidspedagog, en specialpedagog, fem klasslärare samt 69 barn i år 4-5. Sammanfattning
Läs merHandledare: Elisabet Banemark
Ett ITiS-arbete utfört av: Lydia Hallengren Brita Lavesson Nils-George Olsson Stefan Rydberg Magdalena Åkesson Handledare: Elisabet Banemark Innehållsförteckning Bakgrund -------------------------------------------------------------------------------------------3
Läs merProjektmaterial. Molkoms folkhögskola
Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS
Läs merProjektrapport-ITiS Spängerskolan
Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera
Läs merITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola
ITiS Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola kultur miljö teknik Arbetslaget i Eskilsby skola Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Tillvägagångssätt...4 Resultat...4 Diskussion...5
Läs merProjektmaterial. Västanviks folkhögskola
Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia
Läs merProjektmaterial. Birkagårdens folkhögskola
Projektmaterial EN FÖR ALLA - ALLA FÖR EN Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merProjektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola
Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net REDOVISA
Läs merSmärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande
Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare
Läs merProjektarbete med fordonselever om arbetsmiljö.
1 Projektarbete med fordonselever om arbetsmiljö. Ett arbete av : Kenneth Andersson Jan Bruhno Ann Gnatt Hans Persson Gabriella Tinghög Hans-Åke Tuomaala 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. 1. Bakgrund 3 2. Syfte
Läs merProjektmaterial. Molkoms folkhögskola
Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412
Läs merProjektmaterial. PRO folkhögskola
Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas
Läs merProjektmaterial. ITiS-rapport Fritidsledarlinjen Mullsjö folkhögskola
Projektmaterial ITiS-rapport Fritidsledarlinjen Mullsjö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net ITIS-rapport
Läs merExempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk
Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,
Läs merProjektmaterial. Birka folkhögskola
Projektmaterial PROJEKTNAMN Birka folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...3
Läs merEnkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13
Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i
Läs merIKT-plan Aspenässkolan 2018/2019
IKT-plan Aspenässkolan 2018/2019 I Grundskolans läroplan anges att det är skolans ansvar att varje elev efter genomgången grundskola eller gymnasieutbildning: kan använda modern teknik som ett verktyg
Läs merTrollhättan 001122 Skolan i skogen
Trollhättan 001122 Skolan i skogen ITiS-rapport från Skoftebyskolan S Sammanfattning Vårt ITiS-arbetslag består av 63 personer: två elevassistenter, två klasslärare på särskolan och två klasslärare på
Läs merProjektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola
Projektmaterial DIGITAL PORTFOLIO FÖR DOKUMENTATION OCH PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merItis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF
Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva
Läs merKvalitetsanalys. Björnens förskola
Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt
Läs merVÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson
1 VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000 Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 2 Bakgrund Inom vårt program arbetar vi med elever med särskilda behov. (IV-program). För att vi skall kunna
Läs merGrupparbete om PBL Problembaserat Lärande
TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-
Läs merInledning Väcker intresse och introducerar ämnet
En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att
Läs merStorvretaskolans IT-plan 2013/14
s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i
Läs merProjektmaterial MIND-MAP. Klarälvdalens folkhögskola
Projektmaterial MIND-MAP Klarälvdalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Mind-map - Ett ITiS-projekt
Läs merLärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9
Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att
Läs merEtt Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus
Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs merProjektmaterial. Bosöns Folkhögskola
Projektmaterial IDROTTSSKADOR Bosöns Folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Stockholm 2002-05-06 Idrottsskador
Läs merStorvretaskolans IT-plan 2017/18
s IT-plan 2017/18 s vision Vi vill att våra elever ska bli kompetenta barn, med förutsättningar att kunna hantera all information som finns i dagens samhälle. Vi vill att de ska ha kunskap om de etiska
Läs merIKT-handlingsplan för Vallhovskolan
IKT-handlingsplan för Vallhovskolan Inledning HT-13 gick Vallhovskolan in i kommunens 1-1 satsning och våra elever från åk.1 fick en egen dator. Satsningen på 1-1 är en del av kommunens strategi för ökad
Läs merITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05
ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,
Läs merITiS arbete. Trafiken i skolan
ITiS arbete Trafiken i skolan Vilans skola Våren-02 Klass F-2 B Malin Persson Annika Dahl-Persson Sigbrit Holmén Staffan Andreasson 2 Innehållsförteckning: Introduktion 3 Syfte och mål 4 Tillvägagångssätt
Läs merRiktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola
Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet Borlänge grund- och gymnasieskola Innehåll Vad är studiehandledning? 3 Studiehandledning ur ett interkulturellt perspektiv 3 Studiehandledning möjliggör
Läs merTHM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder
THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde
Läs merIntroduktion till projektet "språket som kommunikation".
Introduktion till projektet "språket som kommunikation". Frälsegårdsskolan är en mångkulturell 0-6 skola där mer än 90% av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Arbetsenhetens elever går i åldersblandade
Läs merUTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET
UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion
Läs merITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP
ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.
Läs mer+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas
1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:
Läs merProjektmaterial KÄRLSJUKDOMAR. Hampnäs folkhögskola
Projektmaterial HÄLSOPROBLEM, NYINSJUKNADE I HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR Hampnäs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merProjektmaterial. Bosöns folkhögskola
Projektmaterial PEDAGOGIK OCH NÅGRA PEDAGOGER Bosöns folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merEn världsomsegling med sjörövare
En världsomsegling med sjörövare Frälsegårdsskolan Arbetslag 3 Itis-rapport höstterminen 2000 Marja-Liisa Isopoussu Margaretha Johansson Berith Håkansson Rut Holm Niclas Eriksson Sammanfattning: Eftersom
Läs merRapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson
Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..
Läs merPedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden
Pedagogisk planering Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden Här nedan får du hjälp att planera ett arbetsområde om staden. Genom att bygga och konstruera på lektionerna arbetar eleverna mot
Läs merProjektmaterial. DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola
Projektmaterial DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Fornby folkhögskola Borlänge
Läs merHanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?
Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning
Läs merDIK berättar hur ett skolbibliotek når sin fulla potential.
Så skapar du ett Skolbibliotek i världsklass! DIK berättar hur ett skolbibliotek når sin fulla potential. Vad är ett Skolbibliotek i världsklass? Ett välfungerande skolbibliotek är aldrig ett tyst ställe.
Läs merMall för kursrapporter vid Malmö universitet
Mall för kursrapporter vid Malmö universitet Kursrapporten är ett viktigt instrument för utvecklandet av kurser och utbildningar samt för att säkerställa studentinflytandet. Strukturen för kursutvärdering
Läs merCarl von Linné 300 år
Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten
Läs merMax18skolan Gymnasiet. Utbildning
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till utbildning, att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Läs merGENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste
Läs merPedagogiska bilder med hjälp av datorn
Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.
Läs merSkolenkäten hösten 2018
Skolenkäten hösten 2018 Huvudmannarapport/Skolenhetsrapport Enkätresultat Vänersborgs kommun Elever Total antal Antal svar Svarsfrekvens Årskurs 5 grundskola 463 433 94% Årskurs 9 grundskola 393 310 79%
Läs merRapport. Folksagor-Lextorpslaget
Rapport Folksagor-Lextorpslaget Bakgrund Vi har arbetat med folksagor under ca 10 veckor. I arbetslaget har vi varit 2 klasser, en åk 6 och en åk 3. Fyra lärare har varit inblandade, 2 klasslärare och
Läs merMatematikundervisning genom problemlösning
Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv
Läs merPrata om internet. Lektionen handlar om att prata och debattera om internet. Prata om internet. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim.
Lektionen handlar om att prata och debattera om internet. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim Till läraren 1. Berätta för mormor om internet 2. Ha en paneldebatt En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Läs merUtvärdering Biologdesignern grupp 19
Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.
Läs merSammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan
117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merProjektmaterial. Företagarnas Folkhögskola
Projektmaterial PORTFOLIO MED CV OCH ARBETSPROVER Företagarnas Folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merStämmer Stämmer delvis Stämmer inte x
Skolkollen nr 10 Särskilt stöd, rätt utbildning Stämmer Stämmer vis Stämmer x INSATSER För att uppmärksamma elever i behov av stöd lyfter varje arbetslag i elevhälsan de elever som riskerar att nå målen.
Läs merEget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik
Säbyholms montessoriskola Årskurs 6 Plats för bild som har med arbetet att göra Eget arbete 15 Poäng Rubrik Underrubrik Förnamn Efternamn Examinator: Förnamn Efternamn Handledare: Förnamn Efternamn 1 Sammanfattning
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs merGranska YouTube Lektionen handlar om att få en grundläggande förståelse för hur du kritiskt kan granska innehåll på YouTube.
Granska YouTube Lektionen handlar om att få en grundläggande förståelse för hur du kritiskt kan granska innehåll på YouTube. Till läraren 1. Hur fungerar YouTube? 2. Granska ett YouTube-klipp 3. Sammanfatta
Läs meranvända ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
TEKNIK Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla
Läs merNOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN
Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt
Läs merIKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se
IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde
Läs merSPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
Läs merFörslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande
Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2014-03-10 Tjänsteskrivelse Vår referens Katarina Falk Katarina.falk@malmo.se Uppföljning av tillsyn av Bellevue gymnasium Ärende 6 Dnr
Läs merPrata om internet. Prata om internet Lektionen handlar om att prata och debattera om internet.
Prata om internet Lektionen handlar om att prata och debattera om internet. Till läraren 1. Berätta för mormor om internet 2. Gör en paneldebatt 3. Sammanfatta och reflektera LÄRARINSTRUKTIONER Lektionens
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merLokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.
Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Syfte Undervisningen ska syfta till att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper
Läs merGranska YouTube. Granska YouTube. Lektinsförfattare: Kristina Alexanderson. Till läraren
Lektionen ger grundläggande förståelse för hur man kritiskt kan granska youtube och andra källor som sprider information och underhållning. Lektinsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren En digital
Läs merProjektmaterial. Skinnskattebergs folkhögskola
Projektmaterial POWER POINT - FOLKHÖGSKOLAN PRESENTERAR SIG Skinnskattebergs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merPedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Bild 1 1 ta bort. Få in i ny bild om begrepp och definition istället. Jenny Jonasson;
Läs merDigitalisering i skolan
Digitalisering i skolan 1 Frågeblanketten läses maskinellt. Vi ber dig därför att: Använda bläckpenna Markera dina svar med kryss, så här: Om du svarat fel täck hela rutan med det felaktiga krysset, så
Läs merDet övergripande syftet med kompetensutvecklingen beskrivs som:
Elisabeth Rystedt, Madeleine Löwing & Lena Trygg Matematikundervisning för nyanlända elever del 2 I en artikel i förra numret beskrevs planeringsarbetet mellan NCM och tre skolor i Borås inför pilotprojektet
Läs merUtveckling av en ny utmaningsbaserad kurs i laboratoriemedicinsk diagnostik (18 hp) för blivande biomedicinska analytiker studenter
Utveckling av en ny utmaningsbaserad kurs i laboratoriemedicinsk diagnostik (18 hp) för blivande biomedicinska analytiker studenter Tove.sandberg@mah.se Anna.gustafsson@mah.se Gabriela.enggren@mah.se Bakgrund
Läs merProjektmaterial. Hagabergs folkhögskola
Projektmaterial PBL-PROJEKT OM GLOBALA MÄNNISKORÄTTSLIGA FRÅGOR Hagabergs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merPedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013
Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla Vårterminen 2013 Beskrivning av elevgruppen: Västermålas Fritidshem i år 30 st. förskoleklasselever, 28 st.1:or, 28st. 2:or och 6 st. Fritidslärare har som tradition
Läs merKoppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
Läs merRapport av genomförd lesson study av en lektion med temat bråk i gymnasiets A-kurs
Rapport av genomförd lesson study av en lektion med temat bråk i gymnasiets A-kurs Klippa gräset Jenny klipper gräsmattan hos Bo på 2 timmar. Måns gör det på 4 timmar. Förberedelser Utifrån en diskussion
Läs merSjuntorpskolan höstterminen 2000
Sjuntorpskolan höstterminen 2000 Gunnel Andersson Eva Friberg Barbro Hallstensson Ulla-Britt Kvist Barbro Öhrn 1 Innehåll Deltagare i projektet sid 3 Elevgruppen sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte sid 4 Tidsplan
Läs merUtvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13
Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Vilka förändringar har utvecklingsarbetet medfört gällande undervisning och/eller klassrumsorganisation? Jag tycker att eleverna har kommit igång
Läs merFör att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande.
Ebba Petterssons Privatskola Vad är det som gör att man väljer en skola egentligen? Läget, pedagogiken, lärarna eller kompisarna? Och vad är det som gör att man väljer Ebba Petterssons Privatskola? För
Läs merLagga. Lokal IT plan
Lagga Lokal IT plan Lagga Augusti 2011 Laggas IT vision Lagga skola, förskola och dagbarnvårdare ska vara Knivsta Kommuns spjutspets inom IT utveckling 2025! Tillgänglighet Pedagogerna ska ha tillgång
Läs merGenerellt sett är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen.
Generellt sett är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen. (Mottagandets policy och praktik rekommendationer och åtgärdsområden, red Henry Ascher, Lotta Melander, Mirzet
Läs merHur får du använda källor på internet?
Hur får du använda källor på internet? Lektionen handlar om att använda och sprida källor på internet. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Läs mer