Projektmaterial. Bosöns folkhögskola
|
|
- Johanna Jonsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektmaterial PEDAGOGIK OCH NÅGRA PEDAGOGER Bosöns folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm
2 INNNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...3 Bakgrund och syfte...3 Lärargruppen bildas...3 Elevuppgiften...4 Tillvägagångssätt och metod...4 Elevstart...4 Elevernas grupparbete...4 Två redovisningsexempel...5 Reflektion...6 Elevengagemang...6 Ämnesövergripande...6 Bra arbetslagserfarenhet... 7 Datorisering behövs... 7 Utvärdering... 7 Form för projekt... 7 Tidsram... 7 IT-användning... 7 Avslutning...8 Bilaga 2: elevernas uppgift...9 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 2
3 SAMMANFATTNING ITiS-projektet genomfördes i april på Bosöns Idrottsfolkhögskola. Ett arbetslag på fyra lärare och två klasser deltog. Syftet med elevarbetet var att eleverna skulle: få inblick i allmän pedagogik fördjupa sig i några kända pedagogers teorier genomföra en lektion i pedagogens anda För lärargruppen var detta ett projekt som kan ses som ett utvecklings- och fortbildningsprojekt med inriktning mot mer samarbete och med utvecklad ITanvändning i vardagsarbetet. Både lärare och elever såg positivt på en ämnesövergripande arbetsform med mycket elevinflytande och elevansvar, där arbetet är undersökande och problemlösande. Utvecklingen i den här riktningen kommer att fortsätta på Bosöns Idrottsfolkhögskola. BAKGRUND OCH SYFTE När ITiS presenterades för oss lärare på Bosöns Idrottsfolkhögskola i december 2001 kände de flesta av oss inte till detta kompetensutvecklingprojekt. Eftersom vi vill utveckla vår verksamhet anmälde sig majoriteten av lärarna genast. Det som framför allt verkade lockande var att utveckla användningen av IT och att förbättra samarbetet över ämnesgränserna. Förutsättningarna för detta är relativt bra på Bosöns Idrottsfolkhögskola: Vi har ganska bra tillgång på datorer och många av oss jobbar redan ämnesövergripande. Men vi vet också att vi kan bli mycket bättre och att ett utvecklingsarbete skulle gynna både lärare och elever. Att starta ett sådant utvecklingsarbete kan ses som huvudsyftet för oss lärare. Ett elevorienterat och problembaserat arbetssätt tillhör folkhögskolans ordinarie arbetsmetoder, så det var inget nytt för oss. Men ITiS-projektet skulle kunna påverka oss att bli mer genomtänkta och konsekventa på de här områdena också, insåg vi. Lärargruppen bildas När ITiS-projektet presenterades hade de flesta av oss redan planerat vårterminens innehåll och upplägg, så vår första uppgift blev att hitta projekt som passade in i den planerade verksamheten. Det kändes lite bakvänt att börja i den änden, men det var inte svårt att hitta lämpliga moment. Vi var fyra lärare som började diskutera ett pedagogik-moment som från och med detta läsår lagts in i vår allmänna linjes kursplan: s teorier. Denna kursplaneändring ingår i en omorganisering av Idrottslinjen (allmänna linjen) som gör att de eleverna kan söka direkt till årskurs två på vår yrkesinriktade Idrottskonsulentutbildning. I pedagogikmomentet fanns naturliga förutsättningar att jobba ämnesövergripande, elevorienterat, problembaserat och med IT som hjälpmedel. Pedagogikmomentet var redan inplanerat i IL1A:s och IL1B:s psykologilektioner under vårterminen. Lennart Nilsson och Lars Sjödin har den ordinarie undervisningen i psykologi i klasserna. Jan Lundström är klassföreståndare i den ena klassen och undervisade där i kommunikation under höstterminen. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3
4 Peter Lagerström blev den fjärde gruppmedlemmen. Han är beteendelärare på IKlinjen och han skulle bidra med linjeövergripande perspektiv. Tyvärr blev Peter sjukskriven i början av 2002 och har därför inte kunnat delta i processen på nära håll. Elevuppgiften En projektbeskrivning formulerades (se bilaga 1) och där framgår innehållet i projektet: Syftet är att eleverna ska få inblick i allmän pedagogik fördjupa sig i några kända pedagogers teorier genomföra en lektion i pedagogens anda TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH METOD Elevstart Projektet för eleverna startade vecka 11 med en gemensam provokativ lektion om pedagogik. Eleverna fick en kort skriftlig presentation av uppgiften som beskrev syfte, uppgift, tidsram och ITiS (se bilaga 2). Vi föreslog att eleverna skulle arbeta tre och tre kring sex pedagoger. Dessa var Montessori, Freire, Piaget, Steiner, Skinner och Bandler/ Grinder. Vi gjorde en kort presentation av varje pedagog för att eleverna dels skulle kunna gå ihop i arbetsgrupperna, dels skulle kunna enas om vilken pedagog som verkade intressant. Givetvis fanns det möjlighet att välja någon annan än dem som vi presenterade, vilket för övrigt ingen gjorde. För att få ytterligare fart på processen lät vi eleverna diskutera kring ett antal påståenden som: till en utbildares främsta uppgifter hör att förhindra att utbildning kommer till stånd det främsta syftet med utbildning är att lära ut väsentliga ting den viktigaste egenskapen hos en lärare är goda ämneskunskaper det är väsentligt att skilja mellan faktautbildning och utbildning som syftar till att påverka attityder och värderingar grupparbete är bättre än föreläsningar det viktigaste momentet i en utbildning är själva undervisningen Det visade sig att eleverna blev oerhört engagerade och genast ville sätta igång med arbetet. Elevernas grupparbete Innan grupparbetet kom igång på allvar höll Lars och Lennart praktiska och teoretiska lektioner för att belysa både pedagogik och inlärningspsykologi. Sedan lades det undersökande arbetet över på eleverna och vi lärare fungerade under några veckor som handledare och inspiratörer. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 4
5 Gruppernas arbete gick nu ut på att samla fakta och kunskap om sitt ämne. Internet användes flitigt, men även mer traditionella metoder som uppslagsverk, facklitteratur, intervjuer och diskussioner utnyttjades. Nästa steg var kreativ problemlösning: Hur skulle pedagogens teorier och idéer tillämpas under en lektion som de själva skulle genomföra? Gruppen kunde välja ett lektionsinnehåll som var lämpligt för att illustrera just den pedagogik de skulle presentera. Här kunde vi som handledare ge dem tips och synvinklar som hjälpte dem framåt. Idéer och engagemang var det ingen brist på, tvärt om kändes det som om grupperna relativt lätt hittade passande lektionsförslag. Så var det dags för redovisningarna, det vill säga en lektion i pedagogens anda. Varje grupp fick 45 minuter på sig att genomföra sin planerade lektion. De skulle också dela ut ett faktablad med en sammanfattning av pedagogens liv och grundtankar. Två redovisningsexempel Ett exempel på redovisning av Steiner och Waldorfpedagogiken: Klassen gick ut och indelades i två grupper. Waldorflärarna började med att berätta en saga för sin grupp. Den handlade om en man som helst av allt önskade sig en stor och fin lantgård med många olika djur. Eleverna fick sedan uppgiften att bygga en sådan gård med hjälp av kottar, stenar, vass och kvistar. När de parvis hade byggt någon typ av anläggning fick varje par berätta om sin lantgård och de djur som fanns där och man resonerade lite om livet på en sådan gård. Nästa övning gick ut på att bygga något i sanden på vår beachvolleybollplan. De flesta byggde olika slags borgar. De fick sedan berätta om borgarna för de andra och diskutera om livet på en medeltida borg. Den sista Waldorfövningen utfördes i en vacker lund med höga björkar som just vecklat ut sina löv. Klassen skulle lyssna på naturens ljud och börja röra sig rytmiskt efter naturens rytm. Lektionen avslutades med att den ansvariga gruppen kort berättade om Waldofpedagogikens grundläggande idéer och om Rudolf Steiner. De delade också ut det faktablad de sammanställt. Ytterligare ett exempel på hur eleverna genomförde den praktiska delen beskrivs nedan. I detta fall arbetade man med Freire som står för en generativ inlärnings- och handlingsmodell som utgår från människans livssituation. Eleverna delades in grupper tre och tre. Därefter fick grupperna fritt associera kring ordet Bosön. Man fick skriva det man kommit fram till på papper som sattes upp på väggen. Materialet klustrades och kategoriserades. De associeringar som kom upp var följande: träningsläger / elitidrott, styrka, avskilt, gemenskap framgång, konferens / kurser, överskattat, idrott / studier, konferensanläggning, människor. Efter detta valde man fritt att arbeta vidare inom något av ovanstående områden. Det blev nya grupperingar kring följande ord som man då fortsatte att associera på. Dessa sattes åter upp på väggen så att alla kunde välja vidare vad man ville fortsätta att diskutera. idrott / studier; bra att kombinera vältränade kroppar likasinnade utbyte lärare/ elever. Överskattat; fler elitaktiva förbättring av anläggningar uppfräschning Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5
6 Konferensanläggning; 50/50 ta del av varandra jämlikhet Människor; alla typer av människor skapa kontakter. Återigen valde man fritt vad man ville associera kring och diskutera, vilket innebar att nya grupper bildades. Uttrycken man valde var: Utbyte elever / lärare; kan bli för personlig kontakt, mycket kunskap utbyts engagerade lärare Förbättring av anläggning; för alla idrotter idrotts-sverige på Bosön kostar pengar tar plats Vältränade kroppar; uthållighet kroppsfixering doping Efter denna session uppmanades alla att skriva ned råd och förslag på åtgärder samt att fundera på och formulera en personlig handlingsplan för att förverkliga det man ville uppnå. gör mer reklam för Bosön ta hjälp av specialförbunden ställ krav kan använda kunskapen om hälsoprofil på arbetet vet att informera om nackdelar och biverkningar med doping ta fram ett program och en gemensam policy för att påverka ungdomar till att få bra självförtroende och att tro på sin förmåga. utvärdera utbildningen kontinuerligt Den personliga planen för att påverka ovanstående fick vi inte ta del av. Den ville eleverna skulle vara just personlig, vilket accepterades av alla. Framtiden får utvisa de konkreta handlingarna. REFLEKTION Elevengagemang När vi samlade klasserna för en introduktion av projektet hade vi svårt att föreställa oss hur det skulle tas emot. Vi hade ju bestämt att det skulle handla om pedagoger och deras syn på inlärning, något som skulle kunna tyckas vara ett ointressant ämne för elever som håller på så mycket med praktisk utövning av idrott som eleverna på Bosön gör. Därför kände det uppfriskande för oss att eleverna tog sig an uppgiften med sådan lust och energi. Den frihet och kreativitet som låg i uppgiften, bidrog säkert till detta, liksom många att såg pedagogernas teorier som användbara verktyg i sin ledarskapsutövning. Ämnesövergripande Projektet är ämnesövergripande på flera olika plan: Framför allt berörs en mängd olika ämnen av detta arbete: förutom pedagogik kan vi nämna kommunikation, psykologi, ledarskap, idrott, svenska, engelska och IT. Ett flertal rent allmänbildande ämnen som raggningstips berördes. De praktiska presentationerna fick olika inriktning genom att vissa grupper valde att visa på motorisk inlärning inom idrott (Skinner), medan andra valde att presentera hur intellektuell inlärning kan ske (Piaget). Andra grupper jobbade med fantasi och kreativitet (Montessori och Waldorf). Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 6
7 Bra arbetslagserfarenhet Trots den relativt korta tid som stått till förfogande finner vi att ett arbetslag kan driva ett sådant här projekt så att det känns meningsfullt, dels genom att vi har olika kompetenser, dels genom att vi kan ge varje elev mer uppmärksamhet än om man skulle genomföra ett liknande projekt som ensam lärare med en klass. Datorisering behövs För att ett projekt ska bli riktigt bra är det önskvärt att eleverna har tillgång till en dator och Internet när helst som de har tid att arbeta med projektet. Detta är idag inte möjligt på Bosön eftersom alla datorer finns samlade i ett rum datasalen. Där används datorerna för IT-undervisning en stor del av arbetsveckan. Detta blev uppenbart när en grupp i projektet ville göra en presentation av sin pedagog i Power Point. Salen var oftast upptagen under dagtid, så man valde därför en annan redovisningsform. UTVÄRDERING Form för projekt Det har varit mycket stimulerande att arbeta tillsammans med lärare som har andra kunskaper och bakgrund än en själv. Vi har kompletterat och lärt av varandra. Stämningen inom arbetslaget har varit öppen och positiv, något som vi också uppfattar beror på elevernas positiva attityd till att gå in i projektet. Vi har hittat en form för att driva ett sådant här projekt, och nästa gång det blir aktuellt kommer vi att finslipa och förbättra metoden ytterligare. Under alla sina år i skolan har eleverna ofta upplevt lärarledda lektioner med mycket genomgångar av föreläsningsmodell. Att de får mer inflytande och mer ansvar leder till mer engagemang och bättre lärande det är helt klart när vi utvärderar det här projektet. Tidsram Några svåra problem har vi inte upplevt under arbetets gång. Skulle vi lyfta fram något som behöver beaktas i framtiden vore det att ge projektet mer tid, så att eleverna får möjlighet att fördjupa sig mer i ämnet. Det hade också varit bra om vi lärare hade haft mer tid att kommentera och utvärdera varje grupps arbete och redovisning. IT-användning När det gäller IT-användningen på Bosön förhåller det sig så att eleverna naturligt i de flesta ämnen gör fördjupningsarbeten och därmed använder datorn ganska flitigt. I det avseendet har projektet inte haft någon större betydelse. Möjligen har de elever som genomfört detta projekt lärt sig att söka kunskaper på nätet på ett effektivare sätt och även blivit mer medvetna ur vilka källor de hämtar informationen. För oss lärare har seminarierna givit oss värdefulla kunskaper i både källkritiskt förhållningssätt och upphovsrättsliga frågor. Dessa kommer vi att ha stor nytta av i Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 7
8 vårt fortsatta arbete. Vi vill också framhålla att vi tack vare ITiS-projektet också lärt oss att hantera en digital kamera och att göra ett bildspel i Power Point. AVSLUTNING Traditionellt har lärare arbetat väldigt individuellt och varje ämne har sysslat med sitt, men det blir allt vanligare att arbeta i lag och att arbeta ämnesövergripande. Vi ser det som en positiv utveckling det gynnar både lärare och elever. Det projekt som vi nu har genomfört har givit mersmak och vi är övertygade om att vi kommer att propagera för och genomföra liknande upplägg på projekt i framtiden, både inom nuvarande arbetslag och i andra konstellationer. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 8
9 BILAGA 2: ELEVERNAS UPPGIFT (ett ITiS-projekt) Syfte Att få inblick i allmän pedagogik och några kända pedagogers specifika teorier och tillämpa dessa i praktiken. Uppgift studera en pedagog per arbetsgrupp ta reda på hans/hennes teorier om inlärning och pedagogisk metod genomför en lektion i pedagogens anda. Lektionsinnehållet är valfritt, men pedagogiken ska vara en tillämpning av pedagogens teorier. En skriftlig rapport ska också lämnas in: arbetsgång och grupprocess (en sida som inlämnas till läraren) sammanfattning av pedagogens grundläggande tankar och om pedagogens liv och person (en till två sidor som lämnas ut till alla elever och till läraren) Tidsram Vecka Gemensam genomgång om allmän pedagogik Vecka Grupparbete med handledning av lärare Vecka Redovisningar Pedagoger Freire Montessori Steiner Piaget Bandler / Grinder Skinner dialektisk, frigörande pedagogik fri, självreglerande pedagogik Waldorfpedagogik, fri, självreglerande pedagogik kognitiv dialogpedagogik neuro-lingvistisk programmering (NLP) beteendepedagogik, inlärningspsykologi Lärare Lars Sjödin, Lennart Nilsson, Jan Lundström.. ITiS IT i skolan ITiS är en statlig satsning på ungdomsskolan, KomVux och folkhögskolan. Syftet är att förbättra möjligheterna för lärare och elever att använda IT som verktyg i undervisningen. ITiS vill också stimulera till ämnesövergripande arbetssätt, som utgår från elevernas idéer och initiativ, och som är problemlösande till sin karaktär. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 9
Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola
Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merProjektmaterial. Härnösands folkhögskola
Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merProjektmaterial. Hellidens folkhögskola
Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till
Läs merKonstverket Air av Curt Asker
Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde
Läs merItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan
Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta
Läs merProjektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola
Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merProjektmaterial. Västanviks folkhögskola
Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia
Läs merProjektmaterial. Bosöns Folkhögskola
Projektmaterial IDROTTSSKADOR Bosöns Folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Stockholm 2002-05-06 Idrottsskador
Läs merITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola
ITiS Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola kultur miljö teknik Arbetslaget i Eskilsby skola Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Tillvägagångssätt...4 Resultat...4 Diskussion...5
Läs merProjektmaterial. ITiS-rapport Fritidsledarlinjen Mullsjö folkhögskola
Projektmaterial ITiS-rapport Fritidsledarlinjen Mullsjö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net ITIS-rapport
Läs merProjektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola
Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net REDOVISA
Läs merProjektmaterial. Skinnskattebergs folkhögskola
Projektmaterial ATT SKRIVA NOTER MED DATORNS HJÄLP Skinnskattebergs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merSmärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande
Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare
Läs merProjektmaterial. Molkoms folkhögskola
Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS
Läs merProjektmaterial. Skinnskattebergs folkhögskola
Projektmaterial POWER POINT - FOLKHÖGSKOLAN PRESENTERAR SIG Skinnskattebergs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merProjektmaterial MIND-MAP. Klarälvdalens folkhögskola
Projektmaterial MIND-MAP Klarälvdalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Mind-map - Ett ITiS-projekt
Läs merProjektmaterial. Molkoms folkhögskola
Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412
Läs merProjektmaterial. KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola
Projektmaterial KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net ITIS-rapport HT-02
Läs merUtvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete
Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare
Läs merProjektmaterial. ABF Södra Lappmarken
Projektmaterial Sammanställning ENKÄTER - INFORMATIONSTEKNOLOGI FÖR ÄLDRE ABF Södra Lappmarken Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 73 11 34 Stockholm 8-412 48 www.resurs.folkbildning.net
Läs merProjektmaterial. PRO folkhögskola
Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas
Läs merNOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN
Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt
Läs merProjektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola
Projektmaterial NÄTTIDNING Dalarö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...3
Läs merPedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Bild 1 1 ta bort. Få in i ny bild om begrepp och definition istället. Jenny Jonasson;
Läs merPBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36
PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ELEVERS INFLYTANDE på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll Läsåret
2014-09-03 Bakgrund Under höstterminen 2013 gjorde Skolinspektionen en tillsyn av Solhemsskolan. Vid tillsynen framkom att Solhemsskolan hade några områden där Skolinspektionen påpekade att verksamheten
Läs merRapport. Folksagor-Lextorpslaget
Rapport Folksagor-Lextorpslaget Bakgrund Vi har arbetat med folksagor under ca 10 veckor. I arbetslaget har vi varit 2 klasser, en åk 6 och en åk 3. Fyra lärare har varit inblandade, 2 klasslärare och
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merEnkät till skolledare
Enkät till skolledare 1. Kommun: 2. Kön: kvinna man 3. Befattning: Jag är Ansvarsområde: (sätt X för de alternativ som stämmer med ditt huvudsakliga ansvarsområde) 4. Jag arbetar på gymnasieskolan med
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merKvalitetsdokument 2016, Grundskola
Kvalitetsdokument 2016, Grundskola Innehållsförteckning 1 Re 336 Fribergaskolan... 3 1.1 Skolans utvecklingsarbete... 3 Kvalitetsdokument 2016, Grundskola 2(6) 1 Re 336 Fribergaskolan 1.1 Skolans utvecklingsarbete
Läs merKursutvärdering. Enkätresultat. 27 har svarat av 32 (84%) Max antal val: 7
Enkätresultat Enkät: Kursutvärdering Status: öppen Datum: 2009-12-08 14:08:39 Grupp: Aktiverade deltagare (H09 Sår och sårbehandling) Besvarad av: 27(32) (84%) Kursutvärdering Utvärdera kursen utifrån
Läs merKvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.
Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Läs merKVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015
KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015 15/11/19 Förutsättningar som i stor utsträckning påverkat resultat 2014/2015 Eleverna har generellt bra kunskaper och är intresserade av
Läs merTALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform
TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter
Läs merLokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015
Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att
Läs mer0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016
0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget innebär för
Läs merVälkommen till Fredrikshovs gymnasium
Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på
Läs merPedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & -påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & -påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Vilken kul grej du valde! Dagordning 18 augusti Knappekulla 08.30-09.30 Teoretisk bakgrund
Läs merFilosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:
LIP Lösningsinriktad pedagogik Lösningsinriktad pedagogik erbjuder ett annorlunda sätt att förhålla sig till barn och till själva inlärningsprocessen. Det är ett förhållningssätt som genomsyras av en tilltro
Läs merBetyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva
Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merStrömslundsskolans ItiS-projekt Vt-2001
Strömslundsskolans ItiS-projekt Vt-2001 Av Eva Bråthen Persson Kajsa Lundberg Kerstin Severinsson Beata Szwoch Ansvarig skolledare Ann-Chatrine W. Samuelsson Handledare Angelica Dahlman Sammanfattning
Läs merProjektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola
Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merStorvretaskolans IT-plan 2017/18
s IT-plan 2017/18 s vision Vi vill att våra elever ska bli kompetenta barn, med förutsättningar att kunna hantera all information som finns i dagens samhälle. Vi vill att de ska ha kunskap om de etiska
Läs merVi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!
Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger
Läs merITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP
ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.
Läs merUTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs merSatsningarna på IT används inte i skolornas undervisning
Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen
Läs merPedagogiska bilder med hjälp av datorn
Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.
Läs merEtt skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares
Läs merHur omsätter vi dessa i verksamheten och i det praktiska arbetet med brukarna?
Vi blir mer säkare och tryggare i arbetet som visar sig gentemot brukarna. Blandningen någorlunda Vi pratar och diskuterar kring den nyunna kunskapen Föreläsningar, semenarium. Att vi är öppna för nya
Läs merNOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN
Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så
Läs merElevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning
Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande
Läs merLed dig själv med visioner
Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling
Läs merMED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN
MED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN FORTBILDNING FÖR PEDAGOGER 2018 Norrtälje Naturcentrum erbjuder fortbildning på Färsna gård i Norrtälje gällande utomhuspedagogik och möjligheterna kring naturen
Läs merNärvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö.
Lathund exempel. ÅTGÄRDSPROGRAM Elevens namn: Personnummer: Datum: Klass: Skola: Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö. Bakgrund: (kan förvaras
Läs merMyndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;
1 (8) Datum: xxxx-xx-xx MYHFS 20xx:xx Dnr: MYH 2017/1098 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; beslutade
Läs merEstetisk verksamhet. Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera...
Estetisk verksamhet Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera... Ämnets syfte och karaktär Utbildningen i ämnet estetisk verksamhet syftar till att utveckla och stimulera
Läs merStoryline och entreprenörskap
Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merStorvretaskolans IT-plan 2013/14
s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i
Läs merEtt Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus
Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen
Läs merFörslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande
Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2014-03-10 Tjänsteskrivelse Vår referens Katarina Falk Katarina.falk@malmo.se Uppföljning av tillsyn av Bellevue gymnasium Ärende 6 Dnr
Läs merEnkät till lärare. 2. Kön: kvinna man. 1. Kommun: Skola: 3. Jag är förskollärare. fritidspedagog. grundskollärare gymnasielärare
Enkät till lärare 1. Kommun: Skola: 2. Kön: kvinna man 3. Jag är förskollärare fritidspedagog grundskollärare gymnasielärare 4. Jag har arbetat inom skola/förskola/fritidshem i 0 5 år 6 10 år mer än 10
Läs merSkolledarkonferens september 2016
Skolledarkonferens 29 30 september 2016 Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund Lise Lotte Johansson Syfte och mål med min föreläsning Syfte: att på ett konkret och verksamhetsnära sätt lyfta
Läs merPedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden
Pedagogisk planering Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden Här nedan får du hjälp att planera ett arbetsområde om staden. Genom att bygga och konstruera på lektionerna arbetar eleverna mot
Läs merTeamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
Läs merKursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN44, Socialt arbete: Handledning inom verksamhetsförlagd utbildning i socialt arbete, 7,5 högskolepoäng Social Work: Supervision in Social Work Field Education, 7.5
Läs merRapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson
Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..
Läs merSant eller falskt en introduktion till källkritik
Sant eller falskt - en introduktion till källkritik Med utgångspunkt i en bild får eleverna undersöka och samtala om att vara källkritiska. Till läraren 1. Titta på bilden 2. Skriv en räknesaga 3. Skriv
Läs merPraktik för musikpedagoger och musiker. Tid för experiment och testning
Praktik för musikpedagoger och musiker Tid för experiment och testning 10 Praktik (utdrag ur Examensstadgan) I yrkeshögskolestudierna ingår praktik, vars minimiomfattning är 30 studiepoäng. Målet för praktiken
Läs merMyndigheten för yrkeshögskolans författningssamling
Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling ISSN 2000-6802 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;
Läs merGrupparbete om PBL Problembaserat Lärande
TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-
Läs merHandlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan
Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin
Läs merPedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare
Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar
Läs merLeda kollegor i förskolan med kompetens, kunskap och mod att leda pedagogisk utveckling
Leda kollegor i förskolan med kompetens, kunskap och mod att leda pedagogisk utveckling Välkommen till vårens viktigaste konferens för dig som leder pedagogisk utveckling STOCKHOLM 3 APRIL u Led genom
Läs merVerksamhets idé. Förskolan Gnistan
0 Verksamhets idé Förskolan Gnistan Ht 2016/Vt 2017 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget
Läs merKollegialt lärande som stöd för planering, genomförande och uppföljning av modersmålsundervisningen. Fjärde tillfället
Kollegialt lärande som stöd för planering, genomförande och uppföljning av modersmålsundervisningen Fjärde tillfället 2018-05-30 Starter VIP 1. Namnge de 3 rikaste personerna i världen just nu. 2. Namnge
Läs merIntegrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor.
Integrerad IKT en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor www.sollentuna.se IKT betyder informations- och kommunikationsteknik. IKT är ett prioriterat utvecklingsområde
Läs merArbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012
Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Bryngelstorpskolans förskoleklass Förskoleklassen har sina två hemvist på Norrgården och Sörgården i Bullerbyn. Bullerbyn ligger längst
Läs merUtvecklingsprofil för studenten under VFT
1 Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Mentorer avgör, i samverkan med studenter
Läs merProjektmaterial. Birka folkhögskola
Projektmaterial PROJEKTNAMN Birka folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...3
Läs merStrategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig
Läs merFullersta rektorsområde
Fullersta rektorsområde Fullersta rektorsområde ligger i Huddinge i ett naturskönt område med närhet till skog, sjöar och idrottsplats. Rektorsområdet har ca 90 personal och ca 580 elever som är uppdelade
Läs merKursen som helhet. 1. Har du nått kursens mål. 2. Hur fungerade startdagen i ditt eget lärande?
UTVÄRDERING Pedagogisk baskurs för handledare i MED924, Göteborg Introduktion: Lärande och handledning i klinisk praktik 1,5 hp Start 28 februari praktikuppgift - uppföljning 28 mars 2017 15/16 deltagare
Läs merBosön Idrottsfolkhögskola - idrottens egen skola. Utbildningar 2014/2015 IDROTTSFOLKHÖGSKOLA EN DEL AV SISU IDROTTSUTBILDARNA
Bosön Idrottsfolkhögskola - idrottens egen skola Utbildningar 2014/2015 IDROTTSFOLKHÖGSKOLA EN DEL AV SISU IDROTTSUTBILDARNA Din karriär inom idrotten börjar nu! Plugga och bo på Bosön - idrottens viktigaste
Läs merInformationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap
Informationshäfte - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap innehållsförteckning SID 3 SID 4 SID 6 SID 9 Inledning Konceptets innehåll Till dig som pedagog Kopplingen till
Läs merUtvärdering av fördjupningskurs i rättssociologi
Bilaga 1 Utvärdering av fördjupningskurs i rättssociologi Kursen gavs för andra gången hösten 2015. Studenterna har gett feedback genom en kursvärdering. Därutöver har det hållits ett kursråd. Studenternas
Läs merProjektmaterial KÄRLSJUKDOMAR. Hampnäs folkhögskola
Projektmaterial HÄLSOPROBLEM, NYINSJUKNADE I HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR Hampnäs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merBedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun
Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen
Läs merKvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola
Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Skolans utvecklingsarbete 1. Hur har ni lyckats med era utvecklingsområden för innevarande läsår? VRS har under läsåret 2015/2016 arbetat med identifierade
Läs merLokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning
Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Ansvarig lärare: Thomas Dahl mail: thomas.hansson-dahl@edu.upplandvasby.se Centralt innehåll Tala, lyssna samtala: Muntliga presentationer
Läs merGrupparbeten i fria och fasta ramar. En jämförelse av förutsättningar, arbetsförlopp och lärarroll
Grupparbeten i fria och fasta ramar En jämförelse av förutsättningar, arbetsförlopp och lärarroll Av Norbert Häubner Johan Lindell 2008 Utgångspunkt Ett vanligt förekommande studiemoment i universitetskurser
Läs merPedagogisk planering Världsreligionerna 9A
Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll
Läs merNorretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan
Norretullskolan 7b Ett försök att använda IT i skolan Hemsida First Class Klasskonferens Scanner Digitalkamera Susanne Dehn Anders Isaksson Niklas Nilsson Lena Tengheden ITiS 7B Norretullskolan Hösten
Läs merUtvecklingsprofil för studenten under VFT
Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Syftet med Utvecklingsprofilen är att: vara
Läs merDeltagarnas utvärdering av 23 saker
Deltagarnas utvärdering av 23 saker 2008-08-19 I sammanställningen har tagits med vad alla skrivit men i de fall där flera personer skrivit samma sak eller ungefär samma sak redovisas detta endast en gång.
Läs merInnehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8
Skolplan Innehållsförteckning Inledning 3 Riktlinjer 4 Kvalitetssäkring 5 Verksamhetsbeskrivning 6 Normer och värden 7 Kunskaper 8 Elevens ansvar och inflytande 11 Skola och hem 12 Övergång och samverkan
Läs mer