Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Transkript

1 Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare Bengt Mellhammar

2 Sammanfattning Under vårterminen år 2002 har en arbetsgrupp med tre lärare och sju studeranden, alla från Vägga Vuxenutbildning i Karlshamn genomfört ett ITiS-projekt för att finna kunskaper om hur tillämpningar, där man kan använda datorns visuella och kommunikativa resurser, kan användas som ett pedagogiskt hjälpmedel i skolarbetet. Arbetet med den tillämpning som har skapats i projektet har ökat allas våra kunskaper inom informations- och kommunikationsteknik och därmed gett oss en öppning för nya användningssätt av IKT i skolan. Resultatet av projektet är en presentation av begreppet smärta samt tre olika smärttillstånds karaktärer. Presentationen kan användas av studerande som en introduktion av smärtbegreppet i lämplig kurs och visas som ett bildspel i Power Point.

3 Innehåll Inledning och bakgrund 1 Syfte 1 Metod och genomförande 1 Diskussion 4 Referenser 5 Bilagor

4 Inledning och bakgrund Informationsteknik i skolan, ITiS är en satsning från regeringen för att öka kunskaper och användningen av IT skolarbetet. Detta är en rapport från ett projekt inom ITiS som kommer att beskriva om hur vi arbetat för att öka våra och de studerades kunskap inom informationsoch kommunikationsteknik och därmed hitta, för oss, nya användningssätt av IKT i skolan. Projektets deltagare bestod av tre lärare, Lotta Holmgren, Karin Svensson, Ove Svensson samt sju stycken vuxenstuderande. Inom lärargruppen fanns det en variation av förkunskaper inom IKT området, en datalärare/vårdlärare med goda förkunskaper och två vårdlärare som behärskade ordbehandlingsprogram, sökning via Internet och hantering. Den studerandegrupp vi arbetade tillsammans med var vuxenstuderande som läser kurser inom omvårdnadsprogrammet på Vägga Vuxenutbildning Karlshamn. Studerandegruppen läste under projektets gång en valbar fördjupningskurs benämnd Sjukvård. Förkunskaperna i datorkunskap var i studerandegruppen mycket skiftande. Alla hade dock baskunskaper om datorn, Windows operativsystem samt ord- och textbehandling. Datorer finns på skolan men de användes mest i samband med datorundervisning samt till att skriva ut de studerandes arbeten på. Syfte Syfte med projektet är att lära oss och de studerande att finna tillämpningar där man kan använda datorns visuella och kommunikativa resurser som ett pedagogiskt hjälpmedel i skolarbetet samt öka allas våra kunskaper om IKT. Den tillämpning som skapas i projektet skall kunna användas praktiskt för att öka förståelsen av valt tema. Metod och genomförande Efter ett flertal träffar och diskussioner enades lärarlaget om att arbeta utifrån temat Smärta. Diskussionerna handlade mycket om hur man skulle begränsa temat, utan att förlora kvalité, utifrån de förutsättningar som gällde: tiden som var avsatt, det pedagogiska värdet, hur man bäst tar tillvara de studerandes förkunskaper och samarbetsfrågor i hela projektgruppen. I kursmålen i kursen Sjukvård framgår det att den studerande skall : - pedagogiskt inspirera och motivera människor till medverka i rehabiliterande åtgärder - förstå kommunikationens betydelse - eleverna skall ha kunskap om symtom och reaktioner - ha kunskap om hur man rapporterar och dokumenterar - ha kunskap om vanligt förekommande teknisk utrustning I kursmålen i kursen Datorkunskap framgår det bl.a. att den studerande skall : - kunna använda programvaror för textbehandling, layout, grafisk presentation - kunna informationssökning med inriktning mot vald studieinriktning - kunna använda flertalet tjänster på internet/intranet och kunna söka och hantera information

5 Lärarlaget utformade en målbeskrivning för temat, vilken presenterades för de studerande (bilaga 1) Den tid vi hade till förfogande till detta projekt var tre timmar vid fem tillfällen. En tidsplanering för projektet gjordes. Första träffen Lärare och studerande träffades i datasalen. Där presenterades temat och diskussion fördes över hur vi skulle samarbeta samt på vilket sätt dator och program skulle användas. Vi enades om att: - söka kunskaper via Internet som komplement till den obligatoriska kurslitteraturen - utforma information som skulle kunna presenteras med hjälp av datorn - presentationen skulle användas som information till de som drabbats av smärttillstånd och som undervisningsmaterial på grundläggande nivå. En på förhand framtagen förteckning över Internetadresser presenterades för elevgruppen. De studerande indelades i tre grupper där det i varje grupp fanns någon studerande som kunde söka via Internet. Sökning om smärta gjordes och de studerande fick utskrifter med sig som hemuppgift att läsa och kritiskt granska källan och dess tillförlitlig. Två av oss lärare hade aldrig använt Power Point tidigare. Vid en kvällsträff med vår ITiShandledare Bengt Mellberg gick vi igenom programmet och dess möjligheter vilket innebar att vi bl.a. fick lära oss om hyperlänkar, vilket innebär att bilder, film och ljud länkas samman i en presentation. Efter denna genomgång gjorde vi i lärargruppen tillsamman ett undervisningsmaterial i Power Point som skulle användas vi nästa träff med studerandegruppen. Andra träffen Studerande och lärare samlas i en lektionssal. Vi lärde oss av förra tillfället att det är olämpligt att ha genomgång i datasalen. Det är lite distraherande att ha datorer framför sig samtidigt som man skall lyssna. Tangentborden ligger så lockande framför en och inbjuder till att trycka på. Att detta gäller även lärare erfor vi vid en ITiS-träff. Arbetspasset inleddes med en lärarledd lektion i smärtfysiologi där den av lärarlaget gjorda Power Point presentationen användes. Därefter diskuterades olika smärttillstånd. De studerande enades om att de gruppvis skulle fördjupa sig inom följande smärttillstånd: - Huvudvärk - Smärta vid gallstensanfall - Reumatisk värk Vi lärare var handledare för var sin grupp. Återsamling i datasal där ny sökning på Internet gjordes och denna gång under handledning av en lärare som visad olika sökvägar. Frågor formulerades utifrån vad är viktigt att kunna om de olika smärttillstånden. Material insamlades för att läsas igenom till nästa gång.

6 Tredje träffen Samling i datasalen där det visades hur Power Point kan användas vid presentation. Grupperna börjar nu sovra bland den insamlade faktamängden och tillsammans skriva ner dem direkt i programmet Power Point. Entusiasmen och aktivitet råder i grupperna. De studerande tycker det är roligt. Livliga diskussioner förs om hur de skall presentera, vilka fakta som är viktiga i sammanhanget samt vilka bilder som är relevanta och som skall få vara med. Även stavning och formulering av texter diskuteras. Eleverna hjälps åt, de turas om med att sitta vid datorn. De som kan mera data lär de som inte kan så mycket. Kompetenshöjningen hos samtliga är påtaglig. Fjärde träffen Åter samling i datorsal och fortsatt arbete vid datorerna. Projektet växer fram och skickligheten i att kunna formulera sig i korta meningar, utan att tappa budskapet, ökar. Nu börjar också diskussioner om lämplig bakgrund, färgsättning och layout i allmänhet. Det visar sig naturligtvis att de olika grupperna har olika åsikter om vad som är mest lämpligt. Inom lärarlaget för vi en diskussion om vi skall propagera för en gemensam layout för hela presentationen eller låta studerandegrupperna bestämma var för sig. Vi valde att låta studerandegrupperna fälla avgörandet och därmed blev det fyra layouter i presentationen (den fjärde delen, inledningen, gjordes av lärargruppen). Femte träffen Presentationerna färdigställs och de olika elevgrupperna presenterar sina arbeten för varandra. Diskussioner följde där både innehållet och utformning av presentationerna fördes. Det framkom att resultatet väl skulle kunna användas som informationsmaterial till tex. vårdpersonal som vi enats om vid första träffen. Det bestämdes att utvärdering av temat skall göras efter det eleverna har avslutat en arbetsplatsförlagd utbildning. Resultatet kommer att bifogas som bilaga p.g.a. tidsbrist (bilaga 2)

7 Diskussion Att IKT varken ersätter lärare, skolböcker eller klassrum är uppenbart. Den skall mer ses som ett komplement tillsammans med andra verktyg för att variera och utveckla undervisningsformerna. Det gäller för lärare/handledare att vara med under arbetets gång och visa på nya möjligheter när användandet av tekniken i praktiken skall nyttjas både som källa och redovisning. De studerandegrupper vi arbetar med består mest av kvinnor som inte är så intresserad av tekniken och användandet av datorn. Det kan vara så att den grupp vi arbetar med inte alltid självklart ser hur datorn kommer in i deras blivande yrkesroll. Datorn kommer dock in i alla sammanhang och oavsett vilken yrkesroll de får och ju fler gånger man tvingas till att använda den desto lättare blir det förhoppningsvis. Men under projektets gång visades det sig att även de som var rädda och osäkra vid datorn när projektet startade efterhand utvecklades och tappade respekten för datorarbete. Detta beror antagligen på att man under arbetets gång får utnyttja sin kreativitet i hur man framställer och resultatet synliggörs. När de studerande får mer makt över studiesituationen och ges delaktighet i utformandet upplever de arbetet mer stimulerande och ROLIGT. Vi har arbetar kollektivt och i projektarbete har vi tagit tillvara på varandras kompetenser och det är också en viktig del att de studerande ser att även de har kunskaper som vi lärare har nytta av. Arbetet bygger mer på kollektivets kompetens än på individens, d.v.s. lära av varandra.

8 Referenser Delegationen för IT i skolan. Studiehandledning för arbetslagen inom ITiS, Utbildningsdepartementet, tredje upplagan, 2000 Eriksson, Elsy, Tomas. Medicinsk vård och specifik omvårdnad, Studentlittertur, Lund, 1997 Skolverket. OP 2000:15, Omvårdnadsprogrammet Programmål, kursplaner, Betygskriterier och kommentarer, 2001 Strömberg, Johan. Sjukvård, Bonnier utbildning, Stockholm, 2001 Särtryck ur Vårdfacket. Tema Smärta, Vårdfacket nr.2,