Innehållsförteckning

Transkript

1 Innehållsförteckning Årsplanering för Projektarbete 100 poäng, läsåret 2005/06 s.2 PA 1201 Projektarbete, 100 poäng s.3 Projektarbetets syfte s.3 Projektarbetets karaktär s.3 Lokal kursplan för Donnergymnasiet, PA 1201 Projektarbete, 100 poäng s.4 Projektarbetets mål s.4 Betygskriterier s.4 Tolkning av kraven för de olika betygskriterierna s.6 Projektarbetets olika delar s.7 Generell modell för projektplan s.8 Generell modell för loggbok s.9 Generell modell för projektrapport s.10 PA 1201 Handledningsavtal s.11 1

2 Årsplanering för Projektarbete 100 poäng, läsåret 2005/06 Utöver denna planering ska det naturligtvis förekomma kontinuerliga handledningsmöten! v 35 Måndag 29 augusti Inlämnade idéskisser delas ut för översyn och revidering Torsdag 1 september Utdelning och genomgång av elevkompendium Eget arbete (färdigställande av idéskiss eller/och projektplan) Inlämning av reviderad idéskiss (senast kl. 15:00!) Fredag 2 september Eleverna får sin interna handledare Eget arbete (färdigställande av projektplan, kontakt med intern och extern handledare mm) v 38 Fredag 23 september Inlämning av projektplan till handledaren v 13 Tisdag 28 mars Slutprodukten skall vara klar v 14 Måndag - tisdag 3-4 april Projektredovisningar Tisdag 4 april Projektavslutning med musik och mingel v 17 Tisdag 25 april Inlämning av projektrapportsutkast till handledaren v.18 Fredag 5 maj Inlämning av den slutgiltiga versionen av projektrapporten till handledaren 2

3 PA1201 Projektarbete, 100 poäng Projektarbetets syfte Projektarbetet syftar till att utveckla förmågan att planera, strukturera och ta ansvar för ett större arbete och ge erfarenhet av att arbeta i projektform. Projektarbetet syftar också till att tillämpa och fördjupa kunskaper inom ett kunskapsområde inom ett program eller en studieinriktning. Projektarbetets karaktär Projektarbetet innebär planering, genomförande och utvärdering av ett arbete. I projektarbetet är arbetsprocessen lika viktig som slutprodukten. Med arbetsprocess menas att eleven skall välja ett kunskapsområde, avgränsa det, formulera ett problem eller ställa en fråga. Dessutom ingår i projektarbetet att eleven undersöker och beskriver vad som krävs för att kunna lösa detta problem eller besvara denna fråga i form av exempelvis arbetsinsats, material och kunskaper. Projektarbetet skall planeras så att det kan slutföras inom den tid som står till förfogande. Projektarbetet är en möjlighet att bli medveten om och reflektera över olika metoder att lösa problem. I projektarbetet följer, diskuterar och bedömer en sakkunnig lärare arbetet i dess olika faser. Denna lärare kan vara elevens handledare. Handledaren kan även vara någon annan än den ansvariga läraren. Till exempel en APU-handledare på ett företag. Projektarbetet sker enskilt eller i grupp inom ramen för ett program eller inom ramen för individens studieinriktning. I gymnasieskolan skall programmålen styra valet av uppgift. Det innebär att uppgiften skall fokusera de kunskapsområden som finns representerade i det aktuella programmet eller den aktuella inriktningen. Arbetet ger därmed tillfälle att befästa och utveckla färdigheter inom ett kunskapsområde som är centralt för utbildningen. Om arbetet sker i grupp kan själva slutprodukten vara programöverskridande, men de enskilda elevernas insatser skall rymmas inom deras respektive programmål. I varje form av projektarbete finns inslag av olika slags kunnande. Att tillverka ett föremål kräver inte bara hantverksmässig skicklighet, utan också kunskaper om material, arbetsmetoder och användare av föremålet. Att utföra en tjänst förutsätter inte enbart praktiskt handlag, utan även kunskaper om tjänstens innehåll och om mottagarna av tjänsten. Att skriva en uppsats kräver inte bara förmågan att analysera och dra slutsatser, utan också förmågan att söka information och formulera sig i text. Projektarbetet kan således anlägga olika perspektiv på ett kunskapsområde, men ett projektarbete består alltid av en process och leder alltid fram till en slutprodukt. Denna slutprodukt kan vara ett konkret föremål, en tjänst, en dansföreställning, en film, en utställning eller dylikt. Ett projektarbete av mer teoretisk karaktär kan bestå i att ställa en fråga, formulera ett problem eller ställa upp antaganden. För att besvara frågan, lösa problemet eller bekräfta antagandena söks, värderas och används information. Denna information kan antingen vara ett resultat av egna undersökningar eller hämtas från publicerade källor utan att för den skull vara en reproduktion. Ett sådant projektarbete kan redovisas som en uppsats eller i annan form, till exempel genom att utnyttja multimedia. Källa: 3

4 PA Projektarbete, 100 poäng Lokal kursplan för Donnergymnasiet Projektarbetets mål Efter att du är klar med kursen Projektarbete ska du kunna välja ett kunskapsområde inom ditt program eller din studieinriktning och inom detta avgränsa en uppgift eller ett problem utforma en projektplan där du redogör för ditt syfte, material, din metod, produkt och tidsplanering och vid behov kunna förändra den hitta och ha fortlöpande kontakt med extern kompetens inom ditt ämnesområde föra loggbok och fortlöpande redovisa och diskutera process och resultat skriftligt och muntligt med handledare inhämta, sovra och bearbeta relevant material välja och följa relevant metod vid behov välja och använda relevanta redskap åstadkomma en slutprodukt som innebär en självständig lösning av den valda uppgiften eller det valda problemet skriva en projektrapport som beskriver, diskuterar och värderar arbetets gång från idé till slutprodukt och redovisning Betygskriterier För att uppnå betyget Godkänd ska du: Planering med hjälp av din handledare välja ett kunskapsområde inom ditt program eller din studieinriktning och inom detta avgränsa en uppgift eller ett problem utforma en projektplan där du redogör för ditt syfte, material, din metod, produkt och tidsplanering och vid behov förändrar den Material och metod föra loggbok och fortlöpande redovisa din process och dina resultat skriftligt och muntligt med din handledare med hjälp av handledare välja och använda material, metod och redskap Genomförande åstadkomma och presentera en slutprodukt som innebär en lösning av den valda uppgiften eller det valda problemet skriva en projektrapport enligt skolans anvisningar För att uppnå betyget Väl godkänd ska du, utöver kriterierna för Godkänd, även: 4

5 Planering självständigt och engagerat välja ett kunskapsområde inom ditt program eller din studieinriktning och inom detta avgränsa en uppgift eller ett problem vara självständig och tydlig i ditt utformande av en projektplan, där ditt syfte, material, din metod, produkt och tidsplanering klart framgår visa på att du förhåller dig kritiskt till projektplanens olika delar Material och metod så tidigt som möjligt under kursens gång bör du hitta och ha kontakt med extern kompetens inom ditt ämnesområde du tar egna initiativ till att föra loggbok och fortlöpande redovisa och diskutera din process och dina resultat skriftligt och muntligt med din handledare du tar tillvara och utvecklar synpunkter från din handledare, såväl intern som extern, och eventuella projektmedlemmar självständigt välja och förhålla dig kritisk till ditt val av material och metod samt relevanta redskap Genomförande visa på skicklighet i utförandet och presentationen av er slutprodukt skriva en projektrapport som beskriver, diskuterar och värderar arbetets gång från idé till slutprodukt och redovisning För att uppnå betyget Mycket väl godkänd ska du, utöver kriterierna för Väl godkänd, även: Planering ta tydliga egna initiativ och visa uppfinningsrikedom och fantasi i formuleringen av problem eller uppgift Material och metod vara mycket självständig och med väl underbyggda argument välja och använda relevant material och metod samt relevanta redskap konsekvent förhålla dig kritisk och reflekterande i din loggbok Genomförande visa på stor skicklighet i utförandet och presentationen av slutprodukten medverka med stor lyhördhet och komma med kreativa förslag inom din projektgrupp för att förbättra och utveckla uppgiften/slutprodukten Tolkning av kraven för de olika betygskriterierna 5

6 Skillnad mellan G och VG Skillnaden mellan G och VG är att du på G-nivån är mer beroende av handledning i de olika stegen i projektet. Detta ska inte tolkas som att du inte kan få VG om du frågar din handledare om råd och stöd. Det innebär bara att du själv måste vara mer aktiv när det gäller att ta fram idéer och komma med förslag. Dessutom ska du sträva efter att upptäcka och lösa problem på egen hand. Om du ingår i en projektgrupp läggs även en del fokus på hur du arbetar i grupp och vilket ansvar du tar. Skillnad mellan VG och MVG Skillnaden mellan VG och MVG är att du måste ta tydliga initiativ. Du måste pröva nya vägar att hantera din problemformulering. Utöver detta ska du också motivera dina val med väl underbyggda argument. Det skall alltså finnas goda skäl till varför du har valt de metoder, material och redskap som du har bestämt dig för. Här är det ännu viktigare hur du agerar i grupp och jobbar för att få slutprodukten till höga höjder. 6

7 Projektarbetets olika delar Idéskiss Projektplan 1. Bakgrund 2. Syfte, mål och problemformulering 3. Genomförande 4. Slutprodukt 5. Form för presentation Tidsplan Tidsplan för ditt projekt utifrån den generella årsplaneringen. Genomförande 1. Utförande av arbetet 2. Kontinuerligt loggboksskrivande 3. Handledningsträffar Projektredovisning 1. Färdigställande av slutprodukten 2. Presentation av slutprodukten Projektrapport med självvärdering av arbetsgång och resultat 1. Framsida 2. Innehållsförteckning 3. Inledning 4. Tillvägagångssätt och genomförande 5. Resultat 6. Sammanfattande slutdiskussion 7. Källförteckning 7

8 Generell modell för projektplan 1. Bakgrund Här resonerar du kring valet av kunskapsområde: Varför just detta område? Vilken del av området väljs ut och varför just denna del? 2. Syfte, mål och problemformulering Här formuleras problemet, uppgiften, frågan eller hypotesen. Syftet svarar på frågan varför projektet skall genomföras. Om projektets syfte är att lösa en uppgift av mer konkret karaktär bör du kunna beskriva ett realistiskt mål för projektet, till exempel hur slutprodukten skall se ut. 3. Genomförande Val av extern kontakt: Lägg lite energi på att finna bra extern kompetens på området, som kan tjäna som stöd och bollplank. Val av metod: Hur skall jag gå tillväga? Vilka olika vägar till målet finns det? Vilka fördelar och nackdelar finns det med de olika vägarna? Val och insamlande av information och material: Vad är det jag behöver veta för att nå målet? Hur får jag tag på den informationen? Finns den på bibliotek, i arkiv eller hos personer? Val av eventuella medarbetare: Klarar jag uppgiften på egen hand? Skulle jag vinna något på att göra den tillsammans med någon eller några andra? I så fall, hur skulle vi kunna dela upp arbetet? Upprättande av arbets- och tidsplan: Förutom en beräkning av hur lång tid de olika momenten i arbetet skall ta, kan här också fastläggas när kontakter med handledare skall äga rum. 4. Slutprodukt Här beskriver du din slutprodukt. Vad skall ditt projekt mynna ut i? Hur kommer slutprodukten att se ut? 5. Form för presentation Du beskriver hur projektresultatet ska presenteras: Utställning? Seminarium? Demonstration? Uppsats? Konsert? 8

9 Generell modell för loggbok Loggboken ligger till grund för de regelbundet återkommande samtalen med din handledare. Den bör därför lämnas in till handledaren i god tid innan varje handledningstillfälle. Loggboken är inte endast en dagbok, utan främst ett verktyg för reflektion. Loggboken ska därför alltid innehålla en beskrivande del och en reflekterande, värderande del. Detta bör varje loggboksanteckning innehålla: Datum Tidsåtgång (mycket roligt att räkna ihop på slutet!) Genomförande beskrivning: Vad har jag (vi) gjort? Vad har hänt? Genomförande reflektion och värdering Varför gjorde jag (vi) så? Hur gick det? Varför? Hur var min egen arbetsinsats? Varför? Om du ingår i en projektgrupp: Vem gör vad? Varför? Hur fungerar vårt samarbete? Vilka svårigheter stöter vi på? Hur löser vi dessa? Förändringar Vilka förändringar har jag gjort (t.ex. syfte, tidsplan, material)? Hur? Varför? Plan för nästa arbetspass Vad ska jag (vi) göra härnäst? När? Varför? Nästa handledningsträff Vad vill jag (vi) ha hjälp med? Vad vill jag diskutera? 9

10 Generell modell för projektrapport I projektrapporten ska du skriva om hur hela projektet har gått, från idé till presentation av en färdig produkt. I stora drag kan man säga att projektrapporten tar upp hur du först tänkte, hur det sedan blev, varför det blev så och dina egna tankar kring din egen insats. Framsida kan du hämta en mall för på FC (Program & kurser, Projektarbete) Innehållsförteckning Inledning Beskriv ursprunglig/t såväl som slutgiltig/t idé, syfte, problemformulering och preciserade frågeställningar. Du bör även diskutera, analysera och värdera dina val. Tillvägagångssätt och genomförande Beskriv dina val av metod, material och ev. redskap samt arbetsgången med hjälp av din loggbok. Du bör även diskutera, analysera och värdera dina val och erfarenheter under arbetets gång. Resultat Beskriv den färdiga produkten, om din produkt är en vetenskaplig uppsats bör du kortfattat redogöra för uppsatsens resultat. Beskriv planering, genomförande och mottagande av din presentation av produkten. Du bör även diskutera, analysera och värdera produkten och presentationen. Sammanfattande slutdiskussion Beskriv och diskutera din egen insats gällande: självständighet och kontakt med handledare och extern kontakt; samarbete i grupp och/eller temagrupp. Beskriv och diskutera också vad du har lärt dig och hur dina resultat kan ligga till grund för fortsatt arbete inom ämnesområdet. Du bör även analysera och värdera din insats och dina lärdomar. Källförteckning kan du hämta en mall för på FC (Program & kurser, Projektarbete) Lay-out Rapporten ska ha en enhetlig utformning av lay-out, styckeindelning och rubriksättning. - Skriv ut på vanligt, vitt A4. - Använd 3 cm marginal runt om, så det finns plats för kommentarer. - Använd typsnitt Times New Roman. - All text ska vara i storleken 12 punkter normal. - Enkelt radavstånd (1,5 radavstånd på utkasten till din handledare). - Skilj varje stycke åt med en blankrad. - Sidnumrering. - Numrera och utforma rubrikerna enligt följande: 6. FÖRSTA RUBRIKNIVÅN: 12 PUNKTER, VERSALER, FETSTIL 1.1 Andra rubriknivån: 12 punkter, gemener, fetstil Tredje rubriknivån: 12 punkter, gemener, kursivt 10

11 PA Handledningsavtal Handledningens funktion Handledningens innehåll Loggbokens roll Elevens och handledarens ansvar Handledning utöver de fasta handledningssamtalen Datum Elevens namnteckning Handledarens namnteckning 11