Redskap för ökad social kompetens och eget lärande för elever på Omvårdnadsprogrammet

Transkript

1 Milnergymnasiet Kristianstad Redskap för ökad social kompetens och eget lärande för elever på Omvårdnadsprogrammet Författare Jessica Johansson Annika Löfgren Christel Bergqvist Staffan Andersson Handledare Jan Persson

2 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Syfte och metod 4 Genomförande 5 Diskussion och slutsats 6 Ämnesintegrerat arbete 6 Studiekort 7 Skattningsskala 7 IT-delen i projektet 7 Elevernas mål 8 Lärarlagets mål 8 Framtiden 9 Källförteckning Bilagor 2

3 Bakgrund Vi är fyra lärare som arbetar tillsammans i ett lärarlag. Vi arbetar på Milnergymnasiet i Kristianstad. Milnergymnasiet är en skola med omvårdnadsprogram, samhällsprogram och hotellprogram. Vi arbetar främst inom omvårdnadsprogrammet. I vårt lärarlag finns både karaktärsämneslärare och kärnämneslärare representerade. Idag arbetar vi gärna ämnesintegrerat och vi ser med vårt ITiS-projekt möjlighet att utveckla flera av våra idéer och metoder. Vi har under vårt arbete med eleverna iakttagit att många elever har svårigheter vad gäller bemötande, beteende och förhållningssätt som skapar problem i deras dagliga studiearbete och för deras kommande yrkesroll. Erinran som förs mot omvårdnadspersonal handlar idag oftast om bristande social kompetens. Samhället förändras kontinuerligt och det är en naturlig process som ställer utbildningsväsendet inför ständigt nya utmaningar. Gårdagens familjeförhållanden skiljer sig också från dagens, vilket påverkar och förändrar skolans funktion och roll. lägg där till att dagens elever går fler år i skolan och att nästan alla fortsätter genom gymnasieskolan. Det innebär att den personliga och sociala utvecklingen i högre grad äger rum i skolan. Skolan har därför en allt större socialiserande uppgift. Det ökar inte bara kraven på vilka kunskaper som eleverna skall lära sig komma, utan också på hur värden och normer integreras i undervisningen. Exempel på kunskaper och värden som skolan enligt läroplanen skall förmedla är: skolan skall främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. (Lpf 94) Likaså står det: Eleverna skall i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra. Skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens. (Lpf 94) 3

4 Syfte och metod Syftet med vårt arbete är att öka elevernas sociala kompetens. Detta vill vi gör genom att prova att nytt arbetssätt. Arbetet är tänkt att löpa under tre år eftersom elevernas utbildning pågår under denna tid. Metoden vi vill prova är att aktivt arbeta med elevernas sociala kompetens genom skattningsskala (bilaga 1) och studiekort (bialaga2). Vårt ITis-projekt är en del av detta arbete. Syftet med Itis-projektet är att göra ett ämnesintegrerat arbete som pågår under fem veckor där eleverna även använder IT som redskap för att öka sin sociala kompetens samtidigt som de når målen i sina kurser. Kurserna som eleverna arbetar med under projektets gång är Svenska A, Medicins grundkurs och Vård- och Omsorgskunskap. För att tydliggöra målen i kurserna utformade vi ett arbetsblad till eleverna (bilaga 3). Tanken är att eleverna skall arbeta med arbetsbladet under fem veckor. Tiden är 15 timmar per vecka. Klassen är uppdelad i självvalda basgrupper om 4 6 elever. Grupperna skall bestå under tre år och varje grupp har en mentor, som är rekryterad ur lärarlaget. Eleverna dokumenterar sin egen studieprocess genom sina studiekort. Under vår förberedelse inför projektet läste vi litteratur i ämnet social kompetens. Eftersom vi upplever att uttrycket social kompetens är ett diffust begrepp har vi konkretisera begreppet enligt följande: (Richardson. R. C and evans, 1997) Självkännedom Kommunikation Ansvarstagande Självhävdelse/känsla Konflikthantering Samarbete Tidsstyrning/organisation Kärlek och omhändertagande/empati och medkänsla 4

5 Lärarlagets mål: - att skapa incitament för bättre social kompetens hos gymnasieelever. - att öka kunskaperna om IT som pedagogiskt hjälpmedel. Elevernas mål: - att skaffa större beredskap att hantera olika sociala situationer såväl i skolan som inför sitt kommande arbetsliv. - att öka kunskaperna om IT. Genomförande Projektet har föregåtts av att eleverna arbetat med hälsa och ohälsa. För att skapa ett socialt sammanhang i ämnet har eleverna intervjuat olika befattningshavare som arbetar med människors hälsa. Intervjufrågorna har utgått från vilka som är de vanligaste ohälsorna i samhället. Eleverna har utgått ifrån en helhetssyn på människan dvs det fysiska, psykiska; sociala och existentiella aspekter på hälsobegreppet. Därefter har eleverna med fantasins hjälp konstruerat familjer och miljöer där det sedan har applicerat de vanligaste ohälsorna utifrån intervjufrågorna. Projektet inleddes med ett rollspel av lärarlaget. Rollspelet visade konsekvenserna av dålig social kompetens i en arbetsgrupp. Elevernas uppgift efter rollspelet var att identifiera och formulera vad de sett. Sammanfattningen av vad eleverna såg blev ovanstående resultat dvs de åtta domänerna. Eleverna studerade därefter aktuella platsannonser ur ett antal dagstidningar för att undersöka om social kompetens efterfrågas. Det visade sig att social kompetens var mycket efterfrågat. Hur man hade formulerat detta i annonserna var lite olika, antingen frågade man efter hela begreppet eller så efterfrågades någon av de åtta domänerna. Vi konstruerade en självbedömningsblankett utifrån de åtta domänerna där eleverna sedan individuellt fick skatta sin sociala kompetens. Under fyra veckor arbetade eleverna aktivt med ohälsoproblematiken med hjälp av arbetsbladet. Vi började med att dela ut elevernas mailkonton. Därefter gick vi igenom 5

6 loggbok, informationssökning på Internet och faktabladets utformning. Vi begränsade elevernas sökning till speciellt anpassande och granskadelänkar. Studiekortet användes under tiden för att hjälpa eleverna att bringa struktur i arbetet. Vi följde elevernas arbetsprocess genom deras individuella dokumentation som de förde i loggbok på datorn. Loggboken mailade eleverna kontinuerligt till respektive mentor och en viss kommunikation och handeldning fördes också härigenom. För övrigt tog grupperna muntlig handledning av enskilda lärare vid behov. Vid några tillfällen tillämpades tvärgruppshandledning då en lärare och en elev från vardera grupp träffades och diskuterade arbetena. Eleverna hade videokameran som arbetsredskap under projektet och digitalkameran användes för att dokumentera redovisningen. Faktakunskaperna inhämtades genom litteratursökning på biblioteket (Opac), kurslitteratur och genom vissa handplockade länkar på datorn. Den femte veckorna avsattes lektionerna till redovisningarna En grupp elever redovisade sitt arbete genom ett rollspel med efterföljande frågestund.. Tre grupper visade videofilm där de själva medverkade i rollspel. Övriga inslag i redovisningarna var färdigproducerad videofilm, demonstrationsmaterial av olika slag, faktaredogörelse med strukturerade diskussionsfrågor. Samtliga elever lämnade in skriftliga arbeten gruppvis med sina individuella studiekort Diskussion och slutsats Syftet med vårt arbete var bl.a. att öka elevernas sociala kompetens. Vi tycker att vi genom vårt inledande rollspel och arbetet med platsannonserna lyckades tydliggöra för eleverna innebörden av begreppet social kompetens. Möjligtvis var detta orsaken till den goda elevmedverkan. Vi tror att elevernas motivation och entusiasm grundar sig på att de redan från starten förstod vikten av sin egen sociala utveckling. Detta tycker vi har genomsyrat hela projektet och det tror vi är en viktig faktor under kommande 2.5 år då detta projekt fortsätter. Ämnesintegrerat arbete Vi tycker att vi har lyckats med att integrera kurserna på ett bra sätt. Vi tror inte att eleverna kan urskilja de olika kurserna i arbetet utan de ser det som en helhet. 6

7 Vi tycker att arbetsbladet varit bra eftersom eleverna hela tiden vetat vad målen är. Det som kunde varit tydligare är målet i Svenska borde varit tryckt på deras arbetsblad. Studiekortet Arbetet med studiekortet har varit till stor hjälp vad gäller att hålla struktur. Eleverna har hela tiden varit medvetna om vägen till målet och har därigenom lättare kunnat reflektera och dokumentera sin egen arbetsprocess. Efter redovisningarna har vi använt studiekortet för att spegla varje elev och därmed ge dem feedback på deras förmåga att ta ansvar. Skattningsskala Skattningsskalan är tänkt att fungera som ett underlag vid mentorssamtal. Vi vill att eleverna vid mentorssamtalet reflekterar över sin sociala kompetens med hjälp av skattningsskalan. Målsättningen med skattningsskalan är att eleverna i samverkan med sin mentor skall kunna lägga upp strategier för sin social utveckling. IT-delen i projektet Det var en god strategi att begränsa elevernas faktasökning på Internet. Det gjorde att arbetet flöt på bra eftersom kunskapsnivån på sökresultatet var adekvat. Vi har haft kontinuerlig kontakt med elevernas arbetsprocess bl.a. genom loggboken, vilket har gett en del nya erfarenheter t ex har vissa elever, som har svårigheter att uttrycka sina tankar verbalt, här kunnat hävda sig. Loggboken har utvecklat många av elevernas förmåga att reflektera och till att formulera abstrakt tänkande. I början hade vi lite problem eftersom alla inte alla hade sina mailkonton. När sedan detta fungerade så var eleverna positiva och glada. de skrev loggbok fyra gånger per vecka. detta fick en konsekvens som vi inte hade tänkt på nämligen den att vi skulle besvara deras loggbok också. Ca 7 stycken elever var som skrev fyra gånger i veckan, det blir en del mail att svara på... Andra svårigheter med tekniken var att vi hade problem med utrustningen. Vår digitalkamera var stulen och våra videokameror var från stenåldern vilket innebar att eleverna fick lite svårt att dokumentera och filma sitt arbete. Resultatet av deras arbete blev dock godkänt. 7

8 Elevernas mål Elevernas mål var att skaffa beredskap att hantera olika sociala situationer i skolan och i yrkeslivet. Detta låter sig dock inte göras på så kort tid. Vi tycker ändå att vi har tagit ett steg framåt mot målet. Eleverna har med hjälp av studiekortet kunna reflektera över sin studiesituation. Skattningsskalan har inte använts så mycket än men vi har vid de utvecklingssamtal som förekommit inlett diskussionen. Vi tycker att de har skattat sig väldigt högt på skalan. Detta tror vi beror på att de har dålig självkännedom men det kan också bero på att de inte riktigt försåt innebörden av de olika domänerna. Eleverna gjorde skattningen hemma tillsammans med sina föräldrar detta kan också ha betydelse för hur de har skattat sig. Vi tror att de kanske inte har samma roll hemma som de har i skola och kommande yrkesliv. Elevernas andra mål var att de skulle få ökade IT-kunskaper. Detta tycker vi de har fått. Vi tycker att alla har lärt sig att söka på ett effektivt sätt. De insåg värdet av att få bra och granskad information snabbt. Vi har också efter projektet sett att eleverna använder sig av kommunikation via mail på ett naturligt sett. Vi ser att de har en vana att kolla av sin mail vilket underlättar all form av information till klassen eller enskilda elever. Lärarlagets mål Lärarlagets mål var att skapa incitament för bättre socialkompetens hos gymnasieelever. Vi tror att vi lyckas med detta på sikt. Vi har skapat redskap som vi redan nu ser kan hjälpa eleverna. Skattningsskalan kan utvecklas och anpassas efter de mål vi vill nå t.ex. i den teoretiska delen av utbildningen såväl som i den praktiska. Via reflekterande samtal med hjälp av skattningsskala och studiekort, tror vi att vi kan hjälpa eleverna vidare med sin utveckling i social kompetens. Lärarlagets andra mål var att öka kunskaperna om IT som pedagogiskt hjälpmedel. Här tycker vi att vi har lärt oss mycket om IT men vi är osäkra på om vi har lärt oss mer om IT som pedagogiskt hjälpmedel. Det som vi har lärt oss är att använda sökvägarna mer effektivt i arbetet med eleverna. Vi tycker också att det här med kommunikationen mellan elever och lärare, via mail, har varit positiv. Vi har fått en snabbare kontakt med vissa elever som i annat fall troligen hade tagit mycket längre tid. Vi kan också se, nu efter att arbetet är slut, att eleverna fortsätter använda Internet och mail på ett positivt sätt i kontakten mellan lärare och elev. Själva har vi utvecklats olika långt beroende på våra förkunskaper inom IT. 8

9 Framtid Vårt arbete med social kompetens har bara börjat. Vi kommer att fortsätta att arbeta efter vår metod med skattningsskala och studiekort. Vi kommer inte att arbeta på riktigt samma sätt eftersom olika kurser kräver olika saker men gemensamt för kurserna kommer att vara att eleverna hela tiden konfronteras med de åtta domänerna och genom dessa skattar sig själva. Vi tror att vi kommer att nå vårt mål med en ökad social kompetens hos eleverna genom att medvetandegör denna process hos eleverna. De vet var målet är och varför vi skall dit...och förhoppningsvis skall detta kunna fortgå livet igenom... Källförteckning Persson. A Social kompetens Studentlitteratur 2002 Utbildningsdepartementet Läroplan för de frivilliga skolformerna Stockholm Utbildningsdepartementet