Arbetsplan för KF Gymnasiet KF Gymnasiet Högbergsgatan 62, STOCKHOLM Tel /81 Fax

Transkript

1 Arbetsplan för KF Gymnasiet KF Gymnasiet Högbergsgatan 62, STOCKHOLM Tel /81 Fax

2 INNEHÅLL Ledardeklaration...3 Vår skola...5 Skolans organisation...8 Lärling & ledarskap..9 Projektarbete...10 Språkutveckling och lärande...11 Språkutveckling och lärande/lärarversion 12 Programplan HP och SP...13 Programplan lärlingsprogrammet...14

3 Ledar- deklaration Människosyn Människan föds nyfiken! Nyfikenhet är en förutsättning för överlevnad och ursprunget till all utveckling. Det är utifrån en vilja att få veta mer som människan i alla tider, under hela sitt liv, har vågat pröva nya och utveckla gamla tankar och beteenden. Oavsett tidsepok, bakgrund och kultur har nyfikenheten varit den gemensamma drivkraften till lärande och utveckling. I ett mångkulturellt samhälle är det både nödvändigt och väsentligt att se olikheter som en tillgång och styrka. Ur mångfalden formas nya tankar, synsätt och möjligheter till lösningar. Utveckling i samverkan med andra ska vara en självklar företeelse där var och en tar ansvar för det gemensamma uppdraget. Samverkan ska upplevas som en styrka och tillsammans med andra ska processen mot målet kännas meningsfull. I den skola som jag leder ska det var självklart, för både medarbetare och elever, att ta initiativ och att vara kreativa. Tillsammans med andra ska det vara stimulerande att lära och glädjen inför det livslånga kunskapandet, ska vara påtaglig. Det gäller även oss som jobbar i skolan. Vi måste visa att det är roligt att vara vuxna och att det är stimulerande att jobba tillsammans med andra. Vi som jobbar i skolan måste våga vara vuxna vuxna som möter och speglar ungdomarna, för att ge dem förebilder inför vuxenlivet. Elevsyn Skolan ska tillvarata och även väcka nyfikenhet eftersom det är den största drivkraften vid all inlärning. Det ska ständigt vara en utmaning att locka fram elevernas nyfikenhet och bibehålla den. Nyfikna elever vill veta mer, elever som vill veta mer lär sig mer och blir aktiva och skolans arbetssätt måste vara elevaktivt. Aktiva elever tar initiativ, initiativrika elever utvecklar sin kreativitet, kreativitet föder glädje, glädje över att kunna förändra och påverka. Den som har känt drivkraften i förmågan att kunna påverka den har upptäckt styrkan i sig själv och den har fått ett ökat självförtroende. Elever med självförtroende har större förmåga till koncentration och inlärning. I den skola som jag leder ska eleverna bemötas med respekt. Respekt för de individer de är och de förmågor de har. Demokratiska arbetsformer, som levandegör såväl rättigheter som skyldigheter, ska vidareutveckla den sociala kompetensen och bl.a. leda till ökad förmåga att hävda sig själv och ta hänsyn till andra. KF Gymnasiet, ht (14)

4 Kunskapssyn Kunskap är målet för skolans verksamhet och organisationen är verktyget. Skolan ska ge kompetens och beredskap för framtidens samhälle och arbetsliv. Därför måste skolan hela tiden vara en del av verkligheten och utvecklas med den. APU, ArbetsPlatsförlagdUtbildning, ska var som en röd tråd genom hela utbildningen liksom learning by doing. De teoretiska kunskaperna ska sättas i ett sammanhang och syftet med dem ska var klara. I integration med varandra ska de olika ämnena i skolan forma en helhet för eleven. Helheten skapar en struktur som gör det möjligt för eleven att sätta in kunskapen i ett större sammanhang. I den skola jag leder vill jag stimulera medarbetarna till att utforma arbetsmetoder som ökar möjligheten till att förstå, synliggör mönster och stärker kunskaperna. I en ständigt pågående kommunikation, tillsammans med medarbetare, elever och omvärld, vill jag forma en skola som förbereder eleverna för framtiden och vuxenlivet både som demokratiska samhällsmedlemmar och kompetenta yrkesutövare. KF Gymnasiet ht 2008 Anne-Catherine Lignell-Zak, rektor KF Gymnasiet, ht (14)

5 Vår skola Tre program bred utbildning inom handel och ekonomi En skola mitt i stan mitt i verkligheten KF Gymnasiet är en modern och framtidsinriktad skola mitt i stan, mitt i verkligheten. Den ger en bred utbildning inom handel och ekonomi i tre specialutformade program, Samhällsvetenskapsprogrammet - ekonomi med inriktning ledarskap, handelsekonomprogramet och lärlingsutbildning inom Coop. Ett av skolans mål är att förena teori och praktik. Skolan har cirka 250 elever i tre årskurser samt cirka 20 anställda. Skolan finns i fräscha lokaler på Högbergsgatan 62, på Södermalm. I huset finns också andra arbetsplatser. Vi följer ordinarie läroplan och kursplaner men vår utbildning syftar också till att eleverna skall få kunskap om och förstå betydelsen av kooperativa idéer och värderingar samt kooperativ handel. Arbetet präglas av ett globalt perspektiv med anknytning till kooperationens internationella kontaktnät. KF Gymnasiet Ett elevaktivt arbetssätt Lärare som följer eleverna under tre år Det pedagogiska arbetet syftar till att göra skolan till en modern arbetsplats, en lärande organisation. Eleverna stimuleras till att söka kunskap och får möjlighet att utveckla sin sociala kompetens. Organisationen och den fysiska miljön är utformade för att stödja den pedagogiska idén. I stället för klasser har skolan tre arbetsenheter, en för varje årskurs. Arbetsenheten omfattar elever och 5-6 lärare i ett arbetslag. Eleverna är indelade i mentorsgrupper och arbetet sker ofta i projekt över ämnes- och programgränserna. Lokalerna består av större och mindre rum och liknar mer ett modernt kontor än en traditionell skola. Syftet med organisationen är att ge förutsättningar för ett elevaktivt arbetssätt med helhet och sammanhang. Både lärare och elever har möjlighet till inflytande och ansvar genom att beslutsrätten över det dagliga arbetet ligger hos arbetsenheterna. Lärare och elever bestämmer t ex över schema, inköp av material och användning av lokalerna. Även elevvården sköts till stor del i arbetsenheterna. Den stora pedagogiska utmaningen vid KF Gymnasiet är att utforma studierna på ett sådant sätt att eleverna är aktiva och känner sig delaktiga. Skolan ska vara en del av verkligheten som eleverna lever i, samtidigt som de når målen i de nationella och lokala styrdokumenten. Vår erfarenhet är att ett aktivt arbetssätt är det mest effektiva vid inlärning och därför är elevaktiva studiesituationer som projekt, APU och UF (Ung Företagsamhet) exempel på viktiga inslag i vår skolas verksamhet. Vår organisation, med lärare och arbetslag som följer eleverna under tre år, har visat sig fungera mycket bra. Elever och lärare har goda möjligheter att lära känna varandra, vilket gynnar elevernas utveckling på flera plan. Gymnasieåren är den period i livet då frigörelsen från föräldrarna sker och då behövs andra vuxna i närheten. Mentorer och andra lärare är mycket viktiga och eleverna uttrycker ofta att något som de uppskattar på vår skola, är att de får respons och blir sedda. KF Gymnasiet, ht (14) Möjligheten för lärarna att göra riktiga bedömningar vid betygssättning ökar, med denna organisation.

6 Arbetslag med olika kompetenser Demokratiska arbetsformer Projektarbete Arbetslag, där lärarna har olika ämneskompetenser, är en styrka för vår verksamhet. Det pedagogiska utvecklingsarbetet blir mer dynamiskt och förutsättningarna för framgångsrika projekt blir så mycket större. För lärarna är möjligheten till ett nära samarbete med en kollega, med en helt annan ämneskunskap, utvecklande i den egna yrkesrollen. Helhetssynen på varje enskild elev blir dessutom bättre och säkerheten vid bedömning och betygsättning ökar. Samverkan är grundbulten i all kooperativ verksamhet och våra elever får genom samverkan lära sig att ta ansvar, inte enbart för sig själva utan även för andra. Vår skolas organisation med bl.a. gruppråd, arbetsenhetsråd, skolråd, elevråd och skolstyrelse, ger våra elever goda möjligheter till att föra fram synpunkter, förslag och att vara med och påverka skolans verksamhet. Dessutom ska kontinuerliga utvärderingar av verksamheten beaktas. Eleverna ska känna att de är delaktiga i beslut som leder till att skolan utvecklas. Om våra elever har fått lära sig, genom demokratiska arbetsformer, att det går att påverka, har vi gett dem ett viktigt redskap för framtiden. På så vis har vi även bidragit till att öka deras framtidstro. Ett centralt inslag i skolans arbetssätt är projektarbete. Det är en metod som väl svarar mot kooperationens grundtankar, eftersom den bygger på samarbete. Arbetssättet speglar dessutom vår pedagogiska grundsyn, nämligen den att lärandet sker i ett socialt sammanhang. Under de år som skolan har funnits till, har projektarbetsformen blivit en naturlig och viktig del av utbildningen. Projekten är alltid ämnesintegrerade vilket ger eleverna en bra bild av hur verkligheten fungerar. Projektarbetsformen innebär aktiv elevmedverkan och möjlighet till påverkan av studierna. Dessutom ger projektarbetsformen goda möjligheter för eleverna att utveckla sin personliga kompetens: initiativ, kreativitet, kritiskt tänkande, samarbetsförmåga och ansvar. Under det sista året arbetar eleverna med ett stort projekt Ung Företagsamhet (UF) De prövar på att starta, driva och lägga ner ett företag med allt vad det innebär. Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) Alla elever på skolan har apu under alla tre åren, inom företrädesvis kooperationen på kontor och i butiker. Genom apu får eleverna även kontakt med arbetslivet. Vår ambition är att KF Gymnasiet ska vara en skola mitt i verkligheten och då är den arbetsplatsförlagda utbildningen ett viktigt inslag i vår verksamhet. Eleverna får en möjlighet att förstå vad skolarbetet leder till, vilket påverkar studierna positivt. APU-perioderna är också en del av det elevaktiva arbetssättet som stimulerar till fortsatt lärande. Nationella undersökningar visar att gymnasieelever efterlyser APU, även på de mer teoretiska programmen. Vår strävan är att ständigt förbättra och utveckla den arbetsplatsförlagda utbildningen. KF Gymnasiet, ht (14)

7 Gemensam inriktning Internationella kontakter Eleverna vid KF Gymnasiet, oavsett programinriktning, läser många kurser gemensamt. Det stimulerar och ökar utvecklingsmöjligheterna för eleverna som har olika kunskaper och styrkor som de kan delge varandra. Detta visas påtagligt i olika samarbetssituationer som projekt och UF. Det leder även till en ökad respekt och förståelse för varandras olikheter. Eleverna vid vår skola ska beredas möjlighet till internationella kontakter. Förutom språkträning är kunskapen om och förståelsen för andra länder, folk och kulturer en nödvändighet inför framtiden. Många av våra elever kommer att studera och/eller arbeta utomlands eller ha täta kontakter med andra länder i sitt framtida yrkesliv. Möjligheten till att genomföra arbetsplatsförlagd utbildning i andra länder, ger eleverna erfarenheter och upplevelser som är av stor betydelse för den egna personlighetsutvecklingen. KF Gymnasiet, ht (14)

8 Skolans organisation Så här arbetar vi KF Gymnasiets skolstyrelse - Rektor med stab Ledningsgrupp Skolråd Kooperativa företag och org Arbetsenhet 1 Elever och lärare åk 1 Arbetsenhet 2 Elever och lärare åk 2 Högskola Samhälle Arbetsenhet 3 Elever och lärare åk 3 Föräldrar Skolan är organiserad i tre arbetsenheter som leds av lärarlag. En lärare i varje arbetsenhet är arbetslagsledare Vårt och syfte ingår med tillsammans detta utvecklingsområde med rektor i skolans är att på ledningsgrupp. ett strukturerat Skolrådet sätt uveckla består av representanter skolans för elever verksamhet och rektor. så att den stämmer överens med KF-koncernens behov och gymnasieskolans mål. Dessutom ska skolans utbildningar utvecklas för att vara KF Gymnasiet, ht (14)

9 Utvecklingsområde Lärling & ledarskap För att öka attraktionskraften på handelsprogrammet och samhällsprogrammet vidareutvecklar vi dessa program med inriktning på ledarskap med start läsåret 2008/2009. Ett helt nytt program startar: lärlingsprogrammet i butik, i samarbete med Coop. Syfte Innehåll Ledarskapsinriktningen ska genomsyra hela utbildningen; en bra ledarskapsinriktning och ett bra lärlingsprogram kommer att vara attraktivt för elever som väljer gymnasieskola. Vi ska bygga upp och utveckla lärlingsprogrammet i samråd med Coop för att skapa ett attraktivt program med hög kvalitet. Utformandet av ett helt nytt program, lärlingsprogrammet, och en ny inriktning mot ledarskap på de två övriga programmen, kommer att vara ett centralt utvecklingsområde för alla på skolan. Ett lärlingsråd kommer att bildas för lärlingsprogrammet, där lärare, elever och representanter från Coop ska finnas med. En utvecklingsgrupp ska startas för ledarskapsinriktningen med lärare på skolan. Gruppen ska arbeta med ledarskapsinriktningen i ett treårsperspektiv samt utforma ledarskapsprojektet i åk 1. Arbetssätt Ledarskapsinriktningen: Tid ska avsättas på studiedagar och pedagogiska forum då personalen arbetar med programutvecklingen mot ledarskap. Kontakt skapas med KF för att hitta föreläsare med ledarskapsinriktning. Lärlingsprogrammet:Vi kommer att genomföra studiebesök på och/eller ta kontakt med skolor som redan arbetar med lärlingsprogram för att hämta information. Då möjlighet till konferenser och kurser inom området erbjuds, ska skolan delta. Lärlingsprogrammet behöver organiseras och planeras i samråd med KF och i kommunikation med handledare ute på praktikplatserna. Uppföljning/ Uppföljning/utveckling kommer att ske kontinuerligt för att ytterligare förbättra utveckling verksamheten. Lärlingsrådet och utvecklingsgruppen för ledarskapsinriktningen ansvarar för att utvärdering och uppföljning görs. Mål Vårt mål är att vid läsårets slut ha genomfört ett bra ledarskapsprojekt samt att eleverna ska ha fått en serie föreläsningar inom ledarskapsområdet. Lärlingsprogrammet ska ha en tydlig struktur och organisation för årskurs ett som överlämnas till nästa årskurs ett. Det ska finnas en strukturerad planering för lärlingsprogrammets andra årskurs vid läsårets slut. KF Gymnasiet, ht (14)

10 Projektarbete Arbetssätt Genom det ämnesövergripande arbetssättet lär sig eleverna se samband mellan ämnen och får därigenom en helhetssyn i sitt lärande. De lär sig att ta egna initiativ och att självständigt ta ansvar för en del av arbetet och utvecklar på så sätt social kompetens. De tränas även i kritiskt tänkande. Projektarbetsformen förbereder eleverna för arbetslivet och för fortsatta studier och ger dem samtidigt insikt i och förståelse för människors olika kompetenser. Med projektarbete avser vi ett problemorienterat arbetssätt med tydliga mål som utgår från elevernas egna erfarenheter och kunskapsnivå. Eleverna arbetar i grupper med projekt som löper över en längre tid (tre-sex veckor) och i vilka flera olika kurser och ämnen ingår. Projektarbete kan även ske tillsammans med företag, företrädesvis kooperativa sådana. Lärare som deltar i projekt ansvarar för att det finns täckning i kursplanerna för målformuleringarna i projektbeskrivningarna. Vårt mål är att minst 50% av elevernas arbetstid ska ägnas åt projektarbete. Eleverna samarbetar under en längre tid i en projektgrupp och tar därvid gemensamt ansvar för att ett projektarbete planeras, genomförs och utvärderas inom den fastställda ramen. Eleverna uppmuntras till ett undersökande arbetssätt. Representanter för eleverna deltar tillsammans med handledarna i planeringen av ett projekt. Inför varje projekt utses nya elevrepresentanter som är med och formulerar projektbeskrivningen. Vi arbetar enlig den metodik som finns formulerad i vår projekthandbok. Ämneskunniga svarar för föreläsningar och resurstillfällen samt examination. Varje projekt utvärderas av elever och lärare. Utvärderingen utformas i samråd med eleverna och kan gälla både den enskilda elevens och gruppens arbete samt projektet som helhet. Utvärderingen kan vara muntlig eller skriftlig. Mål för läsåret 08/09 I projektarbete kommer vi ha fokus på att utveckla vårt arbetssätt inom följande områden: - Gruppindelning utveckla och utvärdera metoder för gruppindelning - Handledning i projekt alla arbetslag ska få vidareutbildning i handledning - Elevengagemang hitta vägar att öka elevers engagemang i projekten, i både planering och genomförande. KF Gymnasiet, ht (14)

11 Språkutveckling Utvecklingsområde och lärande Språket är av grundläggande betydelse för lärandet och en väg till kunskap. Genom språket blir kunskap synlig och hanterbar. Förmågan att reflektera och att förstå omvärlden växer. (Lpf98) Enligt kursplanen i svenska ska eleven ges möjlighet att inse hur det egna lärandet går till samt få möjlighet att använda erfarenheter, tänkande och språkliga färdigheter för sitt kunskapande. Innehåll Arbetssätt Ett språkutvecklande arbetssätt knyter an till de kunskaper eleverna för tillfället har att inhämta. De språkliga förmågorna tala, läsa, skriva och lyssna tränas ständigt genom bearbetning av de texter, talade och skrivna, som eleverna möter. Också genom redovisningar, muntliga och skriftliga, och diskussioner utvecklas språket. Skrivandet som tankeredskap ägnas ett särskilt intresse. Projektarbete ger en utmärkt förutsättning för språkutveckling. Arbetssättet främjar hög elevaktivitet och alla ges möjlighet att komma till tals. De problem och frågeställningar som eleverna arbetar med ska vara verklighetsanknutna. Vi strävar efter att eleverna får olika mottagare för sina arbeten, inte bara lärare och kamrater utan också praktikhandledare och andra uppdragsgivare. Genom loggskrivande och diskussioner får eleverna stora möjligheter att språka om sitt lärande och kunnande. Under de här betingelserna utvecklas både tanke och språk och därmed också personligheten. KF Gymnasiet, ht (14)

12 Utvecklingsområde Språkutveckling och lärande/lärarversion Bakgrund Mål Syfte Innehåll Arbetssätt Omfattning Se föregående sida Vårt mål är att få alla lärare att omfattas av detta utvecklingsområde i sin undervisning. Att utveckla elevernas talade och skrivna språk Att ge elever med särskilda behov ökat stöd Att genom goda undervisningsmetoder ge eleverna större självtillit. Det här läsåret kommer vi att ägna särskilt intresse åt loggboksskrivande det reflekterande samtalet. Vi kommer att ha fokus på dessa arbetsområden under våra pedagogiska fora. Däremellan prövar vi nya insikter och de gamla vi aktualiserat i våra projektgrupper. Språkutvecklingen ska stå i fokus för lärande genom hela skoltiden och i alla ämnen. Det är alla lärares ansvar att så sker. KF Gymnasiet, ht (14)

13 Programplaner HP - SP Handels och Administrationsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Kärnämnen 750 Kärnämnen 750 Projektarbete 100 Projektarbete 100 Gemensamma kurser Gemensamma kurser *Organisation & ledarskap 50 *Organisation & ledarskap 50 *Företagsekonomi A 50 Företagsekonomi A 50 Försäljning & service 50 *Försäljning & service 50 Praktisk marknadsföring A 50 *Praktiskt marknadsföring A 50 Datorkunskap 50 Datorkunskap 50 *Historia A 100 Historia A 100 Rättskunskap 50 Rättskunskap 50 *Småföretagande B 100 Småföretagande B 100 *Engelska B 100 Engelska B 100 Matematik B/Pers. försäljning 50 Matematik B 50 *Kommunikation 50 *Kommunikation 50 *Psykologi A 50 Psykologi A 50 Int.Ekonomi 50 Int.Ekonomi 50 Totalt 800 Totalt 800 Programskiljande kurser Programskiljande kurser Administration A 50 Moderna språk, steg Handel specialisering 200 Moderna språk, steg Inköp & varuhantering 100 Naturkunskap B 100 Affärsutveckling 50 Svenska C (muntl.o.skrift.kom)50 Praktisk marknadsföring B 100 Företagsekonomi B 150 Praktisk marknadsföring C 50 Projekt och företagande 50 Psykologi B 50 Totalt 550 Totalt 600 Individuella val 300 Individuella val 300 Totalt HP Totalt SP poäng individuella val t. ex. Ekonomi Media Pedagogiskt ledarskap Samhällskunskap B Matematik C + D Turism + affärsengelska Konferens och reception Specialidrott Eng C *Handelsprogrammet på KF Gymnasiet är för- *Samhällsvetenskapsprogrammet - ekonomi på KF Gymnasiet stärkt med kurser bl a i ekonomi och ledarskap. är förstärkt med kurser i ledarskap och arbetsplatsförlagd utb. KF Gymnasiet, ht (14)

14 Programplaner Lärlingsprogrammet Kärnämnen Svenska A 100 Svenska B 100 Engelska A 100 Matematik A 100 Naturkunskap A 50 Religion A 50 Samhällskunskap A 100 Historia 50 Estetisk Verksamhet 50 Idrott och Hälsa A 100 Övriga ämnen Datorkunskap 50 Apl Handelnspec. 200 Projektarbete 100 Individuella val 300 Totalt Lärling KF Gymnasiet, ht (14)