SKOLPLAN 11 jan 2008

Transkript

1 SKOLPLAN

2 Skolplan för KF Gymnasiet Kooperativa Förbundets skola för handel och ekonomi KF Gymnasiet erbjuder en bred ekonomisk utbildning med nära koppling mellan teori och praktik. Skolan har ambitionen att vara en pedagogisk föregångare. Skolans profil präglas av de kooperativa idéerna om samverkan och gemensamt ansvar. Genom praktik i arbetslivet får eleverna erfarenhet av den kooperativa verksamheten i Sverige och utomlands. I undervisningen betonas också ett globalt perspektiv med anknytning till kooperationens internationella karaktär. Kooperationens grundtankar om samarbete präglar undervisningen. Verklighetsanknytningen underlättar ett modernt, undersökande arbetssätt. Självständighet och kritiskt tänkande liksom fostran till personliga ställningstaganden betonas. Skolans verksamhetsidé är Gymnasieutbildning på kooperativ grund. Samordning av teori och praktik med betoning på handel och ekonomi. Mål Utöver de allmänna mål och riktlinjer som gäller enligt läroplanen för gymnasieskolan samt programmålen har skolan som mål att eleverna efter genomgången utbildning - ska ha goda kunskaper och färdigheter i ekonomi och handel samt kooperativ verksamhet - förstå betydelsen av kooperativa idéer och värderingar - ha kunskap om kooperationens tillkomst och utveckling samt om den moderna kooperationens verksamhet och internationella samarbete - har förvärvat kunskaper genom ArbetsPlatsförlagd Utbildning, APU Innehåll Skolan erbjuder tre utbildningar: Samhällsvetenskapsprogrammet ekonomi med inriktning ledarskap, Handelsprogrammet ekonomi och Lärlingsutbildning i butik. De två förstnämnda programmen är specialutformade för att utbildningen ska kunna samordnas i största möjliga utsträckning och båda programmen ger grundläggande behörighet till vidare studier vid universitet och högskola. Lärlingsprogrammet bedrivs i direkt samarbete med Coop.

3 Arbetssätt och arbetsformer Den traditionella klassundervisningen ersätts av alternativa pedagogiska metoder. Ett centralt inslag i skolans arbetssätt är den ämnesintregrerade projektarbetsformen. Det är en metod som väl svarar mot kooperationens grundtankar, eftersom den bygger på samarbete och självhjälp i form av eget kunskapssökande. Undervisningen är problemorienterad och utgår från elevernas egna erfarenheter och kunskapsnivå. Eleverna deltar i planeringen av skolarbetet. Genom det arbetssätt som tillämpas i undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla samarbetsförmåga, initiativ och kreativitet, solidaritet och medansvar. Särskild vikt läggs vid elevernas möjlighet till påverkan. Elever och lärare har hela arbetsdagar. Schemat läggs för perioder, som är anpassade efter verksamheten, för att underlätta flexibiliteten. Målsättningen är att eleven ska ha långa sammanhängande arbetspass samt rikligt med tid avsatt för projektarbete och eget arbete. Undervisningen präglas av en helhetssyn på vad eleven behöver ha med sig ut i livet efter skolan. Hög grad av elevaktivitet eftersträvas. Viktigt är att pedagogiken hela tiden utvecklas och förbättras i takt med att omvärlden förändras. De pedagogiska idéerna får inte stagnera utan hela tiden utvärderas och utvecklas i riktning mot skolans verksamhetsmål. Arbetsplatsförlagd utbildning och arbetslivskontakter Utöver den arbetsplatsförlagda utbildningen välkomnar skolan alla uppdrag, från externa uppdragsgivare, som faller inom ramen för undervisningens mål och som praktiskt går att lösa under skoltiden. Därutöver strävar skolan efter att få ett stort utbud av externa föreläsare till skolan. Elevernas inflytande och valmöjligheter En av skolans centrala idéer är elevernas inflytande och delaktighet, som ska genomsyra hela verksamheten: innehåll, arbetssätt, organisation och ledning. Genom projektarbetsformen får eleverna möjlighet att välja stoff och inlärningssätt utifrån sina egna preferenser. Arbetssätt och arbetsformer ska ge eleverna träning i att arbeta på olika sätt, individuellt och i olika grupper. Det är viktigt att lärare och elever planerar och utvärderar tillsammans med utgångspunkt från utbildningens mål. Elevernas inflytande ska också gälla skolans beslutsprocesser. Eleverna ska vara representerade i skolstyrelsen och förvaltningsrådet, vilka är viktiga delar av skolans ledning och de ska ha inflytande över de beslut i arbetsenheterna som avser planering, budget mm. Skolan stödjer och uppmuntrar det elevfackliga arbetet.

4 Dimensionering och organisation Skolan har för närvarande ca 270 elever. Organisationen bygger på att lärare och elever är fördelade i tre arbetsenheter. Varje elev har en mentor som följer eleven under tre år när det gäller utvecklingssamtal, föräldrakontakter o dyl. Arbetsenheterna har stort eget ansvar för bl a planering och resursanvändning. Övrig personal tillhör tillsammans med rektor skolans stab. Styrning och ledning Skolan leds av en rektor som är verksamhetsansvarig under verkställande direktören för Kooperativa Förbundet. Skolan har en skolstyrelse med representanter från KF, KfS, KOOPI och skolans elever och personal. Personaldirektören för KF är ordförande för skolstyrelsen. Stort inflytande för elever och personal ska vara utmärkande för skolan. Ett förvaltningsråd motsvarar den skolkonferens som ska finnas enligt gymnasieförordningen (4 kap, 5-10 ). Liksom i skolkonferensen ska rektor eller den ledamot rektor utser vara ordförande. Representanter för eleverna utgör hälften av övriga ledamöter, lärare och övrig personal den andra hälften. Förvaltningsrådets beslutsbefogenheter bestäms av styrelsen. Bestämmelser för förvaltningsrådet finns i bilaga 1. Arbetsenheterna leds av en arbetslagsledare som tillsammans med rektor ingår i en ledningsgrupp för skolan. Arbetslagsledarna samordnar det pedagogiska arbetet i arbetslagen och innehar sitt uppdrag i tre år. Eleverna ska ha stort inflytande över besluten i arbetsenheterna. Personal För att leva upp till de högt ställda ambitionerna behöver skolan kvalificerad personal: rektor, biträdande rektor, lärare, administrativ personal samt resurser för elevvård. Eftersom den kooperativa praktiken är en del av utbildningen är praktikhandledarna en viktig personalresurs. En strävan är att varje elev har en mentor från kooperationen, som stöd i utbildningen och för kontakterna med arbetslivet. Behöriga, pedagogiskt skickliga gymnasielärare som är ämneskunniga och som arbetar nära eleverna, är en grundförutsättning för skolans höga pedagogiska målsättning. I en så liten skola är det också viktigt att lärarna har en bred kompetens och en vilja och förmåga att samarbeta, både med varandra och med eleverna. Lika angeläget är samarbetet med praktikhandledarna på de kooperativa arbetsplatserna.

5 Lokaler och utrustning Den fysiska miljön är utformad för att underlätta ett aktivt och självständigt arbete. Både elever och personal ska ha ändamålsenliga arbetsplatser för att kunna göra huvuddelen av sitt arbete i skolan. Varje arbetsenhet ska ha tillräcklig teknisk utrustning för det dagliga arbetet och kontinuerlig IT- utbildning, för såväl personal som elever. Varför en egen gymnasieskola? Gymnasieåldern är en tid i en ung människas liv då kamrater betyder som mest. I samspel med andra ungdomar tas de första stegen in i vuxenlivet och behovet av att kommunicera med varandra är stort. Då passar det som bäst att presentera de kooperativa idéerna om samverkan och gemensamt ansvar. Under de tre åren på KF Gymnasiet får varje elev grundläggande kunskaper om kooperativ verksamhet inom olika områden. Den kooperativa affärsformen studeras i förhållande till andra affärsformer. Eleverna får bland annat genom studiebesök och föredrag ta del av nykooperation och, under de årligen återkommande perioderna av arbetsplatsförlagd utbildning, praktisk erfarenhet av konsumentkooperativ verksamhet inom många olika områden. Eleverna får dessutom genom skolans projektinriktade arbetssätt, tillsammans med andra och under demokratiska arbetsformer, praktisera kooperativa grundidéer som samverkan och ansvar. De ämnesintegrerade projekten, som skapas på skolan, stimulerar till fördjupat lärande, förbättrad samverkan och en ökad kunskap om fördelarna av att tillsammans arbeta för att nå ett resultat. Kooperativa Förbundet vill se skolan som en del av den kooperativa helheten. Genom en egen gymnasieskola har KF möjlighet att på ett väl genomtänkt sätt öka ungdomars kunskap om och erfarenhet av kooperation både nationellt och internationellt. De kooperativa grundidéerna om samverkan och ansvar, stämmer väl överens med ett modernt pedagogiskt arbetssätt, präglat av stor elevaktivitet, samarbete och demokratiska arbetsformer. Skolans verklighetsanknutna arbetssätt, med ett stort inslag av praktik inom kooperationen, leder till välutbildade ungdomar, vilka kommer att tillgodose behovet av kompetent arbetskraft samt säkra rekryteringen av framtida ledare inom KFkoncernen.