Handledare: Elisabet Banemark
|
|
- Camilla Danielsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ett ITiS-arbete utfört av: Lydia Hallengren Brita Lavesson Nils-George Olsson Stefan Rydberg Magdalena Åkesson Handledare: Elisabet Banemark
2 Innehållsförteckning Bakgrund Syfte Genomförande Iakttagelser under genomförandet Resultat Diskussion Utvärdering Sammanfattning Avslutning Referenser Bilaga 1. Frågor till eleverna Bilaga 2. Blankett till sökning på Internet Bilaga 3. Blankett till sökning i biblioteket. Bilaga 4. Utvärdering av ITiS - flickor. Bilaga 5. Utvärdering av ITiS pojkar. Bilaga 6. Utvärdering av ITiS flickor och pojkar. 2
3 Bakgrund Vårt ITiS-lag består av fem ma/no-lärare som till och från har använt datorn som arbetsredskap bredvid ordinarie arbetsmetoder. Vår skola är en 6-9-skola med ca 40 % invandrare. Av skolans elever har ca 15 % inte tillgång till datorer hemma. Det är därför viktigt att eleverna ges möjlighet att använda datorerna i skolan. På skolan finns en datasal, men den får inte utnyttjas av eleverna utan ansvarig lärare i salen. Förutom datasalen finns det en dator i varje klassrum samt två datorer i biblioteket. Dessutom finns två elevdatorer tillgängliga i elevernas uppehållsrum. Datorerna i biblioteket är endast till för skolarbete medan datorerna i uppehållsrummet får användas mera fritt. När vi låter eleverna söka information fritt har vi lagt märke till att många elever har en övertro till datorn som informationskälla. Om eleverna själva får välja var de ska söka information väljer de, utan eftertanke, alltid Internet. Några svårigheter som vi märkt att eleverna stöter på när de söker information på Internet är: Att det är tidskrävande att söka information via Internet. Att det är svårt att veta var man ska söka på Internet. Att det blir många träffar om man inte begränsar sökordet. Att det är svårt att veta hur tillförlitlig källan är. Att det är svårt att välja sökmotor. Att det är svårt att välja ut rätt information. Många elever tror att det är mycket lättare att finna information på Internet än med hjälp av ett uppslagsverk. Därför vill vi i vårt ITiS-projekt låta eleverna använda både Internet och uppslagsverk för att söka svar på uppgifter. Vi vill också jämföra tidsåtgången för de två sätten att hitta korrekt information, samt vad eleverna tycker om de båda arbetssätten. Vi vill också att eleverna ska inse att det inte alltid är lättast och snabbast att finna svar på Internet utan ibland går det bättre med ett uppslagsverk och vice versa samt att detta beror på hur frågan ser ut. 3
4 Vi vill under arbetets gång besvara följande frågor: o Vad tycker eleverna om att använda uppslagsverk kontra Internet som informationskälla? o Vilken av de båda informationskällorna är det snabbaste arbetsredskapet? o I vilken av de båda informationskällorna hittar man lättast information? Förändras detta från åk 7 till åk 8? Syfte Syftet med vårt arbete är att ta reda på vilket arbetssätt som är enklast och snabbast för eleverna när det gäller att söka information, samt deras inställning till arbetssätten. Vi vill också uppmärksamma eleverna på vikten av att kritiskt granska faktainnehållets trovärdighet och vad som gäller för copyright. Genomförande Vi har genomfört vår undersökning i fyra olika elevgrupper, två i åk 7 och två i åk 8. Eleverna fick frågeformulär med olika frågor inom natur och vetenskap (se bilaga 1), som de skulle besvara genom att söka svaren både i uppslagsverk och på Internet. Innan vi startade undersökningen fick eleverna en lektion i hur man söker på sökmotorn Google, eftersom vi valt att de skulle söka på denna samt en valfri sökmotor. Dessutom fick de undervisning i källkritik. När eleven fick frågan var den skriven på en speciell blankett (se bilaga 2 och 3), som hade olika utseende beroende på om eleven skulle arbeta med uppslagsverk eller dator. På blanketten skulle eleven fylla i olika saker, bl a tidsåtgång. På bilaga 2 och 3 framgår vad eleverna skulle ange i biblioteket respektive datasalen. Varje elevgrupp fick en lektion i biblioteket för att söka svar på frågorna i uppslagsverk och en lektion i datasalen för att söka svaren på Internet. Vi hade en grupp i biblioteket och en i datasalen åt gången. 4
5 Eleverna skulle på båda ställena mäta hur lång tid det tog att finna svaret och detta gjorde de själva, de arbetade alltså parvis. En tog tiden och en sökte svar. Iakttagelser under genomförandet När eleverna sökte information på Internet kunde vi konstatera att det går snabbare att finna svaret när de har förkunskaper. Den gruppen som hade sökt svaret på frågan i biblioteket tidigare hittade svaret snabbare än de som var i datasalen först och vice versa. Det var alltså så att det gick snabbare att hitta svaret andra lektionstillfället jämfört med första. 1 Att eleverna föredrar att söka på Internet kan man märka på olika sätt. Vi märkte t ex att de var mera entusiastiska inför sin uppgift i datasalen än i biblioteket. Resultat Lösningsfrekvens i åk7: Lösningsfrekvens i procent åk Data Bibl Fråga nr. Vi konstaterar att fråga 1, 3, 9 och 10 skiljer sig åt i lösningsfrekvens i biblioteket respektive Internet. 1 Elever som inte förmår att använda datorn som ett verktyg till kritiskt tänkande har ofta: - ofokuserad och slumpmässig informationssökning - obestämt syfte och mål med datoranvändningen (Anders Jakobsson, Vad påverkar elevers kunskapsutveckling under ett problemlösande arbete i grupp?) 5
6 Lösningsfrekvens i åk 8: Lösningsfrekvens i procent åk Data Bibl Fråga nr. I fråga 3, 6, 9 och 10 kan vi se ett avvikande resultat i lösningsfrekvens. Lösningsfrekvens i åk 7+8: Lösningsfrekvens i procent åk Data Bibl Fråga nr. Här ser vi att frågorna 3, 6, 9 och 10 avviker när det gäller lösningsfrekvens i bibliotek och Internet. 6
7 Tidsåtgång åk 7 Tidsåtgång i min åk Data Bibl Fråga nr. Fråga 3, 4, 5, 9 och 10 har tagit väldigt olika lång tid att hitta svaret på i biblioteket respektive på Internet. Tidsåtgång åk 8: Tidsåtgång i min åk Data Bibl Fråga nr. Vi kan konstatera att det tar olika lång tid att hitta svaret på fråga 6 och 10. 7
8 Tidsåtgång åk 7+8: Tidsåtgång i min åk Data Bibl Fråga nr. Här ser vi att fråga 1, 4, 5, 6 och 10 avviker när det gäller tidsåtgång i det båda medierna. Under varje bild har vi valt ut de frågor som skiljer sig åt när det gäller tidsåtgång och lösningsfrekvens i de båda medierna. Likheter som vi kan konstatera är att lösningsfrekvensen på Internet på fråga 1, 2, 7 och 9 är densamma i de båda årskurserna. I biblioteket fann vi likheter på fråga 4, 7 och 9. Diskussion Innan man börjar söka information på Internet är det viktigt att fundera på om det är lättast att använda Internet eller uppslagsverk som informationskälla, beroende på frågeställningen. I en artikel i KK-stiftelsens skriftserie Med eller utan filter av Stig Roland Rask framgår att Internet är en ovärderlig källa som ständigt förändras vad gäller fakta, intryck, attityder och värderingar. Vi har också gjort liknande iakttagelser som Stig Roland Rask gör i sitt exempel med Estonia. I artikeln ger författaren exemplet att när man söker i NE på Estonia får man det latinska namnet på Estland, men fartygskatastrofen nämns inte alls eftersom NE är skriven före Estonia-katastrofen. Här drar vi en parallell till våra frågor om bit och byte samt GPRS (se bilaga 2 och 3). 8
9 Eleverna har svårt att hitta svaret om det är mycket text på en sida där svaret finns. De orkar eller kan inte skumläsa en text och då ger de upp. Detta gäller både på Internet och i uppslagsverk. Vi märkte också att eleverna har svårt att välja ut vad som är svar och att texten är svår att förstå. Mycket text i en frågeställning leder också till att eleverna får svårt att välja ut sökord när det ska använda Internet. Vi har också konstaterat att det är svårt att ändra sökord om man inte lyckas direkt. Detsamma gäller för biblioteket. Om man inte hittar svaret i den första uppslagsboken så kunde de säga att man inte kan hitta svaret i biblioteket. Dessutom använder de bara uppslagsverk och inte faktaböcker. Vi har ställt frågorna lösryckt och inte i något sammanhang, vilket också försvårar för eleverna. Det hade troligtvis gått bättre om frågan ställts i ett sammanhang. Många elever tycker att det är datorn som letar upp svaret på Internet och att de själva får leta på biblioteket. I själva verket är elevens uppgift densamma och det som upplevts svårt på biblioteket är lika svårt framför datorskärmen. Varje träff på Internet kan ju liknas vid ett band i ett uppslagsverk och det är fortfarande elevens val att välja rätt. Vissa elever har svårt att alfabetiskt söka efter ord i uppslagsverk. För dem underlättar det att skriva sökordet direkt på datorn i en sökmotor, de slipper fundera över alfabetet. Kommentarer kring frågorna: Frågorna är av olika typ. En del är rena faktafrågor, typ Jeopardyfrågor, medan andra är av berättande karaktär. När vi drar följande slutsatser har vi studerat diagrammen för åk Fråga 1: Lösningsfrekvensen är 100 %, men det tar lite lång tid att hitta svaret. En anledning till att det tar lång tid beror på att om man använder ordet dator som sökord så får man väldigt många träffar. Då är det svårt att snabbt välja ut rätt sajt. 9
10 Fråga 2: Lösningsfrekvensen är 100 % och det går snabbt att hitta svaret. Vi blir lite förvånade över detta resultat, men troligtvis är det så att eleverna har en god förförståelse. Fråga 3: Bättre lösningsfrekvens m h a Internet jämfört med biblioteket. När det gäller tidsåtgången är den ungefär samma på de båda ställena. Troligtvis beror lösningsfrekvensen på att det inte är så länge sedan mobiltelefonen blev tillgänglig för allmänt bruk. Uppslagsverken är för gamla. Fråga 4: Hög lösningsfrekvens, men det tog relativt lång tid på Internet. Det gick alltså snabbare i biblioteket. Detta kan bero på att man på Internet hittar svaret i en löpande text och måste läsa igenom denna. På biblioteket är det ett bra uppslagsord. Fråga 5: Lösningsfrekvensen är ca 75 %, dvs ganska hög. Det tog lång tid, speciellt i datasalen. Vi tycker att detta är anmärkningsvärt eftersom de borde vara lättare att hitta svaret på Internet. Fråga 6: Lösningsfrekvensen är betydligt högre på Internet än på biblioteket. Tidsåtgången är högre i biblioteket. Detta måste tyda på att eleverna har lagt ner mer tid på att hitta svaret i biblioteket och att det är betydligt lättare att hitta svaret på Internet. Man kan precisera sökorden där och skriva in flera sökord. Fråga 7: 100 % lösningsfrekvens och kort tidsåtgång. Ett typiskt skolord. Fråga 8: Ganska hög lösningsfrekvens och relativt kort lösningsfrekvens. Det är ingen skillnad på Internet och biblioteket. Gammal känd vetenskapsman som finns både i uppslagsverk och i uppslagsverk. Fråga 9: På biblioteket har ingen lyckats hitta svaret, men på Internet är lösningsfrekvensen 100 %. Det går ganska snabbt att hitta svaret på Internet. Detta beror på att uttrycket GPRS inte går att hitta i uppslagsverk. Fråga 10: Ganska dålig lösningsfrekvens. Tidsmässigt lade eleverna ner mycket tid för att hitta svaret. Detta kan bero på att när man söker på mars få man väldigt många träffar och det är svårt att välja ut rätt sajt. En typisk fråga där man måste vidga sökbegreppet. 10
11 Utvärdering Pojkarna tycker att frågorna var mycket lättare än vad flickorna gör. Det visar sig att pojkarna har betydligt lättare att hitta information både på Internet och biblioteket jämfört med flickorna. Trots detta vill ca 75 % av flickorna använda datorn som kunskapskälla och 100 % av pojkarna. Noggrannare resultat från utvärderingen kan man studera i bilaga 4, 5 och 6. Sammanfattning Vi ställde oss följande frågor innan vi genomförde undersökningen. o Vad tycker eleverna om att använda uppslagsverk kontra Internet som informationskälla? o Vilken av de båda informationskällorna är det snabbaste arbetsredskapet? o I vilken av de båda informationskällorna hittar man lättast information? Förändras detta från åk 7 till åk 8? När det gäller vilket media som är snabbast kan vi konstatera att det inte finns något entydigt svar. Vilket som är snabbast avgörs av frågans karaktär. Hur snabbt och lätt det är att hitta svaret är också beroende av elevens förförståelse. Vi kan konstatera att på frågan om det sker någon förändring från åk 7 till åk 8 har ett års mognad och ökad datorvana gett resultat. Eleverna i åk 8 är snabbare, men lösningsfrekvensen är något bättre i åk 7. Detta kan bero på att man har bättre tålamod i åk 7 och inte ger upp lika snabbt men också att eleverna i åk 8 arbetar mera självständigt. Det framgår tydligt av utvärderingen att eleverna föredrar Internet som kunskapskälla om man jämför med biblioteket. 90 % vill använda Internet och resterande biblioteket. De som vill använda biblioteket är uteslutande flickor. Avslutning En förutsättning för att kunna använda Internet som informationskälla är att det finns fungerande datorer på skolan. Det är också en fördel att ha flera datorer samlade på ett ställe, som i en datasal. 11
12 För att eleverna ska lyckas bättre med att hitta på Internet krävs kunskaper i hur man hanterar de olika sökmotorerna för att få de säkraste träffarna. Man måste också kunna granska materialet kritiskt, dvs ta reda på om källan är trovärdig och om informationen är uppdaterad. Man måste också ha datorvana för att söka på Internet. 15 % av eleverna på vår skola har inte tillgång till dator hemma. Avslutningsvis kan vi konstatera att eleverna inte ger upp lika lätt när de jobbar vid datorn som med böcker. Av utvärderingen framgår det klart och tydligt att eleverna tycker att det är betydligt roligare att använda datorn. 12
13 Referenser Vad påverkar elevers kunskapsutveckling under ett problemlösande arbete i grupp? Av: Anders Jakobsson Med eller utan filter? Av: Stig Roland Rask. 13
14 Bilaga 1 Frågor till eleverna. 1. När kom den första datorn? 2. På vilka sätt förökar sig lavar? 3. Vilket år var den första mobiltelefonen tillgänglig för allmänt bruk? 4. Vad är det för gas som frigörs i blodet när man drabbas av dykarsjuka? 5. Vad är bit och vad är byte? 6. Vad menas med markens bördighet? 7. Vad är etologi? 8. Ericsson hette förr LM Ericsson. Vem var L-M Ericsson? 9. Vad är GPRS? 10. När togs de första proverna på planeten Mars yta och hur gjorde man?
15 Bilaga 2 Blankett till sökning på Internet. Namn: Klass: SVAR: Sökmotor: Sökord: Antal träffar: Google Adress: (där svaret hittades) Tidsåtgång: Vem är ansvarig för sidan och när uppdaterades den?
16 Bilaga 2 Blankett till sökning på Internet. Namn: Klass: SVAR: Sökmotor: Sökord: Antal träffar: Google Adress: (där svaret hittades) Tidsåtgång: Vem är ansvarig för sidan och när uppdaterades den?
17 Bilaga 3 Blankett till sökning i biblioteket. Namn: Klass: SVAR: Uppslagsverk: Band: Sida: Tidsåtgång:
18 Bilaga 4 Pojke Flicka X Utvärdering av ITIS 1. Hur upplevde du frågorna? Lätta 11,1% Lagom svåra 77,8 % Mycket svåra11,1 % Annat 2. Hur tyckte du det var att leta efter svaren på frågorna på biblioteket? Lätt 16,7 % Lagom svårt 22,2 % Mycket svårt 33,3 % Annat: Hittade inte fråga 9. Någon svår och någon lätt fråga. 27, 8 % 3. Hur tyckte du det var att leta efter svaren på frågorna i datasalen? Lätt 44,6 % Lagom svårt 33,3 % Mycket svårt 5,6 % Annat Hittade inte fråga 9. 16,7 % 4. Var / Hur vill du helst söka information? I datasalen 72,2 % I biblioteket 16,7 % Annat Det beror på vad som söks. Nyare saker kanske inte finns på biblioteket och då söker man på datorn. 10,1 %
19 Bilaga 5 Pojke X Flicka Utvärdering av ITIS 1. Hur upplevde du frågorna? Lätta 37,5 % Lagom svåra 62,5 % Mycket svåra Annat 2. Hur tyckte du det var att leta efter svaren på frågorna på biblioteket? Lätt 50 % Lagom svårt 43,8 % Mycket svårt 6,25% Annat 3. Hur tyckte du det var att leta efter svaren på frågorna i datasalen? Lätt 81,25% Lagom svårt 12,5 % Mycket svårt 6,25 % Annat 4. Var / Hur vill du helst söka information? I datasalen 100 % I biblioteket Annat
20 Bilaga 6 Pojke X Flicka X Utvärdering av ITIS 1. Hur upplevde du frågorna? Lätta 24,3 % Lagom svåra 70,1 % Mycket svåra 5,6 % Annat 2. Hur tyckte du det var att leta efter svaren på frågorna på biblioteket? Lätt 33,4 % Lagom svårt 33 % Mycket svårt 19,8 % Annat: Hittade inte fråga 9. Någon svår och någon lätt fråga. 13,8 % 3. Hur tyckte du det var att leta efter svaren på frågorna i datasalen? Lätt 62,9 % Lagom svårt 22,9 % Mycket svårt 5,9 % Annat Hittade inte fråga 9. 8,3 % 4. Var / Hur vill du helst söka information? I datasalen 86,1 % I biblioteket 8,4 % Annat Det beror på vad som söks. Nyare saker kanske inte finns på biblioteket och då söker man på datorn. 5,5 %
Projektmaterial. Härnösands folkhögskola
Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merInformationsso kning och ka llkritik fo r ho gstadiet
Informationsso kning och ka llkritik fo r ho gstadiet Informationssökning Informationssökning är precis vad det låter som, sökandet efter information. De flesta tänker nog när de hör ordet informationssökning
Läs merRapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson
Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..
Läs merProjektmaterial. Molkoms folkhögskola
Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412
Läs merSolgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011
Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla
Läs merProjektmaterial. Birkagårdens folkhögskola
Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merSammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan
117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga
Läs merLathund i informationssökning
Lathund i informationssökning Att söka efter material, bearbeta det samt därefter skriva en rapport eller uppsats är en process i olika faser. Den här lathunden är tänkt att vara en hjälp för dig som behöver
Läs merÖstra skolområdets skolbiblioteksplan
Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör
Läs merGranska skolans webbplats
Granska skolans webbplats Lektionen ger eleverna en grundläggande förståelse för vad traditionell källkritik är och modellen prövas genom att granska skolans webbplats. Till läraren 1. Gör en kritisk läsning
Läs merGranska konspirationer. Lektionen handlar om att använda en källkritisk metod för att granska en konspirationsteori. Granska konspirationer
Lektionen handlar om att använda en källkritisk metod för att granska en konspirationsteori. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Vad innebär det att vara kritisk? 2. Kritik, källkritik
Läs merUtveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation
Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med
Läs merFår jag använda Wikipedia?
Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller
Läs merITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05
ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,
Läs merLärarhandledning. Tidningsskaparna. åk 3 5
Lärarhandledning Tidningsskaparna åk 3 5 Tidningsskaparna I Berättarministeriets program Tidningsskaparna får eleverna inblick i hur en journalistisk process kan se ut och blir medskapare till en tidskrift.
Läs merItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan
Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta
Läs merProjektmaterial. Hellidens folkhögskola
Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till
Läs merUndersök Google. Sida 1 av 9. En digital lektion från
Syftet med lektionen är att prata om Google och göra elever medvetna om att de behöver ställa kritiska frågor kring sina sökningar i Google. Lektionen grundar sig på material som vuxit fram och använts
Läs mer2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN
26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet
Läs merSök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap
Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen
Läs merProjektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola
Projektmaterial DIGITAL PORTFOLIO FÖR DOKUMENTATION OCH PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merSöktips Att hitta det man letar efter
Söktips - Att hitta det man letar efter Med utgångspunkt i en bild är tanken att eleverna på ett kritiskt sätt ska reflektera över sina egna sökningar på nätet. Till läraren 1. Titta på bilden 2. Hur hittar
Läs merPargas biblioteksstig samarbetsavtal mellan skola och bibliotek
Pargas biblioteksstig samarbetsavtal mellan skola och bibliotek Genom ett nära samarbete mellan bibliotek och skola strävar vi till att stöda det mångsidiga arbete som görs inom skolorna för att främja
Läs merProjektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola
Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merUndersök Google. Lektionen handlar om att jämföra och pröva källors tillförlitlighet vid informationssökning på internet.
Lektionen handlar om att jämföra och pröva källors tillförlitlighet vid informationssökning på internet. Lektionsförfattare: Christina Löfving Till läraren 1. Så funkar Google 2. Visste du detta om Google?
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap,
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken uppmärksammas vi på hur vi kan få bättre koll på nätet. Vi får lära oss var allt kommer ifrån och vad vi ha rätt att göra. Vi får även lära oss att man
Läs merSkriv! Hur du enkelt skriver din uppsats
Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd
Läs merEn introduktion till källtillit
En introduktion till källtillit Lektionen ger eleverna en introduktion till att tänka kring källkritik från perspektivet vilka källor vi litar på och varför? Till läraren 1. Vilka källor litar du på? 2.
Läs merIT i skolan. - en studie av hur datorer används i skolan. Dimitrios Niotis
IT i skolan - en studie av hur datorer används i skolan Dimitrios Niotis GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 5p 84:2007 Grundskollärarutbildningen: 1999-2003 Handledare: Pia Lundquist Wanneberg
Läs merDokumentation lärträff BFL 19/2 2014
Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Grupp 1 Vi känner att vi implementerat no hands up och använder oss av det på en för oss lagom nivå. Vid varje nytt möte så går vi igenom föregående mötesinnehåll.
Läs merKristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl
Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två
Läs merAtt söka information (med betoning på Internet)
Att söka information (med betoning på Internet) - en sökguide för distansstuderande 1. Var finns informationen? 2. Hur söker man? Sökstrategier 3. Olika informationskällor, hjälpmedel vid informationssökning
Läs merRapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9
KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9 2014 Monica Andersson, IT-pedagog 2014-06-12 Under mina tre år på skolan så har vi nästan aldrig använt datorn. När
Läs merDiskussionsfrågor Lärarhandledning
Diskussionsfrågor Lärarhandledning Skolpolicy vill uppmuntra diskussioner kring Internet, dataspel och spelberoende. Vi tror att det ökar medvetenheten om nätets faror och fallgropar. Diskussionerna kan
Läs merGranska skolans webbplats. Lektionen ger grundläggande kunskap om de olika delarna i traditionell källkritik. Granska skolans webbplats
Lektionen ger grundläggande kunskap om de olika delarna i traditionell källkritik. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Gör en kritisk läsning 2. En introduktion till den källkritiska
Läs merAtt stödja exekutiva funktioner i praktiken
Specialpedagogik Grundskola åk 1-9 Modul: Inkludering och delaktighet uppmärksamhet, samspel och kommunikation Del 7: Variation i perception och kognitiv förmåga Att stödja exekutiva funktioner i praktiken
Läs merElevers utvärdering av Evolutionstrappan. Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt Antal elever: sex st. Metod.
Elevers utvärdering av Evolutionstrappan Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt : sex st Metod De elever som skulle delta i utvärdering av Evolutionstrappan fick information att ta hem till
Läs merVarför bär de sjalar?
Varför bär de sjalar? ITiS rapport från Skoftebyskolan Arbetslagsbeskrivning Vårt arbetslag består av sju personer: en fritidspedagog, en specialpedagog, fem klasslärare samt 69 barn i år 4-5. Sammanfattning
Läs merHur skriver man en vetenskaplig uppsats?
Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte
Läs merProjektmaterial. NÄTET SOM INFORMATIONSKÄLLA Gotlands läns folkhögskola
Projektmaterial NÄTET SOM INFORMATIONSKÄLLA Gotlands läns folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net GOTLANDS
Läs merResultat Enkät Värnamo kommunbiblioteks service till vuxenstuderande 20061127 20061210 53 svar
Resultat Enkät Värnamo kommunbiblioteks service till vuxenstuderande 20061127 20061210 53 svar 1) Man eller kvinna? 9 män 44 kvinnor 2) a) Typ av utbildning? Kommunal vuxenutbildning 14 st 26,9 % Högskoleutbildning
Läs merDigital kompetens och pedagogisk digital kompetens
Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens 1 EU:s åtta nyckelkompetenser 2 I slutet av 2006 presenterade EU 8 nyckelkompetenser som man ansåg att alla medborgare inom EU behövde för den personliga
Läs merITiS Våren - 2001. Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander
ITiS Våren - 2001 Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Introduktion 3 Bakgrund 3 Mål 4 Genomförande 4 Resultat
Läs merRapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8
KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev
Läs merEtt Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus
Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen
Läs merSkolledarträff nr 3 om IT och ledarskap: Att marknadsföra skolan med hjälp av IT!
Skolledarträff nr 3 om IT och ledarskap: Att marknadsföra skolan med hjälp av IT! Charlotte Berglund 070-5148307 Professionell Utveckling i Sverige AB 4 skolledarträffar! - Leda lärande (skolledare från
Läs merEn introduktion till källtillit. Lektionen är en introduktion till källtillit; vilka källor litar vi på och varför? En introduktion till källtillit
Lektionen är en introduktion till källtillit; vilka källor litar vi på och varför? Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Definera källtillit 2. Vilka källor litar du på? En digital
Läs merDet bästa är att kombinera flera olika metoder och källor. TIPS - för informationssökning på webben!
Sök effektivt 1. Uppslagsböcker - i biblioteket eller på webben 2. Sök böcker direkt på hyllan eller använd ämnesdatabaser - eventuellt också tidningsartiklar 3. Länkbibliotek - kvalitetskontrollerade
Läs merInformationssökning och Källkritik
Informationssökning och Källkritik Anna Lidén Senast uppdaterad: 2009-03-23 Informationsstegen 8. Gör klart ditt arbete. 7. Är du nöjd med det du funnit? Notera var du hittat informationen. Ska finnas
Läs merFramsida På framsidan finns:
Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010
Läs merVerksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek
Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam
Läs merSammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9
Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.
Läs merSandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan
1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens
Läs merKonstverket Air av Curt Asker
Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde
Läs mer+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas
1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:
Läs merVÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson
1 VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000 Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 2 Bakgrund Inom vårt program arbetar vi med elever med särskilda behov. (IV-program). För att vi skall kunna
Läs merChecklista. Hur du enkelt skriver din uppsats
Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick
Läs mer- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning
1(5) - LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 2(5) ALLMÄNT OM KÄLLFÖRTECKNINGAR När du skriver en uppsats eller något annat skolarbete måste du redovisa vilka källor du
Läs merFinns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar
Läs merKällkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10
Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor
Läs merVad är Internet? Innehåll: Inledning Vad är Internet? Om du kan Internetadressen Söka på Internet Länklistor Övningar Repetition
Vad är Internet? Innehåll: Inledning 1 Vad är Internet? 2 Om du kan Internetadressen 3 Söka på Internet 6 Länklistor 9 Övningar 10 Repetition 11 Kortfattad repetition 9 6 Inledning Välkommen till Nyfiken
Läs merYasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium
1 Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Material/Metod 2 Resultat 3 Diskussion 14 Slutsats 15 2 Bakgrund Årskurs 6 elever kommer snart att ställas inför ett
Läs merVarför behöver man vara källkritisk?
Med den här lektionen får du möjlighet att introducera en enkel metod för källkritisk granskning. Christina Löfving har som ansvarig för skolbiblioteket arbetat fram ett material tillsammans med elever
Läs merVälkomna! Närträff 9 februari Samordnareen. nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet
Välkomna! Närträff 9 februari 2017 Samordnareen nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet Dagplanering 9 februari - 17 10.00 Inledning - Dagens planering kort genomgång - Spridning av broschyr
Läs merProjektmaterial. KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola
Projektmaterial KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net ITIS-rapport HT-02
Läs merIT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN
2004 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan Attityder, tillgång och användning IT i skolan 1 Förord 4 Bakgrund 5 2 Undersökningens resultat... 5 Presentation
Läs merHandlingsplan för Harvestadsskolornas fokusbibliotek
Handlingsplan för Harvestadsskolornas fokusbibliotek Inledning Harvestadsskolorna (Harvestadsskolan och Bogestadsskolan) är del av Linköpings kommuns satsning på grundskolans skolbibliotek. Denna satsning
Läs merAlgoritmer: Från kaos till ordning? Bild från Pixabay
Algoritmer: Från kaos till ordning? Bild från Pixabay Centralt innehåll i SO, årskurs 7-9 Lektionen kommer beröra följande centrala innehåll: Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel
Läs merFakta om robotar VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR. Lärarmaterial EVA MOSEGAARD AMDISEN
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken får vi en presentation av robotar. Det finns många olika sorters robotar med olika funktioner och utseende. Det som alla robotar har gemensamt är att
Läs merFörstå ord och begrepp om information och desinformation
Förstå ord och begrepp om information och desinformation Lektionen handlar om att resonera kring begrepp som rör desinformation, åsikter och spridning av falska nyheter. Till läraren 1. Para ihop begrepp
Läs merVar inte en bildtjuv. Lektionen handlar om att öka förståelsen för hur man får använda andras bilder. Var inte en bildtjuv
Lektionen handlar om att öka förståelsen för hur man får använda andras bilder. Lektionsförfattare: Boel Nygren Till läraren 1. Brukar du använda bilder? 2. Lyssna på Farzad Sida 1 av 10 3. Undersök fria
Läs merHur får du använda källor på internet?
Hur får du använda källor på internet? Lektionen handlar om att använda och sprida källor på internet. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Läs merLärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9
Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att
Läs merAnvända Internet. med hjälp av Internet Explorer. Nybörjarguide
Använda Internet med hjälp av Internet Explorer Nybörjarguide Av Carl Ewnert 1 Innehåll: 1. Introduktion 3 2. Utseendet 4 3. Verktygsfältet 4 4. Börja Surfa. 5 5. Att söka på Internet 5 6. Spara en sida
Läs merProjektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola
Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs mer2A och 2B PerOlsskolan nn
2A och 2B PerOlsskolan nn Innehållsförteckning: Inledning...s.2 Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.3 Resultat...s.3 Diskussion...s.4 Litteraturförteckning...s.5 Appendix...
Läs merSkolbiblioteksplan för Skolområde Öst
Skolbiblioteksplan för Skolområde Öst Dokumentansvarig Jon-Isac Svanefjord, skolbibliotekarie Ålidhem och Tomtebo Godkänd av Carina Axroth, biträdande för- och grundskolechef Skolområde Öst Version 1 Dokumentdatum
Läs merKällkritisk tänkande i den digitala världen. Ulf Jämterud
Källkritisk tänkande i den digitala världen Ulf Jämterud 1 Källkritik blir allt viktigare Medaljens baksida Ytinlärning och brist på källkritik 2 (Från Emanuel Karlstens Facebook) Källkritik i skolan 3
Läs merSökexempel Arbetsterapeuter T3
Sökexempel Arbetsterapeuter T3 En repetition om hur man söker i olika databaser och hur man (i bästa fall) kan få ut den aktuella artikeln i fulltext. Som exempel har vi valt en sökning om arbetsterapi
Läs merOur Mobile Planet: Sverige
Our Mobile Planet: Sverige Insikter om den mobila kunden Maj 2012 Detaljerad översikt Smartphones har blivit en oumbärlig del av vår vardag. Smartphones genomslag har ökat till 51% av befolkningen och
Läs merMedverkande: Majlis Agermark klasslärare år 4, Agneta Faremo klasslärare år, Lena Forsmark klasslärare år 3, Mats Järkås klasslärare år 4, Robert
ITISREDOVISNING, Säteriskolan 2000 Medverkande: Majlis Agermark klasslärare år 4, Agneta Faremo klasslärare år, Lena Forsmark klasslärare år 3, Mats Järkås klasslärare år 4, Robert Kjellgren klasslärare
Läs merStorvretaskolans IT-plan 2017/18
s IT-plan 2017/18 s vision Vi vill att våra elever ska bli kompetenta barn, med förutsättningar att kunna hantera all information som finns i dagens samhälle. Vi vill att de ska ha kunskap om de etiska
Läs mer+1 (6) Krusboda skola. Lokal IT plan HT2013 VT2014
+1 (6) Krusboda skola Lokal IT plan HT2013 VT2014 +2 (6) En likvärdig skola IT planen ska garantera alla elever i Tyresö kommun en likvärdig digital kompetens. Elever i behov av särskilt stöd ska garanteras
Läs merSam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium
Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium 1 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Metod och Material...3 Resultat...4 Diskussion...12 Slutsats...14 Källförteckning...15 Processrapport...16 2 Bakgrund Hur
Läs merFÖA110 Informationssökningsövningar facit
FÖA110 Informationssökningsövningar facit Övningar i boksökning 1. Sök någon av böckerna i din kurslitteraturlista i bibliotekets katalog. Tips: Sök på ISBN-numret eller sök på något eller några ord t.ex.
Läs merITiS. ett utvecklings -arbete. Härryda kommun Högadalskolan HT 2000 Handledare: Leena Carlsson. Författare:
Härryda kommun Högadalskolan HT 2000 Handledare: Leena Carlsson ITiS ett utvecklings -arbete Författare: Catarina Abrahamsson Agneta Eliasson Magdalena Nordén Jenny Olofsson 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund
Läs merVar inte en bildtjuv. Till läraren 1. Brukar du använda bilder? 2. Lyssna på Farzad LÄRARINSTRUKTIONER Lektionens syfte
Var inte en bildtjuv Lektionen syftar till att göra eleverna medvetna om begreppet upphovsrätt och vad det betyder för dem när de vill använda sig av andras bilder. Till läraren 1. Brukar du använda bilder?
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Delaktighet
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera
Läs merUndersökning av digital kompetens i årskurs 7-9
Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2015-12-29 Jag har kunnat få fler vänner genom att spela hemma, Att lära mig har blivit lättare och roligare, Jag kan ha
Läs merElevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning
Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande
Läs mer1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?
1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!
Läs merVi vill veta vad du tycker om skolan
Vi vill veta vad du tycker om skolan 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:
Läs merHur viktigt har följande varit för ditt val av gymnasieutbildning?
1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan, gymnasieskolan eller går du inte i skolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt,
Läs merTrollhättan 001122 Skolan i skogen
Trollhättan 001122 Skolan i skogen ITiS-rapport från Skoftebyskolan S Sammanfattning Vårt ITiS-arbetslag består av 63 personer: två elevassistenter, två klasslärare på särskolan och två klasslärare på
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merVem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?
Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare
Läs merProjektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola
Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net REDOVISA
Läs merInformationssökning och bibliotekets resurser Uddevalla Gymnasieskolas bibliotek
Informationssökning och bibliotekets resurser Uddevalla Gymnasieskolas bibliotek INNEHÅLL: ATT BÖRJA SÖKA:... 2 DATABASER MM:... 2-5 NE BIBLIOTEKSKATALOGEN LIBRA.SE ARTIKELSÖK MEDIEARKIVET/RETRIVER ALEX
Läs merIKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se
IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde
Läs merBARN I STADEN MÖTER DJUR
ITiS-rapport BARN I STADEN MÖTER DJUR Bengt Björkqvist Elisabeth Havh Martin Nilsson Eva-Lotta Persson Catrin Svensson Lena Winberg November 2001 1 Innehållsförteckning: Bakgrund s. 3 Aktuell skola. s.
Läs mer