Projektmaterial. NÄTET SOM INFORMATIONSKÄLLA Gotlands läns folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial NÄTET SOM INFORMATIONSKÄLLA Gotlands läns folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 GOTLANDS LÄNS FOLKHÖGSKOLA 2 ItiS-rapport om NÄTET SOM INFORMATIONSKÄLLA INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROJEKTBESKRIVNING... 2 MEDLEMMAR... 2 BAKGRUND... 2 METOD...2 SYFTE... 2 MÅL... 3 UTVÄRDERING... 3 TIDPLAN... 3 GENOMFÖRANDE... 3 UTVÄRDERING... 3 NATURKUNSKAP... 3 ENGELSKA... 4 PSYKOLOGI... 4 SVENSKA... 5 AVSLUTNING OCH SAMMANFATTNING... 6 BILAGA... 7 PROJEKTBESKRIVNING Medlemmar Birgitta Schwartzman Bo Mattson Tommy Sundberg Astrid Andersson Eva Ljungqvist Bakgrund Från att dataundervisningen tidigare varit ett eget ämne har data nu integrerats som ett redskap i den vanliga undervisningen. Genom detta projekt vill vi utveckla en metod för att diagnostisera och utveckla elevernas och våra egna kunskaper, så att datorer och Internet kan användas optimalt. Metod Genom ett gemensamt frågeformulär kartlägger vi elevernas förmåga att finna information på Internet och värdera den. Detta kompletteras med undervisning och övningar i o Sökmetod/sökmotorer o Upphovsrätt o Presentationsteknik Syfte Att genom övningar och diskussion utveckla en metod för att öka elevernas förmåga att söka och värdera information på Internet.

3 GOTLANDS LÄNS FOLKHÖGSKOLA 3 Mål Ökad kunskap i o Sökteknik o Upphovsrätt o Presentationsteknik o Värdering av information Utvärdering Rapportskrivning i maj Tidplan Ca 10 elevtimmar under vårterminen fördelade på olika ämnen. GENOMFÖRANDE Projektet genomfördes i flera olika ämnen. I naturkunskap av Bo Mattsson, i engelska av Birgitta Schwartzmann, i psykologi av Eva Ljungkvist samt i svenska av Astrid Andersson. Tommy Sundberg samordnade projektet och gick in som stöd i vissa lektioner. När projektet var genomfört skrev varje lärare en rapport. Dessa kom sammanlagt att omfatta arton sidor text, som lämnades till Tommy Sundberg. Han hade uppdraget att upprätta en sammanfattande rapport, d.v.s. den handling Ni just nu läser. UTVÄRDERING Naturkunskap I detta ämne arbetade vi med följande frågeställningar: o Hur kan man på bästa sätt utnyttja datorn när de vanliga läromedlen inte räcker till? Bara några år gamla böcker täcker inte in det senaste och de för dagen aktuella frågorna. o Hur ska man få tag på vederhäftig information i etiska frågor som är kontroversiella? o Var hittar man information om de senaste forskningsrönen? Hur ska jag kunna välja ut och värdera information till mitt fördjupningsarbete? För datorvana elever är det naturligt att ge sig ut på nätet och med hjälp av ett nyckelord låta någon sökmotor, t.ex. Alta Vista eller Lycos, söka av nätet. Med det enorma utbud som finns leder detta oftast till ett mycket stort antal träffar, ibland flera hundra. Och hur hanterar man ett sådant resultat? Sökmetoden måste förfinas så att antalet träffar blir rimligt och att innehållet också är det man sökte. Inom arbetsområdet Hjärnan och nervsystemet fick gruppens 13 elever uppgiften att genomföra ett fritt valt enskilt fördjupningsarbete som skulle redovisas muntligt. Förkunskaperna var ca 2 mån studier med läroboken som grund. Fördjupningen inleddes med genomgång av sökmotorn Google.com. Ur en 4 sidor lång artikel om det autonoma nervsystemet listades och förklarades ca 25 nyckelord. Med hjälp av dessa fick var och en skapa olika sökuttryck som provkördes Google. Villkoret var att antalet träffar skulle reduceras till max 10, som bedömdes rimligt att kunna hantera. Här följer ett exempel på hur vi gick tillväga: Sökuttryck: hjärna, stress, utbränd, kortisol (= 14 träff) Av dessa valdes följande för närmre studium Är du utbränd eller bara stressad? (Medical Link) En länk från denna sida gav: Lär känna din stress, del 2 (prima Vi) Från Medical Link valdes också En konstruktiv syn på stress och Stress vår tids folksjukdom av Ann-Marie Dock, läkare vid KS.

4 GOTLANDS LÄNS FOLKHÖGSKOLA 4 Resultat: En bra redovisning av dagsaktuella synpunkter på stress/utbrändhet utan alltför många medicinska förklaringar Efter 3 års studier med god tillgång till datorer måste dessa elever anses ha god datorvana. Uppgiften att ta fram information via nätet kan anses vara en standardmetod som alla elever arbetat med. Sökandet har ofta lett till att man fått alltför många träffar med stora mängder text att orientera sig i. Det har tagit lång tid att gallra fram det man sökt. Ibland har den text man fastnat för blivit ganska slumpmässigt vald för att man inte hunnit eller orkat granska alla träffar. Att medvetet kunna styra sökningen mot en på förhand bestämd träffbild blev för överraskande många elever en aha-upplevelse. Man upplevde att man verkligen hade lärt sig en metod att få fram det man ville. Hur var det med källkritiken? Det vållade inte något större problem att få fram upphovsmannen. Ofta framgick det direkt i texten varifrån den kom. Oftast var det inom detta ämnesområde en institution eller högskola och författarens namn var oftast nämnt Skribenter på denna nivå är själva mycket medvetna om att källkritiken är viktig. Engelska Utgångspunkten har skilt sig från övriga ämnen i projektet genom att fokus legat på att hitta och redovisa artiklar på engelska inom vissa ämnesområden, exempelvis historia, naturvetenskap, konst, litteratur, musik och sport. En deluppgift blev att bestämma kvaliteten på texten. Var artikeln skriven av en engelsman eller amerikan, var den kanske översatt till engelska från ett annat språk? Eleverna uppmanades att gå igenom skolverkets sökskola och sedan försöka hitta nya hemsidor samtidigt som de dokumenterade sökvägarna. Den vanligaste arbetsgången blev att elever först letade efter tidigare inte kända hemsidor. När de hittat ett antal illa skrivna texter återvände de sedan till säkra hemsidor såsom tidningar, tidskrifter och BBC World News. Omtyckt var också Yahoos flik News and media. o o o Positivt ur elevernas synvinkel: intresset för datorer och arbetssättet, utvecklad känsla för kvaliteten i språket. Positivt ur lärarens synvinkel: möjlighet för eleverna att förbättra sin datorkunskap och arbeta utifrån intresse och nivå. Negativt: för lite tid avsatt för gemensam genomgång i grundläggande sökteknik. Psykologi Projektgruppen i psykologi bestod av delar av klass 3 A och 3 B. Sammanlagt var det 14 elever. Då vi gjort vårt fördjupningsarbete i psykologi redan under höstterminen återstod att hitta ett lämpligt område för Itisprojektet inom de delar av kursen som ännu inte var klara. I vår lärobok Psykologi för Gymnasieskolan av Stellan Sjödén hade vi just läst ett ganska kort avsnitt om vittnens minnen och bortträngda och återskapade minnen. Författarens avsikt var att visa hur olika man ser på dessa områden inom psykologin. Jag ansåg det som ett lagom avgränsat och spännande område för att undersöka och se om vi med Internet som informationskälla ytterligare kunde belysa och komplettera bokens bild. Arbetsgång 1. Att läsa den utvalda texten i läroboken och hitta namn och nyckelord att söka på. Den halva grupp som deltog läste igenom texten och vi såg tillsammans på de sökord man fick fram. Det var vittnespsykologi, bortträngda och återskapade minnen, samt inplanterade minnen. Mer än så hann vi inte första gången. 2. Att söka information utifrån sökorden vi fått fram, samt att besvara frågorna på formuläret NÄTET SOM INFORMATIONSKÄLLA (se bilaga). 3. Under fyra lektioner uppdelade på två tillfällen fortsatte arbetet. Det märktes samtidigt att eleverna fått nya färdigheter i att söka på Internet genom arbetet med Itisprojektet i de andra ämnena. Man hittade snabbt både

5 GOTLANDS LÄNS FOLKHÖGSKOLA 5 till skoldatanätet och till folkbildningsnätet, samt använde sig av olika sökmotorer. Avancerad sökning var också något man kände till och använde sig av. 4. Att lämna in frågeformulären NÄTET SOM INFORMATIONSKÄLLA samt läsa igenom de artiklar man funnit för att värdera innehållet och jämföra med läroboken. Av frågeformuläret framkom att man använt sig av sökmotorerna Googles, Spray och Evreka samt folkbildningsnätet och skoldatanätet. Alla som hittade information lyckades också spåra upphovsmännen bakom denna och de fann datum för när uppgifterna skrivits in respektive uppdaterats. Frågeformuläret visade att eleverna hade förmåga att använda nätet som informationskälla genom den undervisning de fått i de andra ämnena. Alla utom en lyckades få flera användbara träffar. Frågan om författare och datum hittade alla svar på, men frågan om författarens budskap hade behövt behandlas innan, för den hade bara förståtts av en av grupperna. Denna grupp fann texten tendentiös och subjektiv och att författaren ville övertyga läsaren om att företeelsen inte fanns. Man drog slutsatsen att det handlade om åsikter, men samtidigt byggde dessa åsikter på fakta från erkänd expertis. Faktauppgifterna motsade varandra kraftigt och det var en förvirrande upptäckt. Att diskutera vad man funnit på nätet och jämföra det med utgångskapitlet i läroboken med hjälp av följande frågor: Jämför vad ni hittat i ämnet, räcker materialet för att ge en allsidig bild, tillför det ni hittat något utöver bokens text samt jämför sökvägar. 5. I grupper om fyra diskuterade man frågorna en stund innan vi samlades i helklass för att jämföra svaren. Det visade sig att man hittat ungefär samma information med några variationer. Man var överens om att bilden man fått var ensidig och att mycket mera material skulle behövas för att ge en allsidig bild av ämnet. Det som Internet ytterligare tillförde var de mer extrema åsikterna som boken utelämnat, bland annat den information som Föräldraföreningen mot falska incestminnen mycket bestämt framförde och just deras åsikter väckte många reaktioner i klassen. Resultat: Att eleverna övat upp sin förmåga att söka information på nätet var uppenbart redan när vi påbörjade psykologidelen av projektet. Det som visade sig svårare än att söka, var att värdera och bedöma det man fann. Ibland var det själva textmassan som var problemet och ibland kunde det vara ett besvärligt språk. Förvirrande var också att det fanns så många experter på det ämne vi valt. Samtidigt var det en upptäckt som gjorde det tydligt hur viktigt det är att se vem som är upphovsman till det man finner och också komma underfund med vad avsikten bakom informationen är. För egen del har jag upplevt det positivt att arbeta lite tätare med en grupp av mina kolleger, men jag har också varit nyfiken på vad den andra Itisgruppen haft för sig och ibland har gräset tyckts grönare på andra sidan och jag har ångrat mitt val av ämne. Svenska Min klass, som hette 3B, bestod av 12 personer i januari 2002 när Itis-projektet började. Jag undervisade dem i svenska B och det var inom detta ämne jag utförde min del av projektet. Jag beslöt att först undersöka mina elevers kunskaper när det gällde att utnyttja Internet som kunskapskälla, för att därefter stegvis ge dem och mig en chans att förbättra kunskaperna om Internet och hur man kan utnyttja detta medium. Eleverna fick som uppgift att ta sig upp på nätet och söka på sitt fördjupningsämne i svenska B. De skulle notera hur de gjorde när de sökte. Denna uppgift skulle ingå i deras redogörelse av sitt fördjupningsarbete, där det ingick en källmaterialdiskussion. 4 huvudfrågor skulle ingå i detta: 1. Vilken sökmotor sökte du först på? 2. Vilket ord alt. vilka ord sökte du på? 3. Om du fick träff, hur många fick du? 4. Hur hanterade du dessa träffar? Svaren blev en smula olika. De flesta eleverna kunde ta sig upp på nätet lätt, men de klarade dåligt av att begränsa sig. Ingen visste hur man skulle begränsa en sökning. Flera var mycket skeptiska till att använda sig av Internet.

6 GOTLANDS LÄNS FOLKHÖGSKOLA 6 Eleverna fick nu undervisning i hur man begränsar en sökning. Genom att använda tecken samt + respektive tecken fann eleverna att deras antal träffar kunde öka eller minska. Detta var en aha-upplevelse för samtliga. Tommy undervisade eleverna om sökmotorer samt gav dem tillgång till folkbildningsnätets databas. Nu skulle eleverna lära sig om upphovsrätt. Detta är en viktig kunskap eftersom vi vill att de skall använda sig av nätet som källa. Eleverna fick besvara följande frågor: Vad betyder ordet upphovsmannarätt? Vad omfattas av upphovsmannarätten? Hur länge gäller upphovsmannarätten? Vid försöken att få svar på första frågan visade det sig att frågeformuläret var felaktigt. Det heter inte upphovsmannarätt utan upphovsrätt. Genom detta fel var det svårt att träffa rätt när de sökte på ord. Många fick inget svar på sitt sökande. Första lärdomen var alltså att man måste ha klart för sig vad man skall söka på och dessutom kunna stava rätt för att ha en chans att finna det man söker på Internet. Det senare är ett stort handikapp för de av eleverna som har stavningssvårigheter. Lärdomen jag och eleverna fick förutom svaren på frågorna var att genom länkar kan man lätt hamna fel och att man måste vara mycket uppmärksam på var man är. Förtjusningen över att finna fakta kan också lätt leda till att det kritiska tänkandet minskar. Detta tror jag är något som måste tränas mycket. Nästa uppgift för eleverna var att nu utnyttja nätet som informationskälla för olika uppgifter. Som ledning för arbetet hade lärarna i arbetslaget utarbetat ett frågeformulär (se bilaga). Trots att eleverna kände till flera olika sökmotorer så nöjde man sig med en eller två. När man fått träffar var det svårt att värdera dessa eftersom man hade ganska svårt att ta reda på vem författaren till artikeln var och vilken avsikt denne hade med den. De flesta ansåg informationen trovärdig trots att en uppenbarligen var reklam. Som källa för ett arbete om sitt ämne såg de flesta Internet som användbar, endast två ansåg sig behöva mer källor. AVSLUTNING OCH SAMMANFATTNING Alla i lärargruppen har tyckt att detta projekt varit mycket givande, även om man inte uppnått alla mål, som sattes när projektet startade. Ett av dem, att eleverna skulle lära mer om presentationsteknik, hann vi inte med. Det har också varit givande att träffa lärare i andra skolformer och besöka olika miljöer. Inte minst kändes det som att upptäcka sin egen skola på nytt när Itismötet var förlagt hos oss på folkhögskolan. När Itis-projektet startade hade de flesta eleverna, trots flera års studier vid skolan, ganska lite kunskaper om hur man på bästa sätt utnyttja den kunskapskälla som Internet är. De hade hitintills mest använt datorerna för ordbehandling, vilket de flesta fått mycket träning på inom många ämnen under de år de gått på skolan. Internet har mest använts för att chatta eller hämta en del information om de fått hemsidan angiven. Dessutom har de flesta haft goda kunskaper om FirstClass och använt Folke (vår motsvarighet till Tjelvar). I dag har de elever som medverkat i projektet ökade kunskaper i o Sökteknik o Upphovsrätt o Värdering av information Vi tycker därför att de övergripande målen med IT i skolan är uppnådda.

7 GOTLANDS LÄNS FOLKHÖGSKOLA 7 BILAGA NÄTET SOM INFORMATIONSKÄLLA Elevuppgifter Hur hittade jag den här hemsidan? Vem står bakom den här informationen/vem är författaren? Hur aktuell är informationen? Går det att hitta något datum? Vad säger/vilket budskap har författaren/talaren? Varför skriver/säger författaren detta? Innehåller informationen fakta eller är den någons åsikter? Överensstämmer faktauppgifterna mellan olika källor? Känns informationen trovärdig? Kan jag använda den i mitt arbete? Övriga kommentarer: