Projektmaterial. INFORMATIONSSÖKNING SOM ARBETSSÄTT Blekinge läns folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial INFORMATIONSSÖKNING SOM ARBETSSÄTT Blekinge läns folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 Projektrapport Blekinge Läns Folkhögskola Informationssökning som arbetssätt Ulrika Berg Inga Ericson Ylva Foglert Annika Hultén Bertil Luckman

3 Innehållsförteckning Inledning... 2 Vår projektidé... 2 Metod... 2 Litteratur vi läst... 2 Vad vi har gjort... 3 Samhällsvetenskapliga kursen... 3 Textilkursen... 5 Vad har vi kommit fram till... 7 Problem som uppstått på vägen... 7 Hur vi ska avsluta projektet... 8 Vad har vi upplevt som positivt med projektet... 8 Framtiden... 8 Sammanfattning... 8 Bilagor... 9

4 Inledning De senaste åren har vi upptäckt att vi måste aktivt använda Internet i vår undervisning. Man kan hitta mycket värdefullt på nätet, men det finns mycket skräp också. I dagens skola tar man ofta för givet att eleverna kan det här med att söka information på Internet, men vi började tvivla på det. Vi bestämde oss för att ta reda på hur duktiga eleverna är på informationssökning och att försöka hitta någon bra informationspedagogik. Liknande projekt har säkert redan genomförts men vi måste göra det utifrån våra perspektiv för att vi ska förstå och lära oss. Vår projektidé Syftet med vårt projekt är att ge oss (mer) kunskap om hur eleverna tänker och arbetar kring informationssökning. ge eleverna förmåga att söka litteratur/texter med Internet som verktyg. ge eleverna förmåga att utvärdera sökresultat. Metod Vi är fyra lärare och en bibliotekarie som har funderat så mycket på informationssökning och elevernas kunskaper och färdigheter i detta att vi beslöt oss för att göra ett gemensamt projekt. Vi beslöt oss för att under en termin försöka lära oss så mycket som möjligt om hur våra elever söker och finner information. Våra elever på folkhögskolan är vuxna och har mycket blandad bakgrund när det gäller att använda ny teknik. Våra elevgrupper är små och vana vid att få mycket hjälp och handledning av lärarna. Vi har valt att låta två klasser delta med oss i projektet. Den ena klassen är en specialkurs med praktisk utbildning i textil. Den andra är en allmän teoretisk samhällsinriktad kurs. Vi har jobbat på olika sätt i de båda klasserna och under rubriken Vad vi har gjort kommer en närmare presentation av hur vi arbetade. Litteratur vi läst Under hela den här projekttiden har vi läst rapporter och artiklar som har inspirerat oss och fört vårt arbete framåt. Informationssökning och lärande, av Louise Limberg m fl, tyckte vi gav oss en mycket intressant forskningsöversikt. Dom kan ju mycket bättre än jag vad menas med informationskompetens? Eva-Maria Flöög har arbetat med informationssökning under många år som gymnasiebibliotekarie i Härryda kommun. Eva-Maria menar att om man vill arbeta på ett undersökande arbetssätt måste man förstå att det krävs informationskompetens både bland lärare och elever. Hon diskuterar kring att informationssökning nästan alltid innebär en process, och hur den kan se ut vidare om vad informationskompetens är. Cecilia Wearns artikel Informationssökning som inlärningsprocess om Carol Kuhlthaus inlärningsteori var mycket intressant. Artikeln har fungerat som en väckarklocka. 2

5 Lena Fritzén, Växjö universitet har i Projektarbetet utmanar gymnasieskolan utvärderat några gymnasieskolor som arbetat med projektarbeten. Fritzén menar att bl a projektarbetet förutsätter god handledning och därmed goda handledare. Hon diskuterar också elevers delaktighet vilket förutsätter ett metakognitivt språk dvs ett språk för lärande om sitt eget lärande. Börje Björkman, historiker vid Växjö Universitet har skrivit en artikel Källkritik på Internet? Ska det va nödvändigt? om vikten av källkritik på Internet. Artikeln var publicerad i Historielärarnas Förenings årsskrift 1996/97, men är fortfarande aktuell eftersom detta är ett eftersatt område. Artikeln Källkritik på nätet en handledning är skriven av Mathias Jansson som är bibliotekarie på Konsthögskolan i Malmö. Den är mycket välskriven och tar upp många olika aspekter på området. I artikeln finns mycket matnyttigt utöver det som annars är standard i alla artiklar som behandlar källkritik på nätet. Artikeln Learning by searching av Bodil Jönsson är en av ITiS-artiklarna. Här presenteras fördelarna med sökpedagogiken på ett flertal sätt. Artikeln är positiv till den nya pedagogiken där man använder sökologi och eleverna arbetar aktivt, istället för att läraren korvstoppar eleverna med fakta. En iakttagelse man kan göra när det gäller artiklar om källkritik på Internet är att det blivit en rundgång på nätet. Detta är alltid viktigt att vara kritisk mot. När det blivit rundgång innebär det att flera som skrivit om ämnet har använt sig av varandra. Det tillförs inget nytt utan fler och fler sidor dyker upp som använt sig av sidorna som redan fanns som källor, men eftersom sidan är ny finns det risk att den som inte sökt efter många sidor om ämnet märker detta och tror att den sidan skulle vara bättre än någon av de andra. Det finns alltså relativt många sidor på nätet om källkritik på Internet men det finns trots det väldigt lite nytt och nästan ingen variation mellan sidorna. Vad vi har gjort Samhällsvetenskapliga kursen Med den samhällsvetenskapliga kursen har vi från historie-, svensk- och samhällskunskapstimmarna avsatt tid så att vi tillsammans med klassen har kunnat utnyttja två lektionstimmar (80 min) i veckan. Nedan kommer vi att presentera vad vi gjort på lektionerna tillsammans med klassen. På lektionerna under de två första veckorna under projektet fick eleverna söka helt förutsättningslöst utan instruktioner. Eleverna skulle skriva ner hur de hade sökt. Vi gav dem ord/begrepp som de fick i uppgift att söka information om. (Bilaga 1 och 2.) Vid det tredje tillfället höll Annika en kort föreläsning om vad en söktjänst, sökmotor är och hur Altavista är upplagt och hur deras motor arbetar. Annika jämförde Altavista i viss mån med Google. Termer som spamming, metadata behandlades. Direkt sökteknik, citattecken, trunkering togs upp. Pdf-filer gick vi också igenom. 3

6 Vid det fjärde tillfället höll Annika en kort föreläsning om vikten av att formulera sina frågor och till det formulera bra sökord för att kunna avgränsa sin sökning till just det man är ute efter för gör man detta tidigt i sin process blir det mycket enklare under resten av processen. Hon repeterade vad en söktjänst gör och hur lite den egentligen hittar av det som finns på nätet. Hon gick igenom skillnaderna mellan ämneskataloger och söktjänster och betonade att inte ett svar är rätt, utan att man måste leta och prova, göra fel och testa igen. I datasalen testade vi två ämneskataloger, Mölndals stadsbibliotek och Skolverkets länkskafferi. Nu var det Bertils tur att ha sitt första ITiS-möte med eleverna. Han ville få en uppfattning om sökordsflödet hos eleverna. Klassen hade några veckor tidigare fått välja en så kallad kvalitetsroman som de skulle analysera. I uppdraget ingick också att leta reda på information om författaren. Vi gjorde en liten sökning kring författaren. En del hade gjort detta själv tidigare. Bertil bad dem skriva ner alla sökord dom kunde komma på: Alla sökord jag använde, i den ordning jag använde dem och han blev positivt förvånad. Han trodde att en sökning kring författaren skulle vara ganska stum, att den bara kunde generera förnamn och efternamn men han fick följande förslag: personnamn, titel, genre, land, pseudonym, smeknamn. Dagen genererade några frågor. Hur får man eleverna att generera så många (produktiva) sökord som möjligt? Hur utvärderar man sökordsförslagen? Till exempel var ett sökordsförslag "författare" som ju är direkt dåligt. Vi har ju tidigare talat om hur man utvärderar sökträffarna (länkarna) men här dök alltså nya frågor upp. Sjätte tillfället ägnade Annika åt snäva och breda sökningar. När är det lämpligt att använda en sökmotor och när ska man använda en ämneskatalog. Ett hjälpmedel för att kunna bredda eller snäva in sin sökning är att ordna upp sökorden hierarkiskt. Man kan göra en liknelse med en stående tårtbit där man har ett brett sökbegrepp i basen och snävar in mot toppen. Mustang Häst Djur Vid det sjunde tillfället fick klassen sitta i tre grupper och fundera över hur man får reda på så mycket som möjligt om Mänskliga rättigheter. De skulle formulera frågor och hitta på sökord. Efter det fick de söka en och en, för att sedan diskutera hur sökningarna gått i grupperna. Bertil hade nu sitt andra möte med klassen. Mötet med eleverna hade två syften. Han ville dels medvetandegöra eleverna om urvalskriterier för sökord och dels tillsammans med eleverna försöka ta reda på ( forska i ) vad det är som kännetecknar ett bra sökord. Eleverna fick fylla i en blankett: Sökord och lite längre ner Sållningsregler. Vi diskuterade hur man kan värdera sökord och kom fram till att det hade en del med begreppsomfång att göra men kom inte längre. 4

7 De två följande gångerna handlade det om källkritik, framförallt på Internet. Annika tog upp olika domäner och hur man kan kolla vem som äger en sida, Annika delade ut Kolla källans Lathund för Källkritik (Bilaga 3) och arbetade kring frågorna under Att tänka kritiskt. I klassrummet hade vi monterat upp en dator som var kopplad till nätet och till en kanon som projicerade skärmen på en duk. Annika tog upp ett antal olika sidor på nätet som eleverna fick fundera kring bl.a. Radio Islam, en sida om Gotland gjord av en pensionär, en sida om Michael Wiehe, Farmergroup och en sida om rasism. Ulrika gick igenom ett antal punkter över vad som är viktigt att tänka på när man kommer till en sida för att ta reda på om sidan är bra att använda som källa i sitt skolarbete. Det handlar bl.a. om vem som skrivit sidan och i vilket syfte, om den är uppdaterad, om fakta på sidan är korrekt, rangordning av sidor, vilka som är mest tillförlitliga och om desinformation. Ulrika tog upp exempel på vad som händer när man råkar skriva fel domännamn på och istället råkar skriva com och på och istället råkar skriva com eller net och om desinformationen på Vid det tionde tillfället var eleverna tvungna att söka i andra källor än på Internet. De fick ett antal frågor de skulle undersöka på biblioteket. Det primära var att eleverna skulle fundera över hur de fann sina svar. Svaren i sig var inte viktiga. Det sista tillfället innan den avslutande träffen fick eleverna agera bibliotekarier genom att arbeta med bara datorn som vi återigen hade monterat upp i klassrummet. Eleverna fick gemensamt fundera över hur de skulle lösa ett antal problem, t.ex. finns det några böcker på biblioteket om anarkism. Eleverna fick också i uppgift att ta reda på vem Le Pen är och hur hans förflutna ser ut eftersom Frankrike just hade haft presidentval. Textilkursen Vårt projekt har haft som rubrik KLÄDER, dåtid nutid framtid. Syftet har varit att låta eleverna söka information inom ett för dem aktuellt område, att lära dem att använda dator och böcker m m, allt det som tänkas kan för att hitta så mycket fakta som möjligt. Jag ville också som lärare ta vara på möjligheten att mer genomarbetat se hur eleverna jobbar med informationssökning och försöka förstå hur de tänker. Uppläggningen av hur vi skulle jobba planerades fram tillsammans med eleverna. Rubriken, vad som var intressant att ta reda på, hur redovisningen skulle bli, allt detta var eleverna mer delaktiga i än vad jag som lärare normalt hade planerat. Våra timmar fördelades till fyra lektionstimmar varannan vecka vid nio tillfällen. Vi började med en snabb historisk genomgång i ämnet (som inspirationsföreläsning) som jag som lärare höll. Därefter bestämdes det hur vi skulle lägga upp det hela. Frågeställningarna blev: Hur ser kläder och accessoarer ut? Vilka material har man? Hur konstruerar och tillverkar man kläderna? Varför klär man sig på det här viset, samhället runt omkring? Alla roliga små saker vid denna tid Detta skulle skrivas ned och sedan sammanställas till ett häfte som alla skulle få. 5

8 Vi ville även ha en mer praktisk uppgift där eleverna antingen skulle sy upp något, visa mönster eller göra någon detalj. Det var väldigt fritt hur den praktiska redovisningen skulle gå till. Tid för när det skrivna skulle vara klart och när redovisningen skulle ske bestämdes. Därefter gjorde vi en gruppindelning och konstigt nog löste det sig bra. Alla önskade vilken period man ville jobba med och det blev en bra indelning. Ambitiös som man är hade jag även loggböcker som delades ut till de olika grupperna men tyvärr användes de inte i den utsträckning jag tänkt. Jag lämnade dem nu att själva inom grupperna bestämma hur de ville dela upp det. Nu när jag sitter här och skriver om hur det gick bläddrar jag faktiskt tillbaka i min egen loggbok och inser att allt blev inte riktigt som vår tjusiga planering Vid nästa tillfälle träffades vi uppe på biblioteket. Bibliotekarien och jag hade innan dess gått igenom vad vi skulle ta upp. Nu var det bara så att det kom ett stormöte direkt på morgonen vilket gjorde att vår tid blev rätt rejält förkortad. Jag insåg i alla fall att det inte var som jag trodde, att de flesta kunde det här. Eftersom jag har elever från 18 till 50 år är det blandat vad man kan. Jag kunde förstå att de äldre skulle ha svårt, men att även de som låg runt 25 inte hade jobbat så mycket med Internet var nytt. De som visste mest var de som kom direkt från gymnasiet förstås. Sen gick vi till datasalen för att använda vad vi lärt oss, och lyckades inte ens öppna vår egen hemsida. Det visade ju att det finns många svårtydbara sidor I alla fall, vi satt och letade på Internet, alla hade en mall där de skulle skiva upp sökvägar och adresser som de ansåg vara bra (se bilaga 4). Många kom igång bra men lika ofta var det elever som sa att jag hittar inget. Vi använde bibliotekssidor med länkar, skolverket, söktjänster och kom så sakteliga igång. Snabbt försvann tiden - det här har jag lärt mig - det tar tid att sitta vid datorn! Arbetet gick vidare i elevgruppen. Tyvärr kom ett sportlov emellan, detta plus att vi hade bestämt att vi skulle ha dessa lektioner varannan vecka gjorde att vi förändrade vår tidsplan. Vi bestämde att vi körde varje vecka under en koncentrerad period istället. Det kändes som eleverna började tröttna på att sitta vid datorerna därför la jag upp nästa tillfälle på ett annat sätt. Vi började direkt med att leta i böcker för att där kanske hitta nya sökord och vägar in till senare datasökning. Det finns mycket böcker i dräkthistoria, här tyckte de att de hittade allt Varför leta på Internet när man kan läsa i en bok allt vad man behöver? Det var nog tur att vi inte började med böckerna. Eleverna kände att de nu började få ihop tillräckligt med information för det som skulle skrivas och ville börja med det praktiska arbetet istället vilket vi också gjorde. Det blev bl a : 60-tals plastklänning renässanskrage minimodedocka från 1860-talet medeltidsklänning 20-talsbyxor 1700-tals liv 40-talshatt i skomodell a la Elsa Chiapirelli o s v 6

9 När jag nu ser tillbaka är det faktiskt så att en del av de här idéerna till den praktiska redovisningen kom direkt ifrån när de var ute på nätet t ex renässanskragen där bilder och mönster plockades hem. Vi fick också anledning att använda scannern för att i bildprogram förändra och flytta om bilder. Det som slog mig var att när vi jobbade med framtidens mode tittade vi på hur nya musikstilar påverkar modet inom olika ungdomsgrupper och det finns det ju inga böcker om. Här finns nästan bara informationen på Internet och hur gör man då med källkritiken? Det finns alltså inget skrivet material av t ex forskare, inga böcker. Ofta är det diskussioner ungdomar emellan på chat eller att tidningar har artiklar och hur vederhäftiga är de? Nu var det det här med hur eleverna tänker Vår del i projektet har inte haft tid att djuplodat gå in och jobba med Internet men informationsökning är ju precis vad som står informationssökning - inom allt. Vi har använt datorer, böcker, tidningar och vad människor runt omkring oss har kunnat ge. Säkert också TV, radio allt annat vi möter där kläder tas upp för kläder är ju något som alla möter, ser och hör om dagligen. Eftersom jag har min undervisning förlagd till en annan byggnad än övriga inom ITiSgruppen blev de träffar när hela arbetslaget sågs viktiga för mig. Svårigheterna vi hade med just att förstå hur eleven tänker var viktiga diskussioner och att vi skulle jobba fram en gemensam sökplan för hur man genomför informationssökning kändes alldeles rätt och riktig. Det var viktigt att det blev vår plan med de elever som vi möter. Jag som lärare har insett att jag själv lär mig genom att göra alltså jag måste utsätta mig för vad jag själv utsätter eleverna för. Så nu är det bara frågan om tid och prioritering. Vad vi har kommit fram till Det var som vi misstänkte: eleverna är inte särskilt duktiga på att söka information om våra skolämnen varken på Internet eller någon annanstans. Man behöver jobba länge och mycket för att få vana och kunskap om hur man gör. Vi måste avsätta gott om tid för att eleverna ska kunna lära sig att söka information. Problem som uppstått på vägen Tekniska problem har varit brist på datorer och att få nätverksanslutning av de bärbara datorerna. Praktiska problem som vi har stött på var framför allt att vårt projekt var en idé redan innan folkhögskolan kom med i ITiS. Det betyder att vi blev inslussade i en mall som inte riktigt passade oss eftersom vi hann starta innan ITiS-projektet kom igång. Det var ett nytt område för oss och därför har det ibland känts som om vi famlat runt och inte riktigt vetat var vi var. Det har varit en hel del positiv förvirring under arbetets gång. Vi har haft tidsbrist och därmed avsaknad av regelbundna träffar inom arbetslaget. 7

10 Hur vi ska avsluta projektet Vi har tänkt avsluta vårt projekt med ett möte mellan de två klasserna som har varit del av projektet. Klasserna har arbetat skilda från varandra under projektet. Under mötet som kommer att vara en förmiddag kommer eleverna att delas in i små tvärgrupper. I tvärgrupperna ska eleverna diskutera hur man söker. Grupperna skall sedan redovisa vad de kommit fram till inför båda klasserna och för lärare och bibliotekarie som deltagit i projektet. Utifrån vad grupperna kommit fram till ska eleverna försöka utarbeta en eller flera olika sökplaner, där källkritik också har en betydande roll. Vad vi har upplevt som positivt med projektet Vi har pratat regelbundet med varandra om pedagogik, om hur vi arbetar med elever och om eleverna. Nya kontakter mellan lärare som inte tidigare arbetat tillsammans har knutits. Eleverna har tagit en stor aktiv del i projektet. Vi har börjat använda ny teknik i undervisningen. Bibliotekets roll på skolan har satts i ett nytt perspektiv. Vi upplever att eleverna blivit mer informationskompetenta och använder sina nya sökkunskaper i fler ämnen än de som vi utgått ifrån i projektet. Framtiden Informationssökning blir ett ämne på schemat för några klasser. Vi börjar höstterminen med ett projekt om lärande tillsammans med eleverna. Vid ombyggnad av skolan och då främst biblioteket skall biblioteket utformas som en sökverkstad där det finns fler arbetsplatser med mer teknik, med öppna och slutna rum och en mångfald av media. Vi kommer att ha regelbundna träffar med klasserna för bibliotekarien och gemensam planering mellan bibliotekarie och lärare. Kursplanen för textilundervisningen kommer att få en annan uppläggning inom vissa områden med mer förutsättningslöst letande. Vi ska utnyttja tekniken för att kunna hålla oss uppdaterade inom kunskapsområden som snabbt förändras och där det inte finns aktuell kurslitteratur. Bertil kommer i svenskundervisningen att göra fler nerslag i processen när eleverna arbetar på ett undersökande sätt. Vi har en önskan att få kontinuerlig fortbildning inom ämnet sökologi eftersom ämnet är så föränderligt. Vi ska utveckla folkhögskolans virtuella bibliotek och ändra om undervisningen så att vi lägger ut länkar till eleverna inför varje nytt arbetsområde. Sammanfattning Då vi upptäckt att det fanns ett behov att lära mer om informationssökning valde vi att göra ett projekt för att hitta en informationspedagogik som passar oss och våra elever. Vår projektidé gick ut på att vi skulle få mer kunskap om hur eleverna tänker och arbetar kring informationssökning och att ge eleverna verktyg för att hantera sökningar i litteratur/texter och Internet. Vi ville också utveckla elevernas förmåga att utvärdera sina sökresultat. Vi har läst en del i ämnet men vi har huvudsakligen arbetat praktiskt för att kunna lära oss och eleverna mer om informationssökning. Vi anser att vi var tvungna att prova oss fram och på 8

11 det sättet lära oss. Att bli informationskompetent kräver träning och är inget man kan läsa sig till. Vi valde att arbeta lite olika i de olika elevgrupperna eftersom grupperna skiljer sig åt. Den ene klassen arbetar mer praktiskt medan den andra arbetar mer teorietiskt. Eleverna är vuxna och har olika förhållningssätt till informationssökning. Genom arbetets gång kom vi fram till att eleverna inte var särskilt duktiga på att söka och att det behövs mycket träning. En sak som vi kommer att göra efter projektet är att införa informationssökning som ett ämne på schemat. Vi hoppas att projektet kommer leda fram till att eleverna gemensamt utformar en sökplan som de kan ha användning för i sina fortsatta studier. En sökplan är dock inte fast utan måste ständigt revideras eftersom teknik, information och elever förändras. Bilagor Bilaga 1: Informationssökning på Sverige Bilaga 2: Informationssökning om Sveriges historia Bilaga 3: Lathund för forskande arbete Bilaga 4: Sökning på Internet 9

12 Svenskt Bilaga 1 Välj något av följande ord och sök information: ABBA Vasaloppet Bellman Nobelpriset Greta Garbo Björn Borg Volvo Astrid Lindgren Carl von Linné Allemansrätten Drottningholm Glasbruk Informationssökningar: Här ska du ange alla sökningar du gör tills du hittar den information du vill ha eller misslyckas och ger upp. Skriv plustecken efter lyckade sökningar och minustecken efter de misslyckade. Inga/Ulrika

13 Sök information inom din historiska epok Sveriges historia Epok Bilaga 2 Sökmaskin/Länksamling Sökord Antal träffar Vidare sökvägar Skriv plustecken efter lyckade sökningar och minustecken efter de misslyckade

14 Artikeln Lathunden på Skolverket Bilaga 3

15 Alla elever fick till uppgift att skriva ner hur de jobbade med sina sökningar. Bilaga 4 Tanken var att få nya bra hemsidor, länkar till bibliotekets textilsida. Vi ville också få till en diskussion om vad som är bra, hur lätt svårt något var. Sökning på Internet Sökmotor Sökord Antal träffar url-adress Kommentarer och omdömen