Konsten att göra ett projektarbete

Transkript

1 Konsten att göra ett projektarbete Elevinstruktion Projektarbete 100 p Katedralskolan 2011/2012

2 2 Varför projektarbete? Syftet med projektarbetet (100 p) är att du ska utveckla förmågan att planera, strukturera och ta ansvar för ett större arbete inom en planerad tidsplan. Det ska också ge dig erfarenhet av att arbeta i projektform och på så sätt förbereda dig för såväl fortsatta studier som ett kommande arbetsliv. Du kommer säkert att stöta på denna arbetsform senare i livet och det krävs social kompetens för att klara detta. Social kompetens innebär bl. a. att man kan arbeta med människor som man kanske själv inte skulle ha valt att arbeta med och att man har förmåga att kompromissa samtidigt som man står för sina åsikter. Under den tid du arbetar med ditt projektarbete kommer du att ta del av andra människors åsikter och kunskap i olika frågor och det är viktigt att du tar hänsyn till detta när du söker svar på din frågeställning. Förhoppningsvis kommer du att få en ökad förståelse för att människor tycker olika. Det finns ofta inte några enkla svar eller absoluta sanningar. Du får också : tillämpa och fördjupa dina kunskaper inom ett av dina karaktärsämnen. träna dig i att arbeta på ett undersökande sätt. utveckla din förmåga att se helhet och samband. träna dig i att tolka, värdera och kritiskt granska fakta.

3 3 Vad är ett projektarbete?? Att arbeta i projektform innebär att man i grupp planerar och utför en bestämd uppgift och tar ansvar för och utvärderar resultatet. Projektarbetet är en process som leder fram till en färdig produkt och denna produkt kan vara exempelvis ett konkret föremål, en tjänst, en film, en utställning eller ett presentationsprogram på dator. Den färdiga produkten kan naturligtvis också vara en rapport. Du ska alltid göra en skriftlig redovisning av ditt projektarbete oberoende av arbetets art. Detta innebär alltså att om du valt att presentera ditt arbete i form av t. e. x. en utställning ska du även lämna in en skriftlig redovisning. Projektarbete sker i grupp, gärna tvärvetenskapligt, men ditt arbete måste vara kopplat till just dina programmål. Däremot kan den färdiga produkten vara programöverskridande. På Katedralskolan är projektarbetet i regel kopplat till klassen. Flera olika projektarbetsgrupper kommer att bildas i varje klass. Den första och kanske svåraste uppgiften blir alltså att bilda grupper och enas om ett gemensamt problemområde. Det finns även möjlighet att göra sitt projektarbete utanför klassen genom att koppla det till en kurs. Det är dock för närvarande endast ett fåtal kurser som erbjuder denna möjlighet..

4 4 Hur går det till? Projektarbetet innefattar planering, genomförande och utvärdering. Det är viktigt att komma ihåg att själva arbetsprocessen är lika viktig som slutprodukten! I arbetsprocessen ingår att du ska välja kunskapsområde, avgränsa det och formulera syfte och frågeställningar. Vidare ska du undersöka och beskriva vad som krävs för att kunna lösa uppgiften. Hur ser tidsplaneringen ut? Vilka metoder är lämpliga? Vilket material behöver du? etc. Du startar med att göra en idéskiss som sedan ligger till grund för projektplanen. Detta planeringsarbete gör du tillsammans med dina gruppmedlemmar och med råd och stöd av din handledare.

5 5 Vad kan din handledare hjälpa dig med? Av din handledare kommer du att få goda råd på vägen, men inga färdiga svar. Du kan få hjälp om du kör fast, tips på var du kan hämta information och hjälp att hålla rätt kurs. Under de schemalagda handledarträffarna kommer ni att diskutera på vilket sätt ni i gruppen kan samarbeta och hjälpa varandra. Ni ska också kontrollera vilka uppgifter som behöver samlas in samt hur samordning av insamlandet kan ske, om gemensamma studiebesök ska planeras etc. Det är även viktigt att ta upp de eventuella problem eller samarbetssvårigheter som finns i gruppen. Handledarens uppgift är också att hela tiden studera och bedöma ditt arbete, såväl arbetsprocess som färdig slutprodukt. Den loggbok som du för under den tid du arbetar med projektet skall bl.a. vara till hjälp för handledaren att ge en rättvis bedömning av själva arbetsprocessen. Kom alltså ihåg att det inte bara är den färdiga produkten som bedöms! Slutprodukten bedöms även av en medbedömare. Biblioteket På Katedralskolans bibliotek kommer du säkert att tillbringa en hel del av din tid under projektarbetets gång. Våra bibliotekarier kommer att hjälpa de olika projektgrupperna att lära sig söka efter material och de kommer även att sammanställa en s.k. lathund till varje projektgrupp. Här får ni tips om olika sökvägar som är lämpliga just för er. Det är viktigt att du startar din sökning med hjälp av denna lathund innan du går vidare.

6 6 Mål Skolverket har satt upp följande mål för projektarbetet. Eleven skall kunna välja ett kunskapsområde och inom detta avgränsa en uppgift eller ett problem välja relevant material och metod samt relevanta redskap upprätta en projektplan och vid behov revidera denna föra loggbok över arbetets gång och fortlöpande revidera processen diskutera arbetets utveckling med handledaren åstadkomma en slutprodukt som innebär självständig lösning av den valda uppgiften eller det valda problemet göra en skriftlig redovisning av projektet som beskriver arbetets gång från idé till slutprodukt kunna skriftligt eller muntligt värdera arbetsgång och resultat

7 7 Betyg Projektarbetet betygssätts med Icke godkänd, Godkänd, Väl godkänd eller Mycket väl godkänd. Planering, genomförande och redovisning betygssätts och för att detta ska kunna ske måste du naturligtvis ha kontinuerlig kontakt med din handledare. Det är också obligatorisk närvaro vid de gemensamma träffarna med handledaren. Om inte den angivna arbetsgången följs har inte heller handledaren betygsunderlag varvid betyget Icke godkänd ges. Skolverket föreskriver att för betygen Väl godkänd och Mycket väl godkänd gäller att särskilt väl utvecklad förmåga avseende något eller några kriterier kan väga upp brister avseende ett eller ett par andra kriterier. De krav som gäller för Godkänd skall dock alltid vara uppfyllda. Det är alltid den ansvarige läraren som sätter betyget även om du har en extern handledare.

8 8 Betygskriterier Följande preciserade betygskriterier gäller för projektarbete vid Katedralskolan i Linköping: Godkänd Eleven presenterar en idéskiss och diskuterar denna med handledaren. Eleven upprättar en genomtänkt projektplan som diskuteras med handledaren och vid behov revideras. Eleven deltar aktivt vid handledarträffar och under projektveckan. Eleven för loggbok kontinuerligt, vilken uppvisas för handledaren. Eleven åstadkommer en slutprodukt och presenterar denna på lämpligt sätt. Eleven gör en skriftlig redovisning av projektet. Eleven gör en skriftlig eller muntlig utvärdering av arbetsgång och resultat. Väl godkänd Utöver kraven för G Eleven uppvisar självständighet vid problemformulering. Eleven diskuterar val av metoder och material. Eleven identifierar problem som kan uppstå under arbetets gång och förmår lösa dessa. Eleven tar till vara och utvecklar andras synpunkter. Eleven utvärderar och diskuterar brister i sitt arbete. Mycket väl godkänd Utöver kraven för G och VG Eleven planerar och genomför sitt arbete med stor självständighet och utnyttjar andras råd och synpunkter. Eleven uppvisar analytisk förmåga och ett analytiskt och kritiskt förhållningssätt. Eleven uppvisar skicklighet i utförandet av slutprodukten.

9 9 Idé Val av projekt Idéskiss Diskussion med Projektplan handledare/gruppmedlemmar Genomförande Produkt Presentation Utvärdering i handledningsgruppen Skriftlig redovisning

10 10 Idéskiss Du presenterar dina första funderingar kring val av projekt. Vilket kunskapsområde rör det sig om? Vad vill du göra? Vad är det du vill veta? Denna idéskiss diskuteras med handledaren och ligger till grund för projektplanen. Projektplan Planering är naturligtvis en viktig del i projektarbetet och denna görs i samråd med dina gruppmedlemmar och din handledare. Projektplanen ger en helhetsbild av det arbete som ska utföras och du presenterar den genom att fylla i en blankett. På nästa sida ser du hur blanketten är utformad och vad som bör fyllas i under respektive punkt. Innan du går vidare med arbetet diskuterar du projektplanen med handledaren som bedömer om projektplanen är realistisk.

11 11 PROJEKTPLAN Datum: Projektgrupp:.. Namn:.. Presentation av projektet: Presentera det område din projektgrupp valt att studera. Vad handlar ditt delområde om och hur passar det in i projektet? Problemformulering: Presentera dina frågeställningar och syftet med undersökningen. Genomförande: I denna del av planen bör följande moment ingå: * Val av metod: Hur skall du gå tillväga? Vilka olika vägar till målet finns det? Vilka fördelar och nackdelar finns det med de olika vägarna? * Val och insamlande av information och material: Vad är det du behöver veta för att nå målet? Hur skall du få tag i den informationen? Finns den på bibliotek, i arkiv eller hos personer? * Arbetet i gruppen: Vilka kopplingar finns mellan era arbeten? Vad kan ni göra tillsammans och hur ska ni dela upp arbetet? * Arbets- och tidsplan: Hur lång tid bör man beräkna för olika moment? När ska du ta kontakt med din handledare? Form för presentationen: Hur ska arbetet presenteras? Utställning? Film? Föredrag? Demonstration? Seminarium? Skriftlig rapport?

12 12 Genomförande Själva arbetet med att framställa slutprodukten ser olika ut beroende på vilken typ av arbete som ska utföras. Det innebär vanligtvis att du samlar information och material samt att du bearbetar detta. Under hela projektarbetet skall du föra loggbok. I den för du in anteckningar om vad du gjort, hur och varför eventuella förändringar gjorts i planeringen etc. Du bör även skriva ned hur mycket tid du lagt ned på ett visst moment, vad resultatet blev och vad du tänker ta itu med härnäst. Under projektarbetets gång kan det hända att du upptäcker att projektplanen av olika skäl inte kan följas. Alla förändringar av sådant slag måste föras in i loggboken. Vid handledningsträffarna diskuteras hur arbetet går, vilka svårigheter som uppstått och hur de skall kunna lösas. Om det uppstår stora problem kanske det blir nödvändigt att diskutera förändringar av projektets inriktning eller av den valda metoden. Det är naturligtvis mycket viktigt att du närvarar vid handledningsträffarna. Närvaro och aktivitet vid dessa utgör en viktig del i din handledares betygsunderlag.

13 13 Loggbok Loggboken är handledarens viktigaste instrument för att kunna följa och betygssätta din arbetsprocess. Loggboken är därför obligatorisk och har stor betydelse vid betygssättningen. Har man slarvat med sitt loggboksskrivande kan man aldrig nå ett högt slutbetyg trots att slutprodukten är av hög kvalitet. Du kommer även att ha stor nytta av loggboken när du efter avslutat projekt gör din skriftliga redovisning. I den skriftliga redovisningen (under rubriken Diskussion) ska du analysera och kommentera genomförandet av arbetet. Vilka problem uppstod på vägen och hur löste du dem? Använd loggboken som utgångspunkt för projektrapporten. Man glömmer lätt de svårigheter man stått inför under projektets gång när man nått sitt mål och då är det bra att kunna ta en titt i backspegeln med hjälp av loggboken. Det är inte bara viktigt att du skriver loggbok, utan även hur du skriver. Du ska inte bara skriva ett datum och en eller ett par meningar om vad du gjort, utan du ska också försöka reflektera över det du gjort. Stötte du på några svårigheter? Hur kan du lösa dem? Vad har du lärt dig? Hur går du vidare? Fungerar arbetet i gruppen? Kort sagt du måste visa för handledaren att du tar aktiv del i arbetet och att du hjälper till att driva projektet framåt. Det kanske känns lite ovant i början att skriva loggbok, men

14 14 förhoppningsvis kommer det att lossna efter en tid. Lägg inte ned tid och möda på att försöka få det hela språkligt korrekt En loggbok är en tankebok och det viktiga är att få ned dessa tankar, inte att stava rätt! Så här kan det exempelvis se ut i en loggbok: 11/9 I dag hade vi möte i vår projektgrupp (utan handledare). Vid förra mötet delade vi ju upp arbetet på så sätt att Anna fick till uppgift att kolla upp om vi kan låna filmutrustning, Johan skulle försöka få kontakt med en bekant till hans mamma som arbetar som läkare på hjärtmedicin. Olle lovade att under en veckas tid skriva ned allt han såg som hade med tobaksreklam att göra, medan jag skulle gå till biblioteket och be Kristina eller Lena att hjälpa mig att göra en sökning. Tänka sig! Alla hade gjort det de skulle! Arbetet börjar verkligen fungera bättre och bättre i gruppen. Det var svårt i början och man blev lätt irriterad när man inte fick som man ville och när någon inte hade gjort det den lovat. Nåväl, filmutrustning verkar svårt att få tag i och vi diskuterade länge hur vi ska lösa det hela. Vi funderar eventuellt på att gå en kvällskurs i filmteknik och redigering och kanske vi kan koppla vårt arbete till denna kurs. Min sökning blev inte helt lyckad. Fick inte riktigt det material jag behövde. Tror att jag måste precisera sökningen lite bättre. Trodde aldrig att det kunde vara så svårt att söka litteratur. Hittade dock en jättebra artikel. Ska gå tillbaka till biblioteket och be dem hjälpa mig hitta liknande artiklar. Vilken tur att man har ett så bra bibliotek här på skolan! Nästa vecka ska vi på studiebesök till den där läkaren som är expert på hjärt/kärlsjukdomar. Vi har givit oss i läxa att skriva ned frågor så att vi verkligen får ut något av besöket. 13/9 Usch idag har jag inte fått något vettigt gjort. Skulle ringa till Tobaksbolaget för att försöka få en intervju med deras informationschef. Satt i telefonkö JÄTTELÄNGE och sedan blev jag bortkopplad på något sätt. När jag försökte ringa lite senare var hon på lunch och på eftermiddagen satt hon i möte. I morgon har jag lektioner precis hela dagen, så då har jag ingen möjlighet att ringa och sedan är det helg.

15 15 Presentation och redovisning När målet nåtts och du fått fram en färdig slutprodukt är det dags för de sista momenten i projektarbetet, nämligen presentation, redovisning och utvärdering. Presentationen av produkten kan se ut på olika sätt beroende på vad det är för slags projektarbete. Skriftliga rapporter kan diskuteras i seminarieform, en tjänst kan utföras, ett föremål eller datapresentationsprogram kan demonstreras. I den skriftliga redovisningen av projektet ska du kommentera genomförandet av arbetet. Du ska beskriva vad som gått bra och vad som gått mindre bra under arbetets gång, vad du lärt dig och hur resultatet blev i förhållande till ambitionen. Vilka överväganden har gjorts? Vad blev resultatet av projektet? Hur påverkade metoden resultatet? Skilj alltså mellan begreppen rapport (=skriftlig presentation) och skriftlig redovisning. En skriftlig redovisning ska alla göra! Den skriftliga redovisningen ska ha samma rubriksättning som en skriftlig rapport (Inledning, Metod, Resultat, Diskussion), men kommer naturligtvis inte alls att vara lika omfattande. Om du skrivit en rapport är den skriftliga projektredovisningen en del av själva rapporten. Även vid en avslutande handledningsträff görs en utvärdering. Här presenterar du och dina gruppmedlemmar era olika delprojekt och utvärderar dessa. Ni gör även en utvärdering tillsammans av arbetet i gruppen. Hur ser helhetsbilden ut? Vad kan ni dra för slutsatser? Hur fungerade samarbetet? Vad fungerade bra? Vad fungerade dåligt?

16 16 SKRIFTLIG PRESENTATION HUR SKA RAPPORTEN SE UT? Om du väljer att presentera ditt projektarbete genom att skriva en rapport (=skriftlig presentation) får du här en vägledning i hur denna rapport ska vara utformad för att vara formellt riktig. Nedan kan du dels se hur själva dispositionen ska se ut, dels vad respektive rubrik ska innehålla. Den skriftliga redovisningen (vilken alla ska göra oavsett val av presentationsform) ska ha samma rubriksättning, men kommer naturligtvis inte att vara lika omfattande vad gäller innehållet. 1. Titelsida På titelsidan skriver du rubriken på arbetet. Det kan finnas underrubriker, särskilt om huvudrubriken är mycket kort och består av ett eller ett par ord. Ingår ditt arbete i ett större projekt skriver du det övergripande området som huvudrubrik och din speciella frågeställning som underrubrik. Nere till höger anger du ditt namn, skolans namn, termin och år. 2. Sammanfattning Sammanfattningen ska placeras längst fram i rapporten. Här ska du sammanfatta den skriftliga rapporten mycket kortfattat (c:a en halv A4-sida), men på ett sådant sätt att läsaren snabbt kan få en uppfattning om vad du studerat och hur. Dessutom ska du redogöra för dina viktigaste resultat på ett tydligt sätt (i ord, det vill säga inga tabeller eller dylikt). Sammanfattningen ska alltså tydligt redogöra för undersökningens problemställning, metod och resultat.

17 17 3. Innehållsförteckning En innehållsförteckning syftar till att ge en översikt över innehåll och disposition och den ska vara försedd med sidhänvisningar. 4. Inledning Syftet med inledningen är dels att ge läsaren den bakgrund som behövs för att förstå vad arbetet handlar om, dels att förklara syftet med arbetet. Det finns många olika sätt att inleda en rapport på. Försök att väcka läsarens intresse för ämnet. I inledningen kan du förklara varför du valt ämnet eller varför det är ett viktigt område att undersöka. Du kan gärna också ge lite bakgrundsinformation till exempel en snabböversikt av den historiska utvecklingen. En personlig anledning, ett skönlitterärt citat, en fallbeskrivning eller en personbeskrivning kan fungera som en bra inledning och inte minst vara intresseväckande för läsaren. Inledningen avslutas med att du presenterar syfte och frågeställningar. Kom ihåg att det är mycket viktigt att du förklarar syftet med din undersökning. Vilken eller vilka frågeställningar söker du svar på? Hur har du avgränsat ditt ämnesområde? Tänk också på att syftet ska överensstämma med innehållet i resultatdelen. 5. Metod och material/källor Här beskriver du hur du har gått tillväga för att få fram informationen. Du anger även vilka olika typer av källor som du använt dig av såsom till exempel böcker, arkivmaterial, intervjuer, studiebesök, observationer. Hur har du funnit litteraturen? Vilka sökord har du använt dig av? OBS! Om du hämtar material från nätet är det viktigt att du antecknar vilket datum det skedde. Du ska också visa upp papperskopior av detta material för din handledare. Har du samlat in material via intervjuer eller enkäter, redogör du för antalet intervjuer/enkäter, ställda frågor, hur urvalet av personer gjorts, samt för deras ålder och kön. Enkäten ska dessutom bifogas som bilaga.

18 18 Har du utfört ett laborativt arbete är det viktigt att du beskriver det på ett sådant sätt att läsaren kan upprepa ditt experiment utifrån din beskrivning. Har mindre allmänna kemikalier eller speciell apparatur använts ska man uppge företaget som säljer dessa produkter. 6. Resultat Om du har gjort en litteraturstudie, är det rapportens mest omfattande del. Här redogör du för dina resultat. Det är viktigt att du för samman all information som du fått till en sammanhängande text och inte delar upp den efter varifrån du fått informationen. Antalet sidor kan variera beroende på ämnets inriktning. Om det rör sig om en längre rapport bör du dela upp resultatredovisningen i underavdelningar med underrubriker. Det är viktigt att tänka på att du här redovisar vad andra har sagt och skrivit om det område du undersöker. Du måste ställa dig neutral och återge den information du fått fram så sakligt som möjligt. Vem som har sagt vad måste klart och tydligt framgå av texten (se vidare under rubriken Referenslista/Käll- och litteraturförteckning ). Ska du presentera data exempelvis från experiment, enkätundersökningar etc. är det viktigt att du presenterar dina resultat på ett så kortfattat och tydligt sätt som möjligt. Det är viktigt att läsaren inte drunknar i en massa ord och siffror! Oftast passar det bra att använda sig av tabeller, figurer och diagram för att åskådliggöra det hela. Kom ihåg att du inte får kommentera dina resultat under denna rubrik - det gör du istället i diskussionsdelen! 7. Diskussion Nu är det dags för dig att kommentera dina resultat. Var de förväntade? Om inte har du någon förklaring till detta? Hur pålitliga och trovärdiga är dina källor? Pekar dina källor på olika resultat? Redogör för de brister du anser att ditt arbete har.

19 19 En viktig del i diskussionen är också att koppla samman det du gjort med det andra gjort. Har andra kommit fram till liknande resultat eller har du erhållit resultat vilka motsäger andra undersökningar? Här blir ditt arbete en del av något större. Genom att koppla ihop det med andras arbete har man ju nått ökad kunskap! Troligtvis ingår ditt arbete i ett större projekt och då bör du även diskutera ditt arbete i förhållande till andra delarbeten i projektet. Du kanske har tittat på miljöeffekter av en viss verksamhet, medan någon annan har tittat på ekonomiska effekter. Det är viktigt att du redogör för dina egna tankar och åsikter. Vilken är din egen syn och vad grundar du den på? Här kan du också komma med förslag till hur du kan fördjupa dig ytterligare. 8. Referenslista/Käll-och litteraturförteckning När det gäller denna del av den skriftliga rapporten skiljer sig tillvägagångssättet åt mellan naturvetenskapliga ämnen och samhällsvetenskapliga/humanistiska ämnen. Nedan presenteras därför två olika referenssystem. Vilket av dessa du ska använda dig av bestäms alltså av ditt ämnesval. Naturvetenskapliga rapporter Samtliga böcker och artiklar, vilka du refererar till i texten, ska ingå i referenslistan. Syftet är alltså att läsaren lätt ska kunna skaffa fram de arbeten du hänvisar till. Observera att det är endast de arbeten man refererar till i texten som ska finnas med i referenslistan inte allt man läst! Övrig litteratur som du läst bör du anteckna i loggboken. När man i den löpande texten refererar till ett arbete kan man göra på olika sätt. Man kan ange författarnamn och årtal inom parentes och i så fall skrivs referenslistan i alfabetisk ordning. Man kan även välja att skriva ett nummer inom parentes efter påståendet i texten (det första arbete man refererar till för siffran 1). Referenslistan skrivs då i nummerordning och referensen hittas efter respektive siffra. Följande uppgifter ska finnas med i referenslistan: Böcker: Efternamn, förnamn, titel, utgivningsort och förlag, årtal. Artiklar: Efternamn, förnamn, titel, tidskrift, volym/nummer, sidor, årtal. WWW-adresser: Efternamn, förnamn, titel, publiceringsdatum, adress, datum när du hämtade informationen.

20 20 Om du bygger din framställning på intervjuer skriver du så här: Svensson, Olga, intervju den 4 augusti Har man inte gjort en regelrätt intervju, utan endast ställt en enskild fråga till en person, skriver man Svensson, Olga Personlig kommunikation. Samhällsvetenskapliga/humanistiska rapporter Varje uppgift i texten bör beläggas med en fotnot. Noterna är till för att vem som helst ska kunna kontrollera dina uppgifter. Källan anges i fotnot längst ner på sidan. Ex. 1. Olsson, B. (1999), s Bengtsson, M. (1991), s.122. Citat: Vem som citeras ska noga anges och kombineras med en sidhänvisning. Mer fullständiga uppgifter om källan skrivs sedan ut i Käll- och litteraturförteckningen enligt följande: Böcker: Efternamn, förnamn, titel, utgivningsort och förlag, årtal. Artiklar: Efternamn, förnamn, titel, tidskrift, volym/nummer, sidor, årtal. WWW-adresser: Efternamn, förnamn, titel, publiceringsdatum, adress, datum när du hämtade informationen. Om du bygger din framställning på intervjuer skriver du så här: Svensson, Olga, intervju den 4 augusti Har man inte gjort en regelrätt intervju, utan endast ställt en enskild fråga till en person, skriver man Svensson, Olga Personlig kommunikation Övrig litteratur som du läst, men ej refererar till i texten bör du anteckna i loggboken.

21 21 9. Bilagor Eventuella bilagor placeras sist. De numreras och anges i innehållsförteckningen. Exempel på bilagor: enkäter, frågeformulär, större siffersammanställningar, diagram och kartor. Källkritik Det är viktigt att tänka kritiskt. Vem står bakom informationen? Vem är författaren? Hur aktuell är uppgiften? Går det att hitta något datum? Vad vill författaren berätta? Vad vill författaren att jag skall tycka? Innehåller informationen fakta eller är det någons åsikter? Kan jag lita på informationen? Kan jag använda den i mitt arbete?

22 22 Bedömningsmatris för PA1201 vid Linköpings gymnasieskolor G VG MVG F ö r b e r e d e l s e f a s - p r o j e k t p l a n Problemformulering Metodval Tidsplan Lyhördhet Övrigt G e n o m f ö r a n d e Problemlösningsförmåga Samarbetsförmåga med projektmedlemmar och handledare Processredovisning/ loggbok R e d o v i s n i n g Presentation och produkt Formulerar med handledning ett tydligt syfte och tydliga frågeställningar Väljer med handledning relevant metod, material och redskap Formulerar med handledning en tidsplan som visar arbetsfördelning och ungefärlig tidsåtgång Formulerar självständigt ett tydligt syfte, tydliga frågeställningar och avgränsningar Beskriver självständigt och utförligt val av metod, material och redskap Formulerar självständigt en tidsplan som visar arbetsfördelning och tidsåtgång Lyssnar till andras synpunkter Tar till vara andras synpunkter Lämnar idéskiss och projektplan till handledaren inom avtalad tid Hanterar med handledning problem som uppstår Planerar och genomför arbetet i samarbete och dialog med övriga projektmedlemmar samt för en kontinuerlig dialog med handledaren Kunna föra loggbok över arbetets gång Kunna presentera arbetsgången och resultatet för den valda uppgiften som lösts med handledning Följer självständigt upp och justerar projektplanen vid behov Identifierar problem som kan uppstå under arbetets gång och förmår lösa dessa självständigt Samarbetar väl med övriga projektmedlemmar och handledare Tar till sig och utvecklar andras synpunkter Resonerar kring problem och lösningen på dessa Kunna presentera arbetsgången och resultatet för den valda uppgiften som lösts med viss självständighet Visar idérikedom och kreativitet Visar idérikedom och kreativitet Formulerar självständigt en tidsplan som visar arbetsfördelning, datum och beräknad tid för olika uppgifter Värderar andras synpunkter och använder dessa för att föra projektet vidare Skriver en väl genomarbetad projektplan så att nyttan av den tydligt märks i det fortsatta arbetet Finner kreativa lösningar på de problem som uppstår För med gruppen och handledaren en dialog som visar på kreativitet och kunskap Motiverar sina val av metoder och lösningar på problem med väl underbyggda argument Eleven visar skicklighet vid presentation och i utförandet av slutprodukten U t v ä r d e r i n g Värdering av arbetsgång och resultat Redovisar skriftligt samt värderar, med handledning, arbetsgången och resultatet Resonerar kritiskt samt identifierar problem som uppstått under arbetets gång Det kritiska resonemanget är motiverat med väl underbyggda argument