Studiehandledning till PBL på IT för användare

Transkript

1 ÖREBRO UNIVERSITET ESI-Informatik Anders Avdic, Ulrika Sandberg, Magnus Österman, Jenny Lagsten ; ; ; , , Studiehandledning till PBL på IT för användare IT för användare bedrivs med problembaserat lärande som huvudsaklig pedagogisk metod. PBL har som ett huvudsyfte att utveckla förmågan till ett självständigt livslångt lärande. Genom PBL tränas problemlösnings- och samarbetsförmåga. Ett skäl till val av PBL är att kursansvariga bedömt att det är också är lättare att uppfylla Högskolelagens krav. I 9 kan man läsa: Den grundläggande högskoleutbildningen ska ge studenterna: förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, dessutom utveckla förmåga att: söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå följa kunskapsutvecklingen och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper på området. Kurskommunikation sker med hjälp av WebCT. De flesta PBL-fall behandlas under ca en vecka per fall. Det finns avvikelser från detta. Resurstillfällen kan genomföras som lektioner eller som kurskommunikation via WebCT. Arbetsgång enligt Örebromodellen Den modell vi tillämpar har stora likheter med de modeller som har formulerats av Egidius (Studentlitteratur, 1999) och med Hälsouniversitetets i Linköping. Utifrån våra erfarenheter och informatikämnets karaktär så har vi gjort vissa modifieringar av de andra PBLmodellerna. Följande arbetsgång skall tillämpas i basgrupperna: 1. Förstå utgångspunkten 2. Brainstorma kring utgångspunkten 3. Systematisera i problemområden 4. Formulera inlärningsmål 5. Utvärdera gruppens arbete 6. Lära utveckla kunskap 7. Syntetisera nyförvärvad kunskap 8. Gemensamgöra resultat 1

2 Första mötet Det första basgruppsmötet bör inledas med en runda där var och en presenterar sig för de övriga i gruppen. Förutom namn, kan tidigare studier samt erfarenheter av IT och förväntningar på kursen vara intressant att nämna. Eftersom basgruppen kommer att samarbeta en hel del under kursen är denna inledning ett sätt för deltagarna att lära känna varandra. Läraren håller i detta möte till att börja med. Ordföranden PBL- mötena skall ledas av en ordförande. Uppgiften skall cirkulera i gruppen. Alla skall vara ordförande någon gång. Ordföranderollen innefattar följande uppgifter: Att vara aktiv och leda PBL-arbetet Att avgöra när det är dags att gå vidare till nästa steg Att verka för att ALLA i gruppen deltar aktivt Att ge ordet om många vill prata på samma gång Att skriva på tavlan Att se till att tidsramen för basgruppsmötet hålls Sekreteraren Sekreterarens roll är att dokumentera gruppens arbete. Uppgiften skall cirkulera i gruppen. Alla skall vara sekreterare någon gång. Sekreterarrollen innefattar följande uppgifter: Att anteckna hela arbetsgången Att distribuera anteckningarna till hela gruppen Att skicka in det slutgiltiga arbetet till diskussionsforum i WebCT Handledaren Läraren är handledare vilket är skilt från den traditionella lärarrollen. I PBL tränar studenten ett ta ett stort, eget ansvar för sitt lärande. Handledaren ska vara vägledare och inspiratör för studenterna i basgruppsarbetet. Han/hon ska vara en aktiv lyssnare och en passiv talare. Han/hon får gärna ställa frågor, men inte ge svar som rör ämnesaspekterna, utan istället försöka bolla tillbaka frågorna till gruppen eller hänvisa till resurspersoner. Däremot ska han/hon gripa in när gruppen har problem på processnivån samt se till att inlärningsmålen nås och ibland påminna om tidsramen för basgruppsmötet. Nedan behandlas de steg som basgrupperna skall genomföra för varje fall. 1 Förstå utgångspunkten Utgångspunkten representerar en verklighetsanknytning till studieområdet. Den avser att fungera som en trigger till ett kreativt kunskapssökande. Utgångspunkterna är tillsammans med målbeskrivningarna och kursplanen det man utgår från. En utgångspunkt kan vara en text, en bild, en film eller vad som helst som kan fungera som inkörsport till lärande inom ämnesområdet. Det är viktigt att låta alla komma till tals och att genomföra mötet så att alla kan känna sig delaktiga. Utgångspunkten skall läsas högt. Högläsning av utgångspunkten och noteringar på tavlan bidrar till gemensamgörandet. 2

3 Att göra: Utse ordförande och sekreterare för basgruppsmötet. (Dessa uppgifter skall cirkulera under resten av kursen). Läs fallet högt (om det är en text). Hur uppfattar gruppen utgångspunkten? Klargör termer och begrepp i utgångspunkten, som inte är lättbegripliga. Dela upp tavlan enligt tabell 1, nedan. Tid: ca 2-10 min. Resultat: En gemensam uppfattning om innehållet i utgångspunkten. Tabell 1 Förslag till disposition av tavlan. Brainstorming Systematisering Inlärningsmål mm 2 Brainstorma kring utgångspunkten Momentet brainstorma kring utgångspunkten syftar till att kasta fram idéer kring vad utgångspunkten uttrycker. Använd svarta tavlan. Notera alla förslag, idéer och associationer som finns i gruppen, utan att kräva förklaringar eller kritisk granskning. Skriv gärna mycket. Var basic. Det kan även vara frågor som väcks men inte uttrycks direkt i utgångspunkten. Alla åsikter är tillåtna. Kritik mot förslag är förbjuden i detta skede. I de fall som utgångspunkten uttrycker direkta problem, tänk på att inte snabbt fastna för en viss lösning och att överväga vilka outtalade förutsättningar utgångspunkten och problem bygger på. Att göra: Notera alla omständigheter som formuleras i utgångspunkten och som verkar vara relevanta i sammanhanget. För även fram idéer kring olika fakta, problem, orsaker, effekter och lösningar som finns i utgångspunkten. För även fram sådant som Ni anser vara relevant i sammanhanget även om det inte står med i fallet. Studera målen för momentet. Tid: ca min. Resultat: En lista (fullskriven tavla med gruppens associationer) som kan innefatta något eller några av följande: begrepp, problem, orsaker, effekter, lösningar och idéer. Ansvarig: ordföranden (processen), sekreteraren (dokumentation), gruppen (innehåll) 3 Systematisera i problemområden Momentet systematisera i problemområden syftar till att relatera och strukturera de begrepp som noterats samt att välja ut vad gruppen skall behandla. Ta fram och kategorisera. Vad hör inte hit? Värdera och sortera bort det som förefaller irrelevant. 3

4 Att göra: Sök efter likheter och olikheter bland de framkastade idéerna och begreppen. Gruppera, sortera och prioritera. Relatera till målen. Tid: ca min. Resultat: En reviderad och kategoriserad lista (tavlans begrepp kategoriserade i någon struktur) med problemområden och idéer som skall behandlas av gruppen. Ansvarig: ordföranden (processen), sekreteraren (dokumentation), gruppen (innehåll) 4 Formulera inlärningsmål Momentet formulera inlärningsmål syftar till att formulera konkreta mål eller frågor utifrån de valda problemen, samt att bestämma hur dessa mål skall uppnås. Uppgifter och åtgärder bestäms i detta steg. Detta kan innebära litteratursökning, litteraturstudier, studiebesök, experiment, intervjuer, undersökningar, anordnande av föreläsning/laboration etc. Så långt som möjligt skall alla delta i alla frågor. Att göra: Granska och värdera gruppens kunskaper om problemområdena vad kan vi redan? Avgränsa en eller flera problemformuleringar, formulera inlärningsmål - vad behöver vi lära oss? Precisera inlärningsbehov/en i förhållande till valda problemformuleringar. Ställ konkreta frågor som basgruppen ska arbeta med. Bestäm hur gruppen skall gå tillväga för att besvara frågorna. Formulera åtgärder och uppgifter och bestäm vem som skall göra vad och när det skall vara klart. Tid: ca min. Resultat: En lista med konkreta kunskapsmål/frågor tillsammans med vilka uppgifter som skall utföras för att uppnå dessa, samt vem som skall utföra dessa uppgifter. Ansvarig: ordföranden och sekreteraren. 5 Utvärdera gruppens arbete Momentet utvärdering syftar till återkoppling kring såväl 1) gruppens arbetsformer, 2) det egna bidraget samt 3) resultatet av seminariet. Om det inte är det första mötet kan även återkopplingar till tidigare värderingar göras. Alla skall uttala sig och få tala till punkt. Det är inte tillåtet att enbart instämma med föregående talare. Om synpunkter kommer fram som bör leda till förändringar i arbetssätt skall dessa diskuteras innan mötet avslutas. Att göra: Var och en av basgruppsdeltagarna uttalar sig om gruppens arbete, det egna bidraget samt resultatet av seminariet. Fatta ev beslut om ändrade arbetsformer. Bestäm tid för nästa möte. Tid: ca 1 min/deltagare. Max 5 min för diskussion och beslut om nästa möte. Resultat: En redogörelse för de olika synpunkterna som framkommit under värderingen. Här avslutas basgruppsmötet och deltagarna genomför planerade åtgärder enligt punkten sex nedan. 4

5 6 Lära utveckla kunskap Momentet lära syftar till att genomföra åtgärder och uppgifter bestämda i steget inlärningsmål. Varje gruppmedlem bör göra klart för sig vilken kunskap som han/hon ska skaffa sig och på vilket sätt det ska ske. OBS: Om gruppen upptäcker att beslutade uppgifter/åtgärder inte varit relevanta, bör omvärdering ske till valfritt steg. Om gruppen t.ex. beslutat att utföra vissa litteraturstudier och det visar sig att dessa inte leder mot målen måste andra åtgärder vidtagas. Att göra: Sök litteratur, läs litteratur, gör undersökningar, fråga experter. Arbeta i grupp eller enskilt. Genomför beslutade uppgifter och åtgärder värdera relevansen i dessa gentemot målen så att de inte leder in på något villospår. Tid: ca en vecka, men ibland kan det vara någon dag och ibland ett par veckor, beroende på typ av fall. Resultat: Dokumentation av genomförda uppgifter och åtgärder. Ansvarig: samtliga basgruppsdeltagare. 7 Syntetisera nyförvärvad kunskap Momentet syntetisering innebär att de nyförvärvade kunskaperna granskas och diskuteras i gruppen. Ger kunskaperna förutsättningar för fördjupad belysning av problemet i utgångspunkten, besvaras de ställda frågorna? Att göra: Basgruppen träffas för att sammanfatta resultatet av arbetet och formulerar detta skriftligt dels för att dokumentera sina rön och dels för att senare kunna presentera på stormöte. På stormötet presenterar flera basgrupper resultatet för varandra samt diskuterar och kritiserar varandra. Resultat: Dokumenterat (eventuellt reviderat) resultat av gruppens arbete. 8 Gemensamgöra resultat Momentet syftar till att gemensamgöra de förvärvade kunskaperna mellan basgrupperna. Det kan ske genom presentationer med eller utan it-stöd. Det kan också ske genom seminarier, tvärgruppsredovisningar eller andra sätt. Att göra: Basgruppen presenterar på stormöte med andra basgrupper. Under eller efter presentationen diskuteras de presenterade kunskaperna i storgrupp. Varje basgrupp publicerar dokumentation av fallet på WebCT minst en halv dag innan stormötet. Resultat: Dokumenterat, presenterat (och eventuellt reviderat) resultat av gruppens arbete. Ansvarig: samtliga basgruppsdeltagare (sekreteraren ansvarig för publiceringen). 5