Problembaserat lärande (PBL)

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Problembaserat lärande (PBL)"

Pernilla Jansson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Problembaserat lärande (PBL)

2 Vad är PBL? Varför PBL? Hur gör man?

3 Vad är PBL? PBL är en pedagogisk metodsom är baserad på att studenten lär sig genom att själv aktivt utforska omvärlden. Den studerande ska söka svar på de frågor han/hon självställer utifrån ett givet fall. 7 September

4 Varför PBL? 7 September

5 Varför PBL? PBL utvecklades på läkarutbildningen vid ett universitet utanför Toronto i slutet på 1960-talet. En lärare vid namn Borrow observerade att när läkarstudenter efter 4 års teoretiska studier kom ut på praktik kunde de inte omsätta sina teoretiska kunskaper och de hade glömt mycket. Som svar på detta införde Borrow ett system där studenterna istället för att läsa ämnesvis istället fick patientfall där de var tvungna att ta reda på den kunskap som behövdes för att förstå och lösa fallet. 7 September

6 Hur gör man? 7 September

7 Hur gör man? Arbetet i PBL utförs i basgrupper och genom självstudier. Klassen delas in i basgrupper om mellan 6-8 studenter, (se gruppindelning). Undervisningen utgår ifrån ett fallexempel, inom PBL benämnt utgångspunkten. Utgångspunkten ska vara något studenten känner igen men som samtidigt triggar studenten till att vilja veta mer. Vid basgruppsträffarna finns alltid en basgrupphandledare med. 7 September

8 Att komma igång Basgruppen väljer en ordförande och en sekreterare Utgångspunkten delas ut- vanligtvis en bild eller en text (se exempel) En mall på PBL-modellen delas ut som beskriver de steg ni ska arbeta utifrån De 7 stegen (se exempel) Basgrupphandledaren svarar inte på frågor utan hjälper till att skapa frågor vid behov 7 September

9 Modellen 7 steg Namn Efternamn 1 september

10 Exempel på fallbeskrivning Albert som är 75 år har länge haft en muskelsjukdom. Han ramlade hemma för två månader sedan och fick då en spricka i bäckenet. Han går nu med rollator i sin servicelägenhet där det finns en sambo, Anna 78 år som är ålderdomssvag. Albert vistas mest i sängen, men har svårt att komma upp för att gå på toaletten. 7 September

11 Modellen 7 steg Namn Efternamn 1 september

12 Steg 1: Ta fram fakta ur utgångspunkten Gruppen bli bekant med fallet som läses högt. Begrepp uttryck och termer förklaras vid behov. Sekreterare skriver upp fakta från utgångspunkten på en tavla eller större block Ordförande ser till att alla kommer till tals och stämmer av. 7 September

13 Steg 1: Exempel på fakta i texten Albert som är 75 år har länge haft en muskelsjukdom. Han ramlade hemma för två månader sedan och fick då en spricka i bäckenet. Han går nu med rollator i sin servicelägenhet där det finns en sambo, Anna 78 år som är ålderdomssvag. Albert vistas mest i sängen, men har svårt att komma upp för att gå på toaletten. Man 75 år Rörelsesvårigheter sedan en tid till följd av muskelsjukdom Ramlat Spricka i bäckenet Går med rollator Har svårt att resa sig ur sängen för att gå på toaletten Det finns en sambo, Anna, ålderssvag 7 September

14 Steg 2: Identifiera problemen Vad behöver studeras och förklaras närmare? Albert som är 75 år har länge haft en muskelsjukdom. Han ramlade hemma för två månader sedan och fick då en spricka i bäckenet. Han går nu med rollator i sin servicelägenhet där det finns en sambo, Anna 78 år som är ålderdomssvag. Albert vistas mest i sängen, men har svårt att komma upp för att gå på toaletten. att han inte kan byta från liggande till sittande ställning och kanske tvärtom 7 September

15 Steg 3: Hypoteser om samband BRAINSTORMA era tankar ska söka förklaringar till de problem som upptäcktes i steg 2. Släpp tankarna fria och låt alla komma till tals. Lista de idéer som kommer upp. Relevans diskuteras i nästa steg- inte här! Syftet med brainstorming är att deltagarna ska locka fram vad de redan vet så de kan bygga ny kunskap på redan befintlig genom att fördjupa, modifiera, nyansera och sätta in de gamla kunskaperna i nya sammanhang. 7 September

16 Steg 3: Exempel på hypoteser om samband att han inte kan byta från liggande till sittande ställning och kanske tvärtom Sprickan i bäckenet Muskelsjukdom Åldersvaghet Rädsla att falla på nytt Trött på livet, vill lämnas ifred Anna orkar inte hjälpa honom 7 September

17 Steg 4: Systematisk inventering Det som kommit fram granskas kritiskt och hypoteserna struktureras. Exempel: En av deltagarna vill veta vad det kan vara för en muskelsjukdom och en annan hur rädsla för att falla hindrar en person från att gå. 7 September

18 Steg 5: Formulera frågor och kunskapsmål Formulera frågor som ska lösa problemen. Frågorna utgör studiemålen som var och en av medlemmarna ska läsa in sig på. Exempel: 1) Vilka sjukdomar ger rörelsesvaghet? 2) Hur går det psykologiskt till att rädsla för att falla hindrar en person från att gå? 7 September

19 Sammanfattning steg 1-5 Fakta i texten Problem Hypoteser samband Frågor att besvara *Man 75 år *Rörelsesvårigheter sedan en tid till följd av muskelsjukdom *Ramlat *Spricka i bäckenet *Går med rollator *Har svårt att resa sig ur sängen för att gå på toaletten *Att han inte kan byta från liggande till sittande ställning och kanske tvärtom brainstorming *Sprickan i bäckenet *Muskelsjukdomen *Ålderdomssvaghet *Rädsla att falla på nytt *Trött på livet, vill lämnas ifred *Anna orkar inte hjälpa honom 1. Vilka sjukdomar ger rörelsesvaghet? 2. Hur går det till psykologiskt att rädsla för att falla hindrar en person att gå? *Det finns, en sambo, Anna, ålderssvag Brainstorming Granskas kritiskt 19

20 Steg 6. Information inhämtas och bearbetas Samtliga gruppmedlemmar inhämtar kunskap på egen hand för att söka svar på gruppens frågor. Alla frågor ska besvaras av respektive student. Därigenom säkerställs en mångsidighet av svar och olika typer av kunskap kan värderas mot varandra. Användbara källor: Kurslitteratur, vetenskapliga artiklar, rapporter, föreläsningar och internet. Glöm inte bort att vara källkritisk! 7 September

21 Steg 7: Redovisning av resultat Basgruppen samlas igen och varje student redogör för sina resultat En diskussion förs om varje bidrag Har frågorna besvarats? Vad har man lärt sig? En referenslista från varje student ska lämnas in till basgrupphandledaren där alla källor är listade 7 September

Relevanta dokument

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder