Pedagogisk forskning I, 7,5 hp Studiehandledning för höstterminen 2015

Transkript

1 1 (4) Uppdaterad Pedagogisk forskning I, 7,5 hp Studiehandledning för höstterminen 2015 Kursadministration och organisation I kursen används den digitala plattformen Mondo för information kring uppgifter och eventuella schemaförändringar. Se därför till att du har tillgång till Mondo innan du börjar kursen. All löpande information kommer att publiceras under fliken Anslagstavla. Om du behöver hjälp eller får problem med Mondo kontaktar du it-supporten för studenter, se: Kursansvarig Jonas von Reybekiel Trostek jonas.trostek@edu.su.se Kursadministratör Emma West emma.west@edu.su.se Föreläsare och lärare Charlotte Bagge Åsa Broberg Jonas von Reybekiel Trostek Kursens syfte och innehåll Kursen är det första steget i utbildningen i forskningsmetod i pedagogik. Kursen är också den första av tre kurser i pedagogisk forskning där ämnet gradvis fördjupas. Syftet med Pedagogisk forskning I är att deltagarna ska tillägna sig en grundläggande förståelse för olika forskningsansatser och centrala vetenskapsteoretiska och metodologiska begrepp med relevans för pedagogisk forskning. Den forskning som bedrivs på Institutionen för pedagogik och didaktik är och har i huvudsak varit kvalitativt orienterad, vilket också innebär att tyngdpunkten i kursen kommer att vara på kvalitativa metodansatser. I kursen introduceras vetenskapsteoretiska spörsmål som kan sägas vara uttryck för att vetenskap i flera avseenden skiljer sig från vardagskunskap eller common sense alltså sådant som vi tenderar att ta för givet i vardagen. I kursen introduceras också olika metodansatser alltså olika sätt att erhålla kunskap som är vanliga inom pedagogisk forskning. En angränsande fråga som tas upp är hur valet av metodansats påverkar vilken kunskap som är möjlig eller inte möjlig att erhålla. Ytterligare en hörnsten i kursen är att urskilja olika steg i en forskningsprocess och att värdera dessa olika steg med utgångspunkt i grundläggande kvalitetskriterier och forskningsetiska principer.

2 2 (4) Frågor som tas upp i kursen är till exempel: Vad är en vetenskaplig studie? Vad kännetecknar kvalitativ respektive kvantitativ forskning? Vilka olika steg kan urskiljas i en forskningsprocess? Vilken metodansats lämpar sig för en viss forskningsfråga? Vilken typ av kunskap kan olika frågor leda till? Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: diskutera skillnaden mellan vetenskaplig och vardaglig kunskap, redogöra för olika steg i forskningsprocesser, redogöra för grundläggande vetenskapsteoretiska förhållningssätt och begrepp, redogöra för metodansatser med fokus på datainsamling, samt resonera kring hur dessa bidrar till olika kunskapsanspråk. Kursupplägg Under kursen används undervisningsformer som är aktiverande och involverar kursdeltagarna i de olika forskningsrelaterade frågor som behandlas. Undervisningen sker i form av föreläsningar, lärarledda interaktiva seminarier, en workshop, självstudier, samt ett enskilt skrivarbete (hemtentamen). Vi har strävat efter att hitta former som innebär att undervisningen blir ett stöd för dig då du ska nå de förväntade studieresultaten i kursen. Föreläsningar Föreläsningarna med Charlotte Bagge och Jonas von Reybekiel Trostek ger en introduktion till vad som kännetecknar vetenskaplig kunskap och vad som karakteriserar kvantitativ och kvalitativ forskning. Vidare fokuserar föreläsningarna på kvalitativa och kvantitativa forskningsansatser i det pedagogiska forskningsfältet, samt på hur pedagogisk forskning kan värderas utifrån olika kvalitetsaspekter och forskningsetiska riktlinjer. Seminarier I kursen ingår tre seminarietillfällen. Dessa är uppbyggda kring kurslitteraturen och är tänkta att följa upp respektive föreläsning. Seminarium 1 är alltså en uppföljning av Föreläsning 1, o.s.v. Du förbereder dig inför seminarierna genom att läsa den litteratur som anges i läsanvisningarna (se studiehandledningen nedan). Under seminarierna kommer du att få möjlighet att diskutera kurslitteraturen, både i en mindre basgrupp och med din seminarieledare. Seminarierna blir därmed det forum där du får möjlighet att lyfta och reda ut de funderingar, frågor eller svårigheter som du förknippar med kurslitteraturen. Till stöd för diskussionen kommer olika seminarieuppgifter finnas tillgängliga på Mondo. Observera att seminarierna är obligatoriska detta för att seminariegrupperna och basgrupperna ska bli så stabila som möjligt. Om du av någon anledning får förhinder att delta på ett seminarium får du en kompletteringsuppgift som ska lämnas in för att du ska kunna få ut ditt betyg på kursen. Kompletteringsuppgiften lämnas in På Mondo under fliken Uppgifter. Under fliken Resultat synliggörs godkänt deltagande på seminarierna.

3 3 (4) Workshop och gruppexamination Ett av de examinerande momenten i kursen är en gruppexamination. Denna examination handlar om att plocka isär publicerade studier och undersöka hur de olika bitarna hänger ihop med varandra. I detta moment ingår en workshop där du tillsammans med en mindre arbetsgrupp och under handledning av en lärare kommer att arbeta med en viss studie. Notera att du och din arbetsgrupp får möjlighet till handledning under en av de två dagar som står angivna i schemat. Du och din arbetsgrupp lämnar sedan in en kortare rapport som fungerar som underlag för examination. Mer detaljerade anvisningar om gruppexaminationen kommer att publiceras på Mondo. Kurslitteratur Fejes, A., & Thornborg, R. (Red.) (2014). Handbok i kvalitativ analys. Andra upplagan. Stockholm: Liber AB. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Andra upplagan. Stockholm: Liber AB (Utvalda delar). Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur Du införskaffar med fördel kurslitteraturen i god tid innan kursstart. Notera att du förväntas ha kommit igång med din läsning redan till första föreläsningen (se läsanvisningarna nedan)! Ett tips är att undersöka begagnatmarknaden, jämföra priser på nätet och kolla upp vilka studentrabatter som eventuellt gäller. Läsanvisningar Föreläsning och seminarium 1 Föreläsning och seminarium 2 Föreläsning och seminarium 3 Vetenskaplig och vardaglig kunskap. Bryman, s ; Hartman, s (217 sidor.) Kvantitativ forskningsansats inom pedagogisk forskning. Bryman, s , (109 sidor.) Kvalitativa metodansatser inom pedagogisk forskning. Bryman, s ; Fejes & Thornberg, s (översiktligt). (365 sidor.) Föreläsning 4 (inför workshop) Forskningsdesign och steg i forskningsprocessen. Bryman, s Hartman, s , , (161 sidor.) Föreläsning 5 Att granska och värdera vetenskap. Bryman, s , , (+ s i repris); Fejes & Thornberg, s (96 sidor.) Det totala sidantalet på kursen är 910 sidor. Se till att planera för din läsning! Schemat med tider och lokaler hittar du på nätet: Q5676l571oQ.html

4 4 (4) Examination Examinationen består av två delar; (1) en gruppexamination och (2) en individuell examination i form av en hemtentamen. (1) Gruppexaminationen läggs också ut på Mondo tisdagen den 5 januari kl under fliken Filsamling. Gruppexaminationen ska lämnas in på Mondo senast måndagen den 11 januari kl under fliken Uppgifter i mappen Inlämning av gruppexamination. Det räcker att en deltagare i gruppen lämnar in uppgiften och varje grupp får komma överens om vem som ska ansvara för detta. Ange för- och efternamn på samtliga aktiva deltagare i gruppen i dokumentet. Döp dokumentet till ert gruppnamn och spara det som wordfil (.docx/.doc) eller PDF. Undvik andra filformat och komprimera heller inte filen detta kan medföra att vi inte kan öppna och bedöma er examination! (2) Den individuella examinationen publiceras på Mondo måndagen den 11 januari kl under fliken Filsamling. Den individuella examinationen ska lämnas in på Mondo senast onsdagen den 13 januari kl under fliken Uppgifter i mappen Inlämning av individuell examination. Ange för- och efternamn, samt personnummer i dokumentet. Spara dokumentet som wordfil (.docx/.doc) eller PDF. Undvik andra filformat och komprimera heller inte filen detta kan medföra att vi inte kan öppna och bedöma din examination! Att uppgiften är individuell innebär att din text ska vara en självständigt skriven text, som du själv har författat. Citat, referat och anföringar ska vara korrekt återgivna. I texten ska det alltså framgå att du satt dig in i och tillgodogjort dig kurslitteraturen, men också att du förmår föra ett självständigt och underbyggt resonemang kring de frågor som behandlas. Det är givetvis tillåtet att citera andra källor än kurslitteraturen, men inte som ersättning för denna. Såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) utan att ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet, eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. I samband med bedömningen använder vi textmatchningsverktyget Turnitin för att spåra eventuella plagiat. Institutionen för Pedagogik och Didaktik följer Stockholms universitets riktlinjer vid misstänkt fusk i samband med examination. Läs mer om regler, förfarande och konsekvenser i samband med disciplinärenden på: Betyg På gruppexaminationens ges betyget Godkänd, eller så får gruppen komplettera. Den som inte aktivt deltar i gruppexaminationen blir underkänd på momentet och får göra en individuell komplettering. På den individuella hemtentamen ges betygen A F (se betygskriterier nedan). Vid betyget Fx kan komplettering göras enligt givna instruktioner inom sju arbetsdagar. Om inte

5 5 (4) kompletteringen lämnas in inom detta tidsspann kvarstår betyget Fx och du är hänvisad till nästa omexaminationstillfälle. Individuell omexamination Det ges möjlighet till individuell omexamination vid följande tillfällen: Första tillfället publiceras omexaminationen på Mondo den 29 februari kl Den ska lämnas in på Mondo under fliken Uppgifter i mappen Inlämning av omexamination 1 senast onsdagen den 2 mars kl Det andra tillfället publiceras omexaminationen på Mondo måndagen den 18 april kl Den ska lämnas in på Mondo under fliken Uppgifter i mappen Inlämning av omexamination 2 senast onsdagen den 20 april kl Betygskriterier Stockholms universitet använder en sjugradig betygsskala. A är det högsta godkända betyget och E är det lägsta. Underkända betyg är F och Fx. Betyget F innebär omtentamen och betyget Fx komplettering. Följande prestationer förväntas för respektive betyg: A B Studenten diskuterar på ett självständigt och kritiskt sätt skillnaden mellan vetenskaplig och vardaglig kunskap. Studenten urskiljer och redogör självständigt och strukturerat för olika steg i forskningsprocessen på ett sätt som gör det tydligt hur dessa steg relaterar till varandra och en specifik metodansats. Studenten redogör på ett tydligt, självständigt och strukturerat sätt för grundläggande vetenskapsteoretiska förhållningssätt och begrepp. Studenten redogör korrekt och självständigt för datainsamling på ett sätt som gör det tydligt hur denna relaterar till en specifik metodansats och dess specifika förutsättningar. Studenten resonerar självständigt och kritiskt om vilken kunskap som är möjlig att erhålla med en viss metodansats. Studenten gör i sina diskussioner, redogörelser och resonemang tydlig skillnad på det som står i litteraturen, den egna tolkningen av detta, samt den egna åsikten. Studenten diskuterar på ett någorlunda självständigt och kritiskt sätt skillnaden mellan vetenskaplig och vardaglig kunskap. Studenten urskiljer och redogör självständigt och strukturerat för olika steg i forskningsprocessen på ett sätt som gör det någorlunda tydligt hur dessa steg relaterar till varandra och en specifik metodansats. Studenten redogör på ett någorlunda tydligt, självständigt och strukturerat sätt för grundläggande vetenskapsteoretiska förhållningssätt och begrepp. Studenten redogör korrekt och självständigt för datainsamling på ett sätt som gör det någorlunda tydligt hur denna relaterar till en specifik metodansats och dess specifika förutsättningar. Studenten resonerar någorlunda självständigt och kritiskt om vilken kunskap som är möjlig att erhålla med en viss metodansats. Studenten gör i sina diskussioner, redogörelser och resonemang tydlig skillnad på det

6 6 (4) C som står i litteraturen, den egna tolkningen av detta, samt den egna åsikten. Studenten diskuterar skillnaden mellan vetenskaplig och vardaglig kunskap. Studenten urskiljer och redogör för olika steg i forskningsprocessen på ett sätt som gör det någorlunda tydligt hur dessa steg relaterar till varandra och en specifik metodansats. Studenten redogör på ett korrekt sätt för grundläggande vetenskapsteoretiska förhållningssätt och begrepp. Studenten redogör korrekt för datainsamling på ett sätt att det framgår hur denna relaterar till en specifik metodansats och dess specifika förutsättningar. Studenten resonerar om vilken kunskap som är möjlig att erhålla med en viss metodansats. Studenten gör i sina diskussioner, redogörelser och resonemang till övervägande del skillnad på det som står i litteraturen, den egna tolkningen av detta, samt den egna åsikten. D Studenten gör en ansats att diskutera skillnaden mellan vetenskaplig och vardaglig kunskap. Studenten urskiljer och redogör i stora drag för olika steg i forskningsprocessen på ett sätt som gör det någorlunda tydligt hur dessa steg relaterar till varandra. Studenten redogör på ett någorlunda korrekt sätt för grundläggande vetenskapsteoretiska förhållningssätt och begrepp. Studenten redogör någorlunda korrekt för datainsamling på ett sätt att det framgår att denna relaterar till en specifik metodansats och dess specifika förutsättningar. Studenten gör en ansats att resonera om vilken kunskap som är möjlig att erhålla med en viss metodansats. Studenten gör i sina diskussioner, redogörelser och resonemang till viss del skillnad på det som står i litteraturen, den egna tolkningen av detta, samt den egna åsikten. E Fx F Studenten förklarar skillnaden mellan vetenskaplig och vardaglig kunskap. Studenten urskiljer och redogör i stora drag för olika steg i forskningsprocessen. Studenten redogör i stora drag för grundläggande vetenskapsteoretiska förhållningssätt och begrepp. Studenten redogör i stora drag för datainsamling på ett sätt att det framgår att denna relaterar till en metodansats. Studenten förklarar vilken kunskap som är möjlig att erhålla med en viss metodansats. Studenten visar inte på förmågor som motsvarar ett godkänt betyg (A-E) men bedöms kunna visa på sådana förmågor genom en rimligt avgränsad komplettering. Studenten formulerar ingenting om skillnaden mellan vetenskaplig och vardaglig kunskap, eller så formulerar studenten en skillnad som till största del är

7 7 (4) ovidkommande för en vetenskapsteoretisk diskussion. Studenten urskiljer och redogör inte för olika steg i forskningsprocessen, eller så redogör studenten för steg som väsentligt skiljer sig från vad som är vedertaget i pedagogisk forskning. Studenten redogör inte för grundläggande vetenskapsteoretiska förhållningssätt och begrepp, eller så redogör studenten för förhållningssätt och begrepp på ett sätt som väsentligt skiljer sig från vad som är vedertaget i pedagogisk forskning. Studenten redogör inte för datainsamling på ett sätt att det framgår att denna relaterar till en metodansats, eller så redogör studenten för datainsamling och relationen till metodansats på ett sätt som väsentligt skiljer sig från vad som är vedertaget i pedagogisk forskning. Studenten formulerar ingenting om vilken kunskap som är möjlig att erhålla med en viss metodansats, eller så formulerar studenten en koppling mellan kunskap och metodansats som i huvudsak saknar stöd i kurslitteraturen och/eller den etablerade litteratur som berör metodansatsen i fråga.