Studiehandledning. Hälsans idéhistoria (7,5 hp) Institutionen för pedagogik och didaktik

Transkript

1 1(5) Studiehandledning Hälsans idéhistoria (7,5 hp) History of ideas about health (7.5 ECTS) Kurskod: VPA103 Höstterminen 2016 Kursansvarig: Robert Ohlsson Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: (vxl) Institutionen för pedagogik Frescativägen 54 Telefax: och didaktik E-post: Stockholm

2 Välkommen till kursen! Kursens innehåll och syfte Kursen behandlar den historiska utvecklingen av idéer om hälsa och sjukdom i det västerländska samhället. I kursen fokuseras hur synen på hälsa och sjukdom förändrats inom såväl medicinska och vårdvetenskapliga perspektiv, som inom folkhälsoarbete och det vardagliga tänkandet. I samband med detta belyses även den historiska framväxten av olika professioner och institutioner inom hälsooch sjukvårdsområdet. Med ett pedagogiskt perspektiv på den historiska utvecklingen fokuserar kursen hur vetenskaplig och professionell kunskap inom hälsoområdet samspelar med vardagskunskap och vardagliga föreställningar genom historien. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: redogöra för centrala teman i den västerländska idéutvecklingen om hälsa och sjukdom, redogöra för och problematisera centrala inslag i den historiska framväxten av professioner och institutioner inom hälso- och sjukvårdsområdet, kritiskt diskutera dagens idéer om hälsa i ett historiskt perspektiv. Kursens uppläggning Kursen ges på halvfart och kan läsas som fristående kurs eller inom ramen för Masterprogram i pedagogik med inriktning mot hälsa (120 hp). Undervisningen utgörs av föreläsningar och seminarier vid schemalagda sammankomster vid Institutionen för pedagogik och didaktik. Under kursen ges föreläsningar vid tre tillfällen då några aspekter av den idéhistoriska utvecklingen fokuseras och exemplifieras. Vid det första tillfället ges en introducerande historisk översikt över några teman i hälsans och medicinens idéhistoria. Vid de två följande tillfällena fokuseras folkhälsa i ett historiskt perspektiv samt den historiska utvecklingen av vårdens professioner. Vid det avslutande tillfället genomförs också en avslutande diskussion om kursens innehåll och examinationsuppgiften. Deltagande vid dessa tillfällen är inte obligatoriskt och kursen kan alltså läsas helt på distans (detta innebär i praktiken självstudier och att man tar del av PowerPoint-presentationer och annat material från föreläsningarna i efterhand föreläsningarna streamas dock inte och finns inte inspelade). Om du kommer att läsa kursen helt på distans eller om du inte kan delta vid den första sammankomsten meddelar du detta till kursansvarig innan kursstart. Mellan de universitetsförlagda sammankomsterna sker gruppdiskussioner via Adobe Connect eller i ett skriftligt diskussionsforum på Mondo. Mer information om dessa diskussioner ges vid kursintroduktionen varefter deltagarna meddelar kursansvarig vilken diskussionsform som man vill delta i. Vid kursens avslutning genomförs en kursvärdering i form av en webenkät och möjligheter finns även att ge synpunkter muntligt vid den sista sammankomsten. Länk till kursens schema med tider och lokaler: Schema HT

3 Medverkande lärare Robert Ohlsson Helena Rehn David Thorsén Lärplattformen Mondo Kursen har en sida på lärplattformen Mondo ( där aktuell information om kursen finns. Denna information kan uppdateras under kursens gång och eventuella ändringar meddelas här på Anslagstavlan. Vid kursstart hittar du också här några av de texter som ingår i den obligatoriska kurslitteraturen. Mondosidan används även för inlämning av hemtentamen. Stöd i studierna Om du har ett dokumenterat funktionshinder eller dyslexi bör du kontakta Sektionen för studentstöd som har särskilt ansvar för studenter med funktionshinder. Du kan då få hjälp med studiestöd av olika slag, t ex anteckningshjälp, talböcker, förlängd tentamenstid eller teckenspråkstolkning. Se för kontaktinformation till Sektionen för studentstöd. Kunskapskontroll och examination Examinationen består av två delar: a) individuell hemskrivning där studenten demonstrerar sitt uppnående av lärandemålen (instruktioner för denna uppgift finns på Mondo vid kursstart), b) deltagande i gruppdiskussioner och en skriftlig reflektion över dessa som bifogas examinationsuppgiften (ca 1 sida). Hemtentamen lämnas in på kursens mondosida senaste den 28 oktober klockan 09:00. Meddela kursansvarig om du inte har möjlighet att lämna in din text till detta datum. Uppgiften bedöms och betyg rapporteras till Ladok inom 15 arbetsdagar. Texten skrivs lämpligen med Times New Roman 12 p, enkelt radavstånd och med referenser till kurslitteratur och andra källor inom parentes i den löpande texten på vedertaget sätt. Använd gärna det stöd som finns för referenshantering som finns i Filsamlingen på kursens mondosida. Examinationsuppgiften ska vara självständigt skriven och språkligt väl genomarbetad. Det ska framgå att du har satt dig in i och tillgodogjort dig kurslitteraturen, men också att du förmår föra ett självständigt och underbyggt resonemang kring de frågor som behandlas. Det är viktigt att din förståelse för kursinnehållet och din förmåga att diskutera detta framgår med tydlighet av texten. Plagiat Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Man får inte heller kopiera sina egna texter som man fått godkända i andra kurser, 3

4 s.k. självplagiat. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om plagiat till rektor och Stockholms universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli varning eller avstängning för en tid av 1-6 månader. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida Vid SU kontrolleras inlämnade texter mot en databas. Betygskriterier Betygsättning av examinationsuppgiften sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala: A B C D E Fx F Texten ger prov på en mycket god förmåga att redogöra för och diskutera idéhistoriska teman, samt att redogöra för centrala inslag i den historiska framväxten av professioner inom hälso- och sjukvårdsområdet och problematisera dessa. Dagens idéer om hälsa diskuteras på ett kritiskt och insiktsfullt sätt utifrån ett historiskt perspektiv. Texten präglas genomgående av utvecklade, självständiga och nyanserade resonemang med stöd i stora delar av kurslitteraturen. Examinationsuppgiften håller högre kvalitet än vad som krävs för C men når inte upp till vad som krävas för A. Texten ger prov på en god förmåga att redogöra för och diskutera idéhistoriska teman, samt att redogöra för centrala inslag i den historiska framväxten av professioner inom hälso- och sjukvårdsområdet och problematisera dessa. Dagens idéer om hälsa diskuteras på ett kritiskt sätt i utvecklade resonemang utifrån ett historiskt perspektiv. Texten präglas av självständiga och tydliga resonemang med stöd i stora delar av kurslitteraturen. Examinationsuppgiften håller högre kvalitet än vad som krävs för E men når inte upp till vad som krävas för C. Texten ger prov på en grundläggande förmåga att redogöra för och diskutera idéhistoriska teman, samt att redogöra för centrala inslag i den historiska framväxten av professioner inom hälso- och sjukvårdsområdet och problematisera dessa. I texten görs goda ansatser till att diskutera dagens idéer om hälsa på ett kritiskt sätt utifrån ett historiskt perspektiv. Texten bygger på kurslitteraturen, präglas av en röd tråd i framställning och resonemang, och har endast smärre brister i formalia. Texten är outvecklad, bygger endast på en mindre del av kurslitteraturen, präglas av oklarheter eller har formella brister som gör att den behöver kompletteras föra att kraven för godkänt betyg ska kunna uppnås. Examinationsuppgiften är inte löst på ett tillfredsställande sätt och omtentamen krävs. I bedömningen av godkänt betyg ingår att skriva utifrån vedertagna pedagogiska krav på akribi. Vid betyg Fx finns möjlighet till komplettering för att uppnå godkänt betyg. Kursansvarig lärare informerar då om vilken komplettering som krävs. Då betyg F ges krävs att studenten examineras på nytt genom en ny examinationsuppgift som lämnas in till det andra provtillfället den 5 december. Har du godkänts i prov, det vill säga fått minst betyget E, får du inte göra ett nytt prov för högre betyg. Det är endast möjligt att ompröva för godkänt resultat fyra gånger och inom tre terminer från första registrering på delkursen. 4

5 Kurslitteratur Johannisson, K. (2004). Medicinens öga. Sjukdom, medicin och samhälle historiska erfarenheter. Stockholm: Norstedts. Palmblad, E. & Eriksson, B. E. (2014). Kropp och politik. Hälsoupplysning som samhällsspegel, Stockholm: Carlssons. Porter, D. (1999). Health, Civilization and the State. A history of public health from ancient to modern times. London: Routledge. Texter som laddas ner från Mondo Foster, J. (2013). What can Social Psychologists Learn from Architecture? The Asylum as example, Journal for the Theory of Social Behaviour, 44(2): Nilsson, I. & Peterson, H-I. (1998). Medicinens idéhistoria. Stockholm: SNS-förlag. (valda delar) Qvarsell, R. (1993). Patienten i medicinhistorien, i Qvarsell. R. (red.) Skall jag taga vara på min broder? Idéhistoriska skrifter 15, Institutionen för idéhistoria, Umeå universitet. (valda delar) Qvarsell, R. (2001). Vårdens idéhistoria. Stockholm: Carlsson. (valda delar) Rehn, H. (2008). Framväxten av sjuksköterskan som omvårdnadsexpert. Meningsskapande om vård under 1900-talet, Doktorsavhandling, Stockholms universitet. (valda delar) Rosenberg, C. E. (1989). Disease in History: Frames and Framers, The Milbank Quarterly, Vol. 67, Suppl. 1. Sundin, J. (2005). Folkhälsa och folkhälsopolitik, i Sundin, J., Hogstedt, C., Lindberg, J. & Moberg, R. (red.) Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut. Willner, S. (2005). Hälso- och samhällsutvecklingen i Sverige , i Sundin, J., Hogstedt, C., Lindberg, J. & Moberg, R. (red.) Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut. * 5