Studiehandledning. Pedagogik och hälsa (7,5 hp) Institutionen för pedagogik och didaktik Education and Health (7.5 ECTS) Kurskod: PEA 455

Transkript

1 1(6) Studiehandledning Pedagogik och hälsa (7,5 hp) Education and Health (7.5 ECTS) Kurskod: PEA 455 Höstterminen 2014 Kursansvarig: Robert Ohlsson Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: (vxl) Institutionen för pedagogik Frescativägen 54 Telefax: och didaktik E-post: Stockholm

2 Välkommen till kursen! Kursens innehåll och syfte Kursen ger en introduktion till pedagogiska perspektiv på hälsa, vård och omsorg och hur pedagogiken som samhällsvetenskaplig disciplin kan bidra till kunskap om dessa områden. Under kursen presenteras teorier om lärande, kunskap och påverkansprocesser och hur dessa teorier tillämpas i forskning för att förstå ett brett spektrum av frågor som spänner från individens meningsskapande till samhälleliga villkor och förändringsprocesser som har betydelse för hälsa, vård och omsorg. Under kursen ges föreläsningar vid tre tillfällen då olika aspekter av pedagogisk forskning inom detta område fokuseras. Vid den första sammankomsten den 4 september fokuseras hälsobegreppet, teorier om lärande och vilka olika typer av vetenskapliga frågeställningar och problem som det pedagogiska perspektivet omfattar. Vid de följande sammankomsterna ges först två föreläsningar som följs av en gemensam seminariediskussion tillsammans med båda föreläsarna och med utgångspunkt i de texter som ligger till grund för undervisningen. Den 2 oktober förenas föreläsningarna av att de båda relaterar individers erfarenheter och meningsskapande till vidare samhälleliga villkor och förändringar. Exempel tas här från funktionshindersområdet och folkhälsoarbete. Den 4 november kommer forskning att presenteras som studerar människors erfarenheter och som främst anknyter till omsorgsfrågor dels utifrån ett anhörigperspektiv och dels med utgångspunkt i genus/maskulinitet. Utöver dessa undervisningsinslag kommer också en föreläsning att ges av gästforskaren Isabelle Ville som besöker institutionen i oktober. Hon leder det franska Programme Handicap vid Ecoles des Hautes Etudes en Sciences Sociales och kommer att bidra till kursen med en presentation av sin forskning inom funktionshinderområdet. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: redogöra för i kursen presenterade teorier om lärande, kunskap och påverkansprocesser, formulera relevanta vetenskapliga problem och frågeställningar gällande hälsa, vård och omsorg utifrån ett pedagogiskt perspektiv, kritiskt analysera och diskutera innebörden av begreppen hälsa, sjukdom och funktionshinder inom olika institutionella och vardagliga sammanhang. Kursens uppläggning Kursen ges på halvfart och kan läsas inom ramen för Masterprogram i pedagogik med inriktning mot hälsa (120 hp) eller Magisterprogram i vårdpedagogik (60 hp). Undervisningen utgörs av föreläsningar och seminarier vid schemalagda sammankomster vid Institutionen för pedagogik och didaktik. Läsanvisningar kommer att ges inför sammankomsterna i oktober och november. Utöver att sätta sig in i dessa texter i förväg förbereder du dig också på att delta i de gemensamma diskussionerna genom att förbereda någon fråga gällande de aktuella texterna och genom att reflektera över hur man gått tillväga i de empiriska studier som presenteras för att få kunskap om olika pedagogiska fenomen. 2

3 Mellan de universitetsförlagda sammankomsterna sker också gruppdiskussioner via Adobe Connect som är en plattform för möten online. En gruppindelning kommer att göras i samband med kursintroduktionen och dessa grupper träffas sedan vid tidpunkter som de själva bestämmer för att diskutera olika uppgifter. Mer information om hur man loggar in och använder sig av Adobe Connect kommer att ges vid kursintroduktionen och via lärplattformen Mondo. (Obs: du behöver ha mikrofon och webkamera till din dator för att kunna delta vid dessa gruppdiskussioner). Varje grupp skriver ett kort protokoll efter sin diskussion där det framgår vilka som deltagit och som sammanfattar huvuddragen eller huvudpunkterna i den diskussion som förts. Protokollen skickas sedan till kursansvarig. Lärplattformen Mondo Kursen har en sida på lärplattformen Mondo ( där aktuell information om kursen finns. Denna information kan uppdateras under kursens gång och eventuella ändringar meddelas här på Anslagstavlan. Vid kursstart hittar du också här några av de texter som ingår i den obligatoriska kurslitteraturen. Mondosidan används även för att lämna in examinationsuppgiften. Stöd i studierna Om du har ett dokumenterat funktionshinder eller dyslexi bör du kontakta Sektionen för studentstöd som har särskilt ansvar för studenter med funktionshinder. Du kan då få hjälp med studiestöd av olika slag, t ex anteckningshjälp, talböcker, förlängd tentamenstid eller teckenspråkstolkning. Se för kontaktinformation till Sektionen för studentstöd. Kunskapskontroll och examination Examinationen består av två delar: a) individuellt författande av en text där studenten demonstrerar sitt uppnående av lärandemålen (instruktioner för denna uppgift finns på Mondo vid kursstart) b) deltagande i gruppträffar och bidrag till protokoll över diskussionen vid dessa Den skriftliga examinationen lämnas in på kursens mondosida vid det datum som anges i instruktionerna för uppgiften. Meddela kursansvarig om du inte har möjlighet att lämna in din text vid det angivna datumet. Uppgiften bedöms och betyg rapporteras till Ladok inom 15 arbetsdagar. Texten skrivs lämpligen med Times New Roman 12 p, enkelt radavstånd och med referenser till kurslitteratur och andra källor inom parentes i den löpande texten på vedertaget sätt. Använd gärna texten Akademiskt skrivande som stöd för referenshanteringen (denna finns på kursens Mondosida). Examinationsuppgiften ska vara självständigt skriven och språkligt väl genomarbetad. Det ska framgå att du har satt dig in i och tillgodogjort dig kurslitteraturen, men också att du förmår föra ett självständigt och underbyggt resonemang kring de frågor som behandlas. Det är viktigt att din förståelse för kursinnehållet och din förmåga att tillämpa detta framgår med tydlighet av texten. 3

4 Plagiat Som en del i ditt ansvar som student ingår att känna till de regler som finns för examination. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden. Plagiat i en examinationsuppgift blir alltid föremål för ett disciplinärende och kan leda till avstängning. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Det är givetvis tillåtet att citera olika källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta eller fullständiga referensuppgifter. Betygsättning Endast den skriftliga examinationsuppgiften är betygsgrundande, men eftersom deltagande i gruppträffarna är obligatoriskt krävs deltagande i dessa eller inlämnande av ersättningsuppgifter för de tillfällen som man inte kan delta. Mer information om vad dessa ersättningsuppgifter består i finns på kursens mondosida. Betygsättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala: Betygskriterier A B C D E Fx F Texten ger prov på en mycket god förmåga att redogöra för teorier om lärande, kunskap och påverkansprocesser på ett nyanserat sätt, samt att relatera dem till varandra. Innebörder av begrepp som hälsa, sjukdom och funktionshinder preciseras och diskuteras på ett kritiskt och mycket tydligt sätt. Vetenskapliga problem och frågeställningar gällande hälsa, vård och omsorg formuleras utifrån ett pedagogiskt perspektiv på ett mycket tydligt sätt och ger prov på en mycket god teoretisk medvetenhet. Texten präglas av utvecklade, självständiga och tydliga resonemang med stöd i stora delar av kurslitteraturen. Examinationsuppgiften håller högre kvalitet än vad som krävs för C men når inte upp till vad som krävas för A. Texten ger prov på en god förmåga att redogöra för teorier om lärande, kunskap och påverkansprocesser. Innebörder av centrala begrepp som hälsa, sjukdom och funktionshinder preciseras och diskuteras på ett tydligt sätt. Vetenskapliga problem och frågeställningar gällande hälsa, vård och omsorg formuleras utifrån ett pedagogiskt perspektiv på ett relevant sätt. Texten präglas av självständiga och tydliga resonemang med stöd i stora delar av kurslitteraturen. Examinationsuppgiften håller högre kvalitet än vad som krävs för E men når inte upp till vad som krävas för C. Texten ger prov på en förmåga att redogöra för teorier om lärande, kunskap och påverkansprocesser på ett huvudsakligen tydligt sätt. Några centrala innebörder av begrepp som hälsa, sjukdom och funktionshinder presenteras och diskuteras på ett grundläggande sätt. Vetenskapliga problem och frågeställningar gällande hälsa, vård och omsorg formuleras utifrån ett pedagogiskt perspektiv på ett relevant sätt. Texten bygger på delar av kurslitteraturen, präglas av en röd tråd i framställningen och resonemang, och har endast smärre brister i formalia. Texten är outvecklad, bygger endast på en mindre del av kurslitteraturen, präglas av oklarheter eller har formella brister som gör att den behöver kompletteras föra att kraven för godkänt betyg ska kunna uppnås. Examinationsuppgiften är inte löst på ett tillfredsställande sätt och omtentamen krävs. 4

5 I bedömningen av godkänt betyg ingår att skriva utifrån vedertagna pedagogiska krav på akribi. Vid betyg Fx finns möjlighet till komplettering för att uppnå godkänt betyg. Kursansvarig lärare informerar då om vilken komplettering som krävs. Då betyg F ges krävs att studenten examineras på nytt, genom en ny examinationsuppgift. Har du godkänts i prov, det vill säga fått minst betyget E, får du inte göra ett nytt prov för högre betyg. Det är endast möjligt att ompröva för godkänt resultat fyra gånger och inom tre terminer från första registrering på delkursen. Schema Datum Tid Lärare Lokal Innehåll 4 sep RO 1511 Introduktion till programmet Kursintroduktion och introduktion till hälsobegreppet och pedagogiska perspektiv. Inlämning av protokoll från Gruppträff 1 1 okt AG UO 1511 Föreläsningar och seminarium om individ och samhälle med funktionshinder och folkhälsa i fokus. Inlämning av protokoll från Gruppträff 2 9 okt RO AG 4 nov 9-12 PRB GK 1511 Föreläsning av gästforskare Isabelle Ville 2503 Föreläsningar och seminarium om erfarenhetsnära forskning med omsorg i fokus. Inlämning av protokoll från Gruppträff 3 10 nov innan 17 Inlämning av examinationsuppgift på Mondo Medverkande lärare (AG) Anders Gustavsson (GK) Gunnar Karlsson (RO) Robert Ohlsson (UO) Ulf Olsson (PRB) Petra Roll Bennet anders.gustavsson@edu.su.se gunnark@edu.su.se robert.ohlsson@edu.su.se ulf.olsson@edu.su.se petra@edu.su.se 5

6 Kurslitteratur Blaxter, M. (2010). Health (2nd ed.). Cambridge: Polity. Illeris, K. (2007). Lärande (2:a upplagan). Lund: Studentlitteratur. Nettleton, S., Bunton, R. & Burrows, R. (2003). Sociology of Health Promotion. Critical Analyses of Consumption, Lifestyle and Risk, London: Routledge. Texter som kan laddas ner från Mondo Eisenberg, L. (1977). Disease and Illness. Distinctions Between Professional and Popular Ideas of Sickness, Culture, Medicine and Psychiatry, 1: Ohlsson, R. (2011). Diagnosens roll i vardagligt meningsskapande om psykisk ohälsa, i G. Drakos & L-C. Hydén (red.) Diagnos och identitet, Stockholm: Gothia. Olin Lauritzen, S., Georgsson Öhman, S. & Saltvedt, S. (2007). A normal pregnancy? Women s experiences of being at high risk after ultrasound screening for Down syndrome, i S. Olin Lauritzen & L-C. Hydén (eds.) Medical Technologies and the Life World. The social construction of normality. London: Routledge. Olin Lauritzen, S. & Svenaeus, F. (2004). Introduktion: Vardagsvärlden och medicinen, i S. Olin Lauritzen, F. Svenaeus & A-C. Jonsson (red.) När människan möter medicinen. Livsvärldens och berättelsens betydelse för förståelsen av sjukdom och medicinsk teknologi. Stockholm: Carlssons. Olsson, U. (2009). Pedagogik: folkhälsoarbetare som reflekterande praktiker, I. Andersson (red.) i Folkhälsa som tvärvetenskap: möten mellan ämnen, Lund: Studentlitteratur. Ytterligare artiklar och kapitel inför föreläsningarna tillkommer och görs då tillgängliga via Mondo. * 6