Teoretisk fördjupningskurs i pedagogik (7,5 hp) För studerande på masterprogram i pedagogik med inriktning mot hälsa

Transkript

1 1(7) Studiehandledning Teoretisk fördjupningskurs i pedagogik (7,5 hp) Theoretical Advanced Course in Education (7.5 ECTS) Kurskod: PEA452 För studerande på masterprogram i pedagogik med inriktning mot hälsa Höstterminen 2016 (period C+D) Kursansvarig: Robert Ohlsson Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: (vxl) Institutionen för pedagogik Frescativägen 54 Telefax: och didaktik E-post: robert.ohlsson@edu.su.se Stockholm

2 Välkommen till kursen! Innehåll och syfte Kursen är en valbar kurs inom Masterprogrammet i pedagogik med inriktning mot hälsa (120 hp) och kompletterar utbildningens obligatoriska kurser genom att erbjuda möjlighet till fördjupning inom ett teoretiskt perspektiv. De olika perspektiven introduceras också i andra kurser på programmet men du får här möjlighet att fördjupa dig ytterligare i ett av dem genom att läsa primärlitteratur i form av teoretiska texter av författare som har bidragit till att utveckla den teoretiska inriktningen. I denna studiehandledning presenteras de perspektiv som du kan välja mellan. Genom att fördjupa dig i ett av dessa perspektiv är tanken att du både kan öka din teoretiska medvetenhet och börja förbereda dig inför val av teoretiskt perspektiv för examensarbetet. För att läsa kursen behöver du ha gått kursen Inkludering och exkludering inom områdena vård och hälsa (7,5 hp). Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: redogöra för det valda teoretiska perspektivet och dess centrala begrepp, formulera ett pedagogiskt problemområde med utgångspunkt i det valda perspektivet, analysera och kritiskt diskutera det kunskapsbidrag som studier med utgångspunkt i det valda perspektivet kan ge till pedagogisk forskning inom hälso-, vård- eller omsorgsområdet. Kursens uppläggning Kursen är en läskurs vilket innebär att du självständigt arbetar med kurslitteraturen. Beroende på antalet deltagare kan seminarium eller andra diskussionsformer anordnas inom de olika inriktningarna. Den litteratur som läses på kursen omfattar ca 1000 sidor och nedan finns litteraturlistor med texter som kan ingå. Det finns dock möjlighet att påverka vilka texter som ska läsas i samråd med den som ansvarar för inriktningen. Meddela ditt val av teoretisk inriktning till kursansvarig (robert.ohlsson@edu.su.se). Den lärare som ansvarar för den valda inriktningen kontaktar sedan dig för att diskutera innehållet i litteraturlistan och för information om examinationsuppgiftens utformning. Vid kursens avslutning genomförs en kursvärdering i form av en webenkät 2

3 Fördjupningsalternativ Diskursanalys Diskursbegreppet har en konstruktionistisk utgångspunkt vilket betyder att språket inte ses som en spegelbild av verkligheten utan att vi med hjälp av språket konstruerar vår verklighet eller snarare hur vi förhåller oss till den verklighet som vi lever. Diskursanalys blir då ett sätt att studera hur vi i olika historiska och sociala sammanhang talar, tänker och skriver om samhället och olika fenomen i samhället, exempelvis utbildning, hälsa, sexualitet, kön/gender och arbete. Diskursbegreppet och därmed också diskursanalys är dock inga entydiga begrepp. Med utgångspunkt från Howarth diskuteras först olika samhällsvetenskapliga perspektiv på begreppen följt av en fördjupning av utifrån Michel Foucault. Det innebär att frågor om makt, kunskap samt konstruktion och styrning av såväl individuella som kollektiva subjekt, nationella och transnationella, hamnar i fokus. Ansvarig lärare: Ulf Olsson (ulf.olsson@edu.su.se) Foucault, M. (2002). Sexualitetens historia 1. Viljan att veta. Göteborg: Daidalos. (164 s.) Howarth, D. (2007). Diskurs. Stockholm: Liber. (176 s.) Walters, W. & Haahr, J. H. (2005). Governing Europe. Discourses, Governmentality and European Integration. London and New York: Routledge. (168 s.). Hellström, A. (2006). Bringing Europe down to earth. Lund: Department of Political Science. Lund Political studies 144. (269 s.) Valbar litteratur Välj en av nedanstående böcker Foucault, M. (2004). Övervakning och straff. Fängelsets födelse. Lund. Arkiv Förlag. (valda sidor ca 200) Foucault, M. (2002). Sexualitetens historia 2. Njutningarnas bruk. Göteborg: Daidalos. (228 s.) Foucault, M. (2002). Sexualitetens historia 3. Omsorgen om sig. Göteborg: Daidalos. (221 s.) Fenomenologisk teori Fenomenologin utgår från hur människan ur ett förstapersonsperspektiv upplever sig själv och världen. Människan ses som intentional, aktiv och meningsskapande. Kropp, psyke och värld ses vidare som en helhet som nära samspelar med och är beroende av varandra. Detta ges många exempel på i den här aktuella litteraturen som upptar fenomenologiska beskrivningar av såväl psykiska som fysiska sjukdomar. I centrum står med andra ord hur människan (upp)lever hälsa och sjukdom och gränsen däremellan. Texterna inbegriper diskussioner kring filosofiska frågor som den om livets mening och den om relationen mellan kropp och själ. Ansvariga lärare: Gunnar Karlsson och Robert Lundin (gunnark@edu.su.se) Bullington, J. (2013). The expression of the psychosomatic body from a phenomenological perspective. Dordrecht: Springer Bullington, J. (2004). Den objektiva kroppen och den levda kroppen i behandlingsrummet. I S. Olin Lauritzen, F. Svenaeus & A.-C. Jonsson (red), När människan möter medicinen. Stockholm: Carlssons. 3

4 Carel, H. (2008). Illness, Durham: Acumen. Gadamer, H-G. (2003). Den gåtfulla hälsan. Ludvika: Dualis. Leiviskä Deland, A-Ch., Karlsson, G. & Fatouros-Bergman, H. (2011). A phenomenological analysis of the psychotic experience. Human Studies, 34, Lundin, R. (2010). Att beskriva livet när det är som en dans på rakbladets egg. Om vändpunktens fenomenologi och struktur. Psykisk hälsa, 1, Ratcliffe, M. (2008). Feelings of being. Phenomenology, psychiatry and the sense of reality. Oxford: Oxford University Press. Svenaeus, F. (2010). Sjukdomens mening. Stockholm: Natur och Kultur. Toombs, K. (1995). Chronic illness: From experience to policy. Indiana: Indiana University Press. Toombs, K. (red.) (2001) Handbook of Phenomenology and Medicine, Dordrecht: Kluwer Academic Publishers. Narrativ teori Den narrativa teoribildningen försöker beskriva den centrala roll som berättande har i människors meningsskapande. Inom detta perspektiv betraktar man berättande som ett sätt att begripliggöra erfarenheter, skapa bilder av det förflutna, den nuvarande situation och en möjlig framtid. Berättelsen framhålls också som särskild betydelsefull för hur vi formar vår identitet både individuellt och i interaktion med andra. De texter som valts ut introducerar några tongivande teoretiker inom den narrativa teoribildningen och exempel där narrativa perspektiv tillämpas inom hälsoområdet. Ett urval av dessa texter läses på kursen, men det är möjligt att komplettera de som föreslås här med texter inom ett mer specifikt område som man önskar fördjupa sig inom. Ansvarig lärare: Robert Ohlsson (robert.ohlsson@edu.su.se) Bruner, J. (1987). Life as narrative. Social research, 54(1): [20 sid PDF] Bruner, J. (1991). The narrative construction of reality. Critical inquiry, 18(1): [20 sid PDF] Carr, D. (1986). Time, narrative and history. Bloomington: Indiana University Press. [185 sid] Hydén, L-C. (1997). Illness and Narrative. Sociology of health and illness, 19(1): [20 sid PDF] Hydén, L-C. (1997). De otaliga berättelserna. I L-C. Hydén & M. Hydén (red.) Att studera berättelser samhällsvetenskapliga och medicinska perspektiv. Stockholm: Liber. [20 sid PDF] Kleinman, A. (1989). The Illness narratives. Suffering, healing and the human condition. New York: Basic Books. [300 sid] Labov, W. (1997). Some further steps in narrative analysis. Journal of Narrative & Life History, 7(1-4): [20 sid - PDF] Mattingly, C. & Garro, L. (eds.) (2000). Narrative and the cultural construction of illness and healing. Berkley & Los Angeles: University of California Press. [270 sid] Riessman, C. K. (2008). Narrative Methods for the Human Sciences. Los Angeles: Sage Publications. [360 sid] Ricoeur, P. (1994). Oneself as Another. Chicago: The University of Chicago Press. [sid : The self and narrative identity ] 4

5 Perspektiv på kropp och kroppslighet Kroppen har sedan 1980-talet varit i fokus för teoribildning och forskning, tidigt inom antropologi och senare inom området Sociology of the Body och idag studeras kroppen inom en mängd olika inriktningar. Kroppen har studerats som ett socialt konstruerat fenomen, hur kroppen görs genom olika sociala och kulturella praktiker och diskurser, relaterat till kategorier som kön, klass, ras och sexuell läggning. Kroppen är också politiskt laddad och olika kroppar tillmäts olika värde. Den egna upplevelsen av kroppslighet är också ett område som studeras. Senare har studier av medicinska teknologier och vår tids biosensor feedback tillkommit. Den grundbok som erbjuds innehåller klassiska texter och senare och är indelad i relevanta områden att utgå ifrån. Det finns sedan utrymme att fördjupa sin läsning inom eget valt område. Ansvarig lärare: Petra Roll Bennet (petra@edu.su.se) Low, J. & Malacrida, C. (red.) (2008). Sociology of the body: a reader. Don Mills, Ont: Oxford University Press. En översiktlig bok med forskare som bidragit till utveckling av området är representerade. Ger en överblick över området. Övrig litteratur bestäms i samråd med ansvarig lärare som också ger förslag på läsning. Minst en aktuell artikel i valt ämne ingår. Förslag till fördjupning: Kropp och teknologi, Kosmetisk kirurgi, Reproduktion, Kropp och kön, Kropp och hälsa/ohälsa, Den åldrade kroppen. Eget valt område. Lärplattformen Mondo Kursen har en sida på lärplattformen Mondo ( där aktuell information om kursen finns. Denna information kan uppdateras under kursens gång och eventuella ändringar meddelas här på Anslagstavlan. Mondosidan används även för att lämna in examinationsuppgiften. Stöd i studierna Om du har ett dokumenterat funktionshinder eller dyslexi bör du kontakta Sektionen för studentstöd som har särskilt ansvar för studenter med funktionshinder. Du kan då få hjälp med studiestöd av olika slag, t ex talböcker eller förlängd tentamenstid. Se för kontaktinformation till Sektionen för studentstöd. Kunskapskontroll och examination Examinationen består av en individuell hemskrivning där det valda teoretiska perspektivet presenteras och diskuteras i en essä. Vad examinationsuppgiften ska innehålla och hur den ska utformas preciseras av den lärare som är ansvarig för inriktningen och som även läser din examinationsuppgift, men det central är att du där visar hur de förväntade studieresultaten har uppnåtts. Detta innebär att essän både ska presentera för perspektivet centrala begrepp och antaganden och tydliggöra deras relevans för pedagogisk forskning med särskilt fokus på frågeställningar med anknytning till hälso-, vård- eller omsorgsområdet. Den skriftliga examinationen lämnas in på kursens mondosida senast klockan 09:00 den 12 januari. Betyg och kommentarer meddelas sedan via mail inom 15 arbetsdagar. (Datum för omtentamen är den 6 mars.) 5

6 Examinationsuppgiften ska vara självständigt skriven och språkligt väl genomarbetad. Det ska framgå att du har satt dig in i och tillgodogjort dig kurslitteraturen, men också att du förmår föra ett självständigt och underbyggt resonemang kring de frågor som behandlas. Det är viktigt att din förståelse för litteraturen och din förmåga att tillämpa innehållet i denna framgår med tydlighet av texten. Plagiat Citat, referat och anföringar ska vara korrekt återgivna. Ta gärna hjälp av texten Akademiskt skrivande som finns på kursens Mondo-sida. Såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Man får inte heller kopiera sina egna texter som man fått godkända i andra kurser, s.k. självplagiat. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om plagiat till rektor och Stockholms universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli varning eller avstängning för en tid av 1-6 månader. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida Vid SU kontrolleras inlämnade texter mot en databas. Betygsättning Betygsättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala: Betygskriterier A B C D E Fx F Texten präglas av mycket utvecklade, självständiga och tydliga resonemang med stöd i stora delar av kurslitteraturen. Texten redogör för det teoretiska perspektivet och diskuterar hur det kan tillämpas inom pedagogisk forskning med inriktningen mot hälsa, vård och omsorg på ett insiktsfullt sätt som ger prov på en mycket god teoretisk medvetenhet. Examinationsuppgiften håller högre kvalitet än vad som krävs för C men når inte upp till vad som krävas för A. Texten präglas av innehållsrika och tydliga resonemang med stöd i stora delar av kurslitteraturen. Texten redogör för det teoretiska perspektivet och diskuterar kritiskt hur det kan tillämpas inom pedagogisk forskning med inriktning mot hälsa, vård och omsorg på ett sätt som tydliggör perspektivets kunskapsbidrag. Examinationsuppgiften håller högre kvalitet än vad som krävs för E men når inte upp till vad som krävas för C. Texten bygger på centrala delar av kurslitteraturen, präglas av en röd tråd i framställningen och resonemang, och har endast smärre brister i formalia. Texten redogör för det teoretiska perspektivet och diskuterar den relevans det kan ha inom pedagogisk forskning med inriktningen mot hälsa, vård och omsorg på ett grundläggande sätt. Texten är outvecklad, bygger endast på en mindre del av kurslitteraturen, präglas av oklarheter eller har formella brister som gör att den behöver kompletteras för att kraven för godkänt betyg ska kunna uppnås. Examinationsuppgiften är inte löst på ett tillfredsställande sätt och omtentamen krävs. 6

7 I bedömningen av godkänt betyg ingår att skriva utifrån vedertagna pedagogiska krav på akribi. Vid betyg Fx finns möjlighet till komplettering för att uppnå godkänt betyg. Den lärare bedömt examinationsuppgiften informerar då om vilken komplettering som krävs. Då betyg F ges krävs att studenten examineras på nytt, genom en ny examinationsuppgift. Har du godkänts i prov, det vill säga fått minst betyget E, får du inte göra ett nytt prov för högre betyg. Det är endast möjligt att ompröva för godkänt resultat fyra gånger och inom tre terminer från första registrering på delkursen. * 7