Pedagogisk och didaktisk forskning I, 7,5 hp Studiehandledning för höstterminen 2014

Transkript

1 1 (4) Pedagogisk och didaktisk forskning I, 7,5 hp Studiehandledning för höstterminen 2014 Kursadministration och organisation Lärplattformen Mondo används i kursen för information kring uppgifter och eventuella schemaförändringar. Se därför till att skaffa användarnamn och lösenord för Mondo innan du börjar kursen. All löpande information kommer att publiceras under fliken Anslagstavla och du får den då också vidarebefordrad till din studentmejl. Under fliken Resultat synliggörs och betygsätts examinerande moment. Det är viktigt att du håller dig uppdaterad både via kursens hemsida på Mondo och via din studentmejl. Om du behöver hjälp eller får problem med Mondo kontaktar du it-supporten för studenter, se: Kursansvarig Jonas von Reybekiel Trostek jonas.trostek@edu.su.se Kursadministratör Emma West emma.west@edu.su.se Föreläsare och lärare Charlotte Bagge Corrado Matta Gunilla Petersson Ulrika Bennerstedt Kursens syfte Kursen är det första steget i utbildningen i forskningsmetod i pedagogik och didaktik. Kursen är också den första av tre kurser i pedagogisk och didaktisk forskning där ämnet gradvis fördjupas. Syftet med Pedagogisk och didaktisk forskning I är att deltagarna ska tillägna sig en grundläggande förståelse för olika forskningsansatser och forskningsområden inom ämnena pedagogik och didaktik, samt inom forskningsetik. Tyngdpunkten i kursen är på kvalitativa metodansatser. Kursinnehåll I kursen presenteras pedagogiska och didaktiska metodansatser, samt olika datainsamlingstekniker. Kursen introducerar grundläggande kunskaper i vetenskapsteori och forskningsetik, kunskaper om forskningsprocessens olika delar och om vad som karakteriserar ett vetenskapligt förhållningssätt. Även datainsamling och databearbetning berörs.

2 2 (4) Grundläggande för kursen är att belysa hur pedagogiska och didaktiska forskningsfrågor fungerar som utgångspunkt för datainsamling och analys och hur dessa kan bidra till ny kunskap inom olika forskningsdomäner. Frågor som tas upp i kursen är till exempel: Vad är en vetenskaplig studie? Vad kännetecknar kvalitativ respektive kvantitativ forskning? Hur planerar och genomför man ett forskningsprojekt? Hur formulerar man forskningsfrågor? Vilken metodansats lämpar sig för olika forskningsfrågor? Vilken typ av kunskap kan olika frågor leda till? Vilken typ av slutsatser kan man dra utifrån sina data? Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: Redogöra för grundläggande begrepp inom pedagogisk och didaktisk forskning. Redogöra för några vanliga pedagogiska metodansatser. Ha insikt i hur forskningsprocessen ser ut i relation till vald metodansats. Resonera kring hur olika vetenskapliga förhållningssätt och datainsamlingsmetoder bidrar till olika kunskapsanspråk. Urskilja forskningsfrågor och redogöra för lämpliga forskningsmetoder. Kursupplägg Under kursen används undervisningsformer som är aktiverande och involverar kursdeltagarna i de olika forskningsrelaterade frågor som behandlas. Undervisningen sker i form av föreläsningar, lärarledda interaktiva seminarier, en workshop, samt i form av självstudier och ett enskilt skrivarbete (hemtentamen). Vi har strävat efter att hitta former som innebär att undervisningen blir ett stöd för dig då du ska nå de förväntade studieresultaten i kursen. Föreläsningar Föreläsningarna med Charlotte Bagge, Corrado Matta och Ulrika Bennerstedt ger dels en historisk tillbakablick på den kvalitativa och kvantitativa forskningens framväxt, dels en introduktion till kvalitativa och kvantitativa forskningsansatser i det pedagogiska och didaktiska forskningsfältet. Föreläsningen med Gunilla Petersson ger en överblick av hur kvalitet kan bedömas i kvalitativ forskning, samt av olika etiska aspekter av pedagogisk och didaktisk forskning. Seminarier I kursen ingår tre seminarietillfällen. Dessa är uppbyggda kring kurslitteraturen och är tänkta att följa upp respektive föreläsning. Seminarium 1 är alltså en uppföljning av Föreläsning 1, o.s.v. Seminarierna baseras på olika seminarieuppgifter som tar sin utgångspunkt i kurslitteraturen. Som student förbereder du dig inför seminariet genom att läsa den litteratur som anges på schemat. Observera att seminarierna är obligatoriska. Om du inte är närvarande på ett seminarium får du en kompletteringsuppgift som ska lämnas in för att du ska kunna få ut ditt betyg på kursen. Kompletteringsuppgiften lämnas in På Mondo under fliken Uppgifter. Under fliken Resultat synliggörs deltagandet på seminarierna.

3 3 (4) Workshop och gruppexamination Ett av de examinerande momenten i kursen är en gruppexamination. Denna examination kommer att handla om att arbeta kring olika metodansatser genom att plocka isär forskningsstudier. I detta moment ingår en workshop kring en analys av ett givet forskningscase som ni arbetar kring och utvecklar i en kortare text. Mer detaljerade anvisningar om gruppexaminationen kommer att publiceras på Mondo, samt delas ut i samband med Föreläsning 4 (se schema). Examination Examinationen består av två delar; (1) en gruppexamination och (2) en individuell hemtentamen. (1) Gruppexaminationen delas ut i samband med Föreläsning 4 den 7 januari. Den läggs också ut på Mondo samma dag kl under fliken Filsamling. Gruppexaminationen ska lämnas in på Mondo senast måndagen den 12 januari kl under fliken Uppgifter i mappen Inlämning av gruppexamination. Det räcker att en deltagare i gruppen lämnar in uppgiften och varje grupp får komma överens om vem som ska ansvara för detta. Ange föroch efternamn på samtliga aktiva deltagare i gruppen i dokumentet. Döp dokumentet till ert gruppnamn och spara det som wordfil (.docx/.doc) eller PDF. Undvik andra filformat och komprimera heller inte filen detta kan medföra att vi inte kan öppna och bedöma din examination! (2) Den individuella hemtentamen publiceras på Mondo måndagen den 12 januari kl under fliken Filsamling. Den individuella hemtentamen ska lämnas in på Mondo senast torsdagen den 15 januari kl under fliken Uppgifter i mappen Inlämning av individuell hemtentamen. Ange för- och efternamn, samt personnummer i dokumentet. Spara dokumentet som wordfil (.docx/.doc) eller PDF. Undvik andra filformat och komprimera heller inte filen detta kan medföra att vi inte kan öppna och bedöma din examination! Att uppgiften är individuell innebär att din text ska vara en självständigt skriven text, som du själv har författat. Citat, referat och anföringar ska vara korrekt återgivna. I texten ska det alltså framgå att du satt dig in i och tillgodogjort dig kurslitteraturen, men också att du förmår föra ett självständigt och underbyggt resonemang kring de frågor som behandlas. Det är givetvis tillåtet att citera andra källor än kurslitteraturen, men inte som ersättning för denna. Såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) utan att ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet, eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. I samband med bedömningen använder vi textmatchningsverktyget Turnitin för att spåra eventuella plagiat.

4 4 (4) Institutionen för Pedagogik och Didaktik följer Stockholms universitets riktlinjer vid misstänkt fusk i samband med examination. Läs mer om regler, förfarande och konsekvenser i samband med disciplinärenden på: Betyg På gruppexaminationens ges betyget Godkänd, eller så får gruppen komplettera. Den som inte aktivt deltar i gruppexaminationen blir underkänd på momentet. På den individuella hemtentamen ges betygen A F (se betygskriterier nedan). Vid betyget Fx kan komplettering göras enligt givna instruktioner inom sju dagar. Omtentamen, individuell examination Det ges möjlighet till omtentamen vid två tillfällen: Första tillfället publiceras omtentamen på Mondo torsdagen den 5 februari kl Den ska lämnas in på Mondo under fliken Uppgifter i mappen Omtentamen 1 senast onsdagen den 11 februari kl Det andra tillfället publiceras omtentamen på Mondo onsdagen den 4 mars kl Den ska lämnas in på Mondo under fliken Uppgifter i mappen Omtentamen 2 senast tisdagen den 10 mars kl Betygskriterier Stockholms universitet använder en sjugradig betygsskala. A är det högsta godkända betyget och E är det lägsta. Underkända betyg är F och Fx. Betyget F innebär omtentamen och betyget Fx komplettering. Följande prestationer förväntas för respektive betyg: A B Studenten skall behärska de grundläggande begrepp inom pedagogisk forskning som behandlats i kursen på självständigt sätt, samt kunna tillämpa dem på egna exempel. Studenten skall på ett tydligt, självständigt och strukturerat sätt göra åtskillnad på det författaren skriver, tolkningen av detta samt den egna åsikten. Studenten skall också på ett självständigt, tydligt och strukturerat sätt kunna tillämpa forskningsprocessens olika steg i relation till olika forskningsmetoder. Studenten skall ha kunskap om den historiska framväxt av de vetenskapsteorier som presenterats i kursen samt likheter och skillnader mellan dessa teoribildningar. Studenten skall på ett självständigt och tydligt sätt kunna reflektera över relationen mellan forskningsfråga och forskningsdesign samt vilken typ av kunskap olika frågor kan leda till. Studenten skall behärska huvuddelen av de grundläggande begrepp inom pedagogisk forskning som behandlats i kursen på självständigt sätt, samt kunna tillämpa dem på egna exempel. Studenten skall på ett tydligt, självständigt och strukturerat sätt göra åtskillnad på det författaren skriver och den egna tolkningen av detta. Studenten skall också på ett självständigt, tydligt och strukturerat sätt kunna tillämpa

5 5 (4) C D E forskningsprocessens olika steg i relation till olika forskningsmetoder. Studenten skall ha kunskap om den historiska framväxt några av de vetenskapsteorier som presenterats i kursen samt likheter och skillnader mellan dessa teoribildningar. Studenten skall i vissa delar kunna reflektera över relationen mellan forskningsfråga och forskningsdesign och i dessa fall kunna redogöra för vilken kunskap frågorna kan leda till. Studenten skall på ett självständigt sätt behärska huvuddelen av de grundläggande begrepp inom pedagogisk forskning som behandlats i kursen, samt delvis kunna tillämpa dem på egna exempel. Studenten skall till övervägande del. självständigt och på ett strukturerat sätt göra åtskillnad på det författaren skriver och den egna tolkningen av detta. Studenten skall också till övervägande del kunna tillämpa forskningsprocessens olika steg i relation till olika forskningsmetoder. Studenten skall ha viss kunskap om den historiska framväxt utifrån några av de vetenskapsteorier som presenterats i kursen samt likheter och skillnader mellan dessa teoribildningar. Studenten skall i stora drag kunna redogöra för relationen mellan forskningsfråga och forskningsdesign samt vilken kunskap frågorna kan leda till. Studenten skall på ett självständigt sätt behärska några av de grundläggande begrepp inom pedagogisk forskning som behandlats i kursen, samt delvis kunna tillämpa dem på egna exempel. Studenten skall till viss del göra åtskillnad på det författaren skriver och den egna tolkningen av detta. Studenten skall i stora drag kunna tillämpa forskningsprocessens olika steg i relation till olika forskningsmetoder. Studenten skall ha viss kunskap om den historiska framväxt utifrån några av de vetenskapsteorier som presenterats i kursen samt likheter och skillnader mellan dessa teoribildningar. Studenten skall kunna redogöra för antingen relationen mellan forskningsfråga och forskningsdesign eller forskningsfråga och vilken kunskap frågan kan leda till. Studenten skall delvis behärska några av de grundläggande begrepp inom pedagogisk forskning som behandlats i kursen. Studenten skall delvis kunna tillämpa forskningsprocessens olika steg i relation till olika forskningsmetoder. Studenten skall ha viss kunskap om den historiska framväxt utifrån några av de vetenskapsteorier som presenterats i kursen. Studenten skall delvis kunna redogöra för antingen relationen mellan forskningsfråga och forskningsdesign eller forskningsfråga och vilken kunskap frågan kan leda till.

6 6 (4) Fx F Betyget Fx ges om studenten genom komplettering med ett utvecklat resonemang kan nå upp till betyget E. Studenten kan inte redogöra för centrala begrepp som behandlats i kursen. Studenten har fragmentarisk kunskap om forskningsprocessens och den historiska framväxten av de vetenskapsteorier som behandlat i kursen. Studenten kan inte heller på ett förståeligt och sammanhängande sätt relationen mellan forskningsfrågor, design och vilken kunskap som forskningsfrågan kan generera. Kurslitteratur Fejes, A., & Thornborg, R. (Red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB (Utvalda delar). Referenslitteratur Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2.a upplagan. Malmö: Liber AB.