Studiehandledning. Institutionen för pedagogik och didaktik. Kursens syfte

Transkript

1 1(7) Studiehandledning Mening och social konstruktion. Aktuella teorier i samhällsvetenskapen, 7,5 hp Meaning and Social Construction. Current Theories in Social Science,7,5 ECTS HT 2011 Kursansvarig: Gunnar Karlsson Kursens syfte Mänskligt meningsskapande är en komplex företeelse som studeras inom många olika vetenskapliga discipliner, såsom filosofi, pedagogik, psykologi och språkvetenskap. Synen att människan är en meningsskapande varelse får långtgående konsekvenser för samhällsvetenskaperna. I pedagogisk och samhällsvetenskaplig forskning utgör ofta meningsbegreppet ett kunskapsteoretiskt centralt begrepp i det att forskningen syftar till att beskriva mänskliga företeelser utifrån mening och mänskligt meningsskapande. Människans förmåga att skapa mening kan förstås utifrån olika förutsättningar, såsom språk, kropp, medvetande, intersubjektivitet. Dessa olika förutsättningar behöver inte förstås som uteslutande varandra utan kan både interagera och/eller förutsätta varandra. Syftet med den här kursen är att presentera och diskutera tre olika perspektiv på mening och meningsskapande, vilka lyfter fram språkets betydelse, kroppens betydelse, respektive social interaktion och dialogicitet som något grundläggande för meningsskapande. Dessa tre perspektiv har tilldragit sig stort intresse i den samhällsvetenskapliga forskningen under de senaste decennierna. Som bakgrund till dessa perspektiv inleds kursen dels med en idéhistorisk presentation av meningsbegreppet och dels med en presentation av aktuella socialkonstruktionistiska skolbildningar.

2 2(7) Kursens upplägg Introduktion till kursen (29 augusti) Lärare: Gunnar Karlsson En idéhistorisk bakgrund till meningsbegreppet (29 augusti) Lärare: Charlotta Weigelt, Filosofiska institutionen,. En översikt över meningsbegreppets historia med fokus på dess utveckling från och med talet fram till våra dagar. En utgångspunkt för föreläsningen är i sammanhanget två mycket betydelsefulla inriktningar; den moderna hermeneutiken och den moderna logiken. Weigelt, C. Meningsbegreppets historia och filosofi. (Kompendium som delas ut i samband med kursstart den 26/8.) Socialkonstruktionism (31 augusti) Vi presenterar och diskuterar den socialkonstruktionistiska orientering som har haft stort inflytande på samhällsvetenskapen de senaste åren. Socialkonstruktionismen är en relativt bred tanketradition inkluderande flera olika skolbildningar, t.ex. kritisk socialpsykologi, diskursiva inriktningar, dekonstruktionism. Vi kommer att diskutera både vad som är gemensamt och vad som skiljer sig mellan dessa olika skolbildningar. Burr, V. (2004). Social Constructionism. London: Routledge. Språk och meningsskapande I (5 september) Föreläsningen ger en introduktion till teoretiska perspektiv på språkets roll för meningsskapande. Fokus läggs på diskursbegreppet och hur språket kan betraktas som ett kulturellt verktyg. Burr, V. (2004). Social Constructionism. London: Routledge. Ohlsson, R. (2011). Diagnosens roll i vardagligt meningsskapande om psykisk ohälsa, i G. Drakos & L-C. Hydén (red.) Diagnos och identitet. Stockholm: Gothia.

3 3(7) Språk och meningsskapande II Narrativa perspektiv (7 september) Under de senaste decennierna har intresset för berättelsens funktion i meningsskapande vuxit starkt inom flera vetenskapliga discipliner. Inom det idag breda narrativa forskningsfältet finns olika kunskapsintressen, från intressen för berättelsens interna struktur och form till frågor om vad berättelsen, eller snarare berättandet, används till och dess relation till det sociala och kulturella sammanhanget. Det som förenar mycket av denna forskning är möjligheten att utnyttja analyser av berättelser för att säga något både om individen som subjekt och om det sociala och kulturella sammanhang som individen befinner sig i. Under denna föreläsning introduceras hur berättande kan studeras som en form av meningsskapande. Bruner, J. (1991). The narrative construction of reality. Critical Inquiry, 17, Hydén, L-C. (1997). De otaliga berättelserna, i L-C. Hydén & M. Hydén (red.) Att studera berättelser samhällsvetenskapliga och medicinska perspektiv. Stockholm: Liber. Dialogiska perspektiv på meningsskapande I (12 september) Vid dessa två föreläsningar presentera ett dialogiskt perspektiv på mening och meningsskapande där dialog och dialogicitet används som teoretiska begrepp. Mening diskuteras här som något som uppstår i interaktion mellan olika individer eller perspektiv och meningsskapande behandlas här främst som ett gemensamt projekt och som något som är knutet till den intersubjektiva förståelse som man kan utveckla i samtalsinteraktion. Med utgångspunkt i en empirisk studie av gruppsamtal diskuteras hur sådant meningsskapande kan sägas vara präglat av dialogicitet på flera olika nivåer. Mot bakgrund av ett empiriska exempel, som gäller en fokusgruppsstudie där psykisk ohälsa står i fokus, behandlas både dialogicitet som ett mer generellt fenomen och några metodologiska konsekvenser av dessa teoretiska antaganden för analyser av samtal. Hydén, L-C. (2001). Ensamhet eller tvåsamhet. Om social dekontextualisering och kontextualisering. Utbildning och demokrati, 10(3): Utdrag från Linell, P. (2009). Rethinking language, mind and world dialogically. Interactional and contextual theories of human sense-making. Charlotte: Information Age Publishing.

4 4(7) Dialogiska perspektiv på meningsskapande II (14 september) Fortsättning från föregående tillfälle och exemplifiering med utgångspunkt i avhandlingen Representationer av psykisk ohälsa. Ohlsson, R. (2009). Representationer av psykisk ohälsa. Egna erfarenheter och dialogiskt meningsskapande i fokusgruppsamtal. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. (valda delar, tillhandahålles av Robert Ohlsson) Kropp - I (19 september) Lärare: Gunnar Karlsson Kroppen har under de senaste decennierna intagit en framträdande plats inom samhällsvetenskaplig forskning i många olika avseenden. Kroppen är inte längre bara ett objekt för naturvetenskapliga studier utan den mänskliga kroppens subjektiva, sociala och kulturella betydelse har kommit i fokus. Frågor som rör kön/genus, klass, etnicitet, hälsa etc. inbegriper olika sätt som kroppen kan representeras och manifesteras på. Kursens första tillfälle ägnas åt kroppen i sin subjektiva meningsskapande betydelse, det som den franske fenomenologen Maurice Merleau-Ponty kallade den levda kroppen. Heinämaa, S. (2003). Toward a phenomenology of sexual difference. Husserl, Merleau-Ponty, Beauvoir. Lanham: Rowman & Littlefield Publishers. Smith, N. (2011). Husserl och kroppen. I S.-O. Wallenstein (red.); Edmund Husserl. Stockholm: Axl. Kropp - II (21 september) Lärare: Gunnar Karlsson Utifrån idén om den levda kroppen har forskning utförts inom en rad områden, såsom genus, hälsa, psykosomatik. Vid detta tillfälle kommer vi att diskutera kroppens meningsskapande betydelse i förhållande till genus och psykosomatik. Bigwood, C. (1991). Renaturalizng the body (with the help of Merleau-Ponty). Hypatia, 6,

5 5(7) Heinämaa, S. (2003). Toward a phenomenology of sexual difference. Husserl, Merleau-Ponty, Beauvoir. Lanham: Rowman & Littlefield Publishers. Young, I. M. (1990). Throwing like a girl and other essays in feminist philosophy and social theory. Bloomington: Indiana University Press. (Kap. 8, 9, 11). Seminarium (28 september) Presentation och diskussion av texter inför inlämning av examinationsuppgiften. Inlämning av examinationsuppgift 10 oktober

6 6(7) Kunskapskontroll och examination Kursen examineras i form ett aktivt deltagande under kursens seminarier samt författande av en mindre uppsats som lämnas in vid kursens slut. Uppsatsen skall behandla något valt problem som behandlats under kursen och som kan ha relevans för kursdeltagarens arbete med den egna masteruppsatsen eller doktorsavhandlingen. (Anvisningar för utformning av denna text kommer att ges vid kursintroduktionen.) Denna uppsats presenteras och diskuteras vid seminariet den 28 september och lämnas sedan in för betygsättning den 10 oktober. Möjlighet att komplettera icke godkända uppsatser kommer att finnas. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: Redogöra för teoribildning och centrala begrepp vad gäller synen på meningsbegreppet och skapande av mening inom aktuella inriktningar inom pedagogik och samhällsvetenskap. Dessa inriktningar omfattar sådana som fokuserar språkets, kroppens och social interaktions betydelse för meningsskapande. Diskutera likheter och olikheter mellan olika teoretiska perspektiv på meningsskapande och deras metodologiska implikationer. Tillämpa teoretiska perspektiv på meningsskapande i analys och diskussion av exempel. Betygskriterier A Studenten ska på ett uttömmande, självständigt och mycket tydligt sätt kunna redogöra för utmärkande drag i olika teoretiska perspektiv på meningsskapande och relatera dessa till varandra. Studenten ska vidare på ett utvecklat och stringent sätt använda meningsbegreppet och andra teoretiska begrepp i diskussion och analys av exempel på meningsskapande. B Studenten ska på ett uttömmande, självständigt och tydligt sätt kunna redogöra för utmärkande drag i olika teoretiska perspektiv på meningsskapande och relatera dessa till varandra. Studenten ska vidare på ett utvecklat och stringent sätt använda meningsbegreppet och andra teoretiska begrepp i diskussion och analys av exempel på meningsskapande. C Studenten ska på ett självständigt och tydligt sätt kunna redogöra för utmärkande drag i olika teoretiska perspektiv på meningsskapande och relatera dessa till varandra. Studenten ska vidare på ett stringent sätt använda meningsbegreppet och andra teoretiska begrepp i diskussion och analys av exempel på meningsskapande.

7 7(7) D Studenten ska på ett relativt självständigt och tydligt sätt kunna redogöra för utmärkande drag i olika teoretiska perspektiv på meningsskapande och relatera dessa till varandra. Studenten ska vidare på ett något sånär stringent sätt använda meningsbegreppet och andra teoretiska begrepp i diskussion och analys av exempel på meningsskapande. E Studenten ska på ett begripligt sätt redogöra för utmärkande drag i olika teoretiska perspektiv på meningsskapande och relatera dessa till varandra. Studenten ska vidare använda meningsbegreppet och andra teoretiska begrepp i diskussion och analys av exempel på meningsskapande. Fx Studentens redogörelse över de olika teoretiska perspektiven på meningsskapande präglas av missförstånd och brister att komplettering krävs för att nå upp till godkänt betyg. F Studentens arbete lider av så allvarliga brister att och framställningen är så oklar att det inte går att utröna om studenten har tillgodogjort sig kursens innehåll.