Studiehandledning. Hälsopedagogik I (15/30 hp) Institutionen för pedagogik och didaktik Health Education I (15 ECTS)

Transkript

1 Studiehandledning Hälsopedagogik I (15/30 hp) Health Education I (15 ECTS) Kurskod: VPG03F och VPG01F Våterminen 2016 Kursansvarig: Robert Ohlsson Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: (vxl) Institutionen för pedagogik Frescativägen 54 Telefax: och didaktik Stockholm E-post: robert.ohlsson@edu.su.se

2 Inledning Välkommen till Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet och till kursen Hälsopedagogik I (15 hp). Denna kurs kan läsas som fristående kurs eller som en del av kurspaketet Hälsopedagogik I (30 hp). I denna studiehandledningen beskrivs kursens huvudsakliga innehåll, uppläggning, kurslitteratur, examinationsuppgifter och betygskriterier. Kursen behandlar pedagogikens betydelse för hälsofrämjande verksamheter och pedagogikens roll som vetenskapligt och kritiskt perspektiv. Mot bakgrund av folkhälsans förändringar och folkhälsoarbetets utveckling i ett historiskt perspektiv, där hälsoupplysningen som praktik fokuseras särskilt, behandlar kursen grundläggande begrepp inom området samt teorier om hur lärande om hälsa sker på olika samhälleliga arenor och i ett socialt och kulturellt sammanhang. I kursen ingår det att planera och presentera en tänkt hälsofrämjande intervention med hälsopedagogisk karaktär och att reflektera över etiska aspekter av sådana verksamheter. Kontaktuppgifter Om du har frågor om kursens innehåll eller närvaro, kontakta kursansvarig lärare Robert Ohlsson som enklast nås via e-post: robert.ohlsson@edu.su.se Frågor gällande den tredje examinationsuppgiften kan ställas till Petra Roll Bennet: petra@edu.su.se Vid administrativa frågor som rör t.ex. registrering, studieavbrott etc., kontakta kursadministratör Emmi-Lotta Fagerlund: emmi.fagerlund@edu.su.se Universitetskonto och Mondo Kursen har en sida på lärplattformen Mondo ( där aktuell information om kursen finns. Denna information kan uppdateras under kursens gång och eventuella ändringar meddelas här på Anslagstavlan. Mondosidan används också för att göra olika inlämningar. Här finns även ett forum där de studerande kan hålla kontakt med varandra mellan kurstillfällena (för kontakt med kursansvarig och kursadministratör används mailadresserna ovan). Kursens upplägg och innehåll Kursen ges på halvfart och modifierad distans med tre sammankomster vid Institutionen för pedagogik och didaktik. Eftersom kursen har få sammankomster, och tiden är komprimerad vid de tillfällen vi möts, har självstudier med inläsning av kurslitteratur och egna förberedelser inför sammankomsterna stor betydelse för att du ska få så stort utbyte av kursen som möjligt. Du hittar kursens schema genom att klicka på länken: Schema VT 2016 De två första sammankomsterna ägnas åt föreläsningar och seminariediskussioner om kursinnehållet. Vid det tredje tillfället får kursdeltagarna presentera sina idéer och utkast inför den tredje examinationsuppgiften och diskutera dessa i grupp. Det är inte obligatorisk närvaro vid sammankomsterna och det finns alltså möjlighet att läsa kursen helt på distans. Detta innebär i praktiken självstudier och att man tar del av PowerPointpresentationer och annat material från föreläsningarna i efterhand på Mondo (föreläsningarna streamas dock inte och finns inte inspelade). Om du inte kan närvara vid den första sammankomstens kursintroduktion eller om du kommer att läsa kursen helt på distans meddelar du detta till kursansvarig innan kursstart. 2

3 Vid kursens avslutning genomförs en kursvärdering i form av en webenkät och möjligheter finns även att ge synpunkter muntligt vid den sista sammankomsten. Kursen är uppdelad i tre moment: Moment 1 Hälsoupplysning ur ett historiskt perspektiv (2,5 hp) Hälsopedagogikens framväxt från mitten av 1700-talet till början av 2000-talet. Moment 2 Folkhälsoarbete och hälsofrämjande arbete (7,5 hp) Grundläggande begrepp inom områdena folkhälsa, hälsa, hälsofrämjande verksamhet och hälsopedagogik Pedagogikens bidrag till folkhälsoarbetet och hälsofrämjande verksamhet Hälsa ur genus-, klass- och etnicitetsperspektiv Miljöer, arenor och aktörer inom hälsopedagogisk verksamhet Moment 3 Hälsofrämjande arbete och hälsopedagogiska interventioner (5 hp) Hälsopedagogik som praktisk verksamhet och kunskapsområde inom fält som arbetsliv, skola samt hälso- och sjukvård Lärandets förutsättningar och betydelse inom hälsoområdet Etiska aspekter på hälsopedagogisk verksamhet Om du läser kurspaketet som omfattar 30 hp fortsätter du sedan med följande delkurser: - Moment 4 Genus i vård, hälsa och lärande (7,5 hp) - Moment 5 Pedagogisk och didaktisk forskning I (7,5 hp) Förväntade studieresultat Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna: identifiera och diskutera likheter och skillnader mellan dagens och gårdagens hälsofrämjande arbete analysera sambanden mellan lärande och hälsa diskutera och problematisera hälsofrämjande och hälsopedagogiskt arbete i ett socialt och samhälleligt perspektiv argumentera för pedagogikämnets relevans inom folkhälsoområdet ur både ett vetenskapligt perspektiv och ur ett praktiskt verksamhetsperspektiv planera och skriva projektplan för hälsofrämjande interventioner av hälsopedagogisk karaktär kritiskt granska hälsofrämjande interventioners etiska aspekter Stöd i studierna Om Du har ett dokumenterat funktionshinder eller dyslexi bör du kontakta Sektionen för studentstöd som har särskilt ansvar för studenter med funktionshinder. Du kan då få hjälp med studiestöd av olika slag, t ex anteckningshjälp, talböcker, förlängd tentamenstid eller teckenspråkstolkning. Se för kontaktinformation till Sektionen för studentstöd. 3

4 Examination och betygsättning Kursen examineras genom tre skriftliga uppgifter som lämnas in på kursens mondosida (spara texten som.doc,.docx eller.pdf). Rapporterna skrivs med enkelt radavstånd och punkters teckenstorlek. Utöver det sidantal som anges i uppgifterna ska rapporterna ha ett försättsblad med studentens namn, samt en sista sida med referenslista över den litteratur som refereras i texten. Examinationsuppgifterna ska vara självständigt skrivna och språkligt väl genomarbetade texter. Det ska framgå att du har satt dig in i och tillgodogjort dig kurslitteraturen, men också att du förmår föra ett självständigt och underbyggt resonemang kring de frågor som behandlas. Det är viktigt att du anknyter tydligt till kurslitteraturen och använder dig av denna i dina analyser så att din förståelse för kursinnehållet och din förmåga att tillämpa det framgår med tydlighet av examinationsuppgifterna. I uppgifterna ska referenser till kurslitteraturen skrivas inom parentes i den löpande texten på vedertaget sätt. I mappen Filsamling på kursens mondosida hittar du två texter som ger vägledning till att skriva examinationsuppgifter och att hantera referenser i dessa. Ordinarie inlämningsdatum anges i uppgifterna nedan. Meddela kursansvarig om du inte har möjlighet att lämna in dina texter vid de angivna datumen. Uppgifterna betygsätts av kursansvarig inom 15 arbetsdagar. Examinationstillfälle för omtentamen är den 15 augusti. Plagiat Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Man får inte heller kopiera sina egna texter som man fått godkända i andra kurser, s.k. självplagiat. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om plagiat till rektor och Stockholms universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli varning eller avstängning för en tid av 1-6 månader. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida Vid SU kontrolleras inlämnade texter mot en databas. 4

5 Examinationsuppgift 1 Folkhälsoarbetets historia i ett pedagogiskt perspektiv Omfattning: ca 4 sidor Utgå från kurslitteraturen för Moment 1 och skriv en text där du reflekterar över hur folkhälsoarbetet sett ut genom historien och pedagogikens roll. (Du behöver inte redogöra för hur befolkningens hälsa förändrats, utan fokusera på skillnader och likheter i hur man har sett på och hanterat hälsofrågor genom historien.) - Vilka skillnader och likheter finns i gårdagens och dagens folkhälsopolitik och folhälsoarbete? - Vilken roll har pedagogiken spelat för folkhälsoarbetet? - Vad kan hälsopedagogiken lära sig av historien? Litteratur Moment 1: kap 1-2 & 8 i Sundin et al. (2005); kap 1 i Scriven (2013); kap 1-2 & 7 i Svederberg et al. (2001); Ågren (2003). Inlämning senast den 19 februari Examinationsuppgift 2 Lärande, hälsa och samhälle Omfattning: ca 6 sidor I denna text ska du belysa hur lärande om hälsa går till i ett samhälleligt sammanhang. Ge ett exempel på en arena eller en situation där det sker lärande med koppling till hälsa. Du kan använda både en verklig situation eller en mer hypotetisk situation som exempel. Använd begrepp, teorier och modeller från litteraturen och skriv en rapport där du svarar på följande frågor: - Finns det en avsikt att lärande ska äga rum och vad vill man i så fall uppnå? Sker det också ett oavsiktligt lärande i situationen? - Utgå olika teoretiska perspektiv på lärande och beskriv hur människors föreställningar, attityder och hälsobeteende formas i ditt exempel - Reflektera över de etiska frågor som väcks av exemplet; vilka etiska överväganden bör man göra i situationen? Litteratur Moment 2: Olsson (2009); kap 2-4 i Scriven (2013); kap 4-6 i Svederberg et al. (2001); Säljö (2015); Toivanen et al. (2012). Inlämning senast den 8 april 5

6 Examinationsuppgift 3 Hälsopedagogisk intervention Omfattning: 6-8 sidor Moment 3 examineras genom en skriftlig projektplan för en självständigt utarbetad hälsopedagogisk intervention. Syftet med uppgiften är att du ska visa hur kursinnehållet skulle kunna tillämpas i ett projekt med hälsofrämjande syfte (det handlar alltså bara om en planering för ett tänkt projekt). Uppgiften kommer att presenteras mer i detalj vid sammankomsterna, men här följer några direktiv gällande projektplanens innehåll och formalia: Projektplanen ska skrivas utifrån någon arena som t.ex. arbetsplatsen, skolan, bostadsområdet eller till något område som t.ex. fysisk aktivitet, stresshantering, eller liknande. Interventionen/projektet skall ha en tydlig koppling till ett eller flera av de nationella målområdena för folkhälsa (Ågren 2003). Reflektera och för ett resonemang om hur projektet är tänkt att fungera ur ett pedagogiskt perspektiv: Vilket syfte har interventionen? På vilket sätt är detta ett pedagogiskt syfte? Vilka medel används och hur dessa kan leda till att projektets syfte uppnås? Vilka olika modeller, strategier och metoder i litteraturen inspireras du av? Vilka prioriteringar och etiska överväganden är relevanta i sammanhanget? Projektplanen skall innehålla tydliga referenser till kurslitteraturen och ytterligare fritt vald litteratur. Litteratur för Moment 3: Jarlbro (2004); återstående kapitel i Scriven (2013) och Svederberg et al. (2001); fritt vald litteratur med anknytning till det egna projektet som omfattar ca 200 sidor. Innan projektplanerna lämnas in kommer vi att diskutera dem under den avslutande sammankomsten. Förbered en presentation av din projektplan på högst 15 minuter. Projektplanen kan revideras och utvecklas efter denna diskussion och lämnas sedan in på Mondo senast den 3 juni. 6

7 Betygskriterier Betygsättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala: A B C D E Studenten redogör för perspektiv, begrepp och teorier inom hälsopedagogiken med stor säkerhet och självständighet och tillämpar dessa i analyser som bidrar till en fördjupad förståelse av problem och möjligheter i folkhälsoarbete och pedagogiska hälsointerventioner. Texten är väldisponerad och präglas genomgående av mycket tydliga, innehållsrika och nyanserade resonemang. Texten anknyter till stora delar av den anvisade kurslitteraturen på ett vedertaget sätt utan formella brister. Uppgiftslösningen håller högre kvalitet än vad som krävs för C men når inte upp till vad som krävs för A. Studenten redogör för perspektiv, begrepp och teorier inom hälsopedagogiken på ett tydligt och innehållsrikt sätt och tillämpar dessa i analyser som bidrar till en fördjupad förståelse av problem och möjligheter i folkhälsoarbete och pedagogiska hälsointerventioner. Texten är väldisponerad och präglas av tydliga resonemang. Texten anknyter till stora delar av den anvisade kurslitteraturen på ett vedertaget sätt utan formella brister. Uppgiftslösningen håller högre kvalitet än vad som krävs för E men når inte upp till vad som krävs för C. Studenten redogör för perspektiv, begrepp och teorier inom hälsopedagogiken på ett grundläggande sätt och tillämpar dessa i analyser som berör problem och möjligheter i folkhälsoarbete och pedagogiska hälsointerventioner. Texten anknyter till kurslitteraturen, har en röd tråd och tillämpar ett referenssystem på ett tillfredställande sätt. Fx Examinationsuppgiften motsvarar inte kriterierna för godkänt betyg och behöver kompletteras eller utvecklas på en eller flera punkter för att nå upp till betyget E. F Examinationsuppgiften är inte löst på ett tillfredställande sätt. Utöver angivna kriterier ingår i bedömningen för godkänt betyg att skriva utifrån vedertagna pedagogiska krav på akribi. I betygsättningen vägs det även in hur examinationsuppgifterna visar att studenten har tillgodogjort sig den anvisade kurslitteraturen som helhet. Vid betyg Fx finns möjlighet till komplettering för att uppnå godkänt betyg. Kursansvarig lärare informerar då om vilken komplettering som krävs. Då betyg F ges krävs att studenten examineras på nytt genom en ny examinationsuppgift. Det är endast möjligt att ompröva för godkänt resultat fyra gånger och inom tre terminer från första registrering på delkursen. Har du godkänts i prov, det vill säga fått minst betyget E, får du inte göra ett nytt prov för högre betyg. 7

8 Kurslitteratur Jarlbro, G. (2004). Hälsokommunikation en introduktion (3:e uppl.) Lund: Studentlitteratur. Scriven, A. (2013). Ewles & Simnett Hälsoarbete (3:e reviderade upplagan). Lund: Studentlitteratur. Svederberg, E., Svensson, L. & Kindeberg, T. (red.) (2001). Pedagogik i hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur. Säljö, R. (2015). Lärande. En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups. Texter som kan laddas ner från lärplattformen Mondo Olsson, U. (2000). Om pedagogikens bidrag till folkhälsoarbetet. Socialmedicinsk tidskrift 2/2000. Olsson, U. (2009). Pedagogik: folkhälsoarbetare som reflekterande praktiker. I: I. Andersson & G. Ejlertsson (red.) Folhälsa som tvärvetenskap möten mellan ämnen. Lund: Studentlitteratur. Sundin, J., Hogstedt, C., Lindberg, J. & Moberg, H. (red.) (2005). Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv. Statens folkhälsoinstitut. (valda delar) Toivanen, S., Gisselmann, M. & Lindfors, P. (2012). Kön, genus och hälsa: socioekonomiska skillnader i hälsa bland kvinnor och män, Rapport från Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Ågren, G. (2003). Den nya folkhälsopolitiken. Nationella mål för folkhälsan. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Valfri litteratur I moment 3 ingår valfri litteratur omfattande ca 200 sidor som väljs i anslutning till det egna projektarbetet. Referenslitteratur (ej obligatorisk kurslitteratur) Socialstyrelsen (2013). Folkhälsan i Sverige Årsrapport 2013, Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet. (kan laddas ner från Mondo) 8