Studiehandledning Skolan i samhället

Transkript

1 0(6) Studiehandledning Skolan i samhället Val-programmet ht 2014 UCG05U Version den 30 september 2014 i Institutionen för pedagogik och didaktik

2 Välkommen till kursen Skolan i samhället, 8 hp. Kursen ingår i VAL-programmet och utgör en väsentlig del av den utbildningsvetenskapliga kärnan. Kontaktuppgifter Funktion Namn Adress Kursgivande institution Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvariga Anna Forssell anna.forssell@edu.su.se Kursadministratör Jorun Bergström jorun.bergstrom@edu.su.se Seminarieledare gr 1 Anna Forssell Seminarieledare gr 2 Jonas Gustafsson jonas.gustafsson@edu.su.se Seminarieledare gr 3 Timmy Larsson timmy.larsson@edu.su.se Kursens syfte och innehåll Kursen består av två delar. Del 1: Utbildningens historia 4 hp Del 2: Utvärdering och utvecklingsarbete 4 hp. Kursens första del behandlar skolans historia och styrning av skolan. Kursen innehåller såväl ett historiskt som samtidsperspektiv på skolans organisation och styrning, och på de normer och värderingar som präglat och präglar synen på skolans samhällsuppdrag. Kursens andra del behandlar olika former för utvärderingar av skolan, liksom skilda strategier och ansatser för skolutveckling. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: Upplägg redogöra för den svenska skolans framväxt och organisering och diskutera hur skolans historia påverkar dagens utbildningspraktiker, diskutera hur förändringar i den pedagogiska praktiken kan ses i relation till demokratins värdegrund, samt till konventionerna om mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och redogöra för principerna för skolans styrning och diskutera hur politisk styrning av skolan sammanhänger med pedagogisk praktik, diskutera och kritiskt granska internationella och nationella modeller för utvärdering och skolutveckling. Kursen ges på deltid och förutsätter ett aktivt och självständigt arbete av varje student. Räkna med att din tid tas i anspråk fullt ut motsvarande 20 timmar i veckan. Arbetsformerna är föreläsningar, seminarier, basgrupper och enskilt arbete. Alla delar är lika viktiga. Texterna är utvalda för att ge en såväl teoretisk som empirisk inblick i kursens centrala frågor. Ta dig därför från början tid att sätta dig in i dessa texter och de resonemang som författarna för. Föreläsningarna avser att utgöra goda introduktioner till ett speciellt tema inom kursen. Dessa ersätter inte på något sätt den egna läsningen, utan snarare kan sägas att föreläsningarna är en god hjälp att tematisera det egna arbetet. Föreläsningarna äger rum i någon av universitetets föreläsningssalar, enligt angivet schema. 1

3 Seminarier sker tillsammans med en seminarieledare. Det är den lärare Du kommer att träffa mest under denna kurs. Seminarieledaren är i regel också bedömande lärare, som alltså kommer att sätta ditt betyg. Till varje seminarium skall ett visst pensum vara inläst och väl förberett. Lokalerna för seminarier ligger mestadels på Institutionen för pedagogik och didaktik, Frescativägen 54 I de fall lokalen benämns med fyra siffror är den förlagd till Frescativägen 54, i de fall den benämns med en bokstav och tre siffror är det Södra huset som gäller. Två seminarietillfällen är examinerande och därför obligatoriska. Om du är frånvarande vid ett examinerande tillfälle erbjuds examination vid senare tillfälle enligt särskild ordning. Basgrupper innebär att varje seminariegrupp indelas i basgrupper, som vid några tillfällen ska träffas online eller offline. Vid dessa tillfällen ska gruppen dels föra en diskussion utifrån litteraturen och dels för att genomföra en gruppuppgift, som sedan skall redovisas vid ett seminarium. Fullgjorda basgruppsuppgifter är obligatoriska. Du förväntas vara förberedd inför möten med basgruppen (fysiskt eller via Mondo) för att kunna diskutera några givna frågeställningar. Basgruppens diskussioner ska sammanfattas och publiceras i grupploggen på mondo innan kommande seminarietillfälle. Övriga resurser Förutom ovanstående publicerar vi i mondo ett antal resurser som har stor relevans för denna kurs. Lärarna kommer kanske att använda sig av dess i varierande utsträckning, men under alla omständigheter vill vi rekommendera att du botaniserar där efter eget gottfinnande. Det handlar både om resurser som ger exempel på det som i kursen behandlas, såsom äldre läromedel och andra texter som kan bidra med att förtydliga kursinnehållet, men också om sådana resurser som ger över blick och perspektiv exempelvis tidsaxlar som placerar in olika händelser och perioder i en tidsordning. Föreläsningar och föreläsare Föreläsning 1: Utbildningshistoria en överblick Fredag 3 oktober kl , Lilla hörsalen, Naturhistoriska riksmuséet Jonas Gustafsson, Fil. dr, universitetslektor Varför är en lektion oftast fyrtio minuter lång? Och varför kallas bara manliga lärare för magister och kvinnliga ibland för fröken? Dessa frågor är exempel hur skolans historia har betydelse för vår egen tid, även fast vi inte tänker på det. I föreläsningen tas några centrala teman upp som berör skolans historia och utveckling Föreläsning 2: Skolans styrning Fredag 3 oktober kl Lilla hörsalen, Naturhistoriska muséet Anna Forssell, Fil. dr, universitetslektor Föreläsningen tar upp hur politisk maktutövning präglar och påverkar skolan i det dagliga arbetet. Stor uppmärksamhet ägnas skolans reformering i början av 1990-talet, vad som kommit att benämnas kommunalisering. Kommunernas huvudansvar för skolan med en övergång från regel till mål- och resultatstyrning. Under 2000-talet sker en allt starkare återgång till statlig styrning med ökade befogenheter, främst genom nationella mätningar och genom inrättandet av Skolinspektionen. 2

4 Föreläsning 3: Modeller för lokalt utvecklingsarbete Fredag 7 november Lilla hörsalen, Naturhistoriska muséet Malin Tväråna, fil. lic. Lärplattform Denna föreläsning behandlar olika ansatser och modeller för lokal skolutveckling. Vad innebär lokalt utvecklingsarbete och hur kan lärare använda sig av olika ansatser och strategier för att stärka det lokala arbetet? I denna kurs använder vi lärplattformen Mondo. Den hittar du på mondo.su.se (inget www), eller via mitt.su.se. Du måste registrera dig på Mondo, om du inte redan har gjort det. Förutsättningen för att kunna göra detta är att du har skaffat och aktiverat ditt universitetskonto. I Mondo är du som registrerats på kursen automatiskt inlagd i sajten för denna kurs. Där finner du sådan information som är gemensam för samtliga seminariegrupper, som studiehandledning, examinationsuppgifter, föreläsningsbilder med mera. Dessutom kommer din seminarieledare att anvisa hur du får tillgång till de resurser som är specifika för just din seminariegrupp, som läsanvisningar, arbetsplanering och gruppindelningar. Vidare finns en forumfunktion som ni ska använda vid ett par tillfällen mellan seminarierna. Dessutom lämnas kursens examinationsuppgift in i Mondo. Examination Kursen består av två delar och varje del examineras med två uppgifter vardera. Del 1 Del 2 1. Intervjuuppgift, som redovisas vid seminariet den 17 oktober 2. Skriftlig individuell uppgift, inlämnas senast den 31 oktober kl Gruppuppgift, som redovisas vid seminariet den 21 november 4. Individuell skrivuppgift, inlämnas den 30 november kl De individuella examinationerna ska vara inlämnade i Mondo (under inlämning av examination ). Samtliga texter som inlämnas i Mondo går igenom plagiatkontroll. Att uppgiften är individuell innebär följande: Din text ska vara en självständigt skriven text, som du själv har författat. Den ska vara skriven på dator i ett sedvanligt program (som word, open office eller pdf), och vara språkligt väl genomarbetad. Citat, referat och anföringar ska vara korrekt återgivna. I texten ska det alltså framgå att du satt dig in i och tillgodogjort dig kurslitteraturen, men också att du förmår föra ett självständigt och underbyggt resonemang kring de frågor som behandlas. Det är givetvis tillåtet att citera andra källor än kurslitteraturen, men inte som ersättning för denna. Såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat, och medför anmälan till universitetets disciplinnämnd. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) utan att ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet, eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir 3

5 alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. I samband med bedömningen använder vi ett plagiatprogram för att spåra eventuella plagiat. Vad bedöms? Krav för godkänt betyg Examinationsuppgifterna utgår alltid från kursens förväntade studieresultat och det som bedöms är följaktligen de förmågor du har visat prov på under kursen och som kommer till uttryck i examinationsuppgifterna. Vid bedömningen tillämpas en sjugradig betygsskala. Det är viktigt att du som student är medveten om att samtliga uppgifter inte kan bli godkänd om du inte följer givna instruktioner. För att kursen ska kunna godkännas, måste samtliga examinationsuppgifter vara godkända. Intervjuuppgift och gruppuppgift, bedöms enligt betygsskalan G=godkänd och U= underkänd. De individuella skrivuppgifterna bedöms enligt en sjugradig betygskala. (Se nedan) Slutbetyget på kursen utgörs av en viktning av samtliga betyg. Betyget registreras i Ladok senast 15 arbetsdagar efter examinationsdatum. Om Du blir underkänd på en skriftlig examination får du göra om den vid ett senare tillfälle. Vad händer om man får betyget F eller Fx? Vid betyget F respektive U(se kriterierna nedan) gäller omexamination vid senare tillfälle. Vid betyget Fx ges i allmänhet en vecka att korrigera de smärre brister som bedömande lärare påtalar. Du får alltså en anvisning om vad du ska rätta till, och inkomma med en reviderad version av din examination inom en vecka. Om du inte gör det gäller omexamination i sedvanlig ordning. Omexamination Om du inte blir godkänd eller väljer att inte göra examinationen i anslutning till kursen så erbjuds senare tillfällen. Till dessa är det alltid föranmälan via mejl till kursadministratören. Dessa tillfällen finns angivna på kurssidan. ( under fliken Utbildning: Lärarutbildning: VAL) Observera att du aktivt måste anmäla dig i förväg för att vara med på en omexamination. Betygskriterier Examinationsuppgiften betygsätts utifrån en sjugradig målrelaterad betygsskala med graderna (i fallande ordning) A, B, C, D, E, Fx, och F. Den som har godkänts i prov (lägst betyget E) får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Det är endast möjligt att pröva för godkänt resultat 5 gånger. A B C D E Fx F Texten är språkligt väl genomarbetad och besvarar de ställda frågorna utmärkt. Där så efterfrågas görs en redovisning och egen diskussion på ett självständigt och synnerligen väl genomfört sätt, som visar på en kritisk och självständig läsning och utvecklad analytisk förmåga. Texten är språkligt korrekt och besvarar de ställda frågorna väl. Där så efterfrågas görs en redovisning och egen diskussion på ett självständigt och väl genomfört sätt, som visar på en kritisk och självständig läsning. Texten är språkligt korrekt och besvarar de ställda frågorna väl. Där så efterfrågas görs en redovisning och egen diskussion på ett korrekt sätt. Texten är språkligt acceptabel och besvarar de ställda frågorna på ett acceptabelt sätt. Dessutom visar texten prov på en ansats till självständigt resonemang. Texten är språkligt acceptabel och besvarar de ställda frågorna på ett acceptabelt sätt. Texten besvarar inte de ställda frågorna på ett acceptabelt sätt, och är språkligt oklar. Texten tyder på stora brister i förståelsen av kursens innehåll. 4

6 Studentinflytande Möjlighet till studentinflytande förutsätter kunskap om de kursplaner som kurserna är upplagda efter. Inom ramarna för kursplanernas mål och för den obligatoriska kurslitteraturen samt övriga aktiviteter som kursansvarig institution beslutat om, har varje seminariegrupp möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll i seminarier samt möten i studentarbetslagen. Stöd i studierna Om problem uppstår i dina studier, är det viktigt att Du på ett tidigt stadium underrättar den gruppansvarige läraren för att ni gemensamt ska kunna göra överenskommelser. Om Du har ett dokumenterat funktionshinder eller dyslexi bör Du kontakta Sektionen för studentstöd som har särskilt ansvar för studenter med funktionshinder. Du kan då få hjälp med studiestöd av olika slag, t ex anteckningshjälp, talböcker, förlängd tentamenstid och/eller teckenspråkstolkning. Se för kontaktinformation till Sektionen för studentstöd. Kurslitteratur Moment 1 Dahlstedt, Magnus & Olson, Maria. (2013) Utbildning, demokrati och medborgarskap. Malmö: Gleerup. Florin, Christina & Johansson, Ulla. (1996) Tre kulturer tre historier. Disciplinering i läroverk, flickskolor och folkksolor under 1800-talets senare hälft. I Utbildningshistoria, Kön och könsroller i svensk skola i ett historisk perspektiv. ÅSU. Föreningen för svensk undervisningshistoria. (Elektronisk reurs tillhandahålls vid kursstart) Larsson, Esbjörn & Westberg, Johannes. (2011) (red.) Utbildningshistoria. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. Valda delar (kap, 1,2, 5-7, 9,10, 18-23) 1946 års skolkommission med förslag till riktlinjer för svenska skolväsendets utveckling. Kapitel 1: Skolväsendets och demokratins samhälle SOU: 1948:27 (Elektronisk resurs tillhandahålls vid kursstart) Moment 2 Hult, Agneta, & Olofsson, Anders (red.) (2011) Utvärdering och bedömning i skolan: För vem och varför? Stockholm: Natur & Kultur Larsson, Pär & Löwstedt, Jan. (201/2014). Strategier och förändringsmyter: ett organisationsperspektiv på skolutveckling och lärares arbete. Lund: Studentlitteratur. Håkansson, Jan. (2013) Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem : strategier och metoder. Lund: Studentlitteratur Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning Stockholm, 2013: Skolinspektionen. Allmänna Råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Skolverket, Stockholm, Därutöver kan kortare texter (utdrag ur offentligt tryck och andra artiklar) förekomma i Bilden på framsidan skapad av Hans Braxmeier, licens under Creative Commons, CCO 1.0 Universal 5