Studiehandledning. Ledarskap i skolan

Transkript

1 Studiehandledning Ledarskap i skolan Kurskod UC115F Fristående/Valbar kurs inom ämnet pedagogik, grundnivå Vårterminen 2011 Institutionen för pedagogik och didaktik

2 Ledarskap i skolan (kurskod UC115F) Välkommen till kursen Ledarskap i skolan, 15 hp. Kursen är en valbar kurs inom lärarprogrammet samt fristående kurs inom ämnet pedagogik på grundläggande nivå och ges på heltid, dag/kvällstid, torsdagar kl , under perioden v 3-12, 2011 (se separat schema). Kursstart 20 januari 2011, Frescativägen 54. Särskilt välkomstbrev skickas ut med närmare detaljer om bl.a. tid, plats, vägbeskrivning samt läsanvisningar till första kurstillfället. Kontaktuppgifter Funktion Namn Adress Kursgivande institution Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvarig Monica Söderberg Forslund monica.soderberg-forslund@edu.su.se Kursadministratör Vladimir Vesovic vladimir.vesovic@edu.su.se Seminarieledare Monica Söderberg Forslund Kursens syfte Ledarskap uppstår och tar form i komplexa språkliga och sociala sammanhang, och låter sig inte förklaras på enkla sätt. Ofta definieras dock ledarskap både brett, svepande och ibland tämligen intetsägande. Alvesson och Sveningsson skriver i kursens huvudbok Organisationer, ledning och processer följande: I traditionella perspektiv definieras ledarskap vanligen i mycket allmänna termer. Ambitionen hos de flesta är att säga något som är relevant i mycket olika sammanhang, och ofta även att utveckla ett framgångsrecept för effektivt ledarskap antingen det handlar om egenskaper, stil eller situation. De mycket olikartade relationerna, situationerna och kulturella kontexterna, där samspelet mellan över- och underordnade äger rum, innebär emellertid att en definition med anspråk på allmängiltighet inte säger så mycket om hur mångfacetterade och komplexa de fenomen är som den refererar till. Det blir då skäligen svårt att hävda att ledarskap såsom allmän term och studieobjekt står i något klart och entydigt förhållande till en särskild, distinkt grupp fenomen. Ansträngningarna att fånga mångsidigheten genom sådana variabler som relationsorientering och uppgiftsorientering eller demokratisk kontra auktoritärt är inte till stor hjälp. (Alvesson & Sveningsson 2007, s. 310) Kursen syftar till att belysa och problematisera ledarskapets komplexitet, vare sig det bedrivs i form av ett formellt förankrat chefskap eller genom en ledande lärare i ett klassrum. Här är också syftet att behandla delar av de historiska, sociala och samhälleliga villkor som omger ledarskap, i synnerhet sådant ledarskap som förekommer i skolan. Kursen är att betrakta som en introduktionskurs och behandlar olika teoretiska traditioner avseende ledarskap och grupprocesser, lärarrollen som ledare för lärande, förutsättningar och möjligheter vad gäller ledarskap och dess utövande på olika nivåer inom skolan och andra utbildningsorganisationer. Fenomenet ledarskap behandlas i relation till organisation som struktur och kultur och till frågor som rör demokrati och maktordning, olika traditioner kring skolans styrning och ledning och hur olika föreställningar om exempelvis kön medverkar i skapandet av olika ledaridentiteter. Kursens innehåll

3 Kursinnehållet kan kortfattat sammanfattas i följande punkter: Teorier om ledarskap Här studerar vi olika teorier om vad ledarskap är och hur det kan förstås, innefattande traditionella och rationella perspektiv till mer dagsaktuella synsätt där ledarskapet beskrivs som en socialt formad praktik som äger rum i interaktion med sin omgivning. Ledarskap och organisationsteori Organisationsteori är läran om hur organisationer fungerar. Under ovanstående rubrik tittar vi närmare på ledarskapet och dess utövning i förhållande till några olika organisationsmodeller. Hur arbetsuppgifter och arbetsprocesser definieras i förhållande till olika modeller. Hur ansvar, beslutsrätt och befogenheter fördelas, hur verksamheten ska styras samt hur detta påverkar relationen mellan chef och medarbetare. Ledarskap och grupprocesser Här fördjupar vi oss runt frågor om hur olika organisationsmodeller påverkar organisationens medlemmar, synen på arbete och samarbete. En central fråga rör här på vilka grunder och hur en gruppdynamik kan stödja alternativt äventyra gruppens arbete och verksamhetens resultat. Här hanteras även frågor om mobbning. Ledarskap och intersektionalitet Här utgår diskussionen från ett normkritiskt perspektiv som avser att belysa hur olika normer samverkar och skapar maktobalanser inom olika pedagogiska (ledarskaps)praktiker, samt hur man kan utmana dessa normer. Här ingår bl.a. könsoch sexualitetsnormer, etnicitet och klass och hur dessa normer kan inverka på ledarskapet och dess utövning. Ledarskap och utvecklingsarbete Att driva utvecklings- och förändringsarbete ses idag som en naturlig del av en chefs arbetsuppgifter. I kursen studerar vi några olika förekommande perspektiv på främst skolutveckling som kan få innebörder för skolans vardagsarbete, och där ledarskapet sätts i fokus för utvecklingsprocess och lärande. Förväntade studieresultat / Lärandemål Ur kursplanen: Efter genomgången kurs förväntas studenten ha förmåga att beskriva och analysera olika ledarskapsteorier, beskriva och analysera olika sociala och psykologiska processer inom och mellan grupper utifrån olika teoretiska perspektiv, redogöra för olika handlingsalternativ och strategier som kan användas för att förebygga mobbning och konflikter, diskutera relationen mellan uppdrag, mål och olika roller i en professionell utbildningsorganisation, särskilt i relation till förändringsprocesser, analysera relationer mellan organisationsstrukturer och praktiserat ledarskap Upplägg Kursen ges på heltid/helfart och du bör räkna med att din tid tas i anspråk fullt ut motsvarande 40 timmar i veckan. Arbetsformerna är föreläsningar, seminarier, studiegruppsarbete och enskilt arbete. Alla delar är lika viktiga. Inte minst får du räkna med att ägna tid åt att läsa in litteraturen ordentligt. Texterna är utvalda för att ge en såväl teoretisk som empirisk inblick i kursens centrala frågor. Ta dig därför från början tid att sätta dig in i dessa texter och de resonemang som författarna för.

4 Föreläsningarna utgör introduktioner till ett speciellt tema inom kursen. Dessa ersätter inte på något sätt den egna läsningen, utan snarare kan sägas att föreläsningarna är en god hjälp att tematisera det egna arbetet. Seminarier sker tillsammans med seminarieledaren. Seminarieledaren är också bedömande och betygssättande lärare. Till varje seminarium ska ett visst pensum vara inläst och väl förberett. Studiegruppsarbete innebär att en mindre grupp kursdeltagare arbetar gemensamt kring en förelagd uppgift, som förberedelse för eller uppföljning av ett seminarium där syftet främst är att tillsammans bearbeta kurslitteraturen och göra kopplingar till kursens lärandemål. Lärplattform I denna kurs använder vi lärplattformen Mondo. I Mondo loggar man in med sina Universitetskontouppgifter, Alltså, samma inloggningsuppgifter som man använder sig av för att logga in på Mitt Universitet. I Mondo kommer din seminarieledare att lägga upp de resurser som behövs, som läsanvisningar, arbetsplanering och instruktioner för examination. Jag ser inte fliken i Mondo för min kurs. Hur ska jag gå till väga för att få den? Innan du tar kontakt med Studentexpeditionen kan du först kolla om kurssajten finns under fliken Mina aktiva sajter. Om du läser eller har läst flera kurser och att alla de flikarna inte får plats på skärmen. Då grupperas de under Mina aktiva sajter. Dessutom kan det hända att en sajt inte är publicerad/aktiverad av den ansvarige läraren ännu och att den kommer att vara aktiverad inför kursstarten. På vår webbsida, under fliken Utbildning kan du se vilken vecka din kurs börjar. I övriga fall, var vänlig kontakta Studentexpeditionen, stud.exp@edu.su.se. Examination Kursen examineras genom en individuell skriftlig uppgift. Den delas ut vid kursstart och ska mailas till seminarieledaren senast 24 mars Att uppgiften är individuell innebär följande: Din text ska vara en självständigt skriven text, som du själv har författat. Den ska vara skriven på dator i ett sedvanligt program (som word, open office eller pdf), och vara språkligt väl genomarbetad. Citat, referat och anföringar ska vara korrekt återgivna. I texten ska det alltså framgå att du satt sig in i och tillgodogjort dig kurslitteraturen, men också att du förmår föra ett självständigt och underbyggt resonemang kring de frågor som behandlas. Du ska använda något av de vedertagna referenssystemen, och texten ska vara försedd med en korrekt uppställd referenslista. Vi rekommenderar starkt att du använder det s.k. Oxfordsystemet. En utmärkt handbok när man ska författa texter av detta slag är Språkrådets Svenska skrivregler. Den kan köpas i bokhandeln och på nätet, och löser en hel del problem. Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat.

5 Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. I samband med bedömningen använder vi programmet Genuinetext för att spåra eventuella plagiat. Examinationsuppgiften utgår alltid från kursens förväntade studieresultat och lärandemål och det som bedöms är följaktligen de förmågor du har utvecklat under kursen. Vid bedömningen tillämpas en sjugradig betygsskala. För att kursen ska kunna godkännas, måste examinationsuppgiften uppnå lägsta betyget för detta som på den sjugradiga skalan är E. Betyget registreras senast 21 arbetsdagar efter inlämningsdatum. Om du blir underkänd får du möjlighet till omexamination vid ett senare tillfälle. Dessa tillfällen meddelas av din lärare. Betygskriterier Betygskriterierna presenteras av undervisande lärare. Meddelande om betyg Jag ser inte mitt betyg i Mondo. Vad kan vara problemet? Samtliga betyg syns i Mitt Universitet, senast tre veckor efter tentamen. Där loggar man in med sina Universitetskontouppgifter. Studentinflytande Möjlighet till studentinflytande förutsätter kunskap om de kursplaner som kurserna är upplagda efter. Inom ramarna för kursplanernas mål och för den obligatoriska kurslitteraturen samt övriga aktiviteter som kursansvarig institution beslutat om, har de studerande möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll i seminarier samt möten i studiegruppen. Funktionshinder Studera med funktionshinder/dyslexi Om du behöver någon form av stöd under din utbildningstid ska du alltid börja med att i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionshinder vid Stockholms Universitet, för att diskutera ditt individuella stödbehov och få nödvändig information. Samordnare för studenter med funktionshinder: Seija Hiltunen Handikappservice, A-huset Tel: Studerandeexpedition Det är här du blir registrerad, hämtar studieintyg och registreringsintyg, meddelar adressändring, hämtar rättade hemskrivningar och tentor m.m. För öppettider se här:

6 Student café och kök Vid Institutionen för pedagogik och didaktik finns ett Studentcafé (plan 4 entréplan) där det finns möjlighet till matuppvärmning och köp av enkel mat, godis och kaffe från automater. För studenter vid institutionen finns även möjlighet att skriva ut och kopiera via skrivaren/kopiatorn som finns i Studentcaféet på samma sätt som man gör i Södra Husen. Glöm inte att ta med dig ditt universitetskort.