Studiehandledning. Pedagogik och utbildning II kurskod UC430L

Transkript

1 1(8) Studiehandledning Pedagogiska perspektiv på etiska dilemman Pedagogik och utbildning II kurskod UC430L Kurs i lärarprogrammets allmänna utbildningsområde Vårterminen 2012, period A Institutionen för pedagogik och didaktik

2 Välkommen till kursen Pedagogik och utbildning II (kurskod UC430L)... 3 Kontaktuppgifter... 3 Kursens syfte och innehåll... 3 Förväntade studieresultat... 3 Upplägg Föreläsningar och föreläsare Lärplattform... 5 Examination Studentinflytande... 7 Stöd i studierna... 7 Kurslitteratur

3 Pedagogik och utbildning II (kurskod UC430L) Välkommen till kursen Pedagogik och utbildning II, 7,5 hp. Kursen ingår i lärarprogrammets allmänna utbildningsområde (AUO). Det innebär att det är en obligatorisk kurs för alla som påbörjat lärarprogrammet före ht 2011, oavsett inriktning eller profil. Kontaktuppgifter Funktion Namn Adress Kursgivande institution Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvarig Monica Söderberg Forslund monsod@edu.su.se Kursadministratör Viktoria Ström viktoria.strom@edu.su.se Seminarieledare gr 1 Monica Söderberg Forslund monsod@edu.su.se Seminarieledare gr 2 o 5 Monika Ringborg monika.ringborg@edu.su.se Seminarieledare gr 3 Petros Gougoulakis petros.gougoulakis@edu.su.se Seminarieledare gr 4 Jan Sjunnesson jan.sjunnesson@buv.su.se Kursens syfte och innehåll Kursen behandlar yrkesetiska problem och dilemman, och relaterar dessa till etisk teori och förskolans och skolans demokratiska uppdrag och grundläggande värden. Etiska problem och dilemman sätts i relation till lärares ledarskap i klassrummet och till olika typer av professionella samtal. Därvid behandlar kursen förutsättningar och villkor för professionella samtal, och belyser hur villkor för samtal är relaterade till maktordningar. I kursen ingår VFU som hänför till kursens tema kring professionella samtal. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: Diskutera och analysera yrkesetiska dilemman och relatera dessa till etisk teori, till lärares ledarskap och till förskolans och skolans demokratiska uppdrag och grundläggande värden. Genomföra och reflektera över professionella samtal Diskutera hur samtal skolan kan relateras till maktordningar Upplägg Kursen ges på heltid och förutsätter ett aktivt och självständigt arbete av varje student. Räkna med att din tid tas i anspråk fullt ut motsvarande fem dagar i veckan. Arbetsformerna är föreläsningar, seminarier, och enskilt arbete. Dessutom ingår VFU, verksamhetsförlagd utbildning (se vidare nedan). Alla delar är lika viktiga. Texterna är utvalda för att ge en såväl teoretisk som empirisk inblick i kursens centrala frågor. Ta dig därför från början tid att sätta dig in i dessa texter och de resonemang som författarna för. Föreläsningarna avser att utgöra goda introduktioner till ett speciellt tema inom kursen. Dessa ersätter inte på något sätt den egna läsningen, utan snarare kan sägas att föreläsningarna är en god hjälp att tematisera det egna arbetet. Föreläsningarna presenteras nedan. Seminarier sker tillsammans med en seminarieledare. Det är den lärare Du kommer att träffa mest under denna kurs. Seminarieledaren är i regel också bedömande lärare, som alltså kommer att sätta ditt betyg. Till varje seminarium ska ett visst pensum vara inläst och väl förberett. Lokalerna för 3

4 seminarier ligger samtliga på Institutionen för pedagogik och didaktik, Frescativägen 54 Närvaro vid seminarierna är obligatorisk. Detta av flera skäl flera av frågeställningarna som väcks i litteraturen är av den art att de behöver diskuteras och utvecklas i ett reflekterande samtal. Detta görs bäst i seminarieform. Om du är frånvarande vid ett tillfälle ska du ta upp detta med din seminarieledare och komma överens om en kompletterande uppgift. För att bli godkänd krävs minst 80 % närvaro på seminarierna, alltså fyra seminarietillfällen av fem. Verksamhetsförlagd utbildning innebär att en del av arbetet inom kursen är verksamhetsförlagd. I denna kurs har VFU-uppgiften karaktären av en personlig intervju kring professionella samtal i förskola/skola. Du ska alltså inte undervisa eller följa en klass/förskolegrupp. Den skriftligt sammanställda uppgiften ska behandlas vid ett seminarietillfälle och kommer också att vara en utgångspunkt för den individuella examinationsuppgiften. Obs! Det är viktigt att Du så snart Du fått information om VFU-uppgiften, informerar din kontaktperson om uppgiftens innehåll och upplägg. Föreläsningar och föreläsare Föreläsning 1: Yrkesetik Tisdagen 17 januari, kl 10-12, K-aulan Konradsberg Göran Collste, professor vid Linköpings universitet Föreläsningen ger en introduktion till etiken och tar upp etikens förutsättningar, hur man kan komma fram till genomtänkta etiska ställningstaganden och något om etiska teorier. Föreläsning 3: Professionella samtal i skolan Måndag 23 januari kl 9-12, K-aulan Konradsberg Christer Langström, universitetsadjunkt vid Stockholms universitet. Att föra samtal.. ska det vara något att lära sig? Som människor så använder vi språket hela tiden och undervisning sker också till stor del genom språket. Men det kanske är skillnad på att prata och samtala och om jag till på köpet ska leda ett samtal, vad bör jag tänka på då? Kan det finnas någon anledning till att vi utrustats med två öron och en mun och inte tvärt om? Kan det ha någon betydelse hur jag använder mig av språket i samtal? Finns det teorier/metoder/tekniker som kan underlätta vid svåra samtal? Under detta pass ska vi samtala om dessa och andra frågor kopplat till mellanmänsklig kommunikation Föreläsning 2: Yrkesetik och mångfaldens gränser Fredag 27 januari kl 10-12, K-aulan Konradsberg Hans-Ingvar Roth, professor vid Stockholms universitet Flera av de mest brännande etiska frågeställningar som lärare möter i dagens skola berör det mångkulturella samhällets problematik. Hur ska elever, lärare och övrig skolpersonal från skilda kulturer och religioner möta varandra inom ramen för gemensamma aktiviteter? Var går toleransens gränser i en mångkulturell skola? Hur kan en värdegemenskap skapas i ett mångkulturellt sammanhang och hur kan värdekonflikter med religiösa förtecken lösas eller hanteras? Med utgångspunkt i mer övergripande teorier och modeller kring integration och mångkulturalitet diskuteras dessa frågor med hjälp av aktuella frågor i samhällsdebatten. 4

5 Föreläsning 4: Värdepedagogik och barns rättigheter Onsdag 1 februari kl 10-12, K-aulan Konradsberg Margareta Aspán, universitetslektor vid Stockholms universitet. Kan man stå stadigt på värdegrunden i skolan? På vilka olika sätt förstås regler för den sociala samvaron av barn respektive vuxna i skolan? I föreläsningen ges exempel på skolors värdegrundsarbete vari barns socialitet förväntas utvecklas och mobbning förebyggas. Exemplen diskuteras även med hjälp av begrepp som exkludering, inkludering, och delaktighet. Barns och vuxnas perspektiv och barns rättigheter och inflytande kommer också att problematiseras. Föreläsning 5: Små barns etikskapande Onsdagen 8 februari, K-aulan Konradsberg Bodil Halvars Franzén, universitetslektor vid Stockholms universitet. Föreläsningen tar utifrån avhandlingsstudierna upp hur barn förkroppsligar och skapar etik. Med utgångspunkt från det etiska mötet diskuteras de omgivande möjlighets-villkoren så som regler, ramar och ordning. Utifrån empirin lyfts processer som uppstått i barngrupperna: "varför-ska-man-göra-som-man-ska", "strukturerat kaos" samt pedagogernas förhållningssätt. Frågan om förskolan/skolan kan ses som ett etiskt rum framträder. Lärplattform I denna kurs använder vi lärplattformen Mondo. Den hittar Du på mondo.su.se (inget www), eller via mitt.su.se. Du måste registrera dig på Mondo, om Du inte redan har gjort det. Förutsättningen för att kunna göra detta är att Du har skaffat och aktiverat ditt universitetskonto. I Mondo är du som registrerats på kursen automatiskt inlagd i sajten för denna kurs. Där finner du sådan information som är gemensam för samtliga seminariegrupper, som studiehandledning, VFU-uppgifter, examinationsuppgifter, föreläsningsbilder med mera. Dessutom kommer din seminarieledare att anvisa hur du får tillgång till de resurser som är specifika för just din seminariegrupp, som läsanvisningar, arbetsplanering och gruppindelningar. Examination Kursen examineras genom två individuella skriftliga uppgifter. En VFU-uppgift avseende den verksamhetsförlagda utbildningen, samt en avslutande examinationsuppgift. Båda uppgifterna delas ut vid kursstart. VFU-uppgiften ska lämnas in den 6 februari (Seminarium 4). Examinationsuppgiften ska vara inlämnad senast den 14 februari kl Att uppgiften är individuell innebär följande: Din text ska vara en självständigt skriven text, som Du själv har författat. Den ska vara skriven på dator i ett sedvanligt program (som word, open office eller pdf), och vara språkligt väl genomarbetad. Citat, referat och anföringar ska vara korrekt återgivna. I texten ska det alltså framgå att Du satt dig in i och tillgodogjort dig kurslitteraturen, men också att Du förmår föra ett självständigt och underbyggt resonemang kring de frågor som behandlas. Det är givetvis tillåtet att citera andra källor än kurslitteraturen, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. 5

6 Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. I samband med bedömningen använder vi ett plagiatprogram för att spåra eventuella plagiat. Vad bedöms? Krav för godkänt betyg Den avslutande examinationsuppgiften utgår alltid från kursens förväntade studieresultat. Det som bedöms är på vilket sätt och i vilken omfattning som du tillägnat dig kurslitteraturen och uppnått kursens lärandemål och förväntade studieresultat och därmed de förmågor Du har utvecklat under kursen. För att denna bedömning ska vara möjlig behöver du i synliggöra dina tolkningar och tillämpningar av litteraturens centrala tankegångar, teorier och begrepp, och att det även i denna bemärkelse är kurslitteraturen som bildar utgångspunkt för dina slutsatser (se vidare kompendiet Akademiskt skrivande samt Betygskriterier i Mondo/Filsamling). Vid bedömningen tillämpas en sjugradig betygsskala. Det är viktigt att Du som student är medveten om att texten inte kan bli godkänd om Du inte följer givna instruktioner. För att kursen ska kunna godkännas, måste examinationsuppgiften uppnå lägsta betyget för godkänt dvs. E. Förutom den skriftliga individuella uppgiften ska också VFU-uppgiften redovisas. Den består dels av genomförande av samtal/intervju på din VFU-skola, sammanställning samt analys av dessa samtal, dels genomförande av kamratgranskning av annan students samtalsanalys. Vidare instruktioner publiceras i Mondo i VFU-mappen. Detta betyder att du inte blir godkänd om du inte är närvarande vid det seminarium då VFU-uppgiften kamratgranskas. Betyget registreras i Ladok senast 15 arbetsdagar efter examinationsdatum. Om Du blir underkänd på den skriftliga examinationen eller VFU-uppgiften får Du göra om den vid ett senare tillfälle. Dessa tillfällen meddelas av kursadministratören. Betygskriterier Som betyg på VFU-uppgiften används en tvågradig betygsskala G/U dvs. Godkänd/Underkänd. Examinationsuppgiften betygsätts utifrån en sjugradig målrelaterad betygsskala med graderna (i fallande ordning) A, B, C, D, E, Fx, och F. Den som har godkänts i prov (lägst betyget E) får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Det är endast möjligt att pröva för godkänt resultat 5 gånger. A B C D E Studenten redogör korrekt för och reflekterar självständigt över kursens innehållsliga områden. I kraft av sina analyser och beskrivningar synliggör studenten kursens centrala teoribildningar och begrepp samt tydliggör hur dessa kan relateras till varandra. Studenten redogör korrekt för och gör en ansats att reflektera självständigt över kursens innehållsliga områden. I kraft av sina analyser och beskrivningar synliggör studenten delvis kursens centrala teoribildningar och begrepp samt tydliggör hur dessa kan relateras till varandra. Studenten redogör korrekt för och analyserar kursens innehållsliga områden och begrepp kan relateras till varandra. Studenten ger exempel på sådana relationer. Studenten redogör korrekt för och diskuterar tydligt hur kursens innehållsliga områden och begrepp kan relateras till varandra. Studenten ger exempel på sådana relationer. Studenten redogör någorlunda korrekt för kursens centrala innehållsliga områden och begrepp kan relateras till varandra. Studenten ger exempel på sådana relationer. Fx Studenten besvarar inte frågorna nöjaktigt. Centrala områden är inte framskrivna, och texten tyder på ytterst begränsad begreppsförståelse. Texten är språkligt och formellt bristfällig. F Studenten besvarar inte frågorna så att begreppsanvändning och begreppsförståelse framträder. 6

7 Kurslitteratur Titlar markerade med * är beställda och finns att köpa på Akademibokhandeln Frescati. Campbell, Elisabeth (2000). Professional Ethics in Teaching: towards the development of a code of practice. I Cambridge Journal of Education vol 30, no 2, s * Collste, Göran (2010). Inledning till etiken. Tredje uppl. Lund: Studentlitteratur. (151 s.) Colnerud, Gunnel (2007). Rättvisa i klassrummet, i Kjell Granström (red), Forskning om lärares arbete i klassrummet. Forskning i fokus, nr 33. Stockholm, Myndigheten för skolutveckling. (17 s.) Colnerud, Gunnel (2004) Värdegrund som pedagogisk praktik och forskningsdiskurs. I Pedagogisk forskning i Sverige, nr 2, (s.81-98). Colnerud, Gunnel och Hägglund, Solveig (red.) (2004) Etiska lärare - moraliska barn : forskning kring värdefrågor i skolans praktik : värdepedagogiska texter II. Linköping, Linköpings universitet. Institutionen för beteendevetenskap. (Valda delar) Hämtas i Mondo under Filsamling. Kapitlen som läses är: Helene Elvstrand: Barnet en individ med rättigheter vad betyder det i en skolkontext? (s.48-59) Nina Thelander: Barnets rättigheter i skolan omsorg eller rättvisa? (s.60-75) Niclas Rönnström: Moralisk pluralism alltid redan i pedagogisk praktik (s ) Halvars-Franzén, Bodil (2010). Barn och etik: möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers vardag. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, Valda delar: Del III, IV, V (s ) Tillgänglig på Internet: eller i Filsamling i Mondo Hofvendahl, Johan (2004). Relata refero: Positiv, pigg och bra attityd. Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, 2004:2. E-tidskrift: (15 s.) Hägg, Kerstin & Kuoppa, Svea Maria (2007) Professionell vägledning: med samtal som redskap. Lund: Studentlitteratur. Beställs via t.ex. bokus.com (213: ) eller via adlibris.com (212: ). Leverens inom fem vardagar. *Irisdotter Aldenmyr, Sara, Paulin, Ann & Grönlien Zetterqvist, Kirsten (2009). Etik i professionellt lärarskap. Malmö, Gleerups (157 s.) Irisdotter Aldenmyr, Sara & Hartman, Sven (200) Yrkesetik för lärare och behovet av professionsförankring. I Pedagogisk Forskning i Sverige nr 3 (s ) Lindh, Gunnel & Lindh-Munther, Agneta (2005). Antingen får man skäll eller beröm. En studie av utvecklingssamtal ur elevers perspektiv. Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, 2005:1. E-tidskrift: (28 s.) *Roth, Hans-Ingvar (2010) Mångfaldens gränser. Andra upplagan. Stockholm: Dialogos förlag. Runfors, Ann (2004). Mångfald på minerad terräng. Pedagogiska magasinet 3/2004. Se Filsamling i Mondo. (8 s.) Thornberg, Robert (2004) Värdepedagogik. I Pedagogisk forskning i Sverige, 9/2, (15 s.) 7

8 Arbetsmaterial väljes utifrån programinriktning FN s konvention om mänskliga rättigheter FN s konvention om barnets rättigheter Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Skolverket. Läroplan för förskolan. Skolverket. Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf94. Skolverket. Skollagen 2010:800. Utbildningsdepartementet. Studentinflytande Möjlighet till studentinflytande förutsätter kunskap om de kursplaner som kurserna är upplagda efter. Inom ramarna för kursplanernas mål och för den obligatoriska kurslitteraturen samt övriga aktiviteter som kursansvarig institution beslutat om, har varje seminariegrupp möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll i seminarier samt möten i studentarbetslagen. Stöd i studierna Om problem uppstår i dina studier, är det viktigt att Du på ett tidigt stadium underrättar den gruppansvarige läraren för att ni gemensamt ska kunna göra överenskommelser. Om Du har ett dokumenterat funktionshinder eller dyslexi bör Du kontakta Sektionen för studentstöd som har särskilt ansvar för studenter med funktionshinder. Du kan då få hjälp med studiestöd av olika slag, t ex anteckningshjälp, talböcker, förlängd tentamenstid och/eller teckenspråkstolkning. Se för kontaktinformation till Sektionen för studentstöd. 8