Studiehandledning Utvärdering och utvecklingsarbete i undervisning och skola, 4 hp

Transkript

1 1(8) Studiehandledning Utvärdering och utvecklingsarbete i undervisning och skola, 4 hp Grundlärarprogrammet med inriktning fritidshem UCG20K Ämneslärarprogrammet UCA22K 16 maj 2 juni 2017 Version den 4 april 2017 Institutionen för pedagogik och didaktik

2 Välkommen till kursen Utvärdering och utvecklingsarbete i undervisning och skola, 4 hp. Kursen ingår i grundlärarprogrammets utbildningsvetenskapliga kärna (UVK). Det innebär att det är en obligatorisk kurs för alla som påbörjat grundlärarprogrammet från och med ht Kontaktuppgifter Funktion Namn Adress Kursgivande institution Institutionen för pedagogik och didaktik Kursanvarig Jonas Gustafsson jonas.gustafsson@edu.su.se Grundlärare fritids grupp 1 Per Gynther per.gynther@edu.su.se eva-maria.ahlquist@edu.su.se Hans Melkersson hans.melkersson@edu.su.se Grundlärare fritids grupp 2 Christine Bendixen christine.bendixen@edu.su.se Ämneslärare grupp 1 Hans Melkersson hans.melkersson@edu.su.se Ämneslärare grupp 2 Anita Nordzell anita.nordzell@edu.su.se Ämneslärare grupp 2 Kursadministratör Susanne Wickman susanne.wickman@edu.su.se Kursens syfte och innehåll Kursen, som är av introducerande karaktär, syftar till att ge en överblick över relationen mellan styrning, utvärderingsansatser och lokala strategier för skolutveckling. Kursen behandlar utvärdering och utvecklingsarbete som två betydande verksamheter inom skola och utbildning. I temat utvärdering behandlas såväl utvärdering i som av skolverksamhet. Annorlunda uttryckt behandlas utvärdering både på individ- och systemnivå. Därvid läggs tonvikt bland annat på utvärdering som styrning och som uppföljning av pedagogisk verksamhet. Såväl utvärderingsmodeller som bakomliggande förutsättningar och antaganden behandlas och diskuteras. Dessutom behandlas internationella studier och jämförelser. Avsikten är att ge en överblick över utvärderingsområdet. I temat utvecklingsarbete betonas systematiskt kvalitetsarbete som ett centralt uppdrag i skolan. Därvid behandlas såväl bevekelsegrunderna för detta uppdrag som olika modeller för lokalt utvecklingsarbete. Relationen mellan uppdrag, lokala strategier och utvärdering diskuteras. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: Upplägg beskriva och diskutera internationella och nationella modeller för utvärdering av skolverksamhet, beskriva, jämföra och diskutera olika didaktiska utvecklingsmodeller. Kursen ges på heltid och förutsätter ett aktivt och självständigt arbete av varje student. Arbetsformerna är föreläsningar, seminarier, basgrupper och enskilt arbete. Alla delar är lika viktiga. Texterna är 2

3 utvalda för att ge en såväl teoretisk som empirisk inblick i kursens centrala frågor. Ta dig därför från början tid att sätta dig in i dessa texter och de resonemang som författarna för. Föreläsningarna avser att utgöra goda introduktioner till ett speciellt tema inom kursen. Dessa ersätter inte på något sätt den egna läsningen, utan snarare kan sägas att föreläsningarna är en god hjälp att tematisera det egna arbetet. Seminarier sker tillsammans med seminarieledaren. Det är den lärare du kommer att träffa mest under denna kurs. Inför varje seminarium skall ett visst pensum vara inläst och väl förberett. Lokalerna för seminarier ligger på Institutionen för pedagogik och didaktik, Frescativägen 54, Institutionens lokaler utgörs av en anonym röd tegellimpa bakom Naturhistoriska riksmuseet. Följ angivna länken eller kartgoogla på eniro.se. Föreläsningarna äger rum såväl i institutionens lokaler som i universitetets föreläsningssalar i Södra huset (det stora ljusblå). Närvaro vid seminarierna är obligatoriskt. Detta av flera skäl flera av frågeställningarna som väcks i litteraturen är av den art att de behöver diskuteras och utvecklas i ett reflekterande samtal. Detta görs bäst i seminarieform. Dessutom använder vi oss av olika arbetssätt under seminarierna, som en illustration till hur arbetssättet i sig kan vara en del av en utvecklingsverksamhet. Om du är frånvarande vid ett tillfälle ska du ta upp detta med din seminarieledare och komma överens om en kompletterande uppgift. Kursen ges inte på distans. Det betyder att det inte går att frånvara mer än vid ett seminarietillfälle för att bli godkänd. Basgrupper innebär att seminariegruppen indelas i basgrupper, som vid några tillfällen ska träffas och gemensamt förbereda kommande seminarium. Deltagande i basgruppsarbetet är obligatoriskt. Till basgruppsträffarna förväntas du komma väl förberedd för att kunna diskutera några givna frågeställningar. Övriga resurser Förutom ovanstående publicerar vi i mondo ett antal resurser som har stor relevans för denna kurs. Vi kommer kanske att använda oss av dess i varierande utsträckning, men under alla omständigheter vill vi rekommendera att du botaniserar där efter eget gottfinnande. Lärplattform I denna kurs använder vi lärplattformen Mondo. Den hittar du på mondo.su.se (inget www), eller via mitt.su.se. Du måste registrera dig som användare på mondo, om du inte redan har gjort det. Förutsättningen för att kunna göra detta är att du har skaffat och aktiverat ditt universitetskonto. I Mondo är du som registrerats på kursen automatiskt inlagd i sajten för denna kurs. Där finner du sådan information som studiehandledning, examinationsuppgifter, föreläsningsbilder, läsanvisningar, arbetsplanering och gruppindelningar. Examination Kursen examineras tvåfaldigt: dels genom en gruppuppgift och dels genom en individuell skriftlig uppgift. Gruppuppgiften examineras vid sista schemalagda seminarium. Den individuella examinationen ska vara inlämnad i mondo senast fredag 2 juni kl 22:00. Att uppgiften är individuell innebär följande: Din text ska vara en självständigt skriven text, som du själv har författat. Den ska vara skriven på dator i ett sedvanligt program (som word, open office eller pdf), och vara språkligt väl genomarbetad. Citat, referat och anföringar ska vara korrekt återgivna och försedda med korrekta referenser enligt vedertaget referenssystem. I texten ska det alltså framgå att du satt dig in i och tillgodogjort dig 3

4 kurslitteraturen, men också att du förmår föra ett självständigt och underbyggt resonemang kring de frågor som behandlas. Det är givetvis tillåtet att referera till andra källor än kurslitteraturen, men inte som ersättning för denna. Såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat, och medför anmälan till universitetets disciplinnämnd. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) utan att ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur, av texter du funnit på nätet, eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. I samband med bedömningen använder vi ett plagiatprogram för att spåra eventuella plagiat. Vad bedöms? Krav för godkänt betyg Gruppuppgiften redovisas dels i en muntlig presentation vid det avslutande seminariet, och dels i en kortare skriftlig sammanfattning som inlämnas till seminarieledaren vid samma tillfälle. Instruktioner för den skriftliga sammanfattningen finns i särskilt dokument på mondo. På denna uppgift ges betyg G (godkänd) eller U (underkänd). Betyg G är en förutsättning för godkänt betyg på kursen. Den avslutande individuella examinationsuppgiften utgår alltid från kursens förväntade studieresultat, och det som bedöms är följaktligen de förmågor du har visat prov på under kursen och som kommer till uttryck i examinationsuppgiften. Vid bedömningen tillämpas en sjugradig betygsskala. Det är viktigt att du som student är medveten om att texten inte kan bli godkänd om du inte följer givna instruktioner. För att kursen ska kunna godkännas, måste gruppuppgiften vara godkänd (betyg G) och den individuella examinationsuppgiften uppnå lägsta betyget för godkänt dvs. E. Betyget registreras i Ladok senast 15 arbetsdagar efter examinationsdatum. Om du blir underkänd på den individuella skriftliga examinationen eller på gruppuppgiften får du göra om den vid ett senare tillfälle, se nedan. Om du är frånvarande vid sista seminariet då gruppuppgiften presenteras och examineras blir du kallad till en särskild muntlig examination av denna uppgift vid senare tillfälle. Vad händer om man får betyget F eller Fx? Vid betyget F (se kriterierna nedan) gäller omexamination vid senare tillfälle. Vid betyget Fx ges i allmänhet en vecka att korrigera de smärre brister som bedömande lärare påtalar. Du får alltså en anvisning om vad du ska rätta till, och inkomma med en reviderad version av din examination inom en vecka. Om du inte gör det gäller omexamination i sedvanlig ordning. Omexamination Om du inte blir godkänd eller väljer att inte göra examinationen i anslutning till kursen så erbjuds senare tillfällen. Till dessa är det alltid föranmälan via mejl till kursadministratören. Dessa tillfällen finns angivna på kurssidan. ( under fliken Utbildning: Lärarutbildning: Den utbildningsvetenskapliga kärnan) Observera att du aktivt måste anmäla dig i förväg för att vara med på en omexamination. 4

5 Betygskriterier Examinationsuppgiften betygsätts utifrån en sjugradig målrelaterad betygsskala med graderna (i fallande ordning) A, B, C, D, E, Fx, och F. Den som har godkänts i prov (lägst betyget E) får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Det är endast möjligt att pröva för godkänt resultat 5 gånger. FS Kriterium Betygskriterier På ett självständigt sätt beskriva och diskutera olika modeller (nationella och internationella) för utvärdering av skolverksamhet Beskriva och diskutera en modell för lokalt utvecklingsarbete, och därvid även diskutera styrkor och svagheter med vald modell A Utmärkt En mycket väl underbyggd redovisning av utvärderingsmodeller samt en tydlig och omsorgsfullt genomförd kritisk diskussion om dess styrkor och svagheter. En mycket väl genomarbetad modell för lokalt utvecklingsarbete, som presenteras på ett välskrivet och konsistent vis och som på ett fördjupat sätt beaktar såväl ansvarsfördelning som uppföljning. Dessutom en självständig och väl genomförd kritisk reflektion kring projektets styrkor och svagheter, dess möjligheter och risker. B-C Mycket bra - Bra En väl underbyggd redovisning av utvärderingsmodeller samt en tydlig och omsorgsfullt genomförd diskussion om dess styrkor och svagheter. En genomarbetad modell för lokalt utvecklingsarbete, som presenteras på ett konsistent vis och som väl beaktar såväl ansvarsfördelning som uppföljning. Dessutom en kritisk reflektion kring projektets styrkor och svagheter, dess möjligheter och risker. D-E Tillfredsställandetillräckligt Fx Bristfälligt F Ofullständigt En tydlig redovisning av utvärderingsmodeller samt en underbyggd diskussion om dess styrkor och svagheter. En genomarbetad modell för lokalt utvecklingsarbete, som presenteras på ett konsistent vis och som beaktar såväl ansvarsfördelning som uppföljning. Smärre brister gällande formalia. Bristfälliga och svagt underbyggda argument i relation till en eller fler av de kvaliteter som krävs enligt förväntade studieresultat. 5

6 Studentinflytande Möjlighet till studentinflytande förutsätter kunskap om de kursplaner som kurserna är upplagda efter. Inom ramarna för kursplanernas mål och för den obligatoriska kurslitteraturen samt övriga aktiviteter som kursansvarig institution beslutat om, har varje seminariegrupp möjlighet att påverka arbetsformer och i viss mån innehållet i seminarier samt möten i studentarbetslagen. Stöd i studierna Om problem uppstår i dina studier, är det viktigt att du på ett tidigt stadium underrättar din seminarieledare för att ni gemensamt ska kunna göra överenskommelser. Om du har ett dokumenterat funktionshinder eller dyslexi bör du kontakta Sektionen för studentstöd som har särskilt ansvar för studenter med funktionshinder. Du kan då få hjälp med studiestöd av olika slag, t ex anteckningshjälp, talböcker, förlängd tentamenstid och/eller teckenspråkstolkning. Se för kontaktinformation till Sektionen för studentstöd. 6

7 Kurslitteratur Böcker märkta med asterisk (*) kan köpas genom Akademibokhandeln på universitetsområdet. Samtliga elektroniska resurser tillhandahålls genom kurssajten på mondo. * Hult, Agneta & Olofsson, Anders (red.), Utvärdering och bedömning i skolan: för vem och varför? Natur & kultur, Stockholm, 2011 (valda delar) Rönnerman, Karin, Aktionsforskning kunskapsproduktion i praktiken. I Eklund, Solweig (red.) Lärare som praktiker och forskare. Om praxisnära forskningsmodeller. Forskning om undervisning och lärande nr 5. SAF och Lärarförbundet, Stockholm, (Elektronisk resurs) * Scherp, Hans-Åke, Lärandebaserad skolutveckling. Lärglädjens förutsättningar, förverkligandet och resultat. Studentlitteratur, Lund, Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning Skolinspektionen, Stockholm, (Elektronisk resurs) Allmänna råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Skolverket, Stockholm, Ytterligare kortare texter tillkommer enligt lärares anvisningar. Perspektivgivande litteratur De texter som angivits som elektronisk resurs finnas länkade i kursens mondosajt. Övriga texter är ett urval att tillgänglig litteratur inom området (utgör alltså inte kurslitteratur). Haglund, Björn. Fritid som diskurs och innehåll. En problematisering av verksamheten vid afterschool-programs och fritidshem. Pedagogisk forskning i Sverige, Årg 14 nr 1, s 22-44, (Elektronisk resurs) Håkansson, Jan, Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem strategier och metoder. Studentlitteratur, Lund, Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel, Utmärkt skolutveckling: forskning om skolförbättring och måluppfyllelse, Första utgåvan, första tryckningen, Natur & Kultur, Stockholm, 2016 Karlsson Vestman, Ove & Andersson, Inger M., Pedagogisk utvärdering som styrning: en historia från präster till PISA. Forskning i fokus nr 35. Myndigheten för skolutveckling, Stockholm, 2007 (Finns som elektronisk resurs) Kornhall, Per, Alla i mål: skolutveckling på evidensbaserad grund : en handbok, 1. utg., Natur & Kultur, Stockholm, Lumholdt, Helene & Klasén McGrath, Monica, Förskoleklassen: i en klass för sig, Myndigheten för skolutveckling, Stockholm, Elektronisk resurs: Maunula, Tuula, Magnusson, Joakim, Echevarría, Christina (red). Learning study undervisning gör skillnad. Studentlitteratur, Lund, Rönnerman, Karin, Tornberg, Gunbritt, Axe n, Ulla, Bergström, Kerstin, Nyberg, Eva, Söderström, Åsa, Folkesson, Lena, Olin, Anette, Nylund, Jan, Eriksson, Anita, Westberg, Lotten & Berlin, Johan (red.), Aktionsforskning i praktiken: erfarenheter och reflektioner, 2:a upplagan. Studentlitteratur, Lund,

8 Sahin, Idris. The Principals of Primary Schools Ideas on Their School Development Strategies and Practices. I Educational Sciences: Theory and Practice, v13 n1 p Win Scherp, Hans-Åke, PBS - problembaserad skolutveckling: skolutveckling ur ett vardagsnära perspektiv, Karlstads universitet, Karlstad, 2003 (elektronisk resurs) 8