Världens språk, 7,5 hp LIN135. Kursbeskrivning HT16

Transkript

1 Världens språk, 7,5 hp LIN135 Kursbeskrivning HT16

2 2 (7) Kursbeskrivningen är fastställd av styrelsen vid institutionen för lingvistik Undervisande lärare Emil Perder E-post: Rum: C338 Thomas Hörberg E-post: Rum: C311 Kursens innehåll Kursen ger en översikt över variationen i världens språk. Ett antal språkdrag beskrivs och förklaras utifrån hur olika språk i världen hanterar dessa, vad som skiljer och vad som är gemensamt. Hur språk kan klassificeras utifrån olika faktorer, språksläktskap, språkkontakt, pidgin- och kreolspråk och vad som är typiskt för språk från olika områden i världen diskuteras också. Förväntade studieresultat För godkänt resultat på kursen ska studenten visa sin förmåga att - Definiera, diskutera och tillämpa valda lingvistiska begrepp. - Redogöra för ett antal valda språkliga drag och hur variationen kring dessa ser ut i olika språk i världen. - Redogöra för hur språk kan klassificeras utifrån några valda egenskaper. - Redogöra på ett grundläggande plan för hur språkliga fenomen sprids och hur språk förändras och påverkar varandra. - Redogöra för grunderna i hur språksläktskap uppstår och hur det etableras vetenskapligt. - Karakterisera pidginspråk och kreolspråk och redogöra för deras uppkomst. - Tolka och själv producera glossade språkexempel och känna till några av de konventioner och förkortningar som används vid glossning. - Känna igen och redogöra för några valda språkfamiljer och ett urval av språk som ingår i dem. Kurslitteratur Pereltsvaig, Asya. (2012). Languages of the World An Introduction. Cambridge, Cambridge University Press. Yule, George. (2010, 4e uppl.). The Study of Language. Cambridge: Cambridge University Press. (Tillgänglig online via SUB.) Ytterligare litteratur om högst 150 sidor kan tillkomma enligt lärares anvisningar.

3 3 (7) Undervisningsformer Undervisningen sker i form av 15 föreläsningar och 3 gruppövningar. Examination a) Kursen examineras genom en salsskrivning. Anmälan till skrivningen är obligatorisk, och sker via mitt.su.se. Skrivningen ska skrivas med ej raderbar bläck- eller kulspetspenna. b) Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt c) De skriftliga betygskriterierna meddelas studenterna vid kursstart. d) För att få godkänt slutbetyg på kursen krävs lägst betyget E på examinationsuppgiften. e) För varje examinationsuppgift ges minst ett ordinarie och ett omexaminationstillfälle under aktuell termin. Studerande som inte nått godkänt betyg under aktuell termin ges ny möjlighet att examineras under påföljande kurstillfällen. Studerande som fått ett godkänt betyg får inte genomgå förnyad examination för högre betyg. Studerande som fått ett underkänt betyg två gånger i rad av en och samma examinator har rätt att få annan examinator utsedd vid nästkommande examinationstillfälle, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan om detta ska göras till institutionsstyrelsen. f) Komplettering av betyget Fx upp till godkänt betyg kan medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt. Uppgiften ska lämnas in inom en vecka efter att kompletteringsbehov har meddelats av examinator. Vid godkänd komplettering av brister av förståelsekaraktär - mindre missförstånd, smärre felaktigheter eller i någon del alltför begränsade resonemang - används betyget C-E. Vid godkänd komplettering av enklare formaliafel används betygen A-E. Kursschema En kursöversikt med läsanvisningar meddelas senare. Betygskriterier A Utmärkt Studenten definierar och diskuterar korrekt och insiktsfullt valda lingvistiska begrepp, och tillämpar dem på ett sätt som visar på utmärkt förståelse för begreppens innebörd och användning. Studenten kan redogöra för ett antal valda språkliga drag och hur variationen kring dessa ser ut i olika språk i världen på ett sätt som vittnar om insikt och solida kunskaper. Studenten kan redogöra för hur ett språk kan klassificeras utifrån några valda egenskaper på ett sätt som vittnar om insikt och solida kunskaper. Studenten kan redogöra på ett grundläggande plan för hur språkliga fenomen sprids och hur språk förändras och påverkar varandra på ett sätt som vittnar om insikt och solida kunskaper. Studenten kan redogöra för grunderna i hur språksläktskap uppstår och hur det etableras vetenskapligt på ett sätt som vittnar om insikt och solida

4 4 (7) kunskaper. Studenten kan karakterisera pidginspråk och kreolspråk och redogöra för deras uppkomst på ett sätt som vittnar om insikt och solida kunskaper. Studenten kan tolka och själv producera glossade språkexempel i stort sett felfritt, och förstår huvuddelen av de konventioner och förkortningar som vanligtvis används vid glossning. Studenten känner igen och kan redogöra felfritt för alla de valda språkfamiljerna och de utvalda språk som ingår i dem. B Mycket bra Studenten definierar och diskuterar i stort sett korrekt och insiktsfullt valda lingvistiska begrepp, och tillämpar dem på ett sätt som visar på god förståelse för begreppens innebörd och användning. Studenten kan redogöra för ett antal valda språkliga drag och hur variationen kring dessa ser ut i olika språk i världen på ett korrekt och initierat sätt. Studenten kan redogöra för hur ett språk kan klassificeras utifrån några valda egenskaper på ett korrekt och initierat sätt. Studenten kan redogöra på ett grundläggande plan för hur språkliga fenomen sprids och hur språk förändras och påverkar varandra på ett korrekt och initierat sätt. Studenten kan redogöra för grunderna i hur språksläktskap uppstår och hur det etableras vetenskapligt på ett korrekt och initierat sätt. Studenten kan karakterisera pidginspråk och kreolspråk och redogöra för deras uppkomst på ett korrekt och initierat sätt. Studenten kan tolka och själv producera glossade språkexempel i stort sett felfritt, och förstår en stor del av de konventioner och förkortningar som vanligtvis används vid glossning. Studenten känner igen och kan redogöra för nästan alla de valda språkfamiljerna och de utvalda språk som ingår i dem. C Bra Studenten definierar och diskuterar mestadels korrekt de flesta av de valda lingvistiska begreppen, och tillämpar dem på ett sätt som visar på mestadels god förståelse för begreppens innebörd och användning. Studenten kan redogöra för ett antal valda språkliga drag och hur variationen kring dessa ser ut i olika språk i världen på ett i huvudsak korrekt sätt. Studenten kan redogöra för hur ett språk kan klassificeras utifrån några valda egenskaper på ett i huvudsak korrekt sätt. Studenten kan redogöra på ett grundläggande plan för hur språkliga fenomen sprids och hur språk förändras och påverkar varandra på ett i huvudsak korrekt sätt. Studenten kan redogöra för grunderna i hur språksläktskap uppstår och hur det etableras vetenskapligt på ett i huvudsak korrekt sätt. Studenten kan karakterisera pidginspråk och kreolspråk och redogöra för deras uppkomst på ett i huvudsak korrekt sätt. Studenten kan tolka och själv producera glossade språkexempel med endast enstaka fel, och förstår många av de konventioner och förkortningar som vanligtvis används vid glossning. Studenten känner igen och kan redogöra för huvuddelen av de valda språkfamiljerna och de utvalda språk som ingår i dem. D Tillfredsställande Studenten definierar och diskuterar övervägande korrekt majoriteten av de valda lingvistiska begreppen, och tillämpar dem på ett sätt som visar på viss förståelse för begreppens innebörd och användning. Studenten kan mestadels korrekt redogöra för

5 5 (7) ett antal valda språkliga drag och hur variationen kring dessa ser ut i olika språk i världen. Studenten kan mestadels korrekt redogöra för hur ett språk kan klassificeras utifrån några valda egenskaper. Studenten kan mestadels korrekt redogöra på ett grundläggande plan för hur språkliga fenomen sprids och hur språk förändras och påverkar varandra. Studenten kan mestadels korrekt redogöra för grunderna i hur språksläktskap uppstår och hur det etableras vetenskapligt. Studenten kan mestadels korrekt karakterisera pidginspråk och kreolspråk och redogöra för deras uppkomst. Studenten kan tolka och själv producera glossade språkexempel, med några fel, och förstår en begränsad mängd av de konventioner och förkortningar som vanligtvis används vid glossning. Studenten känner igen och kan redogöra för flera av de valda språkfamiljerna och de utvalda språk som ingår i dem. E Tillräckligt Studenten definierar och diskuterar majoriteten av de valda lingvistiska begreppen utan allvarliga brister i resonemanget, och tillämpar dem på ett sätt som visar på viss förståelse för begreppens innebörd och användning. Studenten kan utan allvarliga brister redogöra för ett antal valda språkliga drag och hur variationen kring dessa ser ut i olika språk i världen. Studenten kan utan allvarliga brister redogöra för hur ett språk kan klassificeras utifrån några valda egenskaper. Studenten kan utan allvarliga brister redogöra på ett grundläggande plan för hur språkliga fenomen sprids och hur språk förändras och påverkar varandra. Studenten kan utan allvarliga brister redogöra för grunderna i hur språksläktskap uppstår och hur det etableras vetenskapligt. Studenten kan utan allvarliga brister karakterisera pidginspråk och kreolspråk och redogöra för deras uppkomst. Studenten kan tolka och själv producera glossade språkexempel utan allvarliga fel eller missförstånd, och förstår en begränsad mängd av de konventioner och förkortningar som vanligtvis används vid glossning. Studenten känner igen och kan redogöra för några av de valda språkfamiljerna och de utvalda språk som ingår i dem. Fx Otillräckligt Studenten definierar och diskuterar korrekt endast en mindre del av de valda lingvistiska begreppen, på ett sätt som visar brister i resonemanget, och tillämpar dem på ett bristfälligt sätt. Studenten kan inte på ett korrekt sätt redogöra för ett antal valda språkliga drag och hur variationen kring dessa ser ut i olika språk i världen. Studenten kan inte på ett korrekt sätt redogöra för hur ett språk kan klassificeras utifrån några valda egenskaper. Studenten kan inte på ett korrekt sätt redogöra på ett grundläggande plan för hur språkliga fenomen sprids och hur språk förändras och påverkar varandra. Studenten kan inte på ett korrekt sätt redogöra för grunderna i hur språksläktskap uppstår och hur det etableras vetenskapligt. Studenten kan inte på ett korrekt sätt karakterisera pidginspråk och kreolspråk och redogöra för deras uppkomst. Studenten kan inte tolka eller själv producera glossade språkexempel utan allvarliga fel och missförstånd, och känner bara till några få av de konventioner som används vid glossning. Studenten känner bara igen några få av de valda språkfamiljerna och de utvalda språk som ingår i dem, och kan bara bristfälligt redogöra för dem.

6 6 (7) F Helt otillräckligt Studenten kan inte definiera, diskutera eller tillämpa de flesta av de valda lingvistiska begreppen. Studenten kan inte redogöra för ett antal valda språkliga drag och hur variationen kring dessa ser ut i olika språk i världen. Studenten kan inte redogöra för hur ett språk kan klassificeras utifrån några valda egenskaper. Studenten kan inte redogöra på ett grundläggande plan för hur språkliga fenomen sprids och hur språk förändras och påverkar varandra. Studenten kan inte redogöra för grunderna i hur språksläktskap uppstår och hur det etableras vetenskapligt. Studenten kan inte karakterisera pidginspråk och kreolspråk och redogöra för deras uppkomst. Studenten kan inte tolka eller själv producera glossade språkexempel, och känner inte till de konventioner som används vid glossning. Studenten känner inte igen de valda språkfamiljerna eller de utvalda språk som ingår i dem. Plagiat Plagiat innebär att imitera eller kopiera någon annans text eller idé utan att tala om varifrån de kommer. Inlämnade examinationsuppgifter ska skrivas med egna ord och bygga på egen analys och egna reflektioner kring ämnet. Att uttrycka sina idéer med egna ord är en del av inlärningsprocessen och förbättrar förmågan att tänka självständigt. Det är inte heller tillåtet att återanvända egna texter som du publicerat eller lämnat in för examination på andra kurser (s.k. självplagiat). När du redogör för andras texter eller idéer, eller egna texter och idéer som du lämnat in som examinationsuppgift eller publicerat, måste det vara klart för läsaren att du citerar eller refererar till en annan text och var du har hämtat informationen. Alla citat måste anges på korrekt sätt med citationstecken (eller i blockcitat vid längre utdrag) och angivande av källa. En text får inte till större delen bestå av citat. Dessa ska enbart användas för att illustrera det egna resonemanget. Tänk på att även i muntliga redovisningar använda egna formuleringar. Alla arbeten du citerar eller refererar till ska redovisas. För böcker ange: författare; utgivningsår; titel (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För artiklar utgivna i tidskrifter ange: författare; utgivningsår; titel; namn och nummer på tidskriften (kursiverat) och sida/sidor. För artiklar utgivna i symposie-, konferens- eller samlingsvolymer ange: författare; utgivningsår; titel; namn på redaktören/-erna följt av beteckningen (red.); titel på volymen (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För material nedladdat från internet som inte kan ordnas i kategorierna ovan ange: författare; titel, internetadress; nedladdningsdatum Om du känner dig osäker på vad som räknas som plagiat fråga din lärare. Misstänkta plagiatfall anmäls till disciplinnämnden och kan leda till avstängning. För ytterligare information se:

7 7 (7) Funktionsnedsättning Om du har en diagnosticerad funktionsnedsättning och tror att du kommer att behöva pedagogiskt stöd eller anpassningar i studierna, kontakta universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning, e-post: studentstod@su.se eller kontaktpersonen på institutionen Åsa Gustafsson, tel , e-post: asa.gustafsson@ling.su.se. Tillsammans diskuterar ni ditt individuella behov av stöd. Det kan röra sig om till exempel anteckningsstöd vid föreläsningar, förlängd examenstid eller att få kurslitteraturen inläst som talbok. Samordnaren skriver sedan ett intyg med rekommenderade stödåtgärder som ligger till grund för de anpassningar institutionen kan göra. När du sedan börjar en ny kurs, kontrollera om du har speciella behov i samband med examinationen. Om så är fallet kontakta läraren eller kontaktpersonen som i sin tur kontaktar läraren. Då många av åtgärderna kräver en viss förberedelsetid är det viktigt att du kontaktar läraren eller kontaktpersonen vid kursstart.