Kursbeskrivning. Svenskt teckenspråk II, praktiskt fokus 7 hp. Teckenspråk i teori och praktik, 30 hp, LITU10. Avdelningen för teckenspråk

Transkript

1 Avdelningen för teckenspråk Kursbeskrivning Svenskt teckenspråk II, praktiskt fokus 7 hp Teckenspråk i teori och praktik, 30 hp, LITU10 Gäller ht 2018.

2 Innehåll och förväntade studieresultat Kursen vänder sig till studerande som saknar färdighet i teckenspråk. Kursen ger en introduktion till svenskt teckenspråk, både praktiskt och teoretiskt, samt grundläggande kunskaper om dövas kultur och historia. För godkänt resultat ska studenten kunna: förstå huvudinnehållet i enkla texter på teckenspråk som rör bekanta ämnen inom den domänen framföra enkla texter på teckenspråk med beaktande av modalitet och grundläggande grammatiska struktur delta i gruppsamtal på teckenspråk som rör kända ämnen inom den domänen och därvid uttrycka sig med beaktande av teckenspråks modalitet och grammatiska struktur. Uppläggning och undervisning Undervisningen sker i form av övningar. Språkfärdighetsövningar, studiebesök och ett antal obligatoriska uppgifter utgör kurskrav. Undervisningen sker delvis på teckenspråk. Kunskapskontroll och examination Svenskt teckenspråk II - praktiskt fokus examineras genom slutprov i språkfärdighet bestående av komponenterna språkproduktion, språkförståelse och språklig interaktion. Principerna för sammanvägning av de enskilda examinationsuppgifterna framgår av betygskriterierna. Examinationen sker på svenska och teckenspråk. Betyg och kurskrav Betygssättning sker enligt en målrelaterad sjugradig betygsskala A-E, Fx, F. För att få godkänt slutbetyg på kursen krävs lägst betyget E respektive G på samtliga examinationsuppgifter och fullgjorda obligatoriska uppgifter (kurskrav). Betygskriterier [preliminära] För godkänt resultat ska studenten kunna: Förväntade studieresultat 1. förstå 2. framföra enkla huvudinnehållet i texter på teckenspråk enkla texter på med beaktande av teckenspråk som rör bekanta ämnen modalitet och inom den grundläggande domänen grammatiska struktur 3. delta i gruppsamtal på teckenspråk som rör kända ämnen inom den domänen och därvid uttrycka sig med beaktande av teckenspråks modalitet och grammatiska struktur 2

3 A Studenten kan, korrekt och med mycket stor säkerhet förstå det mest vanliga fraser inom den teckenspråk. aktivt det mest kan korrekt och med mycket stor säkerhet framföra enkla texter med korrekt grammatisk struktur och med fullt beaktande av Studenten visar att den kan uppfatta i princip hela innehållet i vanliga samtal främst inom den domänen och vardagsnära miljön. Studenten har ett mycket stort aktivt fras- och teckenförråd och kan delta i samtal som innebär enkelt utbyte av information, främst inom den domänen och om vardagliga händelser. Studenten är inte beroende av att samtalsparterna anpassar sig genom att tala tydligt eller sänka sitt tempo. Studenten kan berätta egna anekdoter och konstruerar grammatiskt korrekta satser. B Studenten kan, med stor säkerhet förstå det mest teckenförrådet och vanliga fraser inom den texten är framförd på tydligt teckenspråk Studenten behärskar aktivt det mest kan, med stor säkerhet framföra enkla texter med korrekt grammatisk struktur och med beaktande av Studenten visar att den kan uppfatta i princip hela innehållet i vanliga samtal inom den domänen och vardagsnära miljön. Studenten har ett relativt stort fras- och teckenförråd och kan delta i samtal som innebär enkelt utbyte av information inom den domänen och om vardagliga händelser. Studenten är inte beroende av att samtalsparterna anpassar sig genom att tala tydligt eller sänka sitt tempo. Studenten kan berätta egna anekdoter och konstruerar i huvudsak grammatiskt korrekta satser. 3

4 C Studenten kan förstå det mest vanliga fraser inom den teckenspråk. aktivt det mest kan, med säkerhet framföra enkla, begränsade texter med i huvudsak korrekt grammatisk struktur och med relativt gott beaktande av Studenten visar att den kan uppfatta huvudinnehållet i vanliga samtal inom den domänen och vardagsnära miljön. Studenten har ett gott fras- och teckenförråd som omfattar den närmsta domänen och vardagsmiljön. Studenten kan delta i samtal som innebär enkelt utbyte av information inom den domänen och vardagliga händelser under samtalsparterna talar tydligt, anpassar sitt tempo och ger begränsat stöd. Studenten kan berätta egna anekdoter och konstruera några grammatiskt korrekta satser. D E Studenten kan förstå det mest vanliga fraser inom den teckenspråk, men missförstår enstaka ord eller delar av sammanhanget. Studenten kan förstå det mest vanliga fraser inom den teckenspråk, men det mest kan med viss säkerhet framföra enkla, begränsade texter med delvis korrekt grammatisk struktur och med visst beaktande av det mest kan i flera fall framföra enkla, begränsade texter men framförandet röjer viss osäkerhet vad gäller grammatisk struktur och beaktande av Studenten visar att den kan med stöd från samtalspartnern förstå merparten av huvudinnehållet i korta, tydliga och enkla samtal inom den domänen och vardagsnära miljön. Studenten har ett begränsat frasoch teckenförråd som omfattar den närmsta domänen och vardagsmiljön. Studenten kan delta i samtal som innebär enkelt utbyte av information inom den domänen och vardagliga händelser under samtalsparterna talar tydligt, anpassar sitt tempo och ger visst stöd. Studenten kan berätta egna kortare anekdoter och konstruera några grammatiskt korrekta satser. Studenten kan med mycket stöd från samtalspartnern förstå delar av huvudinnehållet i korta och tydliga samtal inom den domänen och vardagsnära miljön. Studenten har ett litet begränsat frasoch teckenförråd som omfattar den närmsta domänen och vardagsmiljön. Studenten kan delta i samtal som innebär enkelt utbyte av information inom den domänen och vardagliga händelser 4

5 missförstår en del ord eller delar av sammanhanget. under samtalsparterna talar tydligt, anpassar sitt tempo och ger visst stöd. Studenten kan berätta egna kortare anekdoter men har vissa svårigheter med att samordna den grammatiska strukturen. Fx F Studenten uppvisar allt för stora kunskapsbrister och allt för stor osäkerhet för att nå kursmålen. Studenten uppvisar inga eller nästan inga av de kunskaper som ingår i de förväntade studieresultaten. Viktning Bokstavsbetygen A-E omvandlas till siffrorna 5-1 och sammanräknas till ett medelbetyg. Möjligheter till förnyad examination För varje kurstillfälle erbjuds minst två examinationstillfällen. Det läsår som kurstillfälle saknas erbjuds minst ett examinationstillfälle. Studerande som fått betyget Fx eller F på prov två gånger i rad av en och samma examinator har rätt att få annan examinator utsedd vid nästkommande prov, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan om detta ska göras till institutionsstyrelsen vid Institutionen för lingvistik. Studerande som fått lägst betyget E får inte genomgå förnyad examination för högre betyg. Studerande som fått betyget Fx eller F två gånger i rad av en och samma examinator har rätt att få annan examinator utsedd vid nästkommande examinationstillfälle, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan om detta ska göras till institutionsstyrelsen. Komplettering av examinationsuppgifter med betyget Fx kan medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt. Uppgiften ska lämnas in inom en vecka efter att kompletteringsbehov har meddelats av examinator. Vid godkänd komplettering av brister av förståelsekaraktär - mindre missförstånd, smärre felaktigheter eller i någon del alltför begränsade resonemang - används betyget C-E. Vid godkänd komplettering av enklare formaliafel används betygen A-E. Litteratur Fastställd Balkstam, Eira, Bäckström, Joel, Jonsson, Mats & Ryttervik, Magnus Övningskompendium. Grundmaterial till svenskt teckenspråk. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Ca 20 sidor efter lärarens anvisningar. Ca 20 sidor efter lärarens anvisningar. 5

6 Bergman, Brita & Björkstrand, Thomas. Teckentranskription. FOT-rapport XXIV. Stockholm. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Ca 25 s. Mesch, Johanna Teckenspråk så klart! Teckenspråksundervisningsmaterial. Lärobok 1. Leksand: Sveriges Dövas Riksförbund. 122 s. Wallin, Lars & Mesch, Johanna Annoteringskonventioner för teckenspråkskorpus. Version 7, reviderad utgåva av FOT-rapport XXIV (2015). Stockholm. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Ca 30 s. Svenskt teckenspråkslexikon. Stockholm: Institutionen för lingvistik. Elektronisk publicering genom Språkresurser: Lärresurser på och om teckenspråk, teckenspråkstexter motsvarande 4 timmar. Stockholm: Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Ytterligare litteratur om högst 30 sidor kan tillkomma enligt lärarens anvisningar, liksom videoinspelade och transkriberade texter för analys Kursansvarig lärare och examinator/er ÅSA GUSTAFSSON E-post: asa.gustafsson@ling.su.se Telefon: Rum: C370 INGELA HOLMSTRÖM E-post: ingela.holmstrom@ling.su.se Rum: C 344 Studentexpedition, studievägledare, studierektor vid Institutionen för lingvistik Studentexpeditionen E-post: exp@ling.su.se Telefon: Telefontid: se öppettider nedan Rum: C378 Mottagning: Tisdag 9:00-10:00 Onsdag 13:00-15:00 Torsdag 9:00-11:00 och 13:00-16:00 Studievägledare och studierektor ÅSA GUSTAFSSON E-post: studievagledare.tsp@lingsu.se 6

7 Telefon: Telefontid: enligt överenskommelse Rum: C370 Studevägledare institutionen för svenska och flerspråkighet/töi LINA LEHN E-post: Telefon: Telefontid: tors Rum: D 524 Mottagning: tis och enligt överenskommelse Utbildningskoordinator KTT ANNE REESE WILLÉN E-post: anne.reesewillen@su.se Tfn: Rum: D520 7