Teckenspråk som nybörjarspråk I, 30 hp LITN12

Transkript

1 Teckenspråk i teori och praktik I, 30 hp LITU10 Teckenspråk som nybörjarspråk I, 30 hp LITN12 Delkurs 3: Svenskt teckenspråk I, 10 hp Kursbeskrivning HT16

2 2 (7) Delkursansvarig Joel Bäckström E-post: Rum: C332 Undervisande lärare Eira Balkstam E-post: Rum: C336 Åsa Gustafsson E-post: Rum: C370 Mats Jonsson E-post: Rum: C332 Nikolaus Riemer E-post: Rum: C336 Catrin Thorin E-post: Josephine Willing E-post: Rum: C332 Kursens innehåll Delkursens huvudfokus är språkfärdighetsträning. I delkursen introduceras de grundläggande principerna inom teckenspråkets gestuella-visuella modalitet. Delkursen utvecklar förmågan att förstå och använda det mest frekventa teckenförrådet och enkla fraser (inkl. bokstavering och siffror) i anpassade samtal inom den personliga domänen. Förväntade studieresultat För godkänt resultat ska studenten visa förmåga att: - förstå och använda det mest frekventa teckenförrådet och de vanligaste fraserna inom den personliga domänen - kunna delta i enkla samtal med anpassning från samtalspartnern, i samtal som berör ämnen inom den personliga domänen - använda bokstavering och siffror i grundform.

3 3 (7) Kurslitteraturer Balkstam, Eira., Bäckström. Joel., Jonsson, Mats. & Ryttervik, Magnus Övningskompendium. Grundmaterial till svenskt teckenspråk. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Ca 20 sidor efter lärarens anvisningar. Mesch, Johanna Teckenspråk så klart! Teckenspråksundervisningsmaterial. Lärobok 1. Leksand: Sveriges Dövas Riksförbund. 110 s. Ytterligare litteratur om högst 30 sidor kan tillkomma enligt lärarens anvisningar. Dessutom kan videoinspelade och transkriberade teckenspråkstexter för analys tillkomma. Språkresurser: Lärresurser på och om teckenspråk, teckenspråkstexter motsvarande 4 timmar. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Svenskt teckenspråkslexikon. Elektronisk publicering genom Undervisningsformer Undervisningen sker i form av övningar på teckenspråk och studiebesök. Närvarokrav Närvaro är obligatorisk på delkursen enligt nedanstående. För att få slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyg E på samtliga examinationsuppgifter samt uppfyllt närvarokrav. Svenskt teckenspråk I (delkurs 3) tillåter frånvaro vid max fem övningstillfällen. Inga kompletteringsuppgifter krävs för dessa tillfällen. Frånvaro vid fler tillfällen än dessa medför kompletteringsuppgifter. Vid högre frånvaro än 16 lektionstillfällen får studenten gå om kursen. Kunskapskontroll och examination Delkurs 3: Svenskt teckenspråk I, 10 hp Delkursen examineras genom i) Inlämningsuppgifter, betygsätts med endast med betyget godkänt/icke godkänt. ii) språkfärdighetsprov Examinationsdatum Datum 19/9-16 Inlämningsuppgift 1 - Produktion 10/10-16 Inlämningsuppgift 2 - Produktion 24/10-16 Färdighetsprov, samtal 25/10-16 Färdighetsprov, produktion 26/10-16 Färdighetsprov, förståelse Examinationsform

4 4 (7) Kompletteringsuppgift kan medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt på någon av examinationsuppgifterna. Uppgiften ska lämnas in inom en vecka efter att kompletteringsbehovet har meddelats av examinator/kursansvarig. Vid godkänd komplettering av brister av förståelsekaraktär - mindre missförstånd, smärre felaktigheter eller i någon del alltför begränsade resonemang används betygen något av betygen C-E. Vid godkänd komplettering av enklare formaliafel används betygen A-E. Kursöversikt En detaljerad kursöversikt kommer att finnas i Mondo vid kursstart Kriterier för betyg på hel kurs Betyget på hela kursen sätts genom ett viktat genomsnitt av delkurserna. Bokstavsbetygen A- E omvandlas till siffrorna 5-1 och sammanräknas till ett medelbetyg där man också väger in det antal poäng som respektive delkurs utgör av hela kursen poängantal. Gängse avrundningsregler tillämpas enligt nedan. 4,60-5,00 = A 3,60-4,50 = B 2,60-3,50 = C 1,60-2,50 = D 1,00-1,50 = E

5 5 (7) Delkurs 3: Svenskt teckenspråk I, 10 hp Betygskriterier Förväntat studieresultat 1. förstå och använda det mest frekventa teckenförrådet och de vanligaste fraserna inom den personliga domänen 2. kunna delta i enkla samtal med anpassning från samtalspartnern, i samtal som berör ämnen inom den personliga domänen 3. använda bokstavering och siffror i grundform. A Studenten förstår alla de vanliga tecken och vanliga fraserna under förutsättning att talaren anpassar så väl tempo som uttal och använder dem felfritt. Ämnesområdet är begränsat till den personliga domänen som är välkänd för studenten. Studenten kan delta i ett samtal med lite stöd från samtalspartners så till vida att uttalet är tydligt och med i huvudsak normalt tempo, förutsatt att ämnesområdet är begränsat till den vidare personliga domänen som är välkänd för studenten. Studenten har ett rikt aktivt tecken- och frasförråd och både svarar på frågor och ställer frågor mycket tydligt och visar prov på yttranden med mer komplicerad struktur. Studenten kan mycket tydligt och med god assimilation använda siffror i grundform och bokstavera alla ord och namn korrekt. B Studenten förstår nästan alla de vanliga tecken och vanliga fraser under förutsättning att talaren anpassar så väl tempo som uttal och använder dem nästan felfritt. Ämnesområdet är begränsat till den personliga domänen som är välkänd för studenten. Studenten kan delta i ett samtal med lite stöd från samtalspartners så till vida att uttalet är tydligt och tempot lite anpassat, förutsatt att ämnesområdet är begränsat till den vidare personliga domänen som är välkänd för studenten. Studenten har ett rikt aktivt tecken- och frasförråd och både svarar på frågor och ställer frågor tydligt och visar prov på yttranden med komplicerad struktur. Studenten kan mycket tydligt och med assimilation använda siffror i grundform och bokstavera de flesta ord och namn korrekt. C Studenten förstår de vanligaste tecknen och de vanligaste fraserna under förutsättning att talaren anpassar så väl tempot som uttal och använder dem bra dock med fåtal fel. Ämnesområdet är begränsat till den personliga domänen som är välkänd för studenten. Studenten kan delta i ett samtal med stöd från samtalspartners så till vida att uttalet är tydligt och tempot i huvudsak anpassat, förutsatt att ämnesområdet är begränsat till den vidare personliga domänen som är välkänd för studenten, Studenten har ett gott aktivt tecken- och frasförråd Studenten kan tydligt och med viss assimilation använda siffror i grundform och bokstavera ord och namn korrekt.

6 6 (7) och svarar på frågor och ställer frågor tydligt. D Studenten förstår i huvudsak de vanligaste tecknen och de vanligaste fraserna under förutsättning att talaren anpassar så väl tempot som uttal i hög grad. Användningen kan innehålla några fel. Ämnesområdet är begränsat till den allra närmsta personliga domänen som är mycket välkänd för studenten. Studenten kan delta i ett samtal under förutsättning att ämnesområdet är begränsat till den vidare personliga domänen som är välkänd för studenten, att hen får stöd och anpassning från omgivande samtalspartners så till vida att de då och då fyller i och stöttar när fraseller teckenförrådet inte räcker till och att uttalet är tydligt och tempot lågt. Studenten kan använda enstaka enkla fraser inom den personliga domänen, svara på enkla frågor och ställa enkla frågor. Studenten kan långsamt och med viss assimilation använda siffror i grundform och bokstavera ord och namn mestadels korrekt. E Studenten förstår någorlunda de flesta av vanligaste tecknen och fraserna under förutsättning att talaren anpassar så väl tempot som uttal i mycket hög grad. Användningen är oftast rätt. Ämnesområdet är begränsat till ett mycket litet område i den närmsta personliga domänen som är mycket välkänd för studenten. Studenten kan delta i ett samtal under förutsättning att ämnesområdet är begränsat till den vidare personliga domänen som är välkänd för studenten, att hen får stöd och anpassning från omgivande samtalspartners så till vida att de då och då fyller i och stöttar när fraseller teckenförrådet inte räcker till och att uttalet är extra tydligt och tempot lågt. Studenten kan med viss osäkerhet använda enkla fraser inom denna begränsade domän, svara på mycket enkla frågor och själv formulera mycket enkla frågor. Studenten kan långsamt och med viss assimilation använda siffror i grundform och bokstavera ord och namn med enstaka fel. Fx F Studenten uppvisar allt för stora kunskapsbrister och allt för stor osäkerhet för att nå kursmålen. Studenten uppvisar inga eller nästan inga av de kunskaper som ingår i de förväntade studieresultaten. Viktning av studieresultat för Delkurs 3: Svenskt teckenspråk I 10 hp Du måste ha lägst betyg E på samtliga förväntade studieresultat, betyget Godkänt på inlämningsuppgiften samt uppfylla närvarokravet för att bli godkänd på delkursen. Det slutliga betyget på delkursen uppnås genom viktning, där det förväntade studieresultatet 1 står för 40 %, 2 för 40 % och 3 för 20 % av slutbetyget för delkursen.

7 7 (7) Plagiat Plagiat innebär att imitera eller kopiera någon annans text eller idé utan att tala om varifrån de kommer. Inlämnade examinationsuppgifter ska skrivas med egna ord och bygga på egen analys och egna reflektioner kring ämnet. Att uttrycka sina idéer med egna ord är en del av inlärningsprocessen och förbättrar förmågan att tänka självständigt. Det är inte heller tillåtet att återanvända egna texter som du publicerat eller lämnat in för examination på andra kurser (s.k. självplagiat). När du redogör för andras texter eller idéer, eller egna texter och idéer som du lämnat in som examinationsuppgift eller publicerat, måste det vara klart för läsaren att du citerar eller refererar till en annan text och var du har hämtat informationen. Alla citat måste anges på korrekt sätt med citationstecken (eller i blockcitat vid längre utdrag) och angivande av källa. En text får inte till större delen bestå av citat. Dessa ska enbart användas för att illustrera det egna resonemanget. Tänk på att även i muntliga redovisningar använda egna formuleringar. Alla arbeten du citerar eller refererar till ska redovisas. För böcker ange: författare; utgivningsår; titel (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För artiklar utgivna i tidskrifter ange: författare; utgivningsår; titel; namn och nummer på tidskriften (kursiverat) och sida/sidor. För artiklar utgivna i symposie-, konferens- eller samlingsvolymer ange: författare; utgivningsår; titel; namn på redaktören/-erna följt av beteckningen (red.); titel på volymen (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För material nedladdat från internet som inte kan ordnas i kategorierna ovan ange: författare; titel, internetadress; nedladdningsdatum Om du känner dig osäker på vad som räknas som plagiat fråga din lärare. Misstänkta plagiatfall anmäls till disciplinnämnden och kan leda till avstängning. För ytterligare information se: Funktionsnedsättning Om du har en diagnosticerad funktionsnedsättning och tror att du kommer att behöva pedagogiskt stöd eller anpassningar i studierna, kontakta universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning, e-post: studentstod@su.se eller kontaktpersonen på institutionen Åsa Gustafsson, tel , e-post: asa.gustafsson@ling.su.se. Tillsammans diskuterar ni ditt individuella behov av stöd. Det kan röra sig om till exempel anteckningsstöd vid föreläsningar, förlängd examenstid eller att få kurslitteraturen inläst som talbok. Samordnaren skriver sedan ett intyg med rekommenderade stödåtgärder som ligger till grund för de anpassningar institutionen kan göra. När du sedan börjar en ny kurs, kontrollera om du har speciella behov i samband med examinationen. Om så är fallet kontakta läraren eller kontaktpersonen som i sin tur kontaktar läraren. Då många av åtgärderna kräver en viss förberedelsetid är det viktigt att du kontaktar läraren eller kontaktpersonen vid kursstart.