Teckenspråk i teori och praktik II, 30 hp Delkurs 5: Svenskt teckenspråk IV, 7,5 hp LITU20. Kursbeskrivning VT 18

Transkript

1 Teckenspråk i teori och praktik II, 30 hp Delkurs 5: Svenskt teckenspråk IV, 7,5 hp LITU20 Kursbeskrivning VT 18

2 2 (8) Kursansvarig lärare Eira Balkstam E-post: Rum: C336 Studierektor Åsa Gustafsson E-post: Rum: C370 Kursens innehåll I delkursen övas förmågan att använda ett mer flexibelt språkbruk och en breddning av teckenförrådet sker. Dessutom utvecklar delkursen förmågan att förstå teckenspråkstexter om mer obekanta ämnen. De studerande ska också öva sin förmåga att tillämpa turtagningsregler, variera sina teckenval, producera olika typer av texter och utveckla ett förhållandevis korrekt språkbruk inom olika välkända ämnen inom den personliga och samhälleliga domänen. De studerande övar också sin förmåga att utan förberedelser delta i samtal. Delkursen ger fördjupade kunskaper i det svenska dimensionen med fokus satskonstruktion samt textbindning. Förväntade studieresultat För godkänt resultat ska studenten visa förmåga att: - förstå längre teckenspråkstexter inom relativt okända ämnesområden inom den personliga och samhälleliga domänen - samtal - variera sitt språkbruk och uppvisa ett brett teckenförråd och variation avseende olika konstruktioner - beskriva svenska textbindning Kurslitteratur Crasborn, O., van der Kooij, E., Waters, D., Woll, B. & Mesch, J Frequency distribution and spreading behavior of different types of mouth actions in three sign languages. Sign Language & Linguistics 11 (1), S Dudis, P. G Body partitioning and real-space blends. Cognitive Linguistics 15(2). S Liddell, S. K Grammar, Gesture, and Meaning in American Sign Language. Cambridge: Cambridge University Press. S Schembri, A. & Johnston, T Sociolinguistic aspects of variation and change. I: Pfau, R., Steinbach, M. & Woll, B. (red.), Sign Language. An international handbok. Mouton de Gruyter. S

3 3 (8) Stone, C Register, Discourse, and Genre in British Sign Language (BSL). I: C. B. Roy, (red.), Discourse in Signed Languages. Washington, DC: Gallaudet University Press. S Ytterligare litteratur, vars omfattning inte överstiger 30 sidor, kan tillkomma enligt instruktioner vid kursstarten. Teckenspråkig litteratur Specialpedagogiska skolmyndigheten. SPSMPlay, digital plattform för teckenspråkstexter. Valda texter. Teckenbro AB. TBMPlay, digital plattform för teckenspråksexter. Valda delar. Teckenspråkstexter motsvarande 4 timmar. Stockholm: Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Referenslitteratur Baker, A. & Bogaerde, B. Communicative interaction. I: R. Pfau, M. Steinbach & B. Woll (red.), Sign Language. An international handbook. De Gruyter Mouton. S Mesch, J Teckenspråk i taktil form. Turtagning och frågor i dövblindas samtal på Doktorsavhandling. Stockholm: Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. S Stamp, R., Schembri, A., Fenlon, J., Rentelis, R., Woll, B., & Cormier, K Lexical variation and change in British Sign Language. PLoS ONE 9(4). e doi: /journal.pone ( Undervisning Undervisningen sker i form av seminarier och övningar. Studiebesök och obligatoriska uppgifter utgör kurskrav. Närvarokrav Närvaro är obligatorisk på delkursen. Det obligatoriska närvarokravet beror på att det är mycket svårt att studera teckenspråk på egen hand då teckenspråk inte har en skriven form. För att nå kursmålen behöver du mängdträning tillsammans med teckenspråkiga lärare vilken du bara kan få genom närvaro på lektionerna. Du ska också genomföra de övningar som finns under rubriken uppgifter på Mondo. Kunskapskontroll och examination Delkursen examineras genom en hemtentamen och slutprov i språkfärdighet. Kursöversikt Schemat återfinns i TimeEdit och uppgifter/övningar samt seminarier för varje undervisningstillfälle finns i Mondo under rubrikerna filsamling och uppgifter.

4 4 (8) Kriterier för betyg på hel kurs För att få slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyg E på samtliga lärandemål samt fullgjorda uppgifter. Betyget på hela kursen sätts genom ett viktat genomsnitt av delkurserna. Bokstavsbetygen A-E omvandlas till siffrorna 5-1 där A motsvarar 5, B 4 och så vidare och sammanräknas till ett medelbetyg där man väger in det antal poäng som respektive delkurs utgör av hela kursens poängantal. Gängse avrundningsregler tillämpas vilket innebär att betyg som ligger mellan två steg höjs vid 0,5 och sänkt vid 0,49. För godkänt resultat ska studenten kunna Kriterier för delkursbetyg förstå längre teckenspråkstexter inom relativt okända ämnesområden inom den personliga och samhälleliga domänen samtal variera sitt språkbruk och uppvisa ett brett teckenförrad och variation avseende olika konstruktioner beskriva svenska textbindning A med stor säkerhet förstå längre teckenspråkstexter, inom relativt okända ämnesområden, inom den personliga och samhälleliga domänen. Studenten kan med stor lätthet följa med i texter av denna typ, som framförs i ett vanligt samtalstempo på ett välformulerat med stor säkerhet samtal. mycket rikt teckenförråd och kan i hög grad variera och anpassa sitt språkbruk både avseende teckenval och sats- och textkonstruktioner. på ett mycket insiktsfullt sätt beskriva svenska textbindning. Studenten kan dra egna slutsatser och resonera kring ämnet på ett kompetent sätt som leder framtill självständiga och insiktsfulla slutsatser. B med säkerhet förstå längre teckenspråkstexter, inom relativt okända ämnesområden, inom den personliga och samhälleliga domänen. med säkerhet samtal. rikt teckenförråd och kan variera och anpassa sitt språkbruk både avseende teckenval och sats- och textkonstruktioner på ett utförligt sätt beskriva svenska textbindning.

5 5 (8) med lätthet följa med i texter av denna typ, som framförs i ett vanligt samtalstempo på ett välformulerat Studenten visar prov på djupa och breda kunskaper genom att dra egna slutsatser och resonera kring ämnet på ett kompetent sätt. C Studenten förstår huvudinnehållet i längre teckenspråkstexter, inom relativt okända ämnesområden, inom den personliga och samhälleliga domänen. Studenten kan följa med i texter av denna typ, som framförs på ett välformulerat samtal på ett adekvat sätt men uppvisar ibland en viss osäkerhet. brett teckenförråd och kan variera och anpassa sitt språkbruk både avseende teckenval och sats- och textkonstruktioner relativt väl. i huvudsak beskriva det svenska textbindning. Utifrån inhämtad kunskap och egen reflektion kan studenten dra egna slutsatser. D Studenten förstår merparten av huvudinnehållet i längre teckenspråks texter, inom relativt okända ämnes- områden, inom den personliga och samhälleliga domänen men kan behöva visst stöd. i huvudsak följa med i texter av denna typ, om tempot anpassas något och texten framförs på ett välformulerat med visst stöd samtal på relativt brett teckenförråd. till viss del variera och anpassa sitt språkbruk både avseende teckenval och sats- och textkonstruktioner. allmänt beskriva det svenska textbindning. Studenten kan utifrån sina inhämtade kunskaper dra vissa egna allmänna och konsekventa slutsatser.

6 6 (8) E Studenten förstår i huvudsak huvudinnehållet i längre teckenspråkstexter, inom relativt okända ämnesområden, inom den personliga och samhälleliga domänen med visst stöd. Studenten får problem att följa med i texter av denna typ, även om tempot och texten tydligt anpassas och framförs på ett tydligt och välformulerat teckenspråk, men kan hitta strategier för att lösa detta. med stöd tillämpa svenska samtal på något begränsat teckenförråd vilket påverkar förmågan att variera och anpassa sitt språkbruk avseende teckenval. i viss omfattning variera sats- och textkonstruktioner endast övergripande beskriva det svenska uppbyggnad i den spatiala och simultana dimensionen med fokus textbindning. Studenten kan utifrån sina inhämtade kunskaper dra vissa egna slutsatser, dock med viss inkonsekvens. Fx F Studenten uppvisar allt för stora kunskapsbrister och allt för stor osäkerhet för att nå kursmålen. Studenten uppvisar inga eller nästan inga av de kunskaper som ingår i de förväntade studieresultaten. Viktning Du måste ha lägst betyg E på samtliga förväntade studieresultat för att bli godkänd på delkursen. Resultat från de färdighetsproverna och hemskrivningen sammanställs till ett enda delkursbetyg, enligt följande: i) färdighetsprov 80 % ii) hemskrivning 20 %. Funktionsnedsättning Om du har en diagnosticerad funktionsnedsättning och tror att du kommer att behöva pedagogiskt stöd eller anpassningar i studierna ska du kontakta universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning. Universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning URL: su.se/funktionsnedsättning E-post: studentstod@su.se

7 7 (8) Tillsammans diskuterar ni ditt individuella behov av stöd. Det kan röra sig om till exempel anteckningsstöd vid föreläsningar, förlängd examenstid eller att få kurslitteraturen inläst som talbok. Samordnaren skriver sedan ett intyg med rekommenderade stödåtgärder som ligger till grund för de anpassningar institutionen kan göra. Ta sedan kontakt med institutionens kontaktperson: Åsa Gustafsson Telefon: E-post: När du börjar en ny kurs ska du kontrollera om du har speciella behov i samband med examinationen. Om så är fallet ska du kontakta läraren eller kontaktpersonen som i sin tur kontaktar läraren. Då många av åtgärderna kräver förberedelsetid är det viktigt att du kontaktar läraren eller kontaktpersonen i god tid, och senast vid kursstart. Disciplinärenden Ur Riktlinjer för disciplinärenden vid Stockholms universitet, Regelboken, Bok 2: Disciplinära åtgärder regleras i 10 kap. högskoleförordningen (1993:100) och får vidtas mot studenter som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan stör verksamheten vid högskolans bibliotek eller annan särskild inrättning inom högskolan utsätter en annan student eller en arbetstagare vid högskolan för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Disciplinära åtgärder får inte vidtas senare än två år efter det att förseelsen begåtts. Vissa former av disciplinära förseelser, t.ex. störande beteende (hot eller våld), trakasserier (ofredande, sexuellt ofredande eller hatbrott), urkundsförfalskning eller osant intygande, kan också falla under brottsbalken och därmed även föranleda åtal. Plagiat och fusk Plagiat innebär att imitera eller kopiera egna eller någon annans text eller idé utan att tala om varifrån de kommer. Inlämnade examinationsuppgifter ska skrivas med egna ord och bygga på egen analys och egna reflektioner kring ämnet. Att uttrycka sina idéer med egna ord är en del av inlärningsprocessen och förbättrar förmågan att tänka självständigt. När du redogör för andras texter eller idéer, eller egna texter och idéer som du tidigare lämnat in som examinationsuppgift eller publicerat, måste det vara klart för läsaren att du citerar eller refererar till en annan text och var du har hämtat informationen. Alla

8 8 (8) citat måste anges på korrekt sätt med citationstecken (eller i blockcitat vid längre utdrag) och angivande av källa. En text får inte till större delen bestå av citat. Dessa ska enbart användas för att illustrera det egna resonemanget. Tänk på att även i muntliga redovisningar använda egna formuleringar. Alla arbeten du citerar eller refererar till ska redovisas. För böcker ange: författare; utgivningsår; titel (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För artiklar utgivna i tidskrifter ange: författare; utgivningsår; titel; namn och nummer på tidskriften (kursiverat) och sida/sidor. För artiklar utgivna i symposie-, konferens- eller samlingsvolymer ange: författare; utgivningsår; titel; namn på redaktören/-erna följt av beteckningen (red.); titel på volymen (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För material nedladdat från internet som inte kan ordnas i kategorierna ovan ange: författare; titel, internetadress; nedladdningsdatum. Om du känner dig osäker på vad som räknas som plagiat fråga din lärare. Misstänkta plagiatfall anmäls till disciplinnämnden och kan leda till avstängning. För ytterligare information, se avsnittet om examination i Stockholms universitets regelbok.