Dövas språk, kultur och historia, 7,5 hp LIT130:dk1, LIT135

Transkript

1 Dövas språk, kultur och historia, 7,5 hp LIT130:dk1, LIT135 Kursbeskrivning Höstterminen 2017

2 2 (11) Välkommen till Dövas språk, kultur och historia, 7,5 hp Kursen behandlar ämnen ur fältet dövstudier med fokus på dövas språk, kultur och historia. Kursen behandlar även teckenspråkets ställning och dövrörelsens framväxt ur ett historiskt perspektiv, samt dövas språk och kultur i teckenspråkssamhället. Den tekniska utvecklingen och hur denna påverkat teckenspråkssamhället berörs också. Kursansvarig/lärare Johanna Mesch E-post: johanna.mesch@ling.su.se Skype efter överenskommelse Gästlärare Josefina Safar Kursens förväntade studieresultat För godkänt resultat ska studenten visa sin förmåga att - beskriva grunderna i dövas språk och tvåspråkighet samt det flerkulturella teckenspråkssamhället - förstå teckenspråkets användning och betydelse i en social kontext - beskriva teckenspråkets ställning i det svenska samhället - redogöra för hur förändringar i samhället och den tekniska utvecklingen påverkar och har påverkat dövas kultur på individ-, grupp- och organisationsnivå. Kurslitteratur Ahlström, M. & Svartholm, K Barndomshörselskadades erfarenheter och upplevelser av tvåspråkighet. En pilotstudie. Forskning om teckenspråk XXI. Stockholm: Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 42 s. Bauman, H-D. L Audism: Exploring the Metaphysics of Oppression. Journal of Deaf Studies and Deaf Education. Vol. 9:2. doi: /deafed/enh025. S s. Bergman, B Teckenspråksforskningen - då och idag. I: Björn Lindblom (red.), Text, tal och tecken: Några perspektiv inom språkforskningen. Stockholm: Vitterhetsakademien. S s. Bergman, B. & Engberg-Pedersen, E Transmission of sign languages in the Nordic countries. I: Brentari, D. (red.), Sign languages. Cambridge: Cambridge University Press. S s. Einarsson, J Språksociologi. Lund: Studentlitteratur. S s. Fredäng, P Dövas liv med teckenspråk. Teckenspråk och teckenspråkiga. Kunskapsoch forskningsöversikt. Statens offentliga utredningar SOU 2006:29. S , , s.

3 3 (11) Hammar, Å Döva elever vid Institutet för blinda och döfstumma i Stockholm åren I: Eriksson, B. E. & Törnqvist, R. (red.), Likhet och särart. Handikapphistoriska föreningen. S s. Hedberg, T Dokumentation av ålderdomliga och regionala tecken i svenskt teckenspråk. I: Hoyer, K, Londen, M. & Östman, J-O. (red.), Teckenspråk: Sociala och historiska perspektiv. Helsingfors: Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet. S s. Hedberg, T Persontecken i teckenspråket. Studia anthroponymica Scandinavica 27. S s. Ladd, P Sign language: Communities and cultures. I: K. Brown (red.), Encyclopedia of Language & Linguistics. Vol. 5. Oxford: Elsevier. S s. Lundström, B Den gemensamma kraften. Sveriges Dövas Riksförbund S Valda sidor ca 15 sidor. Lundström, B. & Stockholms dövas förening Som en syskonkedja. Stockholm: Stockholms dövas förening. S s. McBurney, S Sign language: History of research. I: K. Brown (red.), Encyclopedia of Language & Linguistics. Oxford: Elsevier. S s. Mesch, U. & Mesch, J Dövidrottens historia 200 år dess utveckling och betydelse. Stockholm. S s. Nordell, P. & Sundholm, M Dövmedvetande. DVD-produktion. Stockholm: Stockholms Dövas Ungdomsråd och Sveriges Dövas Riksförbund. Tillgänglig: < kig-litteratur> Schönström, K Tvåspråkighet hos döva skolelever. Processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk. Doktorsavhandling. Stockholm: Avdelningen för svenska som andra språk för döva, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. S s. Stone, C Interpreting. I: R. Pfau, M. Steinbach, & B. Woll (red.), Sign language: An international handbook. Berlin/Boston, MA: De Gruyter Mouton. S s. Sutton-Spence, R The role of sign language narratives in developing identity for deaf children. Journal of Folklore Research. Vol. 47:3. S s. Svartholm, K Svenska som andraspråk för döva en ämnesöversikt. I: Hoyer, K., Londen, M. & Östman, J-O. (red.), Teckenspråk: Sociala och historiska perspektiv. Nordica. Helsingfors: Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet. S s.

4 4 (11) Svartholm, K Tvåspråkighet och måluppfyllelse i ett historiskt perspektiv. Stockholm: Avdelningen för svenska som andra språk för döva, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Tillgänglig: < (Publ. i förkortad version i: Dövas Tidning, Tidskrift för Sveriges Dövas Riksförbund, nr 1. S och nr 2. S ) 12 s. Sveriges Dövas Riksförbund Teckenspråkig litteratur. Stockholm: Producerat av Sveriges Dövas Riksförbund, projektet Dövstudier för alla. < kig-litteratur> Woll, B Sign language: History. I: K. Brown (red.), Encyclopedia of Language & Linguistics. Oxford: Elsevier. S s. Zeshan, U Sign languages of the world. I: K. Brown (red.), Encyclopedia of Language & Linguistics. Oxford: Elsevier s. Ytterligare litteratur om högst ca 50 sidor kan tillkomma enligt lärarens anvisningar. Undervisningsformer Undervisningen ges på teckenspråk och sker i form av föreläsningar och seminarier. Delar av undervisningen är även nätbaserad (dvs videoinspelade föreläsningar). Examination Kursen examineras genom i) en salsskrivning; ii) en skriftlig och muntlig presentation av en fallstudie. Datum, tid och form för inlämning av examinationsuppgifter a) digital tentamen 2 oktober b) skriftlig presentation av en fallstudie 16 oktober 2017 c) muntlig redovisning 23 oktober 2017 Instruktion för skriftlig (individuell) presentation av en fallstudie Uppgiften som bygger på ett självständigt val av tema från kursinnehållet eller kurslitteraturen. Uppgiften ska innehålla en frågeställning, vilken typ av händelse/aktivitet/förändring i dövsamhället/teckenspråkssamhället man avser att referera till samt en kort diskussion. Det ska finnas minst en referens från kurslitteratur. Uppgiften lämnas in skriftligt eller på teckenspråk, dock senast den 16 oktober. Den skriftliga redovisningen ska sammanfattas på max 4 sidor inkl figurer/tabeller som är nödvändiga för att budskapet ska nå fram. Så här ser dispositionen ut: 1. Frågeställning (ex. Hur ser tolkens roll ut i den teckenspråkiga gemenskapen?)

5 5 (11) 2. Inledning (kort presentation om t.ex. bakgrunden) 3. Material och metod (metod ej nödvändigt här men du kan nämna vilka material du använt) 4. Resultat (vilka resultat har du fått fram) 5. Diskussion (kort diskussion om resultaten och ev material/metod) 6. Referenser Texten ska vara datorskriven i A4-format, enkelt radavstånd, normal marginalvidd, 12 punkters text, typsnitt Times New Roman. Rubriken på arbetet ska vara i 14 punkters fetstil och underrubrikerna i 12 punkters fetstil. Figurer och tabeller ska vara numrerade och ha en förklarande tabell/figur-text. -Tabelltext: Ska vara ovanför tabellen i 12 punkters New Times Roman (ej kursiv). -Figurtext: Ska var nedanför figuren o 12 punkters New Times Roman (ej kursiv). -Referenser ska vara skrivna 12 punkters New Times Roman längst ner på sidan (ej kursiv). Gruppredovisning Presentation bör främst göras muntligt på teckenspråk med hjälp av PowerPoint. Presentationen tar högst 15 minuter. Schema i TimeEdit Q Z97Z6QyyQo.html#contentlinks Kursöversikt Datum Innehåll Referenser

6 6 (11) V1 Video 1 Kursintroduktion Fysisk träff 1 V2 V3 V4 V kl Kursintroduktion Föreläsning/seminarium JM Video 2 Teckenspråkens historia och svenska teckenspråkets ställning Video 3 Dövundervisningens historia Video 4 Dövrörelsen förr och idag Video 5 Döva profiler, dövas berättelser Bergman 2013, Bergman & Engberg- Pedersen 2010, Hedberg 2006:97-106, McBurney 2006, Woll 2006, Zeshan 2006 Hammar 1995, Svartholm 2010 Lundström & Stockholms Dövas Förening 1995:11-30, Lundström 1997:8-92, SDR handlingsprogram, Mesch & Mesch 2010:2-15, Einarsson 2009:29-50, Kruth-medaljer, Teckenspråkig litteratur 2014 Fysisk träff kl Seminarium (JM 3 tim och JS 2 tim) Digital tentamen V6 Video 6 Tvåspråkighet, tolkning Ahlström & Svartholm 1998, Schönström 2010:22-31, Svartholm 2006:23-51, Stone 2012 V7 V8 Video 7 - Dövmedvetande, Deafhood, Deaf gain och audism Video 8 Dövas kultur (persontecken, levnadssätt, berättelse, poesi) Skriftlig presentation av en fallstudie Bauman 2004, Ladd 2006, Nordell & Sundholm 2008, Fredäng 2006:77-83, Hedberg 2009:97-114, Sutton-Spence 2010, teckenspråkig litteratur 2014 Fysisk träff kl Muntlig redovisning Föreläsning/avslutning JM

7 7 (11) Kursintroduktion För dig som student innebär att läsa på halvdistans ökade krav på självständiga studier. I och med att det är färre lärarledda fysiska träffar förväntas du att, enligt givna instruktioner, läsa och arbeta på egen hand. Vid de fysiska träffarna kommer läraren att presentera kursens schemalagda innehåll. Vi kommer att diskutera och gå igenom övningarna, dessutom kommer uppgifterna att gås igenom. För att så effektivt som möjligt få ut det mesta av de fysiska träffarna är det bra om ni läser på inför träffarna så att ni har möjlighet att fråga/diskutera på teckenspråk. Via internet kommer vi att ha aktiviteter i lärplattformen Moodle, där vi främst använder Forum för frågor och diskussioner. Kursens olika övningar kommer också att finnas tillgängliga där. Examinationsuppgifterna ska lämnas in med verktyget Uppgifter i Moodle. Ta gärna med er en bärbar dator (om ni har) till de fysiska träffarna, särskilt värdefullt är detta vid den första träffen då vi kommer att gå igenom olika funktioner i Moodle. I övrigt finns möjlighet till individuella diskussioner med läraren via Skype (eller Adobe Connect). Mejla för tidsbokning. Vi uppmuntrar också våra studenter att träffas och diskutera via Skype eller Adobe Connect. Kriterier för kursbetyg Förväntat studieresultat 1. beskriva grunderna i dövas språk och tvåspråkighet samt det flerkulturella teckenspråkssamhället 3. beskriva teckenspråkets ställning i det svenska samhället 2. förstå teckenspråkets användning och betydelse i en social kontext 4. redogöra för hur förändringar i samhället och den tekniska utvecklingen påverkar och har påverkat dövas kultur på individ-, grupp- och organisationsnivå A 1. Studenten kan tydligt, insiktsfullt och uttömmande beskriva grunderna i dövas språk och tvåspråkighet samt det flerkulturella teckenspråkssamhället. Studenten visar prov på djupa och breda kunskaper genom att dra egna slutsatser och resonera kring ämnet på ett kompetent sätt som leder fram till självständiga och insiktsfulla slutsatser. 2. Studenten kan tydlig, insiktsfullt och uttömmande redogöra för teckenspråkets användning och betydelse i den sociala kontexten. Studenten visar prov på djupa och breda kunskaper genom att dra egna slutsatser och resonera kring ämnet på ett kompetent sätt som leder fram till självständiga och insiktsfulla slutsatser. A 3. Studenten kan tydligt, insiktsfullt och uttömmande beskriva teckenspråkets ställning i det svenska samhället. Studenten visar prov på djupa och breda kunskaper genom att dra egna slutsatser och resonera kring ämnet på ett kompetent sätt som leder fram till självständiga och insiktsfulla slutsatser. 4. Studenten kan tydligt, insiktsfullt och uttömmande redogöra för hur förändringar i samhället och den tekniska utvecklingen påverkar och har påverkat dövas kultur på individ-, grupp- och organisationsnivå. Studenten visar prov på djupa och breda kunskaper genom att dra egna slutsatser och resonera kring ämnet på ett kompetent sätt som leder fram till självständiga och insiktsfulla slutsatser. Studenten kan identifiera de viktigaste

8 8 (11) områdena och förstår att tydligt särskilja de olika nivåerna åt. B 1. Studenten kan utförligt och så gott som fullständigt beskriva grunderna i dövas språk och tvåspråkighet samt det flerkulturella teckenspråkssamhället. Studenten visar prov på djupa och breda kunskaper genom att dra egna slutsatser och resonera kring ämnet på ett kompetent sätt. 2. Studenten kan utförligt och så gott som fullständigt redogöra för teckenspråkets användning och betydelse i den sociala kontexten. Studenten visar prov på djupa och breda kunskaper genom att dra egna slutsatser och resonera kring ämnet på ett kompetent sätt. B 3. Studenten kan utförligt och så gott som fullständigt beskriva teckenspråkets ställning i det svenska samhället. Studenten visar prov på djupa och breda kunskaper genom att dra egna slutsatser och resonera kring ämnet på ett kompetent sätt. 4. Studenten kan utförligt och så gott som fullständigt redogöra för hur förändringar i samhället och den tekniska utvecklingen påverkar och har påverkat dövas kultur på individ-, grupp- och organisationsnivå. Studenten visar prov på djupa och breda kunskaper genom att dra egna slutsatser och resonera kring ämnet på ett kompetent sätt. Studenten kan i huvudsak identifiera de viktigaste områdena och särskiljer de olika nivåerna åt. C 1. Studenten kan tydligt och korrekt men med viss inskränkning beskriva grunderna i dövas språk och tvåspråkighet samt det flerkulturella teckenspråkssamhället. Utifrån inhämtad kunskap och egen reflektion kan studenten dra vissa egna slutsatser. 2. Studenten kan tydligt och korrekt men med viss inskränkning redogöra för teckenspråkets användning och betydelse i den sociala kontexten. Utifrån inhämtad kunskap och egen reflektion kan studenten dra vissa egna slutsatser. C 3. Studenten kan tydligt och korrekt men med viss inskränkning beskriva teckenspråkets ställning i det svenska samhället. Utifrån inhämtad kunskap och egen reflektion kan studenten dra vissa egna slutsatser. 4. Studenten kan tydligt och korrekt men med viss inskränkning redogöra för hur förändringar i samhället och den tekniska utvecklingen påverkar och har påverkat dövas kultur på individ-, grupp- och organisationsnivå. Utifrån inhämtad kunskap och egen reflektion kan studenten dra vissa egna slutsatser. Studenten kan identifiera några viktiga områden och kan generellt särskiljer de olika nivåerna åt. D 1. Studenten kan övergripande men tydligt och korrekt beskriva grunderna i dövas språk och tvåspråkighet samt det flerkulturella teckenspråkssamhället. Studenten har inte tillräckligt breda och djupa kunskaper för att kunna dra egna slutsatser men kan föra enklare resonemang och göra enklare jämförelser utifrån konkreta exempel. 2. Studenten kan övergripande men tydligt och korrekt redogöra för teckenspråkets användning och betydelse i den sociala kontexten. Studenten har inte tillräckligt breda och djupa kunskaper för att kunna dra egna slutsatser men kan föra enklare resonemang och göra enklare jämförelser utifrån konkreta exempel. D 3. Studenten kan övergripande men tydligt och korrekt, beskriva teckenspråkets ställning i det svenska samhället. Studenten har inte tillräckligt breda och djupa kunskaper för att kunna dra egna slutsatser men kan föra enklare resonemang och göra enklare jämförelser utifrån konkreta exempel. 4. Studenten kan övergripande men tydligt och korrekt, redogöra för hur förändringar i samhället och den tekniska utvecklingen påverkar och har påverkat dövas kultur på individ, grupp- och organisationsnivå. Studenten har inte tillräckligt breda och djupa kunskaper för att kunna dra egna slutsatser men kan föra enklare resonemang och göra enklare jämförelser utifrån konkreta exempel. Studenten identifierar enstaka viktiga områden, de olika nivåerna hålls isär men är summariska i sin beskrivning.

9 9 (11) E 1. Studenten kan allmänt och summariskt, men korrekt, beskriva grunderna i dövas språk och tvåspråkighet samt det flerkulturella teckenspråkssamhället. Studenten saknar dock tillräckligt breda och djupa kunskaper för dra egna slutsatser men kan med stöd reflektera över ämnet. 2. Studenten kan allmänt och summariskt, men korrekt, redogöra för teckenspråkets användning och betydelse i den sociala kontexten. Studenten saknar dock tillräckligt breda och djupa kunskaper för dra egna slutsatser men kan med stöd reflektera över ämnet. E 3. Studenten kan allmänt och summariskt, men korrekt beskriva teckenspråkets ställning i det svenska samhället. Studenten saknar dock tillräckligt breda och djupa kunskaper för dra egna slutsatser men kan med stöd reflektera över ämnet. 4. Studenten kan allmänt och summariskt, men korrekt, redogöra för hur förändringar i samhället och den tekniska utvecklingen påverkar och har påverkat dövas kultur på individ, grupp- och organisationsnivå. Studenten saknar dock tillräckligt breda och djupa kunskaper för dra egna slutsatser men kan med stöd diskutera kring ämnet. Studenten kan identifiera enstaka viktiga områden. De olika nivåerna beskrivs summariskt. Fx Studenten uppvisar allt för stora kunskapsbrister och allt för stor osäkerhet för att nå kursmålen. Studenten uppvisar allt för stora kunskapsbrister och allt för stor osäkerhet för att nå kursmålen. F Studenten uppvisar inga eller nästan inga av de kunskaper som ingår i de förväntade studieresultaten. Studenten uppvisar inga eller nästan inga av de kunskaper som ingår i de förväntade studieresultaten. Viktning av studieresultatet: Det slutliga betyget på kursen uppnås genom viktning, där det förväntade studieresultatet för lärandemål 1, 2, 3 och 4 står för en fjärdedel var av slutbetyget på kursen. Du måste ha lägst betyg E på samtliga bedömningsgrunder, samt uppfylla kurskraven, för att vara godkänd på kursen. Du måste ha lägst betyg E på samtliga bedömningsgrunder, samt uppfylla kurskraven, för att vara godkänd på kursen. Funktionsnedsättning Om du har en diagnosticerad funktionsnedsättning och tror att du kommer att behöva pedagogiskt stöd eller anpassningar i studierna ska du kontakta universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning. Universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning URL: su.se/funktionsnedsattning E-post: studentstod@su.se Tillsammans diskuterar ni ditt individuella behov av stöd. Det kan röra sig om till exempel anteckningsstöd vid föreläsningar, förlängd examenstid eller att få kurslitteraturen inläst som talbok. Samordnaren skriver sedan ett intyg med rekommenderade stödåtgärder som ligger till grund för de anpassningar institutionen kan göra. Ta sedan kontakt med institutionens kontaktperson:

10 10 (11) Åsa Gustafsson Telefon: E-post: När du börjar en ny kurs ska du kontrollera om du har speciella behov i samband med examinationen. Om så är fallet ska du kontakta läraren eller kontaktpersonen som i sin tur kontaktar läraren. Då många av åtgärderna kräver förberedelsetid är det viktigt att du kontaktar läraren eller kontaktpersonen i god tid, och senast vid kursstart. Regler för examination För universitetets regler gällande utbildning, examination, tentamensskrivningar och regler om disciplinära förseelser och åtgärder enligt högskoleförordningen, se Regelboken, Bok 2. ( Kontakta din lärare om du känner dig osäker på vad reglerna innebär. Rektorsbeslut , dnr SU FV , innehåller universitets regler för tentamensskrivningar. Dessa regler gäller främst vid salstentamina men ska om möjligt även tillämpas vid andra examinationsformer så som hemtentamina, promemorior, laborationer och dylikt. De har antagits för att motverka risken för att fusk och/eller störande beteende ska förekomma vid tentamina. ( Disciplinärenden Ur Riktlinjer för disciplinärenden vid Stockholms universitet, Regelboken, Bok 2: Disciplinära åtgärder regleras i 10 kap. högskoleförordningen (1993:100) och får vidtas mot studenter som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan stör verksamheten vid högskolans bibliotek eller annan särskild inrättning inom högskolan utsätter en annan student eller en arbetstagare vid högskolan för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Disciplinära åtgärder får inte vidtas senare än två år efter det att förseelsen begåtts. Vissa former av disciplinära förseelser, t.ex. störande beteende (hot eller våld), trakasserier (ofredande, sexuellt ofredande eller hatbrott), urkundsförfalskning eller osant intygande, kan också falla under brottsbalken och därmed även föranleda åtal. Plagiat och fusk Plagiat innebär att imitera eller kopiera någon annans text eller idé utan att tala om varifrån de kommer. Inlämnade examinationsuppgifter ska skrivas med egna ord och bygga på egen analys och egna reflektioner kring ämnet. Att uttrycka sina idéer med egna ord är en del av inlärningsprocessen och förbättrar förmågan att tänka självständigt. När du redogör för andras texter eller idéer, eller egna texter och idéer som du tidigare lämnat in som examinationsuppgift eller publicerat, måste det vara klart för läsaren att du citerar eller

11 11 (11) refererar till en annan text och var du har hämtat informationen. Alla citat måste anges på korrekt sätt med citationstecken (eller i blockcitat vid längre utdrag) och angivande av källa. En text får inte till större delen bestå av citat. Dessa ska enbart användas för att illustrera det egna resonemanget. Tänk på att även i muntliga redovisningar använda egna formuleringar. Alla arbeten du citerar eller refererar till ska redovisas. För böcker ange: författare; utgivningsår; titel (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För artiklar utgivna i tidskrifter ange: författare; utgivningsår; titel; namn och nummer på tidskriften (kursiverat) och sida/sidor. För artiklar utgivna i symposie-, konferens- eller samlingsvolymer ange: författare; utgivningsår; titel; namn på redaktören/-erna följt av beteckningen (red.); titel på volymen (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För material nedladdat från internet som inte kan ordnas i kategorierna ovan ange: författare; titel, internetadress; nedladdningsdatum Om du känner dig osäker på vad som räknas som plagiat fråga din lärare. Misstänkta plagiatfall anmäls till disciplinnämnden och kan leda till avstängning. För ytterligare information, se avsnittet om examination i Stockholms universitets regelbok. Kursvärdering Efter det att kursen getts gör vi en översyn av den, och tar del av dina synpunkter på innehåll och uppläggning. Dem kan du meddela oss under kursens gång eller vid de särskilda utvärderingar som vi ber våra studenter fylla i efter genomgången kurs. ***