Matematiska metoder för språkvetare, 7,5 hp

Transkript

1 Vårterminen 2017 Kurskod: LIN420 Matematiska metoder för språkvetare, 7,5 hp Kursbeskrivning Version: 19/ Institutionen för lingvistik, Avdelningen för datorlingvistik

2 Undervisande lärare Kursansvarig och undervisande lärare: Mats Wirén, rum C361, telefon Kursens innehåll Kursen behandlar grundläggande mängdteori, grafteori, relationer och funktioner, formell språkteori med fokus på reguljära och kontextfria språk, sannolikhetsteori, statistiska metoder för skattning och hypotesprövning, samt Markovmodeller. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs har studenten visat sin förmåga att redogöra för och tillämpa mängdteoretiska begrepp såsom delmängd, snitt, union, relation redogöra för och tillämpa grafteoretiska begrepp såsom riktade och oriktade grafer och redogöra för och tillämpa begrepp i formella språk såsom strängar, språk, automater redogöra för och tillämpa grundläggande begrepp i sannolikhetsteori såsom enkel och betingad sannolikhet, Bayes' regel och lagen om total sannolikhet; redogöra för och tillämpa grundläggande statistiska begrepp såsom stickprov, skattning och hypotestestning; redogöra för och tillämpa grundläggande begrepp avseende Markovmodeller. Lärandeformer Undervisningen ges i form av föreläsningar med övningsmoment. Kurslitteratur Marco Kuhlmann (2014). Kompendium i Matematik för språkteknologer. Institutionen för lingvistik och filologi, Uppsala universitet. (Görs tillgängligt på Mondo.) Christopher D. Manning & Hinrich Schütze (1999). Foundations of Statistical Natural Language Processing. MIT Press. Kapitel 1. (Görs tillgängligt på Mondo.) Daniel Jurafsky och James H. Martin (2008). Speech and Language Processing: An Introduction to Natural Language Processing, Computational Linguistics, and Speech Recognition. Second edition. Prentice Hall. Sidan (Görs tillgängligt på Mondo.) Ljusbilder från föreläsningarna. (Görs tillgängliga på Mondo.) Icke-obligatorisk bakgrundsläsning för den som vill ha tillgång till mer material, med avsnitt enligt kursöversikten: Eric Lehman, F Thomson Leighton & Albert R Meyer (2015). 2

3 Mathematics for Computer Science. Finns på (LLM) Ytterligare litteratur om högst 100 sidor kan tillkomma enligt lärarens anvisningar. Kunskapskontroll och examination a. Kursen examineras genom två duggor. b. Betygssättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala (A F). För studenter som underkänts vid ordinarie examinationstillfälle anordnas omdugga. Rättade duggor delas ut vid genomgång under lektion eller hämtas på studentexpeditionen. Synpunkter på rättningen måste påtalas innan duggan avlägsnas från institutionen. I och med att man tar med sig en dugga, vare sig genom att hämta ut den från expeditionen eller vid genomgång, så accepterar man betygssättningen (och rättningen). Ytterligare information om omduggor, betygssättning, etc. finns i kursplanen. Kursöversikt Planeringen efter dugga 1 är preliminär och kan komma att ändras! Tid och lokal Moment och innehåll Litteratur Tisdag 21/ , C389 Introduktion. Mängder Kompendium, kapitel 2. LMM Torsdag 23/ , C389 Matematisk notation Kompendium, kapitel 1. LMM 13 s Tisdag 28/ , C389 Grafer, träd Kompendium, kapitel 4 5. LMM s Torsdag 30/ , C389 Relationer och funktioner Ljusbilder. LMM , Tisdag 4/ , C389 Övningar Torsdag 6/ , C307 Dugga 1 Torsdag 20/ , C389 Genomgång av dugga 1. Kompendium, kapitel 6 8 Formella språk Tisdag 25/ , C389 Formella språk, forts. Kompendium, kapitel 6 8 Torsdag 27/ , C389 Rationalism och empirism Manning & Schütze kapitel 1 Tisdag 2/ , C389 Sannolikhet Kompendium, kapitel 9. LMM kapitel Tisdag 9/ , C389 Deskriptiv statistik och Kompendium, kapitel 10. hypotesprövning Torsdag 11/ , C389 Markovmodeller, statistisk grammatik Tisdag 16/ , C389 Övningar Torsdag 18/ , C389 Reserv Tisdag 23/ , C307 Dugga 2 Tisdag 30/ , C397 Genomgång av dugga 2 LMM kapitel 19 Jurafsky & Martin sidan

4 Betygskriterier Betyg för kursen bygger på en helhetsbedömning med utgångspunkt i delbedömningarna för respektive lärandemål. Betygskriterierna ska ses som typprestationer. Examinatorn avgör om enstaka styrkor och svagheter kan kompensera varandra. Studenten måste uppnå minst E på var och en av de två skriftliga duggorna för att uppnå godkänt (E) på kursen. Sammanvägning av betygen från dugga 1 och dugga 2 görs så att dugga 1 viktas med 40 % och dugga 2 med 60 %. Betygen A E översätts till siffror (A=5, B=4, C=3, D=2 och E=1), medelvärdet från duggorna beräknas och avrundas till närmaste heltal varvid värden mitt emellan två heltal avrundas nedåt, och värdet översätts tillbaka till bokstavsbetyg. A B C Studenten kan på ett berömligt sätt redogöra för och tillämpa Studenten kan med utmärkt beröm redogöra för och tillämpa Studenten kan med beröm redogöra för och tillämpa 4

5 D E Fx F Studenten kan icke utan beröm redogöra för och tillämpa Studenten kan på ett godkänt sätt redogöra för och tillämpa Studenten kan endast på ett icke fullt godkänt sätt redogöra för och tillämpa Studenten kan inte på ett godkänt sätt redogöra för och tillämpa Plagiat Plagiat innebär att imitera eller kopiera någon annans text eller idé utan att tala om varifrån de kommer. Inlämnade examinationsuppgifter ska skrivas med egna ord och bygga på egen analys och egna reflektioner kring ämnet. Att uttrycka sina idéer med egna ord är en del av inlärningsprocessen och förbättrar förmågan att tänka självständigt. Det är inte heller tillåtet 5

6 att återanvända egna texter som du publicerat eller lämnat in för examination på andra kurser (s.k. självplagiat). När du redogör för andras texter eller idéer, eller egna texter och idéer som du lämnat in som examinationsuppgift eller publicerat, måste det vara klart för läsaren att du citerar eller refererar till en annan text och var du har hämtat informationen. Alla citat måste anges på korrekt sätt med citationstecken (eller i blockcitat vid längre utdrag) och angivande av källa. En text får inte till större delen bestå av citat. Dessa ska enbart användas för att illustrera det egna resonemanget. Tänk på att även i muntliga redovisningar använda egna formuleringar. Alla arbeten du citerar eller refererar till ska redovisas. För böcker ange: författare; utgivningsår; titel (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För artiklar utgivna i tidskrifter ange: författare; utgivningsår; titel; namn och nummer på tidskriften (kursiverat) och sida/sidor. För artiklar utgivna i symposie-, konferens- eller samlingsvolymer ange: författare; utgivningsår; titel; namn på redaktören/-erna följt av beteckningen (red.); titel på volymen (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För material nedladdat från internet som inte kan ordnas i kategorierna ovan ange: författare; titel, internetadress; nedladdningsdatum Om du känner dig osäker på vad som räknas som plagiat fråga din lärare. Misstänkta plagiatfall anmäls till disciplinnämnden och kan leda till avstängning. För ytterligare information se Riktlinjer för disciplinärenden vid Stockholms universitet på Funktionsnedsättning Om du har en diagnosticerad funktionsnedsättning och tror att du kommer att behöva pedagogiskt stöd eller anpassningar i studierna, kontakta universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning, e-post: studentstod@su.se eller kontaktpersonen på institutionen Åsa Gustafsson, tel , e-post: asa.gustafsson@ling.su.se. Tillsammans diskuterar ni ditt individuella behov av stöd. Det kan röra sig om till exempel anteckningsstöd vid föreläsningar, förlängd examenstid eller att få kurslitteraturen inläst som talbok. Samordnaren skriver sedan ett intyg med rekommenderade stödåtgärder som ligger till grund för de anpassningar institutionen kan göra. När du sedan börjar en ny kurs, kontrollera om du har speciella behov i samband med examinationen. Om så är fallet kontakta läraren eller kontaktpersonen som i sin tur kontaktar läraren. Då många av åtgärderna kräver en viss förberedelsetid är det viktigt att du kontaktar läraren eller kontaktpersonen vid kursstart. 6