Teckenspråk och tolkning I, 30 hp Termin 3 inom HSTTK. Kursbeskrivning för delkurs 1: Introduktion till tolkning och tolkningsteori 7,5 hp

Transkript

1 Teckenspråk och tolkning I, 30 hp Termin 3 inom HSTTK Kursbeskrivning för delkurs 1: Introduktion till tolkning och tolkningsteori 7,5 hp TTA115 HT14 1

2 Undervisande lärare Anna-Lena Nilsson. E-post: Camilla Warnicke. E-post: Elisabet Tiselius (Kursansvarig). E-post: Telefon: Postadress: Tolk- och översättarinstitutet, Stockholms universitet, Stockholm. Rum: D 514. Marie Sikström. E-post: marie.sikström@su.se Studievägledare Liisa Oittinen. E-post: liisa.oittinen@su.se. Rum: D518. Telefon: Mottagningstid: tisdagar kl samt efter överenskommelse. Telefontid: onsdagar kl Studentexpedition/studentadministration Morena Azbel Schmidt. E-post: studentexp@tolk.su.se. Rum: D590. Telefon: Kursens innehåll Delkursen tar upp centrala frågeställningar inom översättningens och tolkningens område ur ett översättningsvetenskapligt perspektiv. Delkursen ger även en introduktion till olika kognitiva tolkningsprocessmodeller och tar upp för tolkning centrala ämnesområden som tolkning som social aktivitet, tolkningsstrategier och källspråksanalys. Förväntade studieresultat Efter genomgången delkurs ska studenten kunna: - visa grundläggande kunskaper om tolkningens och översättningens speciella villkor - redogöra för teorier om tolkning och översättning 2

3 - beskriva och jämföra några centrala tolkningsprocessmodeller - diskutera tolkning med användning av relevant terminologi. Undervisningsformer Undervisningen sker i form av föreläsningar i enlighet med det schema som finns tillgängligt senast en månad före kursstart. Examination Delkursen examineras genom en hemskrivning som behandlar hur tolkning påverkar kommunikationssituationen, tolk- och översättningsteorier samt en diskussion om olika tolkprocessmodeller och dess svagheter och styrkor. Kriterier för delkursbetyg Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt Examinator på kursen är Elisabet Tiselius. 3

4 Lärandemål 1 Lärandemål 2 Lärandemål 3 Lärandemål 4 E Studenten kan på ett godtagbart sätt redogöra för tolkningens och översättningens speciella villkor och förutsättningar. Studenten för ett visst resonemang kring några teorier om tolkning och översättning. Studenten har förmåga att göra grundläggande jämförelser mellan olika tolkprocessmodeller. Studentens diskussioner förankras i viss mån i tillämpliga resonemang från litteraturen och med viss användning av relevant terminologi. D Studenten kan på ett tillfredsställande sätt redogöra för tolkningens och översättningens speciella villkor och förutsättningar. Studenten kan utveckla resonemanget kring några teorier om tolkning och översättning. Studenten har förmåga att göra grundläggande jämförelser mellan olika tolkprocessmodeller. Studentens diskussioner förankras i viss mån i tillämpliga resonemang från litteraturen och med viss användning av relevant terminologi. C B Studenten kan på ett bra sätt redogöra för tolkningens och översättningens speciella villkor och förutsättningar. Studenten kan på ett klargörande och självständigt sätt resonera kring tolkningens och Studenten resonerar på ett adekvat sätt kring några teorier om tolkning och översättning. Studenten resonerar på ett adekvat och problematiserande sätt kring några teorier om Studenten har förmåga att göra klargörande jämförelser mellan olika tolkprocessmodeller. Studenten har en god förmåga att göra jämförelser mellan olika Studentens diskussioner förankras till största delen i tillämpliga resonemang från litteraturen och med relativt säker användning av relevant terminologi. Studentens diskussioner förankras genomgående i tillämpliga resonemang från litteraturen och med 4

5 översättningens speciella villkor och förutsättningar. tolkning och översättning. tolkprocessmodeller. säker användning av relevant terminologi. A Studenten kan på ett nyanserat och mycket självständigt sätt resonera kring tolkningens och översättningens speciella villkor och förutsättningar. Studenten resonerar på ett genomgående adekvat och problematiserande sätt kring några teorier om tolkning och översättning Studenten har en mycket god förmåga att göra jämförelser mellan olika tolkprocessmodeller. Studentens diskussioner förankras genomgående i tillämpliga resonemang från litteraturen och med mycket säker användning av relevant terminologi. Fx Studenten kan endast knapphändigt redogöra för tolkningens och översättningens speciella villkor och förutsättningar. Studenten resonerar kring teorier om tolkning och översättning på ett sätt som visar på bristande förståelse för resonemang i litteraturen. Studenten resonerar kring tolkprocessmodeller på ett sätt som visar på bristande förståelse för resonemang i litteraturen. Terminologi används inte eller på ett inkorrekt sätt. F Studenten kan inte redogöra för tolkningens och översättningens speciella villkor och förutsättningar. Studenten resonerar kring teorier om tolkning och översättning på ett sätt som visar på bristande förståelse för resonemang i litteraturen. Studenten resonerar kring tolkprocessmodeller på ett sätt som visar på bristande förståelse för resonemang i litteraturen. Terminologi används inte eller på ett inkorrekt sätt. 5

6 Viktning av studieresultat för betyget Det slutliga betyget på delkursen uppnås genom viktning, där vardera av de fyra lärandemålen står för 25 % av det totala betyget för delkursen. Du måste ha lägst betyg E på samtliga bedömningsgrunder, samt uppfyllt kurskraven, för att vara godkänd på delkursen. Kriterier för betyg på hel kurs För att få slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyget E på samtliga delkurser. Betyg på hel kurs vägs samman genom att delkursens betyg omvandlas till ett numeriskt värde där A = 5 B = 4 C = 3 D = 2 E = 1 Detta värde multipliceras med delkursens antal högskolepoäng. Totalsumman för de på detta sätt framtagna produkterna för varje delkurs divideras med antal högskolepoäng för hela kursen vilket ger ett medelvärde som omvandlas till bokstavsbetyg enligt 4,60-5,00 = A 3,60-4,59 = B 2,60-3,59 = C 1,60-2,59 = D 1,00-1,59 = E 6

7 Några exempel på delkursbetyg och vad de ger för betyg på hela kursen: dk 1 dk 2 dk 3 dk 4 Medelvärde Betyg A A A A 5 A A A B 4,75 A A A B B 4,5 A B B B 4,25 B B B B 4 B B B B C 3,75 B B C C 3,5 B C C C 3,25 C C C C 3 C C C C D 2,75 C C D D 2,5 C D D D 2,25 D D D D 2 D D D D E 1,75 D D E E 1,5 D E E E 1,25 E E E E E 1 Kursöversikt Läshänvisningar bifogas i ett separat dokument. 7

8 Kurslitteratur Ahrens, Barbara. (2005). Prosodic phenomena in simultaneous interpreting - A conceptual approach and its practical application. International Journal of research and practise in interpreting, 7 (1), (25 sidor). Anderson, Bruce. (2002). Perspectives on the role of interpreter. I Franz Pöchhacker & Miriam Shlesinger (Red.), The Interpreting Studies Reader (ss ). London: Routledge.(10 sidor). Davidson, Brad. (2000). The interpreter as institutional gatekeeper. Journal of sociolinguistics, 4 (3), (26 sidor). Janzen, Terry. (2005). Interpretation and Language Use- ASL and English. I Terry Janzen (Red.), Topics in Signed Language Interpreting: Theory and Practise (ss ). Amsterdam: John Benjamin Publishing Company. (37 sidor). Janzen, Terry. (2005). Introduction to the theory and practice of signed language interpreting. I Terry Janzen (Red.), Topics in Signed Language Interpreting: Theory and Practise (ss. 3-24). Amsterdam: John Benjamin Publishing Company. (21 sidor). Janzen, Terry. (2005). Topics in Signed Language Interpreting: Theory and Practise. I Terry Janzen (Red.), Topics in Signed Language Interpreting: Theory and Practise (ss ). Amsterdam: John Benjamin Publishing Company. (27 sidor). Kammarkollegiet. (2010). God tolksed: vägledning för auktoriserade tolkar. (23 sidor). Kurz, Ingrid. (2001). Conference Interpreting: Quality in the Ears of the User. Meta: Translators' Journal, 46 (2), (16 sidor). Leeson, Lorraine. (2005). Making the effort in simultaneous interpreting: Some considerations for signed language interpreters. I Terry Janzen (Red.), Topics in Signed Language Interpreting: Theory and Practise (ss ). Amsterdam: John Benjamin Publishing Company. (18 sidor). 8

9 Leeson, Lorraine & Foley-Cave, Susan. (2007). Deep and meaningful Conversation: Challenging Interpreter Impartiality in Semantics and Pragmatics Classroom. I Melanie Metzger & Earl Fleetwood (2007) (Red.), Translation, Sociolinguistic, and Consumer Issues in Interpreting (ss ). Studies in Interpretation Vol 3. Washington, D.C.: Gallaudet University Press. (17 sidor). (Finns på SUB) Metzger, Melanie. (1999). Sign Language Interpreting: Deconstructing the Myth of Neutrality (ss. 1-24). Washington, D.C.: Gallaudet University Press. (24 sidor). Morgan, Elizabeth F. (2008). Interpreters, Conversational Style, and Gender at Work. I Peter C. Hauser, Karen L. Finch & Angela B. Hauser (Red.), Deaf Professionals and Designated Interpreters: A New Paradigm (ss ). Washington, D.C.: Gallaudet University Press. (15 sidor). (Finns på SUB) Napier, Jemina. (2002). University Interpreting: Linguistic Issues for Consideration. Journal of Deaf Studies and Deaf Education, 7 (4), (21 sidor). Napier, Jemina. (2004). Interpreting Omissions. International Journal of research and practise in interpreting, 6 (2), (25 sidor). Napier, Jemina, McKee, Rachel L. & Goswell, Della. (2010). Sign Language Interpreting: Theory and Practise in Australia and New Zealand (ss. 1-82). Sydney: The Federation Press. (82 sidor). Pöchhacker, Franz. (2004). Introducing Interpreting Studies (ss ). London: Routledge. (25 sidor). Roy, Cynthia B. (1996). An interactional sociolinguistic analysis of turn-taking in an interpreted event. International Journal of research and practise in interpreting, 1(1), (28 sidor). Roy, Cynthia B. (2002). The problem with definitions, descriptions, and the role methaphors of interpreters. I Franz Pöchhacker & Miriam Shlesinger (Red.), The Interpreting Studies Reader (ss ). Routledge: London. (9 sidor). 9

10 Russel, Debra. (2005). Consecutive and simultaneous interpreting. I Terry Janzen (Red.), Topics in Signed Language Interpreting: Theory and Practise (ss ). Amsterdam: John Benjamin Publishing Company. (30 sidor). Santiago, Robert R. & Frey Barrick, Lisa. (2007). Handling and incorporation of idioms in interpretation. I Melanie Metzger & Earl Fleetwood (2007) (Red.), Translation, Sociolinguistic, and Consumer Issues in Interpreting (ss. 3-44). Studies in Interpretation Vol 3. Washington, D.C.: Gallaudet University Press. (Finns på SUB) Van Beisen, Fred. (1999). Anticipation in Simultaneous Interpretation. Meta: Translators' Journal, 44 (2), (10 sidor). Wadensjö, Cecilia. (1998). Kontakt genom tolk. Stockholm: Dialogos. (173 sidor). Wadensjö, Cecilia. (2004). Dialogue interpreting A monologising practice in a dialogically organised world. Target: International Journal of Translational Studies, 16 (1), (19 sidor). Wilcox, Sherman & Shaffer, Barbara. (2005). Towards a cognitive model of interpeting. I Terry Janzen (Red.), Topics in Signed Language Interpreting: Theory and Practise (ss ). Amsterdam: John Benjamin Publishing Company. (23 sidor). Upp till totalt 70 sidor kan komma att läggas till av kursens lärare och meddelas i så fall senast i samband med terminsstart. Plagiat Plagiat innebär att imitera eller kopiera någon annans text eller idé utan att tala om varifrån de kommer. Inlämnade examinationsuppgifter ska skrivas med egna ord och bygga på egen analys och egna reflektioner kring ämnet. Att uttrycka sina idéer med egna ord är en del av inlärningsprocessen och förbättrar förmågan att tänka självständigt. När du redogör för andras texter eller idéer måste det vara klart för läsaren att du citerar eller refererar till någon annan och var du har hämtat informationen. Alla citat måste anges på korrekt sätt med citationstecken (eller i blockcitat vid längre utdrag) och angivande av källa. En text får 10

11 inte till större delen bestå av citat. Dessa ska enbart användas för att illustrera det egna resonemanget. Tänk på att även i muntliga redovisningar använda egna formuleringar. Alla arbeten du citerar eller refererar till ska redovisas. För böcker ange: författare; utgivningsår; titel (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För artiklar utgivna i tidskrifter ange: författare; utgivningsår; titel; namn och nummer på tidskriften (kursiverat) och sida/sidor. För artiklar utgivna i symposie-, konferens- eller samlingsvolymer ange: författare; utgivningsår; titel; namn på redaktören/-erna följt av beteckningen (red.); titel på volymen (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För material nedladdat från internet som inte kan ordnas i kategorierna ovan ange: författare; titel, internetadress; nedladdningsdatum Om du känner dig osäker på vad som räknas som plagiat fråga din lärare. Misstänkta plagiatfall anmäls till disciplinnämnden och kan leda till avstängning. För ytterligare information se: 11