MANUAL FÖR PROJEKTARBETET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MANUAL FÖR PROJEKTARBETET"

Transkript

1 MANUAL FÖR PROJEKTARBETET

2 VAD ÄR ETT PROJEKTARBETE? I kursen Projektarbete får du möjlighet att ta ansvar för ett större arbete. Du ska i grupp eller enskilt göra ett fördjupningsarbete inom ramen för ditt programmål. Du får handledare som följer ditt arbete från idé till slutprodukt. Handledarens uppgift är att ge dig stöd i arbetet och att bedöma din insats under hela arbetets gång. Kursen ger dig erfarenhet av att arbeta i projektform, något som du kan ha nytta av när du läser vidare och när du börjar arbeta. Du får också i ditt arbete fördjupa dina tidigare kunskaper och du måste utveckla din förmåga att planera och ta ansvar. Väljer du att göra ett projekt i grupp tränar du också din förmåga att samarbeta. Kursen Projektarbete börjar med en introduktionskurs, som förbereder dig för projektarbetet. VAL AV PROJEKT Du ska välja ett område inom ditt program och det ska fördjupa dina kunskaper. Det är lärararbetslaget som prövar om ditt projekt uppfyller de här två kraven. När du har valt område för projektarbetet gör du en idéskiss. PROJEKTARBETE L O G G B O K IDÉSKISS PROJEKTPLAN SLUTPRODUKT PROJEKTREDOVISNING ARBETSPROCESSEN ÄR LIKA VIKTIG SOM SLUTPRODUKTEN

3 IDÉSKISSEN gör du under introduktionskursen och den ligger till grund för projektplanen. I idéskissen presenterar du ditt val av projekt och vad du vill göra. LOGGBOKEN skrivs för att du och din handledare skall kunna följa arbetsprocessen. Du skriver ned idéer och tankar om arbetet, noterar förändringar i arbets- och tidsplan och skälen till förändringar, vilka arbetsmoment som utförts, hur framgångsrika de varit. Här skall även en utvärdering av arbetet göras. Loggboken skall föras under hela arbetets gång och vara analyserande och reflekterande. Förutom redovisning vid handledarträffarna, bör du via e-post hålla kontinuerlig kontakt med din handledare. Loggboken förs individuellt även vid grupparbete. PROJEKTPLANEN innehåller - val av kunskapsområde - syfte, problemformulering och avgränsning - val av metod - val av material kontakta skolans bibliotek - val av eventuell medarbetare - val av presentationsform - tidsplan Arbetet med projektplanen är mycket viktigt och du bör lägga ner ca 20 % av projektarbetstiden på projektplanen. Projektplanen kan behöva revideras under arbetets gång. SLUTPRODUKTEN kan vara ett konkret föremål, en tjänst, en film, en utställning eller dylikt. Ett projektarbete av mer teoretisk karaktär kan bestå i att formulera ett problem eller ett antagande och därefter söka, värdera och använda information från egna undersökningar och/eller från skriftliga källor. Ett sådant arbete kan redovisas som uppsats eller i annan form t.ex. genom att utnyttja multimedia. Slutproduktens omfattning kan variera beroende på ämne, men ett stort antal sidor innebär inte nödvändigtvis ett bättre arbete. PROJEKTREDOVISNINGEN är en skriftlig och muntlig redovisning av projektet, där du resonerar kring arbetet med framställningen av slutprodukten. Vilka överväganden har gjorts? Vad blev resultatet? 2

4 Hur du ställer upp och redovisar ditt material, skriver innehållsförteckning, källförteckning, noter m.m. ser du i avsnittet Skrivguide. Om du ska redovisa ett laborativt arbete kan du få ytterligare hjälp av din handledare. Dessutom har skolan en standard för projektarbetets framsida, som du hittar på skolans hemsida. HANDLEDARTRÄFFAR (HL) Du och din handledare träffas vid minst fem tillfällen enligt följande ordning: HL1 HL2 HL3 HL4 HL5 Idéskiss, loggbok och projektplan diskuteras. Handledaren går igenom betygskriterierna, så att du förstår vad som krävs av dig. För att få G krävs att du uppfyller betygskriterierna för godkänd. För att få VG krävs att du uppfyller betygskriterierna för godkänd och väl godkänd och för MVG krävs att du uppfyller kriterierna för godkänd, väl godkänd och mycket väl godkänd. Projektplan diskuteras vidare. Det innebär att du preciserar och begränsar ditt ämne och formulerar det som ett problem att lösa eller en fråga att besvara. Handledaren följer ditt arbete. Handledaren följer ditt arbete. Handledaren följer ditt arbete. Det kan behövas fler handledarträffar t.ex. i början av arbetet, eftersom det är mycket viktigt att du lägger ned tid på att planera projektet ordentligt. Vid varje handledartillfälle bedömer din handledare arbetsprocessen. Det är ditt ansvar att hålla kontakten med din handledare! BETYGSKRITERIER Godkänd Eleven planerar och genomför med handledning ett projektarbete, som innebär lösningen på det problem eller ger ett rimligt svar på den fråga som är projektarbetets utgångspunkt. Eleven väljer och använder med handledning relevant material och metod samt relevanta redskap. Eleven redovisar skriftligen arbetsgången och resultatet av projektarbetet. Eleven värderar med handledning arbetsgången och resultatet. 3

5 Väl godkänd Eleven visar självständighet i valet av kunskapsområdet och i formulering av uppgift eller problem som projektet ska lösa. Eleven beskriver olika metoder, arbetsredskap och material samt väljer kritiskt bland dessa och resonerar kring sina val. Eleven identifierar problem som kan uppstå under arbetets gång och förmår lösa dessa. Eleven tar till vara och utvecklar andras synpunkter. Mycket väl godkänd Eleven tar egna initiativ och visar uppfinningsrikedom och fantasi, dels i formuleringen av problem eller uppgift, dels i valet av metod, arbetsredskap och material. Eleven motiverar sina val med väl underbyggda argument. Eleven visar skicklighet i utförandet av slutprodukten. EXEMPEL PÅ CHECKLISTA SOM DIN HANDLEDARE BL A ANVÄNDER VID BEDÖMNING AV PROCESSEN Eleven har under projektarbetet Diskuterat arbetets utveckling med handledaren Upprättat och vid behov reviderat sin projektplan Fört loggbok Eleven har under projektarbetet visat prov på Planeringsförmåga Medverkan i genomförande Ansvarstagande Grad av självständighet Källkritiskt förhållningssätt Problemlösningsförmåga Samarbetsförmåga Initiativtagande Kreativitet Förmåga att motivera sina beslut 4

6 SKRIVGUIDE Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka dina kunskaper och slipa dina färdigheter. Allt det du skriver om ska du göra till din egen kunskap. Det lyckas du med om du arbetar självständigt och är noga med hur du använder dina källor. Här i guiden finns först regler för referat- och citatteknik, därefter några exempel på hur man gör hänvisningar till källor inne i texter och också hur en källförteckning ställs upp. I slutet av häftet finns en modell för hur ett eget arbete bör disponeras. Skrivguiden finns också på skolans hemsida, under länken Elevinformation, så att du alltid kan komma åt den. Där finns den kompletterad med några enkla men viktiga saker att tänka på när du också ska göra en muntlig presentation av dina arbeten. Om du ska bli en trovärdig skribent måste du alltså handskas med dina källor på ett hederligt och korrekt vis. Här på skolan ska du lära dig den praxis för källhänvisningar och källförteckningar du möter på andra ställen i samhället, t.ex. i dagstidningars debattartiklar eller i högskolans uppsatser. De regler som här presenteras gäller för alla dina arbeten här på skolan. Utöver dessa regler kan ytterligare metodiska krav ställas på ditt arbete beroende på ämnets tradition och karaktär. Behöver du mer ingående förklaringar och regler vänder du dig till din ämneslärare eller till din svensklärare. Grundregel Du ska alltid tydligt visa vad i din text som du hämtar från en källa och vad i din text som är dina egna tankar eller slutsatser. REFERAT OCH CITAT När du hämtar fakta, teorier, åsikter eller synpunkter från en skriftlig eller kanske muntlig källa kan du göra det på två vis: Du kan referera och du kan citera. 5

7 Referatteknik Om du i ett arbete ska återge innehållet i en tidnings- eller tidskriftsartikel eller i en bok använder du referatteknik, vilket innebär: - att du alltid använder egna formuleringar när du sammanfattar innehållet i en artikel eller i en bok. - att du i början av referatet tydligt gör en källangivelse. Här följer några exempel: 1. Att man som skribent alltid ska tala om varifrån man hämtat sina uppgifter betonar Siv Strömquist i sin bok Konsten att tala och skriva (2001). Hon visar också i kapitel 33 hur du praktiskt kan gå tillväga. Där presenterar hon I artikeln Olles stil (Språktidningen 2009, nr 2) presenterar Olle Josephson skillnaden mellan Blondinbellas och Carl Bildts bloggspråk. Han visar att Bildts språk har en ordföljd som ligger mycket närmare skriften än vad Blondinbellas språk gör. - att du då och då påminner din läsare om att du refererar genom att använda referatmarkeringar. Här följer några exempel: Olle Josephson skriver/säger/menar/tycker/anser/påstår/ hävdar/ framhäver/understryker/betonar/ utreder/ diskuterar vidare... Citatteknik När du i stället citerar ställs följande krav på din citatteknik: - att varje citat har en tydlig källa. - att du använder citattecken: I sin bok Stora döden (2000) skriver Dick Harrison: "Det är enklast att låta siffrorna tala för sig själva. Av Europas omkring 80 miljoner invånare dog mellan 26 och 40 miljoner under åren Det gör digerdöden till den största enskilda katastrof som vår världsdel har drabbats av under historisk tid." (s. 420) - att allt du citerar återges exakt utan förändringar. - att du är sparsam med citat. Här finns dock undantag: När du analyserar t.ex. en skönlitterär text eller en argumentation kan du behöva många citat för att belägga och belysa dina slutsatser. 6

8 EGNA ARBETEN Om du gör ett större arbete med källmaterial från flera olika källor måste du också här tydligt visa var i din text du använt vilken källa. Målet är att du ska bli en kunnig, kritisk samt självständig tänkare och skribent. Att skriva av eller kopiera andras texter är djupt ohederligt och motverkar målet för din undervisning här på skolan. För att underlätta din lärares kontroll av att du arbetar hederligt använder skolan ett system som kallas Urkund. Den källförteckning som finns i slutet av ditt arbete ersätter inte källhänvisningar inne i din text, utan tillsammans visar de tydligt vad som är ditt och vad som är andras. Arbetsgången vid ett större arbete är ofta att du går från en väl preciserad fråga, via en undersökning till slutsatser, dvs. en diskussion där frågan du ställt besvaras. Det är i undersökningsdelen du samlar fakta eller synpunkter ur källor och där ska du tydligt visa varifrån du hämtat vad. Du kan använda samma teknik för källangivelse och källhänvisning som i referatet, men det finns också andra sätt, som är smidigare och passar bra i större arbeten med lite mer vetenskaplig stil. Det finns två sätt att göra sådana källhänvisningar i texten: Oxfordmetoden och Harvardmetoden. Oxfordmetoden Här gör du en hänvisning genom ett nummer i din text till en s.k. fotnot placerad längst ned på sidan. Det kan se ut så här: Rädslan för stora farsoter gör sig ständigt påmind. Under senare tid har vi drabbats av epidemiska sjukdomar som fågelinfluensa och svininfluensa. Ännu lite längre tillbaka drabbades vi av Hong Kong-influensa och spanska sjukan. Den sjukdom som dock skördat de flesta offer genom historien är den medeltida pest som kallas digerdöden. 1 Idag har vi dock helt andra möjligheter att minska smittspridning och verkningar av en farsot. Här ovan finns ett nummer i texten och längst ned på sidan kommer som du ser en numrerad not som anger vilken källa skribenten här stöder sig på. Nästa gång hänvisning sker till samma källa behöver du bara ange författare och årtal och, om du vill vara noggrann, också sidnummer. 1 Harrison, Dick, Stora döden 2000, s

9 Harvardmetoden Använder du denna metod anges källan genom att författarnamn och utgivningsår skrivs inom parentes inne i uppsatsen. Läsaren hittar sedan lätt resterande uppgifter i din källförteckning: Rädslan för stora farsoter gör sig ständigt påmind. Under senare tid har vi drabbats av epidemiska sjukdomar som fågelinfluensa och svininfluensa. Ännu lite längre tillbaka drabbades vi av Hong Kong-influensa och spanska sjukan. Den sjukdom som dock skördat de flesta offer genom historien är den medeltida pest som kallas digerdöden (Harrison, 2000). Idag har vi dock helt andra möjligheter att minska smittspridning och verkningar av en farsot. Du kan också i parentesen ange de sidor du använt, om du vill vara mer noggrann. Då sätter du kolon mellan årtalet och sidan eller sidorna: (Harrison, 2000:420) eller (Harrison, 2000: ) Om det är en webbplats du ska hänvisa till ska du ändå i din text använda ovanstående metod med att ange författarnamn och årtal. Finns ingen författare angiven kan du använda t ex en organisations namn i stället. I källförteckningen i slutet av arbetet däremot anger du fullständiga uppgifter om alla dina källor. Internetkällor Hänvisningar till källor hämtade från Internet ska naturligtvis börja med samma uppgifter som skriftliga källor. Du anger alltså först textens författare, därefter utgivningsår osv. Hittar du inte skribentens namn anger du organisationens namn allra först. I uppgifterna för en Internetkälla ska dessutom tid för senaste uppdatering vara med samt datum då informationen hämtades och adressen till källan. Källkritik Som skribent har du alltid ansvar för att välja så trovärdiga källor som möjligt. Till din hjälp har du förstås dina lärare och också all den hjälp du kan få i biblioteket och på skolans hemsida, som visar länkar till pålitliga referensdatabaser. Tänk på att du genom hänvisning till flera källor om samma sak kan öka din egen kunskap och också din trovärdighet. Tänk också på att skolarbeten som du t ex kan finna på nätet inte alls är den typ av pålitliga källor som du ska satsa på. Det tål att påpekas igen: Målet är att du ska bli en kunnig, kritisk, samt självständig tänkare och skribent. 8

10 Källförteckning Efter din egentliga text ska en fullständig lista på referenser komma. Här nedan följer ett exempel med olika typer av referenser: Källförteckning ett exempel Backman, J. (1998), Att skriva och läsa vetenskapliga rapporter. Lund: Studentlitteratur Bildt, Carl (2009), Hemma från Dushanbe maj På bloggen Alla dessa dagar, hämtad , Harrison, Dick (2000), Stora döden, Stockholm: Ordfront Josephson, Olle (2009), Olles stil, Språktidningen nr 2, s 42 Petersson, Torbjörn (2003), Medaljer har alltid gått att köpa, Dagens Nyheter, Strömquist, Siv (2001), Konsten att tala och skriva (3:e uppl.). Malmö: Gleerups Svenska datatermgruppen (2010), Term- och språkmaterial version 27, , uppdaterad , Östman, Karl (2009), Muntl. Intervju Östros, Ada (2010), Muntl. Telefonsamtal Fullständiga uppgifter för tryckta källor anger författare, utgivningsår, titel, utgivningsort och förlag. Du kan ovan se hur fullständig källa ges till tre böcker. Alla efternamn ska stå i bokstavsordning, så att källan är lätt att hitta för din läsare. Kom ihåg att du inne i texten också alltid utgår från efternamn i dina källhänvisningar. När du hänvisar till en tidningsartikel eller tidskrift måste både rubrik och tidningens namn finnas med, liksom datum för publicering eller nummer om det är frågan om en tidskrift. Se de två exemplen här ovan. Använder du Internet som referens är det viktigt att du också här får med alla uppgifter. Det är bra om du kan göra en författarangivelse, antingen det är en enskild skribent eller en organisation som står bakom webbplatsen. I källförteckningen bör du få med "författare", årtal, eventuell titel, det datum du hämtar informationen, det datum då sidan senast uppdaterats och webbsidans korrekta och fullständiga adress. Se de två exemplen i rutan ovan. När det gäller muntliga källor som telefonsamtal och intervjuer kan de också visas i referenslistan. I källförteckningen ovan finns några exempel på det. Du kan också i första exemplet se hur man oftast anger förnamn med endast initial i vetenskaplig text. 9

11 Bilder och diagram De bilder du använder i ditt arbete ska alla anknyta direkt till texten, underlätta förståelsen för läsaren och inte användas som utfyllnad. De diagram och figurer du använder ska numreras, så att det är lätt att hänvisa till dem inne i texten. Ange alltid bildens källa och lär dig vilka bilder det är tillåtet för dig att använda. Disposition för skrift När du gör ett eget arbete följer du den arbetsgång som beskrivs i början av det här avsnittet om egna arbeten. Här får du en grov disposition för ett sådant arbete: Inledning med syfte och preciserad fråga Metod och material Undersökning (Faktadel) Diskussion (Slutsatser) Avslutning Källförteckning (Referenser) Eventuella bilagor I din inledning presenterar och motiverar du ditt ämne och du anger tydligt ditt syfte eller den avgränsade fråga som du söker svar på. I avsnittet om metod och material presenterar du kortfattat vilken metod och vilken typ av källor du använt dig av. I undersökningen presenterar du ditt faktamaterial. Det kan vara referat ur andra tryckta källor eller dina resultat av eventuella undersökningar eller intervjuer som du har gjort. I diskussionen drar du dina slutsatser med undersökningsmaterialet som grund. Det är alltså här som du försöker besvara din ursprungliga fråga. Här skall inga nya källor förekomma. Avslutningen ska kort sammanfatta och eventuellt peka framåt. Efter avslutningen kommer en källförteckning där du tar upp alla referenser du har använt och allra sist de bilagor du vill bifoga. På skolans hemsida hittar du en mer detaljerad dispositionsmall för naturvetenskapliga arbeten. Där finner du också en enkel disposition för tal och några andra viktiga saker att tänka på när du muntligt ska presentera dina arbeten. Gå in på skolans hemsida på adressen och klicka på länken Elevinformation. 10

12 Sven Eriksonsgymnasiet,

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

PA Projektarbete

PA Projektarbete PA1201 - Projektarbete Projektarbetets syfte Projektarbetet syftar till att utveckla förmågan att planera, strukturera och ta ansvar för ett större arbete och ge erfarenhet av att arbeta i projektform.

Läs mer

Konsten att göra ett projektarbete

Konsten att göra ett projektarbete Konsten att göra ett projektarbete Elevinstruktion Projektarbete 100 p Katedralskolan 2011/2012 2 Varför projektarbete? Syftet med projektarbetet (100 p) är att du ska utveckla förmågan att planera, strukturera

Läs mer

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Hälsoprojekt Utvärdera din hälsa i rapportform Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Mål: Att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala hälsa samt självbild. Att lära sig ta ansvar för egen träningsverksamhet.

Läs mer

Projektarbete 2010-2011.

Projektarbete 2010-2011. Projektarbete 2010-2011. Projektarbete Syfte Utveckla förmågan att planera, genomföra och ta ansvar för ett större arbete Ge erfarenheter av att arbeta i projektform Tillämpa och fördjupa kunskaper inom

Läs mer

PM P R O M E M O R I A

PM P R O M E M O R I A PM P R O M E M O R I A PM är en kortform av det latinska pro memoria som betyder för minnet. Disposition Hur du strukturerar texten i ditt PM (1) Rubrik Om utrymme ges för att själv välja rubrik: Välj

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin & årtal Handledare: namn Abstract/Sammanfattning Du skall skriva

Läs mer

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn Gymnasiearbete Datum Uppsatsens rubrik Ev. underrubrik Ditt namn, klass Handledarens namn Sammanfattning En uppsats har en kort, inledande sammanfattning av hela arbetet. Den kommer inledningsvis men skrivs

Läs mer

ROJEKTARBETE RÅD OCH ANVISNINGAR VID GENOMFÖRANDE AV PROJEKTARBETE

ROJEKTARBETE RÅD OCH ANVISNINGAR VID GENOMFÖRANDE AV PROJEKTARBETE ROJEKTARBETE RÅD OCH ANVISNINGAR VID GENOMFÖRANDE AV PROJEKTARBETE 2 Projektarbete, råd och anvisningar Kursplan för projektarbete (utdrag ur skolverkets kursplan inrättad 2000-07)... 4 Projektarbetets

Läs mer

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 1(5) - LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 2(5) ALLMÄNT OM KÄLLFÖRTECKNINGAR När du skriver en uppsats eller något annat skolarbete måste du redovisa vilka källor du

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

FORMALIA EXAMENSARBETE

FORMALIA EXAMENSARBETE FORMALIA EXAMENSARBETE - FÖR UTBILDNINGAR VID NORRLANDS YRKESHÖGSKOLA Skolgatan 52 903 27 Umeå Tel: 090-77 86 00 www.nyhs.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. KÄLLHÄNVISNING/FOTNOTER... 3 2. KÄLLFÖRTECKNING... 3

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Citat... 1 Enkät... 1 Fotnot... 1 Frågeställning... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

Rapport för framställande av produkt eller tjänst

Rapport för framställande av produkt eller tjänst Rapport för framställande av produkt eller tjänst PA 1201 Det här är en vägledning för er som arbetat enskilt eller i en projektgrupp för framställande av produkt eller tjänst och ska skriva en projektrapport

Läs mer

Uppsatsskrivandets ABC

Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING GÄVLE GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Bilder... 1 Citat... 2 Enkät... 2

Läs mer

Guide till projektarbetet

Guide till projektarbetet Guide till projektarbetet 10 Guide till projektarbete, 100p Projektarbete 2010/2011 2010 Ett projektarbete är en obligatorisk kurs i gymnasieskolan. Kursen är på 100 poäng, vilket skall motsvaras av 100

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

Spännande. Intressant. Roligt. Projektarbete. manual

Spännande. Intressant. Roligt. Projektarbete. manual Spännande Roligt Intressant! Projektarbete manual ÄMNESVAL - PROGRAMINRIKTNING I gymnasieskolan skall programmålen styra valet av uppgift. Det innebär att uppgiften skall fokusera de kunskapsområden som

Läs mer

Gymnasiearbetet. Daniel Nordström

Gymnasiearbetet. Daniel Nordström Gymnasiearbetet Daniel Nordström Presentationens innehåll Film gymnasiearbetet Gymnasiearbetet i korthet Gymnasiearbetet mot högskoleförberedelse Planering-genomförande och utvärdering Planeringen för

Läs mer

Titel. Äter vargar barn?

Titel. Äter vargar barn? Fredrika Titel Undertitel Äter vargar barn? En fältstudie Ta bort denna ruta ur ditt dokument! Den finns bara med som en vägledning och skall inte finnas i det färdiga dokumentet. Gymnasiearbete vt 2014

Läs mer

Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik

Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik Säbyholms montessoriskola Årskurs 6 Plats för bild som har med arbetet att göra Eget arbete 15 Poäng Rubrik Underrubrik Förnamn Efternamn Examinator: Förnamn Efternamn Handledare: Förnamn Efternamn 1 Sammanfattning

Läs mer

Rapportskrivning. Innehållsförteckning, källhänvisning, referenssystem, sidnumrering

Rapportskrivning. Innehållsförteckning, källhänvisning, referenssystem, sidnumrering Rapportskrivning Innehållsförteckning, källhänvisning, referenssystem, sidnumrering Innehållsförteckning 1. Markera alla huvudrubriker en i taget (Ctrl) och klicka på Rubrik 1, som finns uppe i menyraden.

Läs mer

Projektarbete i gymnasieskolan. Elevens frågor och svar

Projektarbete i gymnasieskolan. Elevens frågor och svar Projektarbete i gymnasieskolan Elevens frågor och svar Anders Danell och Mats Eriksson, Katedralskolan 2002 Innehåll 1. VILKET SYFTE HAR DET HÄR HÄFTET?... 3 2. VILKET SYFTE HAR GYMNASIESKOLANS PROJEKTARBETE?...

Läs mer

KN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp)

KN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp) Konkreta krav KN - Seminarium HT 2007 " Ämnesbeskrivning (ca 150-250 ord) + litteraturlista " Uppsats (ca 20 sidor) " Opposition (2-3 sidor) Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp) " Presentation av uppsatsen

Läs mer

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Exempel på framsida samt instruktioner Förnamn Efternamn Klass Entréskolan, Eskilstuna Datum Använd Infoga- menyn i Word och välj sidnummer för att lägga in sidnummer

Läs mer

Att skriva källförteckning

Att skriva källförteckning Att skriva källförteckning Celsiusskolans biblioteksgrupp 2011 1 När man skriver ett skolarbete är det viktigt att man anger var man tagit informationen från. Anledningen till det är att andra personer

Läs mer

Sotenäs Kompetenscentrum Titel på arbetet (Mall för vetenskaplig rapport)

Sotenäs Kompetenscentrum Titel på arbetet (Mall för vetenskaplig rapport) Titel på arbetet (Mall för vetenskaplig rapport) Försättsblad Försättsbladet ska motsvara framsidan på en vetenskaplig uppsats eller ett bokomslag. Många gånger har de olika lärosätena (högskolan och universitet)

Läs mer

Bilaga 2 FILMPROJEKTET. Tolerans/intolerans. Kurser. Svenska A 15 p Engelska A 15 p Estetisk verksamhet 10 p Projektarbete 10p.

Bilaga 2 FILMPROJEKTET. Tolerans/intolerans. Kurser. Svenska A 15 p Engelska A 15 p Estetisk verksamhet 10 p Projektarbete 10p. FILMPROJEKTET Tolerans/intolerans Kurser Svenska A 15 p Engelska A 15 p Estetisk verksamhet 10 p Projektarbete 10p Projektledare: & Annika Thomas Syfte Att eleven ska bli en medveten och kritisk konsument

Läs mer

Att skriva uppsats. Några råd inför projektarbetet. Mimers Hus Gymnasieskola. Kerstin Olsson, Catarina Stake, Therese Svensson 07/08

Att skriva uppsats. Några råd inför projektarbetet. Mimers Hus Gymnasieskola. Kerstin Olsson, Catarina Stake, Therese Svensson 07/08 Att skriva uppsats Några råd inför projektarbetet Mimers Hus Gymnasieskola Kerstin Olsson, Catarina Stake, Therese Svensson 07/08 Innehållsförteckning Att skriva uppsats 1 Den skriftliga rapportens delar

Läs mer

TITEL -ev.undertitel-

TITEL -ev.undertitel- Teknikum Klass Projektarbetet VT-XX TITEL -ev.undertitel- ÅÅMMDD Namn: Handledare: SAMMANFATTNING (ABSTRACT) Här sammanfattar du hela arbetet (gärna på engelska). Syftet med sammanfattningen är att snabbt

Läs mer

ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT

ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT SV5 / SV6 ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT 1. Läs anvisningarna noggrant och se till att du förstått uppgiften rätt. Det kan t.ex. finnas anvisningar om vilken typ av text uppsatsen ska representera

Läs mer

Här nedan finns förslag på två olika sätt hur tryckta och otryckta källor kan anges i löptexten.

Här nedan finns förslag på två olika sätt hur tryckta och otryckta källor kan anges i löptexten. Källhänvisningar Källhänvisningar görs för att den som läser ditt arbete ska kunna se varifrån du hämtat informationen men också kunna leta fram källan och läsa vidare. Alla källor som du refererar till

Läs mer

Att skriva källförteckning

Att skriva källförteckning Att skriva källförteckning Celsiusskolans biblioteksgrupp 2011 1 2 Kort om att skriva ett skolarbete... 5 Referat... 5 Citat... 5 Fotnoter... 6 Böcker... 6 Internetsidor... 6 Tidningar... 7 Tidskrifter...

Läs mer

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Referera rätt Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Det hör till god vetenskaplig praxis att redovisa de källor som använts. Det måste alltid framgå av texten vem som

Läs mer

VARFÖR LÄR VI OSS DETTA?

VARFÖR LÄR VI OSS DETTA? CITATTEKNIK VARFÖR LÄR VI OSS DETTA? Du måste behärska detta på universitetet. Det är ett källkritiskt måste! Annars kan vem som helst ljuga om vad som helst utan att någon kan kontrollera det. Kolla t.ex.

Läs mer

Källor och källhantering enligt Harvardsystemet

Källor och källhantering enligt Harvardsystemet Källor och källhantering enligt Harvardsystemet INNEHÅLL Att ange källa... 1 Källförteckning... 1 Tryckta källor... 1 Uppslagsverk... 1 Böcker... 1 Artikel i antologi... 2 Artikel i tidskrift... 2 Artikel

Läs mer

KN - Seminarium VT Kursledare: Marina Waldén Kursens hemsida:

KN - Seminarium VT Kursledare: Marina Waldén Kursens hemsida: KN - Seminarium VT 2006 Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv Kursledare: Marina Waldén Kursens hemsida: http://www.abo.fi/~mwalden/exfortsemi06.html Kort om kursen Mål: Öva muntlig och skriftlig framställning

Läs mer

Rudbeckianska gymnasiet Projektarbetsgruppen. Lathund för projektarbete Läsåret 2010/2011

Rudbeckianska gymnasiet Projektarbetsgruppen. Lathund för projektarbete Läsåret 2010/2011 Rudbeckianska gymnasiet Projektarbetsgruppen Lathund för projektarbete Läsåret 2010/2011 Innehållsförteckning Lathund för projektarbete... 1 Förord... 3 1. Idéskiss... 3 2. Projektplanen... 3 2.1 Bakgrund...

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.

Läs mer

Frågor och svar om tekniska rapporter

Frågor och svar om tekniska rapporter Frågor och svar om tekniska rapporter Frågorna är ordnade efter rapportens struktur Titelsidan Hur ska titelsidan se ut? Universitet, program, kurs, termin, datum och år. Författarnamn och e-postadresser,

Läs mer

EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen

EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen Examensarbetet ska anknyta till montessoripedagogiken och omfatta en enkel vetenskaplig undersökning (ex litteraturstudie, intervju, observation eller enkät),

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty Mall för rapport En hjälp för dig som skriver gymnasiearbete inom ett yrkesförberedande

Läs mer

Noter och referenser - Oxfordsystemet

Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser - Oxfordsystemet Centrum för barnkulturforskning Centrum för barnkulturforskning Vårterminen 2012 Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser Oxfordsystemet Det finns

Läs mer

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,

Läs mer

Källhänvisningar enligt fotnotssystemet

Källhänvisningar enligt fotnotssystemet Källhänvisningar enligt fotnotssystemet 1. WWW 7. Böcker 2. Elektroniska böcker 8. Tidskrifter 3. Elektroniska tidskrifter 9. Tidningar 4. Elektroniska tidningar 10.Uppslagsverk 5. Filmer 11. Muntliga

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Rapport Gymnasiearbete - Exempelmall

Rapport Gymnasiearbete - Exempelmall Rapport Gymnasiearbete - Exempelmall Wikiskola ett fint hjälpmedel i undervisningen Håkan Elderstig Christer TIS Stockholm Ht- 13 Gymnasiearbete 100p Abstract Sitter längst fram i arbetet efter framsidan.

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR SKRIFTLIGA ARBETEN

ANVISNINGAR FÖR SKRIFTLIGA ARBETEN Social-, hälso- och idrottsområdet Närvårdarutbildningen ANVISNINGAR FÖR SKRIFTLIGA ARBETEN Arbete i... Hösten 2012 Namn: Grupp: INNEHÅLL 1 INLEDNING 1 2 HANDLEDNING 1 3 TEXTENS UTFORMNING 2 3.1 Teckensnitt,

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

RAPPORTSKRIVNING. Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn. (titel på arbetet)

RAPPORTSKRIVNING. Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn. (titel på arbetet) Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn RAPPORTSKRIVNING (titel på arbetet) Ort och datum Författare(om det är flera skrivs namnen i bokstavsordning) Innehåll 1. Inledning(kapitelrubrik)...3

Läs mer

Svenska 3. Centralt innehåll och Kunskapskrav

Svenska 3. Centralt innehåll och Kunskapskrav Svenska 3 Centralt innehåll och Kunskapskrav Kursens centrala innehåll är Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap

Läs mer

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

AKADEMISK HEDERLIGHET HANDLAR OM ATT INTE FUSKA ELLER PLAGIERA INFORMATION OM PLAGIAT & UPPHOVSRÄTT

AKADEMISK HEDERLIGHET HANDLAR OM ATT INTE FUSKA ELLER PLAGIERA INFORMATION OM PLAGIAT & UPPHOVSRÄTT AKADEMISK HEDERLIGHET HANDLAR OM ATT INTE FUSKA ELLER PLAGIERA INFORMATION OM PLAGIAT & UPPHOVSRÄTT PLAGIAT OCH UPPHOVSRÄTT Akademisk hederlighet handlar om att inte fuska eller plagiera. När du redovisar

Läs mer

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10 Första hjälpen år 7 Innehåller regler och mallar för: Muntligt framförande s. 2 Intervju s. 3 Datorskrivna arbeten s. 4 Bokrecension s. 5 Fördjupningsarbeten s. 6 Labbrapporter s. 7 Källor s. 8 Nyhetsrapportering

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

Examensmål för gymnasieprogrammen http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-ochexamensmal

Examensmål för gymnasieprogrammen http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-ochexamensmal Examensmål för gymnasieprogrammen http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-ochexamensmal Gymnasiearbetet Yrkesprogram: I målen för yrkesprogrammen

Läs mer

Seminarium skriva 2. Vetenskapligt upplagd uppsats rapport.

Seminarium skriva 2. Vetenskapligt upplagd uppsats rapport. Seminarium skriva 2 Vetenskapligt upplagd uppsats rapport Powerpointen läggs upp på språkhandledningens hemsida: Ingångar: student Vänsterspalten: språkhandledning Vänsterspalten: samhällsvetenskapliga

Läs mer

Hur man skriver vetenskapliga texter, gör referat, källhänvisningar och källkritik m.m.

Hur man skriver vetenskapliga texter, gör referat, källhänvisningar och källkritik m.m. Hur man skriver vetenskapliga texter, gör referat, källhänvisningar och källkritik m.m. Ett sätt att skriva om vetenskapliga frågor Kan heta lite olika, exempelvis utredande text Förmedlar kunskaper och

Läs mer

Svenska. Ämnets syfte

Svenska. Ämnets syfte Svenska SVE Svenska Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin

Läs mer

Prövningsanvisningar Sv 2 VT Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning

Prövningsanvisningar Sv 2 VT Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning S:t Mikaelsskolan Prövningsanvisningar Sv 2 VT 2016 Prövning i Svenska 2 Kurskod SVESVE02 Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning Bokanalys

Läs mer

Litteraturförteckning/Källförteckning

Litteraturförteckning/Källförteckning Litteraturförteckning/Källförteckning Ditt skriftliga arbete måste innehålla en förteckning över alla källor du hänvisar eller citerar till i den löpande texten. En litteraturförteckning kan se ut på olika

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Information om prövning i svenska 2, Kurskod: SVESVE02. Prövningen kommer att bestå av följande delar:

Information om prövning i svenska 2, Kurskod: SVESVE02. Prövningen kommer att bestå av följande delar: Information om prövning i svenska 2, Kurskod: SVESVE02 Prövningen kommer att bestå av följande delar: 1. Läslogg om skönlitterär roman. Denna uppgift prövar: - skönlitterära verkningsmedel och litteraturvetenskapliga

Läs mer

Källhänvisningar enligt parentessystemet

Källhänvisningar enligt parentessystemet Källhänvisningar enligt parentessystemet 1. WWW 7. Böcker 2. Elektroniska böcker 8. Tidskrifter 3. Elektroniska tidskrifter 9. Tidningar 4. Elektroniska tidningar 10.Uppslagsverk 5. Filmer 11. Muntliga

Läs mer

Sverige och USA SM1, vt. 2013

Sverige och USA SM1, vt. 2013 Sverige och USA SM1, vt. 2013 Din uppgift är att göra en fördjupning i ett område där du jämför de två länderna vi arbetat med. Dels jämför du de bakomliggande idéerna och samhällsförhållandena och dels

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

LULEÅ GYMNASIEBY Samhällsvetenskapsprogrammet Läsår et 2013/2014. Rapportmall för gymnasiearbetet på samhällsvetenskapsprogrammet

LULEÅ GYMNASIEBY Samhällsvetenskapsprogrammet Läsår et 2013/2014. Rapportmall för gymnasiearbetet på samhällsvetenskapsprogrammet LULEÅ GYMNASIEBY Samhällsvetenskapsprogrammet Läsår et 2013/2014 Rapportmall för gymnasiearbetet på samhällsvetenskapsprogrammet LULEÅ GYMNASIEBY Samhällsvetenskapsprogrammet Läsår et 2013/2014 Innehållsförteckning

Läs mer

Lathund del 1 källkritik, källsökning samt referat- och citatteknik

Lathund del 1 källkritik, källsökning samt referat- och citatteknik Lathund del 1 källkritik, källsökning samt referat- och citatteknik Fem K Källkritik Källsökning Källanvändning Källhänvisning Källförteckning Källkritik Tänk på att Källan ska helst vara försedd med namn

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Innehåll vid utredande projekt

Innehåll vid utredande projekt Innehåll vid utredande projekt 1.4 Metod 1.4.1 2. Avhandling (Resultat) 2.1 Teoridel 2.1.1 2.2 Resultatdel 3. Analys (Slutdiskussion) 4. Värdering av arbetet 5. Sammanfattning 6. Källor och litteratur

Läs mer

Ö-KOLL Samhällsvetenskaplig rapport

Ö-KOLL Samhällsvetenskaplig rapport SAMHÄLLSVETENSKAPLIG RAPPORT Titelsidan Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Metod 3. Bakgrund 4. Resultat 5. 1 Slutsatser 2 Diskussion 6. Källor Ev. bilagor Titelsidan Varje skriftligt större arbete har

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Kursen Hälsa, Etik och Lärande 1-8p, T1, Vt 2006 Hälsouniversitetet i Linköping 0 Fältstudien om hälsans villkor i ett avgränsat

Läs mer

Riktlinjer för Gymnasiearbete skriftlig rapport. Titel. Titeln får inte vara för lång, högst fem ord.

Riktlinjer för Gymnasiearbete skriftlig rapport. Titel. Titeln får inte vara för lång, högst fem ord. Riktlinjer för Gymnasiearbete skriftlig rapport Titel Titeln får inte vara för lång, högst fem ord. Eventuell undertitel Undertitel ska ej upprepa vad som sägs i huvudtiteln. Högst två rader Namn/klass

Läs mer

Harvardmetoden. en liten lathund

Harvardmetoden. en liten lathund Harvardmetoden en liten lathund Thomas Rosén och Christina Grundström Industriell marknadsföring Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings Universitet Version 2010-08-25 Innehåll

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK Examensarbete, 15hp Delkursbeskrivning Examensarbetets syfte Examensarbetet omfattar 15 hp och kan antingen utformas

Läs mer

Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning

Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY Redovisning Redovisning av projekten Skriftligt i form av en slutrapport ( till handledaren via Urkund senast 11/4 (veckan innan påsklovet) Alla

Läs mer

Allmänna krav på utformningen och användandet av inlämningsuppgifter i kurser som ges av Brandteknik

Allmänna krav på utformningen och användandet av inlämningsuppgifter i kurser som ges av Brandteknik Administrativ rutin 1 2004-01-29 rev Dnr 99046II/hf Brandteknik Allmänna krav på utformningen och användandet av inlämningsuppgifter i kurser som ges av Brandteknik Syfte med inlämningsuppgifter Inom utbildningen

Läs mer

Mall för en kortare rapport/uppsats

Mall för en kortare rapport/uppsats Mall för en kortare rapport/uppsats Detta dokument beskriver vad som ska ingå i en kortare vetenskaplig rapport. Du kommer att skriva rapporter på denna form i ett antal kurser under din utbildning, t.ex.

Läs mer

Manual för Projektarbete 100p

Manual för Projektarbete 100p Projektarbete 100p PA 1201 Sundsgymnasiet Manual för Projektarbete 100p En bruksanvisning för dig som ska göra projektarbete på Sundsgymnasiet Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Skolverket... 3

Läs mer

REFERENSHANTERING. Svenska Jonathan Thorsell

REFERENSHANTERING. Svenska Jonathan Thorsell REFERENSHANTERING Svenska 1 2013-03-11 Jonathan Thorsell Varför referenser? Refererar du till någon annans arbete måste källan anges (referensen). Läsaren ska lätt kunna hitta materialet för att läsa mer

Läs mer