Harvardmetoden. en liten lathund

Transkript

1 Harvardmetoden en liten lathund Thomas Rosén och Christina Grundström Industriell marknadsföring Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings Universitet Version

2 Innehåll INLEDNING... 3 TEXTHÄNVISNINGEN... 3 ALLMÄNT OM HUR HÄNVISNING TILL KÄLLOR GÖRS... 3 TVÅ ELLER FLER FÖRFATTARE, REDAKTÖRER... 3 FLERA KÄLLOR... 4 INTERNETHÄNVISNINGAR... 4 MUNTLIGA KÄLLOR... 4 SAKER ATT TÄNKA PÅ... 4 MER LÄSNING... 6 REFERENSLISTA (FEJK)... 6 Tryckta källor... 6 Elektroniska källor... 6 Muntliga källor... 6

3 Inledning En av aspekterna som gör en rapport till en vetenskaplig rapport är notsystemet. Det system som gör läsaren medveten om vilka källor författaren har använt och på vilket sätt. Notsystemet är alltså en service till läsaren och måste därför fungera på ett stringent sätt. Det finns idag två dominerande notsystem, Oxford- och Harvard-metoderna. Detta dokument handlar enbart om det sistnämnda. En viktig skillnad mellan de olika systemen är att Harvardmetoden lägger över mer arbete hos läsaren. Det är upp till läsaren att söka i referenslistan istället för att få alla uppgifter i texthänvisningen. Vad som då blir viktigt att tänka på är att i referenslistan kunna koppla samman namnet och årtalet med rätt källa. Texthänvisningen Allmänt om hur hänvisning till källor görs Harvard-systemet har ett väldigt enkelt sätt att hänvisa till källor i text. Det ena sättet kallas indirekt hänvisning, d.v.s. källan diskuteras inte direkt i själva texten. Det enda som då behöver göras är att skriva författarens efternamn, komma (,) och årtal inom parentes i slutet av stället där källan diskuteras. Ett exempel: Internetanvändande har ökat med 27% på ett år (Andersson, 2001). Det andra sättet, och lite mindre vanligt, är direkt hänvising, vilket innebär att en källa diskuteras direkt och medför att författarens namn finns med i texten. Då skrivs enbart årtalet inom parantes i anslutning till författarens namn. Exempel: Andersson (2001) menar att internetanvändandet har ökat med 27% på ett år. Dock finns det två saker att tänka på var man sätter referensen (eller källhänvisningen). Gäller referensen aktuell mening, sätts referensen innan punkt. Gäller referensen flera meningar, sett från föregående källa eller ett inpass av meningar med egna åsikter, tolkningar o.s.v., ska källan sättas efter punkt. Vid hänvisning till källa är det viktigt att se till att egna åsikter, tolkningar, avgränsingar m.m. inte kommer med i det som täcks in av referensen. Exempel på hur sådant kan se ut: Den tredje distibutionskategorin (Nilsson, 1994) är inte aktuell vid studiet av företaget Spaceshop då det endast har virtuella butiker. Skulle man i det här fallet ha satt referensen sist i meningen, hade det inneburit att Nilsson diskuterat företaget Spaceshop och dess virtuella butiker. I Harvardmetoden används inte sidhänvisningar, såvida det inte handlar om direkta citat. Det är endast då som sidhänvisningar behöver markeras i texthänvisningen. Det kan se ut ungefär så här: I Pettersson (2002, s. 113) menar han att 'det var tydligt att stadsborna inte var vana att se folk från landsbygden'. Om man hänvisar i andra hand, dvs. till en källa som finns i ett annat verk skrivs detta (Persson, 2001 se Pettersson, 2002 s. 19). Två eller fler författare, redaktörer Om en källa har två författare används båda efternamnen med ett och-tecken (&) eller och mellan, exempelvis (Andersson & Pettersson, 2005) eller (Andersson och Pettersson, 2005). Båda sätten går bra. Om det är fler än två författare ska alla författarnamn skrivas ut första gången referensen används (Andersson, Karlsson och Nilsson, 2007). Från och med andra angivelsen av en viss referens med fler än två författare används antingen förkortningen med flera (m. fl.) eller hellre den latinska motsvarigheten et al. (med punkt efter al).. Tänk på att utländska ord eller förkortningar alltid bör vara kursiva. Exempel på fler författare kan alltså se ut så här: (Andersson m. fl., 2006) eller (Andersson et al., 2006).

4 Om en källa är en sammanställning och har en redaktör skiljer det sig inte från den normala metoden att ange referensen, alltså redaktörens efternamn, komma och årtal inom parentes. Flera källor Ibland händer det att en stor mängd källor beskrivs på en och samma gång och då särskiljs varje källa med ett semikolon (;), exempelvis (Andersson, 2001; Pettersson, 2002; Lundström, 2003). Om en författare har flera verk från samma år som används som källor, markeras detta med en bokstav efter årtalet. Observera att bokstäverna avspeglar när källorna används i texten, inte när källan är publicerad eller vad den heter. Den första källan från en viss författare som används markeras med (a), exempelvis Svensson (2004a). När samma författare citeras igen, fast från en annan källa utgiven samma år, markeras detta med (b), såsom i (Svensson, 2004b). Internethänvisningar Under senare år har Internet spelat en allt större roll för informationsinhämtning. Tyvärr har inte metoderna helt uppdaterats för detta, men används Harvard som notsystem är detta inget problem. Samma regler gäller fortfarande, det vill säga det enda som skrivs i texthänvisningen är författarens efternamn komma (,) och årtal. Årtalet bör vara det årtal som källan producerades. I de fallen står det ofta ett datum på hemsidan, men om det inte finns något så används årtalet när sidan besöktes av skribenten. Används källor från tidskrifters hemsidor finns det i de allra flesta fall en författare. Ser man till en ledarskribent som Niklas Ekdal, så ska en referens till en av hans ledare från hemsidan se ut så här: (Ekdal, 2009). Ibland saknas det dock en författare, detta är vanligt på företags- eller organisationshemsidor. I detta fall så ersätts författarens efternamn med företagsnamnet, på detta sätt (SKF, 2009). Tänk dock på att om det är ett företag som inte är allmänt känt, så kan det vara bra att skriva ut företagsnamnet till fullo, innan förkortningen används. I detta fall skulle den första referensen kunna se ut så här: (Svenska Kullagerfabriken (SKF), 2009) eller Svenska Kullagerfabriken (SKF, 2009). Det finns även exempel där endast webbtjänsten finns tillgänglig, i så fall blir namnet webbtjänstens namn, exempelvis (MSN, 2009). Med andra ord, i dessa situationer bör författaren ge den tänkta läsargruppen bästa möjliga service. Muntliga källor Muntliga källor behandlas som vilken annan källa som helst i Harvardmetoden. Viktigt att tänka på när information inhämtas från muntliga källor är att notera när intervjun gjordes och formerna för den (personlig intervju, telefonledes o.s.v.) eftersom den informationen ska anges i referenslistan. Saker att tänka på Eftersom Harvardmodellen lägger över ansvaret till läsaren för att undersöka källor, så är det mycket viktigt att referenslistan är korrekt och lätt att hitta i. Figur 1, nedan, visar vilka delar som skall finnas med i den. Se gärna referenslistan efteråt för hur exempelkällorna som presenterats ovan ser ut. Det mest komplicerade handlar om elektroniska källor. Problemet med de elektroniska källorna är att de kan förändras. Det är därför viktigt att skriva HELA adressen och datumet som sidan besöktes. När det gäller titeln, så står det ibland som en rubrik, men i de fall en sådan saknas används sidans rubrik, Figur 2, nedan, visar var dessa syns. OBS! Ta ej med vilken webbläsare som använts, vilken är angiven sist i rubriken/titeln.

5 Tänk på att det ska vara samma som i hänvisningen! Titeln ska vara kursiv. Tryckta böcker Efternamn, Förnamnsinital(er), årtal. Titel. Förlagsort: Förlag. Detta är beroende på publikation. Tryckta artiklar Efternamn, Förnamnsinitial(er), årtal. Titel. Publikation. Volym/utgåva/nummer, sidor. Titeln ska vara kursiv. Publikationsnamnet ska vara kursivt. Vilket program eller applikation som krävs för att läsa källan. Elektroniska källor Efternamn/Företag/Webbtjänst, årtal. Titel. (Typ av källa (HTML/PDF/DOC/ODF) Tillgänglig: <html://xxx.yyy.zzz/> (Datum för besök). Datumet är MYCKET viktigt, eftersom eventuella ändringar kan spåras genom det. Endast om källan är tillgänglig för ALLA. Om den inte är det, skrivs inte Tillgänglig: ut. OBS! Vissa varianter av Harvard har ( ) runt årtal även i referenslistan. Det spelar ingen roll vilken variant som väljs bara man är konsekvent. Oavsett som källan är tillgänglig eller ej ska HELA adressen skrivas in. Figur 1. Hur några typer av källor anges referenslistan Figur 2. Rubrik eller titel för hemsida i Internet Explorer (liknande i Mozilla Firefox) Ett annat problem kan vara att få tag i hela adressen om en hemsida använder sig av ramar. Där finns det flera knep att använda sig av för att ta reda på rätt adress. Numera är det få sidor som använder sig av ramar, så om behovet uppstår, kolla med er lärare eller handledare. Används dynamisk sökning på en hemsida ska endast huvudsidans webbadress anges. I detta fall blir det än viktigare att ange sidans titel eller rubrik så att sidan vid behov kan återfinnas.

6 Mer läsning Läs mer om metoden på: Notera dock att det kan finnas skillnader mellan hur metoden används. Det är inget problem så länge som de huvudsakliga ingredienserna ingår och att de används konsekvent i hela arbetet. Referenslista (fejk) OBS! De olika referenserna är här listade per typ för tydlighetens skull men i en färdig rapport gäller strikt alfabetisk ordning och ej uppdelning per typ. Tryckta källor Andersson, J. (2001). Blå fåglar. Liber: Malmö. Andersson J. & Pettersson, S. (2005). Grönt liv på landet. Norsteds: Stockholm. Andersson,J. Pettersson, S. och Lundström, N. (2006). Småfåglar far illa. Dagens Nyheter, Svensson, A. (2004a). Svarta Fåglar. Norstedts: Stockholm. Svensson, A. (2004b). Gula Fåglar. Norstedts: Stockholm. Elektroniska källor Ekdal, N. (2009). Vårda oss lyckliga, doktorn! (HTML) Tillgänglig: < ( ) Lundström, N. (2003). Katter som fågeljägare. (HTML) Tillgänglig: < ( ). MSN, (2009). Flickor allvarligt skadade i olycka. (HTML) Tillgänglig: < ( ). Pettersson, J. (2002). Lokala elektroniska marknadsplatser: informationssystem för platsbundna affärer. (PDF) Tillgänglig: < ( ) SKF, (2009). Finansiell statistik. (XLS) Tillgänglig: < ( ). Muntliga källor Bengtsson, B. (2009), VD Bengtsbolagen AB, Frågor om Bengtsbolagens marknadsföring. Telefonintervju gjord av Stina Stensson. Datum: