Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek

Transkript

1 Referera rätt Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Det hör till god vetenskaplig praxis att redovisa de källor som använts. Det måste alltid framgå av texten vem som står för den information som förs fram. Detta för att läsaren skall ha en möjlighet att se vilka källor som använts och kunna ta del av dem. Att referera till andra källor är ett sätt att förankra den egna texten i tidigare forskning och att visa att man är insatt i ämnet. Man ska sträva efter att hänvisa till förstahandskällor, det vill säga ursprungliga texter. Andrahandskällor, som innebär att man citerar eller refererar med hjälp av någon annans text, är inte alltid lika tillförlitliga, eftersom texten bygger på den författarens presentation och tolkning av någon annans arbete. Det finns en mängd olika modeller för hur man citerar och upprättar en referens- eller litteraturförteckning. Några exempel på referensmallar är APA, Harvard och Oxford. Olika vetenskapsgrenar och olika tidskrifter kan följa olika referensmetoder men syftet med alla metoder är detsamma: att ange vem och vad man citerar och att göra det möjligt för läsaren att få tag i materialet. APA refererar till American Psychological Association och tillämpar liksom Harvard ett parentessystem. Oxford däremot tillämpar ett notsystem. Det är viktigt att vara konsekvent och följa ett och samma referenssystem i den egna texten. Alla skriftliga referenser ska sedan samlas i en referenslista, som läggs sist i arbetet. Att referera inne i texten Inom APA och Harvardsystemet skriver man hänvisningarna inom parentes direkt i anslutning till de åberopade källorna. Här några exempel: Augustsson (2010) menar att skrivandet är en så viktig del av en students, doktorands, eller en forskares vardag att han eller hon gör klokt i att påbörja det så snart som möjligt. Gunnar Augustsson menar att skrivandet är en så viktig del av en students, doktorands, eller en forskares vardag att han eller hon gör klokt i att påbörja det så snart som möjligt (Augustsson, 2010).

2 Skrivandet är en så viktig del av en students, doktorands, eller en forskares vardag att han eller hon gör klokt i att påbörja det så snart som möjligt (Augustsson, 2010). Referens till verk med flera författare Björk och Räisänen (2003) beskriver argumentationsteknikens grundläggande beståndsdelar på följande sätt:. Påståendet kan ha formen av åsikt, bedömning, uttalande eller försvar för någonting (Björk & Räisänen, 2003:84). Observera att och skrivs ut med bokstäver i den löpande texten men ändras till &- tecken inom parentes. Alla författarnamn skrivs ut första gången referensen görs, men vid fler än två författare skrivs fortsättningsvis m. fl. (i engelsk text et al.) efter första författarnamnet. Referens till ett kapitel i en antologi I texten refereras till kapitlets författare. I referenslistan sorteras referensen utifrån kapitlets författare och inte till antologins redaktör. Redaktör och bokens titel anges dock i referensen. I texten ett exempel: Den första vågen av reaktioner på barns nätanvändning kännetecknades av förundran och förskräckelse (Dunkels, 2010:39). I referenslistan: Dunkels, E. (2010). Reaktioner på ungas nätanvändning. I U. Carlsson (Red.). Barn och unga i den digitala kulturen (ss 37-47). Göteborg: NORDICOM. Referenser till elektroniska källor Källan som man refererar till är författaren eller forskaren som uttalar sig. Man skriver därför i texten referens med författarens efternamn och årtal i texten, samma villkor som för en tryckt källa. Fullständig referens med datum och Internetadress anges bara i referenslistan. Referenser till föreläsningar eller intervjuer

3 Information som man fått från enskilda personer genom t.ex. e- post, telefonsamtal, diskussioner, föreläsningar eller liknande ska refereras till som personlig kommunikation. Dessa källor bör endast användas i undantagsfall. Föreläsningar och intervjuer anges i den löpande texten men tas inte upp i referenslistan. Dock bör man be avsändaren om lov innan ett personligt meddelande citeras. C. Brage (föreläsning, 11 februari, 2013) menade att. Marita Ljung (intervju, 22 juli, 2013) framhöll att Golden Rules betyder att som ledare, oavsett om man är kvinna eller man delar med sig av sitt nätverk till andra kvinnor. Referenslista Alla källor som man hänvisar till i texten ska redovisas i en referenslista. Denna ska organiseras i alfabetisk ordning efter författarnas efternamn. Om samma författare/myndighet har givet ut flera verk skrivs det äldsta först. Refereras till flera arbeten av samma författare/myndighet där arbetena har samma årtal, läggs små bokstäver till i alfabetisk ordning (a, b,c) efter årtalet i respektive referens. (Brage, 2010a; Brage 2010b) Bok med en författare: Augustsson, G. (2012). Akademisk skribent. Lund: Studentlitteratur. Bok med flera författare: Båge, S. & Ekelund, L. (2003). Informationskompetens, färdighet eller insikt? : En jämförelse mellan två modeller över begreppet informationskompetens. Lund: Univ. Antologi (bok med redaktör): Martin, A. & H. Radar(Eds.) (2003). Information and IT literacy : Enabling learning in the 21st century. London: Facet. Kapitel eller artikel i en antologi: Dunkels, E. (2010). Reaktioner på ungas nätanvändning. I U. Carlsson (Red.). Barn och unga i den digitala kulturen (ss 37-47). Göteborg: NORDICOM. Artikel i vetenskaplig tidskrift:

4 Li, Q. (2007). New bottle but old wine: A research of cyberbullying in schools. Computers in Human Behavior, 23(4), När det gäller artiklar skriver man inte ut bokstäverna s., ss., Vol. eller Nr. I tidskriftstiteln används versaler i början på de betydelsebärande orden. I boken Publication Manual for American Psychological Association (6 uppl.). (Amercian Psychological Association, 2010) får man en komplett guide till APA- systemet och på hemsidan finns en kortare tutorial. Fotnots- eller Oxfordsystemet Varje referens i brödtexten markeras med en upphöjd siffra eller siffra inom hakparentes och motsvarande markering finns med i en not. Notsiffran i brödtexten placeras efter den meningens punkt. Nottexterna kan antingen skrivas som fotnoter längst ner på samma sida eller skrivas som slutnoter efter varje kapitel. Ytterligare ett alternativ är att ha slutnoter efter hela texten. Det mest läsvänliga är att fotnoterna placeras längst ned på samma sida. Om du behöver lägga en förklarande text i en fotnot blandas den med fotnoter som anger källor. Notsiffran skrivs löpande genom hela dokumentet eller sidvis. Första gången en källa nämns skrivs i fotnoten författarens förnamn, efternamn, bokens utgivningsår, titel, förlag och sidnummer. Är det fråga om en källa från internet ska även adressen finnas med. Andra gången källan nämns räcker det med författarens efternamn, år och sidnummer. Notsiffran placeras efter meningens punkt. Om du refererar till samma källa utan att ha refererat till en annan emellan, anger du en ny not i brödtexten och i fotnoten kan du välja att enbart skriva ibid och sidnumret. Referenser Bok med en författare: Augustsson, Gunnar. Akademisk skribent. Lund: Studentlitteratur, Bok med två eller flera författare: Båge, Sara och Ekelund, Lena. Informationskompetens, färdighet eller insikt? : En jämförelse mellan två modeller över begreppet informationskompetens. Lund: Univ., 2003 Antologi (bok med redaktör): Martin, Alan. och Radar, Hannelore (eds.). Information and IT literacy : Enabling learning in the 21st century. London: Facet, 2003.

5 Kapitel eller artikel i en antologi: Dunkels, Elsa. Reaktioner på ungas nätanvändning. I Barn och unga i den digitala kulturen, Ulla Carlsson (red.), Göteborg: NORDICOM, Artikel i vetenskaplig tidskrift: Li, Q. New bottle but old wine: A research of cyberbullying in schools. Computers in Human Behavior 23 no. 4 (2007): För mer information om hur man skriver referenser finns att hitta i The Chicago Manual of Style. The essential guide for writers, editors, and publishers. 16 uppl. Chicago: University of Chicago Press, 2010.