RUBRIK. Underrubrik. Vasaskolan Ämne Datum. Författare: xxx Handledare: xxx. Titelsidan ska inte vara sidnumrerad!

Transkript

1 Vasaskolan Ämne Datum Tänk på att inte formatera din titel som en rubrik enligt formalmallarna eftersom den då kommer att hamna i innehållsförteckningen (och där ska den inte vara). RUBRIK Underrubrik Titelsidan ska inte vara sidnumrerad! Författare: xxx Handledare: xxx

2 Tänk även här på att inte göra en rubrik eftersom den då felaktigt hamnar i innehållsförteckningen. INNEHÅLL Inledning (rubriknivå 1)... 3 Syfte (rubriknivå 2)... 3 Frågeställning(ar) (rubriknivå 2)... 4 Metod (rubriknivå 2)... 4 Bakgrund (rubriknivå 2)... 4 Källhänvisningar... 4 Avhandling/Undersökning/Analys (rubriknivå 1)... 6 Underrubriker (rubriknivå 2, 3, 4 osv)... 6 Formatmallar... 6 Typsnitt... 7 Styckesindelning... 7 Radavstånd och högermarginaler... 7 Citat... 7 Siffror och bokstäver... 7 Förkortningar... 7 Diskussion/Slutsatser (rubriknivå 1)... 8 Källförteckning/Litteraturlista (rubriknivå 1)... 9 En innehållsförteckning skapas genom att välja referenser i rullmenyn, och därefter innehållsförteckning. Om du markerat dina rubriker enligt instruktionerna i avsnittet Formatmallar nedan kommer en korrekt innehållsförteckning att skapas.

3 INLEDNING (RUBRIKNIVÅ 1) Detta avsnitt ska alltid börja på en ny sida. Gör en sidbrytning! Kort introduktion ämnad att introducera läsaren i ämne och sammanhang motivera varför undersökningen behöver göras t ex genom att knyta an till samhällsdebatten, eller för att tidigare forskning inte behandlat frågan tillräckligt. SYFTE (RUBRIKNIVÅ 2) Syftet hjälper dig att sålla bort onödig information när du jobbar med en uppsats. Ofta måste man inte läsa allt som står om ens ämne. Försök istället leta fram den information som är väsentlig. Det är bra att snabbt komma på ett provisoriskt syfte, som du sedan kan omarbeta allteftersom du får mer kött på benen. Var alltså inte rädd för att skriva om syftet i ett senare skede. Uppsatsens mål skall anges precist och kortfattat. Det är lämpligt att börja detta stycke med syftet med denna uppsats är att. Begränsa helst stycket till en eller ett par meningar. Tänk på att skilja mellan ditt eget mål och uppsatsens! Ett syfte får alltså inte vara att lära mig mer om Medeltiden. Ett bättre syfte kanske är att undersöka bakomliggande orsaker till kättarförföljelserna i Europa under 1200-talet. Syftet kan vara av olika karaktär: 1. Ett beskrivande syfte anger en vilja att avbilda en viss del av verkligheten. Ex. Hur arbetar SIDA s lokalkontor i Asien? 2. Ett förklarande syfte anger att man både vill beskriva hur något är och varför det förhåller sig på det sättet. Ex. Hur arbetar SIDA s lokalkontor i Asien och varför har de valt det arbetssättet? 3. Ett förståelseinriktat syfte anger att man vill undersöka vad olika företeelser betyder. Exempelvis genom att undersöka de bakomliggande motiven till människors handlande eller tolka ett visst fenomen. Ex. Varför avbryter alltfler studenter sin högskoleutbildning? Syftet mynnar sedan ut i en frågeställning/ar eller en hypotes. Dessa och inga andra frågeställningar/hypoteser undersöks sedan i uppsatsen. Frågeställningar som kan besvaras med ja eller nej ska inte användas. 3

4 FRÅGESTÄLLNING(AR) (RUBRIKNIVÅ 2) Genom att fokusera på en eller flera frågeställningar är det möjligt att uppnå uppsatsens syfte. Frågeställningarna är mer specifika än syftet. I samband med detta (alltså syftet) blir följande frågeställningar aktuella Frågeställningarna är den enda del i uppsatsen som kan presenteras i punktform (som detta avsnitt presenteras här). I anslutning till syftet kan man uppge eventuella avgränsningar i uppsatsen. Exempelvis vi kommer enbart att studera ungdomar i Stockholmsområdet. METOD (RUBRIKNIVÅ 2) Detta avsnitt tar upp Hur du går tillväga. o Undersökningsmetod (ex. intervjuer, informationsurval från Internet, facklitteratur och så vidare) o Hur uppsatsen struktureras Vetenskaplig teori/modell Eventuella problem som uppstått vid genomförandet av uppsatsen, till exempel om någon bok inte gick att få tag på. Källkritik (nämn källornas styrkor och svagheter, till exempel om källan har en politisk agenda, eller om det är en andrahandskälla) BAKGRUND (RUBRIKNIVÅ 2) Detta avsnitt ger läsaren det historiska sammanhang som behövs för att förstå undersökningen. Här sammanställer du tidigare forskning och använder dig av referat och citat för att diskutera vad som sagts i ämnet tidigare. Referenser krävs, precis som i resten av uppsatsen förutom den avslutande diskussionen. KÄLLHÄNVISNINGAR Syftet med källhänvisningar eller referenser är att det skall gå att kolla upp vilket underlag författaren stödjer sitt resonemang på. underlätta för andra som är intresserade av samma ämne. det klart och tydligt ska framgå vad som är författarens egna tankar och vad han/hon har tagit från andra. Det finns flera fotnotssystem, varav de vanligaste till vardags kallas Harvard och Oxford. Av dessa är antagligen Harvard lättast att använda, speciellt i den variant som redovisas nedan. 4

5 Harvardsystemet innebär att referensen delas upp i två delar: textreferensen och den biografiska beskrivningen. I textreferensen anges endast : författarens efternamn utgivningsår sida/kapitel (om möjligt) Denna information är tillräcklig för att läsaren skall kunna hitta den fullständiga informationen om verket i den biografiska beskrivningen, som vanligtvis finns under rubriken Källförteckning eller Litteraturförteckning. Tidigare brukade textreferensen alltid stå i en parentes, men med ordbehandlingens intåg har det blivit mer vanligt att skriva textreferensen i en fotnot. Anledningen är att om en text innehåller många referenser (flera referenser per stycke är inte ovanligt i vetenskapliga texter) störs läsningen av alla parenteser. Exempel: Forskningen har visat att Bengan spenderar mer tid än vanliga ungdomar framför datorn. 1 Nu har läsaren fått tillräcklig information för att hitta verket i Litteraturförteckningen längst bak i uppsatsen (i fotnoten längst ner på den här sidan). Med hjälp av den fullständiga information som finns där kan man därefter själv finna rätt på boken/artikeln eller vad det nu rör sig om. Ett problem som blir allt vanligare i och med den ökade användningen av källor från Internet är att författarens namn inte står att finna. I så fall skall man använda sig av den organisation som står som ansvarig utgivare för Internetsidan, exempelvis Röda korset eller Vänsterpartiet. Den mer detaljerade informationen ges fortfarande i källförteckningen längst bak. 1 Lundberg 1912:

6 Alla avsnitt med rubriknivå 1 börjar på ny sida, således även detta! AVHANDLING/UNDERSÖKNING/ANALYS (RUBRIKNIVÅ 1) Avhandlingen är rapporteringen om själva undersökningen. Här redogörs för det som man har kommit fram till i sina efterforskningar. Observera att det är syftet och frågeställningarna som styr innehållet i avhandlingen. Däremot vet man ofta för lite om ett ämne inledningsvis för att i arbetets första skede formulera ett adekvat syfte. Därför är det inte fel att under arbetets gång ändra och omformulera sitt syfte och sina frågeställningar. Ibland kan det vara en fördel att försöka omsätta en del av den information man har samlat in i diagram. Detta kan vara bra t.ex. om man gjort en enkätundersökning. Alla källor skall redovisas genom fotnoter/källanvisningar (se nedan) UNDERRUBRIKER (RUBRIKNIVÅ 2, 3, 4 OSV) I den här texten kommer underrubrikerna att handla om uppsatsformalia. Det är viktigt att du markerar olika rubriknivåer genom att välja detta i fliken Format. Dels för att innehållsförteckningen ska bli korrekt, dels för att det tydliggör vilka rubriker som är mer omfattande i din uppsats. 2 Om det fattas rubriknivåer i Word (om du till exempel inte ser Rubrik 2 under fliken Format), klicka på Ändra format längst till höger i Formatfliken och välj Formatuppsättning (till exempel Standard). FORMATMALLAR All brödtext markeras som normal i start-menyn. Om författaren vill ändra i brödtextens storlek, typsnitt eller radavstånd, görs detta enklast genom att högerklicka på normal och därefter välja ändra. De ändringar som därefter görs påverkar hela brödtexten i dokumentet, oavsett om den delas upp av rubriker eller underrubriker (i den här texten har till exempel formatmallen ändrats så att typsnittet som används i normal är Cambria). För att skapa olika nivåer av rubriker används rubrik 1, rubrik 2, rubrik 3 och så vidare. Att ändra utseende på rubrikerna görs genom att högerklicka på vald rubrik och därefter välja ändra. På så sätt ändras utseendet på alla rubriker i samma nivå samtidigt. 2 Observera att det inte är nödvändigt att numrera underkapitel i olika nivåer med dagens ordbehandlingssystem. Det är enkelt att välja en färdig formatering. Bruket att markera underkapitel med siffror/bokstäver (exempelvis Kapitel 1:1:a, Kapitel I:1:a:iii) berodde på att det med dåtidens skrivmaskiner inte gick på annat sätt. 6

7 TYPSNITT I löpande texter bör ett antikva-typsnitt användas, alltså ett typsnitt med små klackar (serifer). Klackarna gör att ögat har lättare att urskilja de enskilda bokstäverna i långa textavsnitt. Exempel på sådana typsnitt är Palatino, Bookman, TimesNewRoman, Garamond och Georgia. För reklamtext, affischer, rubriker och underrubriker samt texter som skall läsas på dataskärmar kan man använda typsnitt utan serifer: till exempel Arial eller Calibri. För matematiska texter används typsnittet Symbol. STYCKESINDELNING I längre texter, exempelvis noveller, artiklar och uppsatser, markeras nytt stycke genom att den första meningen i det nya stycket markeras på en ny rad med ett litet indrag. Indraget (0,5 cm) ställs in på linjalen i programmet; inte med blanksteg eller tabulator. Linjalen får du fram genom att klicka på fliken Visa och kryssa i Linjal. Omedelbart efter en ny rubrik görs dock inget indrag. Nästa stycke kommer att inledas med ett indrag. För texter som skall läsas på en dataskärm, samt formella texter som brev och rapporter, kan man markera nytt stycke med hjälp av blankrad utan indrag (detta används i större delen av den här instruktionen). Oavsett hur man väljer att markera nytt stycke är det viktigt att vara konsekvent: om man använder sig av blankrad för att markera ett nytt stycke bör man inte ha indrag, och omvänt om man väljer att använda sig av indrag bör man inte använda sig av blankrad. RADAVSTÅND OCH HÖGERMARGINALER Radavståndet skall vara 1,15 eller 1,5 punkter (läs uppgiftens instruktioner eller fråga din lärare vad som gäller) och vänstermarginalen rak. Högermarginalen kan vara justerad eller ojusterad. CITAT Kortare citat än tre rader inleds och avslutas med citattecken. Längre citat inleds med kolon och placeras i ett separat stycke med mindre typsnitt (10 punkter), enkelt radavstånd och större marginaler. Citattecken skall då inte användas. Citat inom citat anges med enkla citattecken eller apostrof ( ). Om enstaka ord i ett citat utelämnas markeras detta med hakparentes och punkter * +. Om längre avsnitt utelämnas markeras detta med hakparentes och tankstreck [ ]. SIFFROR OCH BOKSTÄVER Siffror till och med tolv, samt siffror som inleder en mening, skrivs med bokstäver i brödtexten. FÖRKORTNINGAR Förkortningar används inte i brödtexten. I fotnoter kan vedertagna förkortningar användas fritt. Blanda inte förkortningar med punkter (bl. a) med förkortningar utan punkter (bl a) i samma text. 7

8 DISKUSSION/SLUTSATSER (RUBRIKNIVÅ 1) Här skall syftet och frågeställningarna besvaras med hjälp av de resultat som framgick i avhandlingen. Ex. Syftet med denna undersökning var att I undersökningen kan man se Slutsatsen kan svara på följande Vad betyder resultaten, är de rimliga och pekar de i en speciell riktning. Man kan även diskutera om ämnet bör undersökas vidare och i sådana fall hur. Diskussionen skall hållas sammanhållen och relevant. Ny information skall inte ges i detta skede. Du skall endast diskutera sådant som har redovisats tidigare i uppsatsen. Med anledning av ovanstående, bör källhänvisningar undvikas i detta kapitel. En avslutande utblick, som sätter ämnet och innehållet i uppsatsen i ett vidare samhällsperspektiv, kan vara ett bra sätt att avsluta diskussionen. 8

9 KÄLLFÖRTECKNING/LITTERATURLISTA (RUBRIKNIVÅ 1) Du ska skriva en källförteckning för att visa vad du har använt för material i ditt arbete. Både det som du citerar ur och det som du har använt dig av att leta information ur. En källförteckning ger den intresserade möjligheten att fördjupa sig i ämnet och det ger dessutom alla en möjlighet att kontrollera att uppgifterna stämmer. Källförteckningen ska finnas längst bak i ditt arbete. Det finns en huvudregel när det gäller att skriva en källförteckning och det är att den ska ställas upp i alfabetisk ordning, oavsett vilken typ av källa det är frågan om. En källa är oftast en bok, men kan också vara en tidnings/tidskriftsartikel, en hemsida på Internet. Källan kan även vara en intervju, ett brev mm. Vanliga böcker: Borg, Nick VAD PYRAMIDERNA EGENTLIGEN ANVÄNDES TILL. Stockholm. Bonniers. Artiklar: Ginman, Mariam Bibliotekens kundanpassning och flexibilitet, i Blomberg, Barbro & Widebäck, Göran (red.). BIBLIOTEKET SOM SERVICEFÖRETAG: KUNDEN I CENTRUM. Stockholm. I händelse av flera författare: Chappel, Virginia, Hensley, Randall och Simmons-O`Neill, Elizabeth Revolutioner på Maldivierna, i Hej och Hå VPK. Gävle. Blahaförlaget. Källor från Internet, exempelvis Wikipedia, inkluderar både datum då texten uppdaterades och då ni iakttog den: Svensson, Bengt Jaså minsann. Uppdaterat Iakttaget Tullverket Cannabis. Uppdaterat Iakttaget Avsluta alltid med att förhandsgranska din text och sist av allt uppdatera din innehållsförteckning! 9