Så här skriver vi på Ullvi - lå 2004/05
|
|
- Gunnel Linda Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ULLVIGYMNASIET KÖPING Ulf Fanger P-O Stenborg Eva Westerström Berith Örtquist MANUAL Så här skriver vi på Ullvi - lå 2004/
2 Sammandrag Med det här dokumentet vill vi lägga grunden för hur elever, lärare och övriga som skriver vetenskapliga uppsatser skall formulera sig i skrift. Vi vill ge er, skribenterna, en manual med namnet Så här skriver vi på Ullvi, som från ax till limpa skall vara ett stöd i skrivandet. Vi tar upp såväl uppsatsens innehåll som form. Först ger vi en detaljerad redovisning av hur innehållet skall struktureras och därefter behandlar vi uppsatsens typografi och layout. 2
3 Innehåll INLEDNING... 5 UPPSATSENS DELAR... 5 INLEDANDE DEL... 5 Titelsida... 5 Sammandrag... 6 Innehållsförteckning... 6 HUVUDDEL... 7 Inledning... 7 Huvudtext... 7 Avslutning... 8 KOMPLETTERANDE DEL... 8 Referenser... 8 Bilagor... 8 TYPOGRAFI OCH LAYOUT... 9 TECKENSNITT... 9 GRAD... 9 STILSORTER RADAVSTÅND OCH RADLÄNGD MARGINALER STYCKEMARKERING RUBRIKERNAS UTFORMNING PAGINERING Börja pagineringen med titelsidan BILDER OCH ANDRA ILLUSTRATIONER LATHUND FÖR UPPSATSENS TYPOGRAFI AVSLUTNING REFERENSER BÖCKER INTERNET BILAGOR INNEHÅLLSFÖRTECKNING - AUTOMATISKT FOTNOT KÄLLFÖRTECKNINGAR HUR SER KÄLLFÖRTECKNINGEN UT? ARTIKLAR INTERNET OTRYCKTA KÄLLOR
4 RUBRIK UNDERRUBRIK BRÖDTEXT ELLER NORMALTEXT SIDHUVUD OCH SIDFOT FOTNOTER
5 Inledning Vi vill i detta häfte informera om vedertagna mönster för utformningen av en vetenskaplig uppsats. I många fall finns det alternativa möjligheter för utformning och layout, men för att inte göra uppsatsskrivandet onödigt komplicerat har vi på Ullvigymnasiet bestämt oss för en modell som är helt korrekt och som vi förväntar oss att du använder då du redovisar ditt projektarbete. Syftet med denna skrift är således att redovisa denna modell. För fördjupningar hänvisar vi till bilagorna där vi försöker ge svar på ett antal frågeställningar som kan uppstå i samband med uppsatsskrivandet. Våra förebilder har varit några högskolors och universitets anvisningar för rapport- och uppsatsskrivande. På Internet har vi hämtat: Språkteknik vid högskolan från Mälardalens högskola, Att skriva rapporter från Högskolan i Borås samt Rapportskrivning en introduktion från Luleå tekniska universitet. Dessutom har vi använt Uppsatshandboken av Siv Strömquist samt en dansk bok som på svenska heter Att skriva en bra uppsats. Uppsatsens delar Varje uppsats består av tre delar: en inledande del med upplysningar av olika slag till läsaren, en huvuddel som utgörs av själva texten samt en avslutande del med kompletterande information till läsaren. Inledande del I den inledande delen ingår: Titelsida Sammandrag Innehållsförteckning Titelsida Titelsidan är läsarens första bekantskap med uppsatsen. Om du vill kan ni låta denna sida vara av tjockare papper än de andra sidorna. En relevant bild kan finnas med på titelsidan, men är inte alls nödvändig. Rapportens titel är viktig. Den skall vara informativ och skall tydligt ange vad uppsatsen handlar om. Eventuellt kan titeln delas upp i en huvud- och en undertitel. Titeln får inte innehålla några formler, förkortningar eller speciella symboler. Tidsangivelse, författare (i bokstavsordning efter efternamn), handledarens namn och skola är obligatoriska uppgifter. 5
6 SKOLA KLASS Författare PROJEKTRAPPORT Titel Handledare Tidsangivelse Sammandrag Sammandraget har som uppgift att ge läsaren möjlighet att få en snabb orientering om uppsatsens innehåll. Den skall vara ett kortfattat referat av uppsatsen och skall innehålla: syftet med arbetet vad du har gjort (metoder, material) de viktigaste resultaten de viktigaste slutsatserna eventuella förslag eller rekommendationer Normalt skrivs sammandraget allra sist. Det är viktigt att ha klart för sig skillnaden mellan ett sammandrag och en avslutning ( som är textens sista del). Sammandraget, som kommer direkt efter titelsidan, skall vara kort och bör maximalt innehålla ord. Innehållsförteckning Innehållsförteckningen gör det lätt för läsaren att hitta i uppsatsen. Den kan utformas på många sätt. Om detta kan du läsa mer i Bilaga 1. Titelsidan skall inte numreras. Sammandraget får ett sidnummer, som dock inte skrivs ut och som inte heller nämns i innehållsförteckningen. Eventuella bilagor tas upp i innehållsförteckningen men pagineras inte. 6
7 Huvuddel Den egentliga texten, huvuddelen, består i sin tur består av tre delar: Inledning Huvudtext Avslutning Texten i den vetenskapliga uppsatsen utgör en rapport om ett arbete som har utförts, och syftet med uppsatsen är att redovisa arbetets förutsättningar, genomförande och resultat. Inledning Inledningen skall introducera problemställningen för läsaren. I denna del skall följande områden tas med: Bakgrund Problem Syfte Metod Material Själva uppsatsen inleds med en diskussion kring den frågeställning du har som utgångspunkt. Ge en beskrivning av bakgrunden till varför uppsatsen skrivs d.v.s. vilket ämne den skall behandla. Motivera varför det är intressant att behandla detta ämne! Inledningen och diskussionen om ditt problem skall resultera i en presentation av ert syfte, d.v.s. en kort beskrivning av vad du skall göra för att få svar på dina frågor. Huvudtext Huvudtexten, som även kan kallas avhandling eller brödtext, kommer att utgöra den största delen av uppsatsen och den del som tilldrar sig läsarens största intresse. Här beskrivs själva arbetet: de texter du läst, de intervjuer du gjort, de experiment du utfört, de verktyg du konstruerat, de principer du följt vid insamlandet av data osv. Redogör även för de avgränsningar av problemet du gjort. Ofta är det lämpligt att dela in texten i ett antal undertexter med egna rubriker. I denna del presenteras resultaten och en analys av dessa. Beskrivningen skall varsamt lotsa läsaren genom materialet, som måste presenteras i logisk ordning vilket inte behöver vara den ordning i vilken försöket/arbetet har utförts. 7
8 Läsaren skall få svar på bl.a. följande frågor: Varför har du gjort det du gjort? Vad har du arbetat med? Hur har du burit dig åt? Vad har du kommit fram till? Avslutning I avslutningen presenterar du vad du har kommit fram till, resultatet av arbetet. Du ska här också ta upp om du har nått ditt syfte. Om resultat och slutsats inte blev vad du hade förväntat dig skall du diskutera möjliga orsaker till detta. Det kan påpekas att avsnittet inte skall upprepa vad som tidigare skrivits i resultaten. Det är lämpligt att diskutera idéer till fortsatt arbete i avslutningen. Kompletterande del I den kompletterande delen finns: Referenser Eventuella bilagor Referenser När du skriver en vetenskaplig uppsats måste du styrka alla påståenden, antingen genom att hänvisa till egna iakttagelser, t.ex. i samband med experiment, eller genom att ange källor för dina påståenden. Oftast är källorna tryckta texter. Dessa redovisas i den kompletterande delen Denna del kallas ofta referenser, men kan även kallas källförteckning eller litteraturförteckning. I referenslistan får det inte förekomma någon referens som är "allmänt bra att ha" utan endast de referenser som författaren själv har använt. Principen är att allt du hänvisat till i texten skall finnas med i den förteckningen. Hur denna skall utformas finns presenterat i Bilaga 3. Bilagor Man kan utgå ifrån att de flesta läsarna inte kommer att läsa bilagorna. Läsaren skall alltså inte behöva läsa bilagorna för att förstå uppsatsen. Bilagorna finns där för att förse den specialintresserade läsaren med detaljer inom författarens och uppsatsens arbetsområde. 8
9 Bilagor skrivs endast om författaren anser att de behövs för att få en djupare förståelse av uppsatsen. I de flesta fall behövs inga bilagor utan alla figurer, tabeller och grafer läggs in i själva uppsatsen. Viktiga resultat får inte förpassas till bilagor! Exempel på vad som normalt ingår i bilagorna är enkäter och frågeformulär. Typografi och layout Med tillgång till dator och ordbehandlingsprogram har du stora möjligheter att utforma din uppsats så att den samtidigt som den gör ett professionellt intryck också blir så läsbar - tydlig och överskådlig - som möjligt. Men, då gäller det att du känner till och använder de viktigaste reglerna för texters typografi och layout. För uppsatser skrivna på Ullvigymnasiet gäller därför ett antal typografiska regler utvalda för just denna skrivsituation. I det här avsnittet behandlar vi först bokstävernas utseende och storlek samt möjligheterna att markera text med olika stilsorter, sedan sidans utseende vad gäller styckemarkering, radavstånd, radlängd och marginaler. Sist tar vi upp sådant som berör textens helhetsutformning, som till exempel sidnumreringen. Teckensnitt Termen teckensnitt (eller typsnitt som är den gamla benämningen) avser bokstävernas utseende. Ordbehandlingsprogrammet ger dig möjlighet att använda ett antal teckensnitt, men vi på Ullvigymnasiet använder teckensnittet Times New Roman, eftersom det är särskilt lätt att läsa. Till läsbarheten bidrar bokstävernas små flaggor eller fötter, de så kallade seriferna. Teckensnitt utan serifer (s.k. sansserifer, t.ex. Arial) används ofta i reklamtext men skall undvikas i text där läsbarheten sätt i centrum. Enligt vår uppfattning är det direkt olämpligt att blanda olika teckensnitt i en och samma text. Brödtexten skall alltså alltid ha en enhetlig utformning vad bokstävernas utseende beträffar. Rubriker kan ibland ha ett avvikande teckensnitt, men i allmänhet vinner texten på ett genomfört bruk av ett och samma teckensnitt. Alltså Times New Roman! Grad Det är naturligt att bokstävernas storlek varierar i olika typer av texter. När man talar om en bokstavs storlek använder man termen grad, och bokstavens grad mäts i punkter. För oss på Ullvigymnasiet gäller att uppsatser skrivs i storleken 12 punkter. Det är en vanlig grad för tryckt löpande text. 9
10 Observera att rubrikernas grad skall relateras till brödtextens. Rubriker på nivån närmast texten skall vara två punkter större, d.v.s. 14 punkter, (eller samma grad och ev. kursiv, om man har många nivåer. Sedan ökar man graden i trappstegsformat med 2, 4 eller 6 punkter i varje steg. Stilsorter Ett och samma teckensnitt förekommer inte bara i olika storlekar utan också i olika varianter med avseende på hur markerade de är. Den omarkerade stilen kallas rak. Brödtexten skall du alltid skriva i rak stil! De vanligaste markeringarna är antingen kursiv eller halvfet (fet i ordbehandlingsprogrammet). Kursiv använder du för att markera ord eller utryck i den löpande texten. Några vanliga användningsområden är: Betoning Citat Exempel, språkprov Termer, första gången de nämns Utländska ord, i synnerhet om ordet översätts Titlar på hela verk Fetstil använder du i rubriker, inte i den löpande texten. Observera att även radrubriker och rubriker i tabellariska uppställningar skall markeras med fetstil. Detta bidrar till textens klarhet, men skulle inte få den effekten om fetstilade ord samtidigt förekom i den löpande texten. Understrykning var tidigare en vanlig textmarkering vid maskinskrift, men nu när du har tillgång till ordbehandlingens möjligheter skall du undvika understrykningar. Stryk inte under! Inte heller skall du för att framhäva vissa ord skriva dem med versaler (STORA bokstäver) eller spärra dem (f ö r s e s med ökat bokstavsmellanrum). Båda skrivsätten inverkar menligt på läsbarheten och skall alltså undvikas. Radavstånd och radlängd Såväl avståndet mellan raderna som deras längd har betydelse för läsbarheten. Manus skrivs ofta med dubbelt radavstånd för att man lätt skall kunna föra in ändringar, men i den färdiga texten är radavståndet mindre. 10
11 Vi rekommenderar att du i uppsatsen utnyttjar ordbehandlingsprogrammets avstånd Enkelt. Om ordbehandlingsprogrammet har beteckningen "auto" för radavstånd, så är det troligen det bästa alternativet. Eftersom vi valt s.k. justering, det vill säga utformar texten med raka marginaler, så måste du komma ihåg att avstava texten. Det skall du alltid göra med hjälp av ordbehandlingsprogrammets avstavningsfunktion - men för säkerhets skull med inställningen "manuell", eftersom inga automatiska avstavningsrutiner är helt tillförlitliga. Marginaler Satsytan (textsidans helhetsutformning) betyder mycket för helhetsintrycket och läsbarheten. Vi har för uppsatser skrivna på Ullvigymnasiet valt ett utskriftsformat som innebär 2,5 cm:s standardmarginaler för samtliga i detta avseende relevanta mått, nämligen: Överkant, Nederkant, Vänster och Höger. Styckemarkering Till typografin hör också frågan om hur stycken skall markeras i den färdiga texten. Nytt stycke markerar du genom att hoppa över en hel rad, genom s.k. blankrad. Rubrikernas utformning Rubrikernas grafiska utformning skall signalera textdelarnas inbördes rang för läsaren. Det är därför viktigt att kapitelrubrikerna ser ut på ett sätt och övriga delrubriker på ett annat. För att åstadkomma dessa skillnader arbetar du med olika grader och olika typer av stilmarkeringar, som kursiv och fetstil. Du skall undvika att markera med understrykningar eller versaler - det hör till en svunnen epok: skrivmaskinens. De olika nivåerna skall ha en trappstegsformad typografi. Du skall alltså gå från större bokstäver till mindre och från kraftigare till mindre kraftig markering och hela tiden bemöda dig om att inte göra för abrupta minskningar - då blir trappstegen olika höga med alla olägenheter som det kan medföra för läsaren. Vi föreslår kapitelrubriker som är 16 punkter, fetstilade. Sedan kan det vara lämpligt med 14 och 12 punkter, också de fetstilade. Rubrikerna kan centreras, men det är vanligast i vetenskapliga uppsatser att de är vänsterställda, det vill säga placerade med början ute i vänsterkanten. Kom ihåg att det aldrig skall vara indrag efter rubrik! 11
12 En rubrik skall såväl föregås som följas av tomrum. Det gäller alltså att du lämnar lämpligt antal blankrader både före och efter rubriken. Tomrummens storlek varierar i tryckt text något med avseende på textdelarnas storlek, men i den vetenskapliga uppsatsen brukar man i allmänhet nöja sig med att markera rubriken på kapitelsida med större tomrum. För övriga rubriker gäller, antingen man bestämt sig för enhetliga tomrum oavsett rang eller ej, att tomrummet före en rubrik måste vara större än det som följer efter. Det är ju med den efterföljande texten som rubriken hör närmast samman. Den är inkörsporten till en ny textdel, inte en grafisk utsmyckning som kan ligga och sväva på textsidan mittemellan två textblock. Lämna två blankrader före en rubrik; låt den sedan följas av en blankrad innan själva texten börjar! Efter den lägsta rangens rubrik (12 punkter) kan det räcka med en blankrad före och en efter rubriken. Paginering Uppsatsens sidor skall pagineras, det vill säga förses med sidonummer. Tryckta böcker pagineras vanligen i fotmarginalen, centrerat eller växelvis höger- och vänsterställt. Dokument (formella brev, utredningar, protokoll etc.) pagineras i huvudmarginalen, det vill säga överst på sidan.vi har valt att sidnumrera längst ner på sidan och centrerat. Börja pagineringen med titelsidan Vid pagineringen skall du börja sidangivelsen med sidan med sammandraget, som numreras som sidan 2. Bilder och andra illustrationer Om din uppsats skall illustreras bör du tänka på att placera in bilderna eller figurerna så läsarvänligt som möjligt. Du skall inte spränga in bildmaterialet var som helst på textsidan utan försöka att lägga in bilderna antingen längst ned eller högst upp på en sida. Du skall lämna ordentligt med luft före eller efter illustrationen beroende var på sidan den placeras. Undvik i görligaste mån att lägga illustrationer på tvären. Om du måste göra det - det inträffar ibland med stora tabeller och diagram - så måste de läggas så att bildens fot eller botten ligger in mot uppsatsens ""ryggmarginal" på vänstersidor; på högersidor skall bildens huvud ligga mot ryggen. Det här innebär att man kan läsa alla illustrationer som ligger på tvären om man vrider uppsatsen medurs. Glöm inte att alla typer av bildtexter skall placeras under bilden och avslutas med punkt. Det är bra om bildtexten är så pass utförlig att läsaren kan förstå vad som illustreras utan att behöva gå in i brödtexten och leta efter information. 12
13 Du skall också komma ihåg att en vetenskaplig text aldrig får ha illustrationer för illustrationernas egen skull. Du får inte lägga in bilder för att "lätta upp"; bildernas syfte skall vara att illustrera eller förstärka det du diskuterar i texten. Bild och ord skall samspela! 13
14 Lathund för uppsatsens typografi På Ullvigymnasiet gäller sammanfattningsvis följande för uppsatssidornas typografiska utformning: Teckensnitt Grad Radavstånd Marginaler Times New Roman 12 punkter Enkelt Överkant: 2,5 cm Nederkant: 2,5 cm Vänster: 2,5 cm Höger: 2,5 cm Nytt stycke Rubriker Paginering Blankrad 20 punkter Titelsidan är nummer 1 16 (skrivs inte ut om sidan 14 fungerar som omslag) 12 Avslutning I denna manual har vi försökt lyfta fram och ge svar på några frågor som elever brukar ställa till sina lärare. Vi hoppas att manualens delar, vad gäller innehåll och form, kan vara ett stöd för dig. Har du själv tankar kring hur detta material skulle kunna förbättras, så hör gärna av dig till oss. Referenser Böcker Hedelund, Rienecker, Att skriva en bra uppsats, Stockholm, Strömquist, Uppsatshandboken, Uppsala, Internet Språkteknik vid högskolan, John Svenske, Mälardalens högskola Våren Att skriva rapporter, Anna Palmquist och Malin Sundström, Högskolan i Borås Våren Rapportskrivning - en introduktion, Torbjörn Löfqvist, Luleå tekniska universitet Våren
15 Bilagor Bilaga 1 Innehållsförteckning - automatiskt Om du använder fördefinierade formatmallar för rubrikerna i din rapport så kan du på ett enkelt sätt göra en "automatisk" innehållsförteckning. Se till att du använt formatmallarna för att skapa rubrikerna och dess olika nivåer d.v.s. Rubrik 1, Rubrik 2 osv. 1. Se till att du ställer markören där du vill ha in din innehållsförteckning 2. Gör en ny sida via att använda CTRL+Enter, där kommer senare innehållsförteckningen att automatiskt skrivas in 3. Välj sedan Infoga och Index och förteckning 4. Välj fliken Innehållsförteckning och väl önskat alternativ Under knappen Alternativ kan du ställa in vilka formatmallar som du använt i ditt dokument (både redan fördefinierade och egendefinierade ) du vill använda och i vilken nivå de skall sorteras i. Klicka sedan OK. En innehållsförteckning skapas som du sedan kan redigeras som vanligt text. Gör du stora förändringar i rapporten är det enklast att ta bort hela innehållsförteckningen och göra om den från början. 15
16 Fotnot Bilaga 2 Fotnoter använder du när du vill berätta/förtydliga någonting som inte ska vara i den löpande texten, rapporten. För att infoga fotnoter ställer du markören på det ställe i texten där du vill att fotnotens hänvisning skall finnas. Välj Infoga, Fotnoter och slutkommentarer. Du hamnar nu längst ner i dokumentet och här har du möjlighet att skriva i fotnotens förklaring. Om du flyttar, tar bort eller lägger till en fotnot, omnumreras de andra automatiskt. 16
17 Källförteckningar Bilaga 3 När du gör ett större arbete måste du alltid kunna redogöra för var du hämtat din information, vad du har läst, vilket TV-program du har sett eller vem du har pratat med. Därför skall du ta för vana att alltid anteckna vissa uppgifter om alla källor du bestämt dig för att använda för ditt arbete. Syftet är att alla som läser alltid ska kunna hitta dina källor. Lärare och handledare måste t ex kunna kontrollera dina uppgifter, andra kanske blir intresserade av ditt arbete och vill läsa vidare och själv har du nytta av det om du behöver kontrollera något. Du redovisar dina källor i en källförteckning. Källförteckningen är helt enkelt en lista på böcker, artiklar, personer och internetsidor du använt dig av. I källförteckningen ordnar du källorna i bokstavsordning efter i första hand författarnas eller uppgiftslämnarens efternamn. I vissa fall, t ex om författarna är fler än tre, använder du titeln som ordningsord. Om du har många källor kan det vara bra att dela upp materialet i olika kategorier. Vilka uppgifter skall finnas med i källförteckningen? För Böcker anger du För Uppslagsverk anger du För Tidningsartiklar anger du För Tidskriftsartiklar anger du För Internet anger du För Otryckta källor anger du författare, titel, förlagsort, ev. förlag, tryckår. Finns det ingen författare eller är författarna fler än tre anges titeln som första ord. uppslagsverkets namn, band och tryckår. författare (om det anges), rubrik eller titel, tidningens namn och datum. författare (om det anges), rubrik eller titel, tidningens namn och datum. titel, ansvarig utgivare (person, organisa-tion), adress ( publikationsdatum och datum då du hämtade dokumentet. så noggrant som möjligt källans karaktär (intervju, radioprogram, TV-program etc.) samt datum. 17
18 Hur ser källförteckningen ut? Böcker Grant, Reg G, Förintelsen. Malmö, 1998 Nationalencyklopedin, bd 9. Höganäs, 1996 Världens bästa citat. Urval av Uriel Hedengren. Stockholm, 1997 Artiklar Breitman, R, De allierade hade tidigt kännedom om Förintelsen. Svenska Dagbladet Håkansson, M, Musiklärare bekämpar Vit Makt-musik med argument. Skolvärlden, 1999, nr 15, s. 5-7 Internet Levande historia, Regeringskansliet, Våren 1998 Otryckta källor "Reportrarna". TV-program på TV Zubicky, Sioma. Intervju Zubicky, Sioma. Föredrag Källa: 18
19 Rubrik Bilaga 4 Rubriker finns inbyggda i olika format i Word. Hittas i menyn. Underrubrik Underrubrik Underrubriker finns i flera format. Brödtext eller normaltext Brödtext eller normaltext är Times New Roman 12. Sidhuvud och sidfot Sidhuvud och sidfot finns under Visa/Sidhuvud och sidfot. Det som skrivs här kommer att finnas på alla sidor i ditt dokument. Här anges var sidnummer ska placeras. Fotnoter Fotnoter 1 1 Fotnotens förklaring lägger sig här automatiskt. Finns under Infoga/Fotnoter och slutkommentar 19
Öppna dokumentet. Det heter ecdlfil.doc (Du får instruktioner om var)
ECDL - En uppgift på formatmallar och förteckningar Vad du skall ha gjort när du är klar: Du skall ha skapat några nya egna formatmallar Du skall använda dina formatmallarna på rubrikerna. Du skall infoga
Läs merFORMALIA EXAMENSARBETE
FORMALIA EXAMENSARBETE - FÖR UTBILDNINGAR VID NORRLANDS YRKESHÖGSKOLA Skolgatan 52 903 27 Umeå Tel: 090-77 86 00 www.nyhs.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. KÄLLHÄNVISNING/FOTNOTER... 3 2. KÄLLFÖRTECKNING... 3
Läs merPIM Skriva http://www.pim.skolutveckling.se/
PIM Skriva http://www.pim.skolutveckling.se/ Examination http://pimbevis.skolutveckling.se/ Nivå 1 Frågefilm om sökning på internet Inlämningsuppgift - Worddokument med bilder http://www.pim.skolutveckling.se/upload/pimpresentation.ppt
Läs merVad är Affärskommunikation
AFFÄRSKOMMUNIKATION Vad är Affärskommunikation Affärskommunikation är den kommunikation man har på arbetsplatsen med kunder leverantörer myndigheter och andra i omvärlden. Affärskommunikationen innefattar
Läs merBrevuppställning med sidhuvud
RIGMOR SANDER WORD-BREVUPPSTÄLLNING Sid 1 (5) Brevuppställning med sidhuvud Identifikationsuppgifterna längst upp i brevet är praktiskt att placera i sidhuvudet 1. Ta fram ett nytt dokument och ställ in
Läs merLaborationer i kursmomentet Datoranvändning E1. Laboration nr 5: Mer om FrameMaker
Sid 1 Laborationer i kursmomentet Datoranvändning E1 http://www.etek.chalmers.se/~hallgren/eda/ : Mer om FrameMaker 1996, 1997 Magnus Bondesson 1998 och 99-09-22 Thomas Hallgren 1 Introduktion I Laboration
Läs merUTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC
UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Citat... 1 Enkät... 1 Fotnot... 1 Frågeställning... 1 Innehållsförteckning...
Läs merANVISNINGAR FÖR SKRIFTLIGA ARBETEN
Social-, hälso- och idrottsområdet Närvårdarutbildningen ANVISNINGAR FÖR SKRIFTLIGA ARBETEN Arbete i... Hösten 2012 Namn: Grupp: INNEHÅLL 1 INLEDNING 1 2 HANDLEDNING 1 3 TEXTENS UTFORMNING 2 3.1 Teckensnitt,
Läs merIndividuellt fördjupningsarbete
Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras
Läs merFormatmall för uppsatser vid Historiska institutionen Användarinstruktioner
Formatmall för uppsatser vid Historiska institutionen Användarinstruktioner HISTORISKA INSTITUTIONEN Uppdaterad 19 januari 2015 av Erik Lindberg Innehållsförteckning Om formatmallar... 4 Titelsidan...
Läs merBilaga 2. Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser
Bilaga 2 Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser Lärstöd Karlstads universitetsbibliotek ht 2007 Layoutstöd examensarbeten och uppsatser ht -07 Innehåll 1. Inledning...1 1.1 Dispositon...2 2. Om omslag...3
Läs merDags att skriva uppsats?
Dags att skriva uppsats? Grundkurs i Word 2010 SDM Studentdatorutbildning vid Malmö högskola Att skriva i Word! 1 Börja skriva/skapa ditt dokument- något att tänka på 1 Spara ditt dokument 1 Bra att veta
Läs merUppsatsskrivandets ABC
UTBILDNING GÄVLE GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Bilder... 1 Citat... 2 Enkät... 2
Läs merLATHUND PUBLISHER 2000
LATHUND PUBLISHER 2000 RXK Läromedel AB, Riddarplatsen 36 Plan 7 177 30 Järfälla Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 259 40 www.rxk.se, e-post: info@rxk.se Detta material är författat av RXK Läromedel AB.
Läs merAtt skriva rapport. Innehåll
Att skriva rapport Innehåll 1 Skapa ny rapport... 2 2 Börja skriva på sidan 7 (udda sida)... 2 3 Formatmallar... 2 4 Egen flik... 3 5 Innehållsförteckning... 3 Uppdatera innehållsförteckningen... 4 6 Titelsidor...
Läs merIntroduktion till Word och Excel
Introduktion till Word och Excel HT 2006 Detta dokument baseras på Introduktion till datoranvändning för ingenjörsprogrammen skrivet av Stefan Pålsson 2005. Omarbetningen av detta dokument är gjord av
Läs merRapportmallen är uppbyggd med omslag, titelsida, sidor för förord, sammanfattning och innehåll, samt en sida där du ska börja skriva din text.
Att använda Energiforsks rapportmall Rapportmallen är uppbyggd med omslag, titelsida, sidor för förord, sammanfattning och innehåll, samt en sida där du ska börja skriva din text. Titelsida På omslags-
Läs merLathund för avhandlingsmallen i serien Linnaeus University Dissertations
Lathund för avhandlingsmallen i serien Linnaeus University Dissertations Inledning Syftet med att använda avhandlingsmallen är dels att det sparar dig mycket tid, om formatmallarna används på rätt sätt,
Läs merText Stephan Rössner/Svenska Läkaresällskapets redaktionskommitté Illustrationer Marie Åhfeldt Tryck
Svenska Läkaresällskapet, 2000 Text Stephan Rössner/Svenska Läkaresällskapets redaktionskommitté Illustrationer Marie Åhfeldt Tryck Svenska Läkaresällskapets Handlingar, Hygiea Band 109 Häfte 1 ISSN 0349-1722
Läs merWord-guide Introduktion
Word-guide Introduktion På det kognitionsvetenskapliga programmet kommer du läsa kurser inom flera olika vetenskapsområden och för varje vetenskapsområde finns ett speciellt sätt att utforma rapporter.
Läs merFORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV
FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV Rev. Aug 2006 INLEDNING Följande formalia gäller inlämningsuppgifter och riktar sig till studenter och lärare vid Akademin för
Läs merRapportens titel obligatorisk
Formatmallen Titel Rapportens titel obligatorisk Rapportens undertitel Ej obligatoriskt fält men här kan en bild eller en kort sammanfattning på cirka 100 ord läggas in. Formatmallen Undertitel Fält för
Läs merMall för uppsatsskrivning 2013-2014
Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Exempel på framsida samt instruktioner Förnamn Efternamn Klass Entréskolan, Eskilstuna Datum Använd Infoga- menyn i Word och välj sidnummer för att lägga in sidnummer
Läs merRIKTLINJER FÖR FORMALIA VID SKRIFTLIGA STUDIEUPPGIFTER
RIKTLINJER FÖR FORMALIA VID SKRIFTLIGA STUDIEUPPGIFTER Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås, augusti 2014 ALLMÄNT OM FORMALIA Skriftliga studieuppgifter ska struktureras utifrån akademins
Läs merDokumentation av rapportmall
Dokumentation av rapportmall Utgivningsår: 2003 Författare: Eva Erbenius Samhällsmedicin Centrum för Tillämpad Näringslära Box 175 33 Wollmar Yxkullsgatan 19 118 91 Stockholm Innehåll Inledning... 3 Rapportens
Läs merDK-serien. Gör en fotobok med myphotobook.se
DK-serien Gör en fotobok med myphotobook.se 1 Gör din egen fotobok Den här kursen är gjord för dig som vill vara lite kreativ med dina digitala bilder. Här lär du dig att göra en personlig fotobok där
Läs merElisabeth Bejefalk IT-Assistent Avesta kommun
Elisabeth Bejefalk IT-Assistent Avesta kommun Du ska nu få lära dig hur du enkelt kan göra ett bildspel i PowerPoint. Utifrån det du snart har lärt dig kan du sen göra mer avancerade bildspel genom att
Läs merMigrera till Word 2010
I den här guiden Microsoft Microsoft Word 2010 skiljer sig rent utseendemässigt mycket, så vi har skapat den här guiden för att hjälpa dig att snabbare lära dig programmet. Här kan du läsa om de viktigaste
Läs mer12 steg för att göra en bok med Word
steg för att göra en bok med Word I den här övningen ska vi göra en bok med tre kapitel utifrån en råtext och några bilder. Texten och bilderna finns på www.kj.se/merword. Boken ska skrivas ut på egen
Läs merWikipedia i utbildning
Datum 2013-04-10 Wikipedia i utbildning Hej! Idag ska vi göra tre saker; 1. Dela upp oss i fem grupper. Dessa fem grupper har tre uppgifter vardera. Uppgifterna ska redovisas för de andra deltagarna där
Läs merAtt ange källor i ett skolarbete
Att ange källor i ett skolarbete Varför ange källor? Den som läser din text lättare ska få ta del av uppsatsen samt lära sig något från den. Det ska vara tydligt vad som är dina egna tankar och åsikter
Läs merSkapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och innehållsförteckning
Skapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och sförteckning MS Office Word 2010 Precis som med målning och tapetsering blir jobbet med rapportskrivning både bra och roligt om man gjort
Läs merSkapa ett register över din grupp/klass
SYDSOL Handledning CW 2000-02-23 Skapa ett register över din grupp/klass Syfte: Att göra ett register i ClarisWorks och hantera olika informationer om en grupp/klass Pedagogens viktigaste uppgift är att
Läs merHur skriver man en vetenskaplig uppsats?
Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte
Läs merSå här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Avdelningen för utvärdering och lärande Enheten för inriktning av forskning Anvisningar Så här skrivs faktablad om MSB-finansierade forskningsprojekt
Läs merINSTRUKTION Specifikation E modul.doc
1 (13) Syfte Detta är en instruktion för hur det är tänkt att specifikationen ska fyllas i vid beställning av en E modul. Förhoppningen är dock att specifikationsmallen är självinstruerande så att detta
Läs merOrdbehandling för PM och uppsatsskrivning med Word xp
Ver 4.0 2004-09-03 Ordbehandling för PM och uppsatsskrivning med Word xp av Anders Avdic Innehållsförteckning 1 INLEDNING 1 2 GRUNDERNA I ORDBEHANDLING 1 2.1 Öppna ett nytt dokument 1 2.2 Markera text
Läs merAtt skriva sakprosa och facktext Några viktiga anvisningar för studenter på grundnivå Senast reviderade HT 2011 av Ann Boglind och Hans Landqvist
1 Institutionen för svenska språket Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion Att skriva sakprosa och facktext Några viktiga anvisningar för studenter på grundnivå Senast reviderade HT 2011
Läs merMicrosoft Word. Lathund för. Innehåll. www.bit.mah.se/support. Autokorrigering. Autotext. Format
Lathund för Microsoft Word Innehåll Autokorrigering 1 2 3 4 5 6 7 8 9 4 Format På denna rullgardinsmeny väljer du om du vill skriva brödtext, rubriker osv. Mycket bra verktyg om du arbetar med formatmallar.
Läs merHur skriver man ett textdokument med bild i OpenOffice?
Lathund för textdokument (Writer) och lite presentation (Impress). 1. Ladda hem OpenOffice på www.openoffice.org. 2. Öppna OpenOffice och välj textdokument (Writer). 3. Välj ett lämpligt teckensnitt genom
Läs merWord 2003. bengt hedlund
Word 2003 bengt hedlund Det här dokumentet är tänkt underlätta för Dig när Du arbetar med Word. I kursen Datagrund, när Du skriver en rapport i någon annan kurs, eller i varje sammanhang när Du vill använda
Läs merLATHUND WORD XP/2002 SV/EN
LATHUND WORD XP/2002 SV/EN RXK Läromedel, Riddarplatsen 36 Plan 7 177 30 Järfälla Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 259 40 www.rxk.se, e-post: info@rxk.se Detta material är författat av RXK Läromedel. Mångfaldigande
Läs merVetenskapliga affischer
Vetenskapliga affischer En forsknings affisch/poster Sammafatta information eller forskning kortfattat och tilltalande Publicera resultat Skapa diskussion (diskussions underlag) 1 Reklam för ditt arbete
Läs merLITEN LATHUND TILL ALUMNDATABASEN
LITEN LATHUND TILL ALUMNDATABASEN * Översikt & sökningar * Inloggning Gå till www.gu.se/alumn/ eller till din fakultets alumnsida. Härifrån kan man logga in både som alumn och som administratör. Klicka
Läs merGör släktboken enhetlig - använd formatmallar
Gör släktboken enhetlig - 25 använd formatmallar I en lättläst bok märks inte typografin - om den märks stör den! För att på ett enkelt sätt ge din bok enhetlig layout och typografi bör du använda formatmallar.
Läs merSkriftlig kommunikation. Att väcka och behålla läsarnas intresse
Skriftlig kommunikation Att väcka och behålla läsarnas intresse Verktyg för skrivande! Innehåll! Språk! Struktur! Layout! Vetenskaplighet Innehåll! Det som ska förmedlas! Vad efterfrågas?! Vad förväntas?!
Läs merHandledning för uppsatsadministratörer
Handledning för uppsatsadministratörer godkänna publicering och arkivering av uppsatser/examensarbeten i DiVA Från 31 augusti 2015 arkiveras alla uppsatser och examensarbeten elektroniskt via DiVA (HIG
Läs merViTex snabbguide. 1. Inläsning till ViTex från scanner eller PDF Läs in text via scanner Läs in text från en JPEG-bild eller ett PDF-dokument
ViTex snabbguide 1. Inläsning till ViTex från scanner eller PDF Läs in text via scanner Läs in text från en JPEG-bild eller ett PDF-dokument 2. Uppläsning i ViTex Ikoner för uppläsning Läs upp enstaka
Läs merFlexibel meny i Studentportalen
Guide Flexibel meny i Studentportalen Via en flexibel meny kan lärare och administratörer skapa en menystruktur som består av menyblock och funktioner i valfri ordning. På så sätt kan menyn spegla kursens
Läs merITF. ITF Automationsdagar 2004, 1
ITF ITF Automationsdagar 2004, 1 ITF Automationsdagar 2004, 2 Några tips om att göra presentationer på ITF Automationsdagar Detta är visserligen upplagt som en presentation. men det är det inte. (textstorlekarna
Läs merLathund, till Photo Story, för skräckslagna lärare
Lathund, till Photo Story, för skräckslagna lärare Inledning: Photo Story är ett roligt och lättanvänt program. Muntligtframträdande går mot en ny dimension när eleverna slipper nervositeten över muntligt
Läs merSTUDIETEKNIK. Till eleven
STUDIETEKNIK Till eleven Tro på dig själv! För att du ska lyckas riktigt bra med dina studier, måste du tro på din egen förmåga. Försök tänka på något som du är bra på, för då stärker du ditt självförtroende
Läs merHur skriva och granska uppsats?
Hur skriva och granska uppsats? Inst för Skogsekonomi Disposition Hur skriva uppsats? Disposition av uppsats Praktiska frågor Referenser Citat Käll- och litteraturlista Tabeller och diagram Språkbruk Skrivinstruktioner
Läs mer- med eventuell undertitel
EXEMPEL PÅ TITELSIDA Skolans namn Författarens namn Medförfattarens namn Handledare: Ort och läsår Arbetets titel - med eventuell undertitel Kommentar: Titelsidans viktigaste del är titeln. Den skall vara
Läs merAtt tala så att de lyssnar om effektiv muntlig presentation
Att tala så att de lyssnar om effektiv muntlig presentation Inledning Muntlig presentation har blivit allt viktigare i utbildning och yrkesliv. Allt oftare hamnar vi i situationer där vi måste redovisa
Läs merHur gör man? Det finns två olika tillvägagångssätt. FoU Kronoberg
Instruktioner för rapportmallen Syftet med mallen är att du sparar tid och slipper formatera ditt dokument manuellt samt att mallen skapar enhetlighet i FoU Kronobergs rapport- och skriftserier. Hur gör
Läs merSkriva rapporter i Word
SOLNA GYMNASIUMS BIBLIOTEK Skriva rapporter i Word En lathund 2014-03-12 Göra en automatisk innehållsförteckning En innehållsförteckning i Word gör man när hela rapporten är klar. Formatinställning Börja
Läs merResurscentrum för kommunikation Dako 2013. SymWriter. Minimanual
Resurscentrum för kommunikation Dako 2013 SymWriter Minimanual Symboler som stöd till det du skriver 2 F9 - Byt symbol 2 F11 - Skapa nya ord/symboler 3 Spara ändringar i ordlista 4 Specifikationer grammatik
Läs merSkapa en Word-mall för dina manus. 1. Skapa brödtext med indrag
Skapa en Word-mall för dina manus 1. Skapa brödtext med indrag Börja med att skapa brödtexten för din bok. Fördelen med att lägga den som en formatmall är att du enkelt kan ändra typsnitt och fontstorlek
Läs merAnvändarmanual för Hemsida
Användarmanual för Hemsida Sida 1 av 44 Inledning Detta dokument är en användarmanual för redigerbara hemsidor utvecklade av. Du kan själv, i ett wordliknande gränssnitt, enkelt uppdatera din egen hemsida
Läs mernär du arbetar med uppsatser och andra långa texter
Tricks i Word när du arbetar med uppsatser och andra långa texter Åsa Kronkvist Högskolan Kristianstad Våren 2007 Innehåll Dags att skriva uppsats?... 3 Att tänka på innan du börjar... 3 Spara klokt...
Läs merInstruktion arbeta med rapportmallen
Instruktion arbeta med rapportmallen 29 oktober, 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BÖRJA ANVÄNDA MALLEN 3 1.1 FYLLA I INFORMATION 3 1.2 INSTÄLLNING VISA /DÖLJ 3 1.3 INSTÄLLNING VISA TABELLSTÖDLINJER 3 2 FORMATMALLAR
Läs merLathund till källhänvisningar
Lathund till källhänvisningar Att tänka på När man skriver ett arbete är det viktigt att man anger vart man tagit informationen från. En av huvudorsakerna är att andra personer ska få lättare att ta del
Läs merSkrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn
Skrivprocessen Skrivprocessens viktigaste grundtanke att sätta eleven och hans/hennes förutsättningar i centrum. Skrivprocessen är inte bara ett sätt att skriva uppsatser utan framförallt skriva för att
Läs merUppgift 1 Denna uppgift består av två steg där du i första steget ska skapa formatmallar som sedan används i steg två för att skapa ett dokument.
Laboration Word Syfte Syftet med denna laboration är att skapa en dokumentmall som sedan kan användas till framtida arbeten på det Kognitionsvetenskapliga programmet. Uppgift 1 Denna uppgift består av
Läs merLär dig sökmöjligheterna i Disgen 8
Det har blivit dags att titta på sökmöjligheterna i Disgen. Det finns egentligen två olika sökfunktioner i Disgen, Välj person och Sök personer. Här behandlas dessa båda funktioner. Välj person och Sök
Läs merTitel. Äter vargar barn?
Fredrika Titel Undertitel Äter vargar barn? En fältstudie Ta bort denna ruta ur ditt dokument! Den finns bara med som en vägledning och skall inte finnas i det färdiga dokumentet. Gymnasiearbete vt 2014
Läs merUtformning av rapporter vid Kompetenscentrum för Schizofreni
DH/2004 06 28 Utformning av rapporter vid Kompetenscentrum för Schizofreni KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI vid Psykossektionen, Psykiatri Sahlgrenska De anvisningar som är sammanställda här gäller hur
Läs merSelma - Manual Programtillfälle
Selma - Manual Programtillfälle Selma 5.4 2013-10-09 Innehållsförteckning PROGRAMTILLFÄLLE... 3 SÖK UT PROGRAMTILLFÄLLE... 3 SKAPA NYTT PROGRAMTILLFÄLLE... 4 FLIK 1 NÄRVARHUR... 5 FLIK 2. STUDIEAVGIFTER...
Läs merDokumentnamn lathund_ping Docs. Med Ping Docs kan du skapa egna dokument i PING PONG. Dokumenten sparas automatiskt och lagras inom systemet.
Dokumentnamn lathund_ping Docs Datum Sida 1 mars 1 / 6 Ping Docs Översikt av denna funktion Med Ping Docs kan du skapa egna dokument i PING PONG. Dokumenten sparas automatiskt och lagras inom systemet.
Läs merRapportgenerator handbok
Rapportgenerator handbok Beskrivning av fönstret Fältlistan Uppe till vänster visas fältlistan för det nuvarande registret. För att hitta de övriga registren klickar du på höger/vänster pilarna. Man kan
Läs merÖvning 2: I cellerna B19 och F26 ska du beräkna den totala ytan för respektive hus. I cell C28 den totala ytan, för båda husen.
VT -09 Excelövningar KY Eslöv Öppna filen Excelövningar.xls. Det är en Excelfil som innehåller alla de övningar jag har gjort, som är av allmän karaktär, dvs. beräkningar och kalkyler, men t ex inte diagram.
Läs merRiktlinjer för Gymnasiearbete skriftlig rapport. Titel. Titeln får inte vara för lång, högst fem ord.
Riktlinjer för Gymnasiearbete skriftlig rapport Titel Titeln får inte vara för lång, högst fem ord. Eventuell undertitel Undertitel ska ej upprepa vad som sägs i huvudtiteln. Högst två rader Namn/klass
Läs merAnvändarmanual Jobb i Stan. CV-Handboken. Registrering, jobbsökning mm. Copyright Aditro. All rights reserved.
Användarmanual Jobb i Stan CV-Handboken Registrering, jobbsökning mm. Innehållsförteckning: 2 Registrering 5-16 2.1 Skapa ett konto 5-6 2.2 Skapa ett CV 6 2.2.1 CV-profil (steg 1) 7-8 2.2.2 Arbetslivserfarenhet
Läs merAnvändarmanual. 1.0 Login
Användarmanual 1.0 Login 1. 2. Inlogning sker på via fälten till höger på webbuilders startsida. Se markering 1. Ditt användarnamn och lösenord får du via e-mai när du registrerar dig. Om du tappat bort
Läs merUtbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se
Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015 www.ljk.se Logga in Uppgift till denna gång Läs kapitel 11 och kapitel 12 om strategier, marknadsplan och varumärken Skicka en skiss på ert projekt till
Läs merManual. Logga in. OBS! Kontrollera så att korrekt epostadress finns ifyllt. Ändra inga andra uppgifter!
Manual Logga in 1. Klicka på Logga in överst på sidan 2. Fyll i lägenhetsnummer och lösenord och tryck på knappen Logga in 3. Lyckas inloggningen kommer man till lägenhetens profilsida. OBS! Kontrollera
Läs merRapportskrivning. Innehållsförteckning, källhänvisning, referenssystem, sidnumrering
Rapportskrivning Innehållsförteckning, källhänvisning, referenssystem, sidnumrering Innehållsförteckning 1. Markera alla huvudrubriker en i taget (Ctrl) och klicka på Rubrik 1, som finns uppe i menyraden.
Läs mer1 Skapa Tabell...2. 2 Skapa Relationer...20. 3 Redigera Relationer...24. 4 Redigera Fält i Tabell...26. 5 Lägga till Poster i Tabell...
Kapitel 5 Tabell 1 Skapa Tabell...2 1.1 Tabellfönstret... 4 1.2 Fältegenskaper... 8 1.3 Primärnyckel... 11 1.4 Spara Tabell... 12 1.5 Tabellguiden... 12 2 Skapa Relationer...20 3 Redigera Relationer...24
Läs merManual Introduktionskurs SiteVision
Manual Introduktionskurs SiteVision sidan 1 Manual Introduktionskurs SiteVision 20141125 Version 3 Innehållsförteckning Logga in 2 Redigera text 3 Om bilder på ale.se 6 Lägga till en bild 7 Lägga till
Läs merGrundkurs 2 IKT. Dan Haldin Ålands lyceum
Grundkurs 2 IKT Dan Haldin Ålands lyceum IT 2 GRUNDKURS 2 I DATABEHANDLING VID ÅLANDS LYCEUM I den här boken kommer du att lära dig de program som behövs för att klara Datakörkortets Modul 4 (Microsoft
Läs merHANDLEDNING ZENIT BILBOKNING
Sid 1 (16) HANDLEDNING ZENIT BILBOKNING Sid 2 (16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 HANDLEDNING FÖR WEBBASERAD BILPOOL... 3 1.1 LATHUND... 3 1.2 ÖVERSIKT ARBETSLÄGE WEBBASERAD BILPOOL... 3 1.3 INFORMATION OM BILPOOLENS
Läs merLathund Spåra ändringar
Lathund Spåra ändringar Word 2010 Av språkkonsultstudenterna Maria Burström, Karin Jonsson Sandström, Anna Tillas-Lindberg Oktober 2013 Innehåll 1. Aktivera funktionen... 3 1.1 Inställningar... 3 2. Redigera...
Läs merKort introduktion till SchoolSoft för vårdnadshavare
Kort introduktion till SchoolSoft för vårdnadshavare SchoolSoft är ett modernt, webbaserat, system som gör informationsutbytet mellan pedagoger och föräldrar enkelt, överskådligt och lättillgängligt. Detta
Läs merInPrint. Grunderna för hur du kommer igång och arbetar med Communicate: InPrint. Habilitering & Hjälpmedel
InPrint Grunderna för hur du kommer igång och arbetar med Communicate: InPrint Habilitering & Hjälpmedel Förord Communicate InPrint är ett program du använder för att skapa material för utskrift. Du kan
Läs merTolv dagar med Microsoft Office Excel 2007
Tolv dagar med Microsoft Office Excel 2007 Innehållsförteckning Rundtur. Gränssnitt 2 Formatering 4 Kolumner och autofyll 5 Formler 6 Funktioner 7 Diagram 8 Utskrift 9 Rundtur. Databaser 10 Sök och ersätt
Läs merLåt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten.
Till läraren om kopieringsunderlag: Ledtrådar och bevis Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten. 1. De börjar med att titta på rubriker och bilder.
Läs merAditro HR Portalen - logga in och byta lösenord
Aditro HR Portalen - logga in och byta lösenord 2015-04-22 Innehåll 1. Att komma åt HR portalen... 2 2. Logga in och byta lösenord... 2 Inloggning... 2 Byta lösenord... 2 Glömt lösenord... 3 Hjälpfunktionen...
Läs merKomma igång med Widgit Online
Komma igång med Widgit Online Innehåll 1. Logga in 2. Hitta i Widgit Online 3. Skapa ett dokument 4. Skapa ett rutnät 5. Kontakta oss Hej! Den här guiden bör ge dig den information du behöver för att börja
Läs merMINIMIKRAV VID RAPPORTSKRIVNING
MINIMIKRAV VID RAPPORTSKRIVNING Denna kortfattade beskrivning består av två delar. En allmän del kring formatering etc och en del som tar upp viktiga aspekter i respektive rapportavsnitt. För en fylligare
Läs merText och typsnitt. Läsbarhet. Tecken per rad. Storlek
Text och typsnitt Läsbarhet Tecken per rad Idealt antal för löpande text i större mängder är 45-65, (55). Tidningar och tidskrifter: 25-35 tecken per rad. För långa rader - svårt för läsaren att snabbt
Läs merTeknisk rapportskrivning Gertrud Pettersson (Nordiska Språk) Gustaf Olsson (IEA) Mats Alaküla (IEA)
Industrial Electrical Engineering and Automation Teknisk rapportskrivning Gertrud Pettersson (Nordiska Språk) Gustaf Olsson (IEA) Mats Alaküla (IEA) Dept. of Industrial Electrical Engineering and Automation
Läs merINSTRUKTIONER FÖR LICENTIAT- UPPSATS FÖRFATTAREN
INSTRUKTIONER FÖR LICENTIAT- UPPSATS FÖRFATTAREN riktlinjer för hur din licentiatuppsats ska se ut och hur du får den tryckt Senast uppdaterad: 2019-02-17 INNEHÅLL Tidsschema...3 Sidornas ordning...4 Inlagan...
Läs mer1700 - talets Piteå. En CD-skiva utgiven till Carina Bäckströms minne
1700 - talets Piteå En CD-skiva utgiven till Carina Bäckströms minne Carina Bäckström (1960-1998) var under många år en hängiven släktforskare. Efter att från början gjort släktutredningar om sin egen
Läs merkänna till några vanliga myter och motiv i litteraturen, vilka speglar frågor som har sysselsatt människor under olika tider
Ondska Ur skolverkets kursmål Eleven skall kunna förmedla åsikter, erfarenheter och iakttagelser i / / skrift på ett sätt som är anpassat efter situationen och mottagaren kunna delta i samtal och diskussioner
Läs merGrafisk visualisering av en spårbarhetslösning
Datavetenskap Opponenter Johan Kärnell och Linnea Hjalmarsson Respondenter Agni Rizk och Tobias Eriksson Grafisk visualisering av en spårbarhetslösning Oppositionsrapport, C-nivå Report 2011:06 1. Generell
Läs merPLATINA 1(23) Platina, för nya nämndsekreterare
1(23) Platina, för nya nämndsekreterare 2(23) INNEHÅLLSFÖRTECKNING NAVIGERING PÅ STARTSIDAN ------------------------------------------------------------ 3 HANTERA INSTANS ----------------------------------------------------------------------------
Läs merLathund till Publisher TEXT. Skriva text. Importera text. Infoga text. Dra och släpp
Lathund till Publisher TEXT Pekverktyget använder du när du ska markera en ram som du vill förändra på något sätt. Klicka på textverktyget. Placera muspekaren på den tomma dokumentytan, det spelar ingen
Läs merGAFE Google Apps For Education. Vt 16 Guldkroksskolan Annika Andréasson
GAFE Google Apps For Education Vt 16 Guldkroksskolan Annika Andréasson LATHUND GAFE = Google Apps For Education www.google.se är startsidan där man kan hitta alla sidor i GAFE. Om man inte vill skriva
Läs mer