RAPPORTSKRIVNING. Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn. (titel på arbetet)

Transkript

1 Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn RAPPORTSKRIVNING (titel på arbetet) Ort och datum Författare(om det är flera skrivs namnen i bokstavsordning)

2 Innehåll 1. Inledning(kapitelrubrik) Syfte och frågeställningar(underrubrik) Undersökningsdelen(Kapitelrubrik) Slutsats(Kapitelrubrik)...5 Källförteckning (rubriken skall ej vara kapitelnumrerad)...6 2

3 1. Inledning(kapitelrubrik) En rapport ska ha ett inledningskapitel. Där ska du som författare reda ut förutsättningarna för ditt arbete. Inledningen ska innehålla syfte och frågeställningar. Det är även bra att ge en kort bakgrundsbeskrivning till ämnet. Är det några särskilda omständigheter som läsaren bör känna till? Kanske har du några särskilda förkunskaper i ämnet, eller är ämnet särskilt aktuellt p g a något som nyligen inträffat? 1.1 Syfte och frågeställningar(underrubrik) Ett syfte är ett slags varudeklaration, där du redogör för vad du vill med din rapport. Syftet ska vara tydligt skrivet. Antag att du vill skaffa dig lite översiktliga kunskaper om Tibet. Du ska nu formulera ett syfte: Försök 1. Syftet med detta arbete är att ge information om Tibet Formuleringen är för omfattande och samtidigt intetsägande. Du kan aldrig berätta allt om ett land. Du måste koncentrera dig på det du skall göra, i detta fall skaffa dig översiktliga kunskaper om landet. Försök 2. Mitt syfte är att ge en kortfattad översikt över Tibet Du klargör nu att ditt arbete bara syftar till att ge en ytlig bild av landet. Men du säger ingenting om vilka uppgifter som ger en sådan översikt. Du måste bestämma dig för vilken typ av information du vill ha. I annat fall kommer urvalet att styras av den bok du råkar få tag i och inte av dig. Försök 3. Mitt syfte är att ge en översikt över Tibets geografi och dess historiska och politiska utveckling Du har nu bestämt vad du skall leta efter för information. Det är tydligt vad du vill med ditt arbete(en översikt), och vilken inriktning det har(geografi, historia och politik). När arbetet är klart skall man kunna avgöra om syftet har uppfyllts. Ibland finner man inte svaren på det man vill undersöka. Då redovisar man varför det inte gick. Om man hittar intressantare problemställningar än de man från början tänkt sig, måste man också ändra sitt syfte. Obs! Kom ihåg att titeln på arbetet skall överensstämma med syftet. 3

4 Frågeställningarna är nästa led i att konkretisera undersökningen. De talar om vad författaren söker för information. Frågeställningarna är de frågor författare ställer för att uppnå syftet. Exempel Antag att du har följande syfte: Mitt syfte är att ge en översikt över Tibets geografi och dess historiska och politiska utveckling. Du skall u formulera konkreta frågeställningar. Fundera över vilka frågor som behöver ställas för att man skall uppnå syftet. Frågeställningarna utgår alltså från syftet! Försök 1. Varför annekterade Kina Tibet? Frågan är för specialiserad för att passa vårt allmänna syfte. Den förutsätter att du och läsaren från början vet att Kina har annekterat landet. Skall man ställa en sådan fråga måste man i inledningen ge en bakgrund där man talar om att landet är annekterat. Försök 2. Hur ser Tibets geografi ut? Frågan är för allmän. Det du tar upp om Tibets geografi kan vara allt från bergarter och jordmån till att du prickar in landet på en världskarta. Du avgör själv vad som är viktigt att ta upp. Men du måste förhålla dig till ditt syfte. Om syftet är att ge en översikt överensstämmer världskartan bättre med syftet än jordmånen. Försök 3. Har Tibet någon gång vunnit fotbolls-vm? Frågan ligger inte i linje med syftet. Försök 4. Vilket är Tibets geografiska läge? Hur har befolkningsutvecklingen sett ut under 1900-talet? Vilka är Tibets viktigaste naturtillgångar? Hur har landets politiska och religiösa inriktning sett ut? Vilken bild ges av Tibet i svensk massmedia? Etc. Det krävs en hel del frågor. Har du lyckats ställa konkreta frågor så är en stor del av arbetet gjort. Du vet nu vad du skall ta reda på. Läsaren förstår nu hur du tänkt uppfylla ditt syfte. 4

5 2. Undersökningsdelen(Kapitelrubrik) Här redovisar du vad du har kommit fram till när du besvarat dina frågor. Rapportens struktur Det är viktigt att du försöker vara tydlig när du skriver. Tänk dig att du skriver för en läsare som inte är insatt i frågan. Du skriver inte för läraren som du redan diskuterat dina tankegångar med. Tänk noga igenom vilken ordning du presenterar ditt material. Försök få en logisk uppdelning. När du behandlar olika teman som geografi, historia och politik är det ofta en god idé att hålla isär de olika områdena. Detta kan tex göras genom att dela upp texten i underrubriker efter dina teman: 2.1 Tibets geografi(underrubrik) 2.2 Tibets historia(underrubrik) 2.3 Tibets politiska situation(underrubrik) Men det kan också vara så att de olika ämnena flyter in i varandra. Antag att landets geografiska gränser nyligen flyttats på grund av politiska beslut. Arbetet tappar lätt sin logiska struktur om du diskuterar gränsflyttningen som en geografisk fråga innan de redogör för en historiska och politiska situationen. Ibland kan det vara bäst att inte följa sina teman utan istället låta händelseutvecklingen styra: 2.1 Tibet fram till Kinas annektion Tibet från 1950 fram till idag. Det är med andra ord viktigt att fundera över var och när informationen skall presenteras. Det är mycket viktigt att göra klart för sig vad man vill skriva om, hur man får reda på det och vem det är som skall läsa det. 3. Slutsats(Kapitelrubrik) Det sista kapitlet bör heta slutsats. Målsättningen är ju att komma fram till svar på frågeställningar. Här skall trådarna knytas samman. Du visar att du uppnått ditt syfte och vilka slutsatser du drar av detta. Skriver du om Tibet bör du ställa dig frågan hur du, genom vad du redovisar i rapporten, kan ge en karakteristik av landet. 5

6 Källförteckning (rubriken skall ej vara kapitelnumrerad) Referat och citat När man hämtar information från olika håll måste man i regel förkorta innehållet och plocka ut det man upplever vara viktigast. Refererar man till en text så återberättar man kärnan i texten. Det är önskvärt, men svårt att skriva på ett självständigt sätt. Ett vanligt, men mindre lyckat knep, är att kasta om ordföljden i den text man vill skriva av. Detta gör att resultatet blir svårläst och ibland obegripligt. Läs igenom de texter du vill använda, sammanfatta sedan texterna utifrån dina frågeställningar. Om det finns avsnitt i en text som du tycker är särskilt bra är det bättre att citera istället för att skriva om den. Ett citat är en ordagrann avskrift och måste markeras med före och efter citatet. En rapport bör inte innehålla för många eller för långa citat. Det måste det framgå vem som citeras och ur vilken källa citatet är hämtat. Innehållet i ett skrivet arbete är i princip fritt, däremot är sättet att skriva och förmedla ett budskap skyddat av upphovsmannarätten. Det innebär att när vi hämtar information i böcker och tidskrifter ska vi ange detta. Det är inte bara det skrivna ordet som är skyddat utan även fotografier och tidningsartiklar. (Bergman-Person I., Håkansson E., Råd och anvisningar vid fördjupningsarbete, 1995) (Författare, titel, utgivningsår) I ett större arbete skall man i texten markera inte bara varifrån man hämtat citaten utan även vilka källor man har refererat. Här räcker det att du gör en separat källförteckning, där du redovisar vilka olika källor du har använt. Källor är alla medier du har använt för att skaffa information och uppgifter: böcker, uppslagsverk, tidningar, internet, intervjuer, TV etc. 6

7 Källförteckning Tryckta källor(böcker) Larsson, T., Det svenska statsskicket, Studentlitteratur, Lund, 1993 Nagel, T., Vad är meningen med alltihop?, Nya Doxa, Nora, 1992 Författare, efternamn först i bokstavsordning Boktitel, Skall vara markerad, kursiv eller understruken Förlag Förlagsort Utgivningsår Tidningar och Tidskrifter Dagens Nyheter 25/ Nyhetsartikel: Tidningens namn, datum och år Karlsson, K.G., Historieundervisningen i Sverige och Sovjetunionen Scandia 1984, Studentlitteratur, Lund 1984 Debattartikel eller uppsats i tidning/tidskrift: Författares namn först, artikelns namn med citat tecken, tidskriftens/tidningens namn, ev förlag, förlagsort och utgivnings år Spov studier av den pedagogiska väven, nr 9/1990, Stockholm, 1990 Tidskriftens namn Utgivningsnummer och år Förlagsort och utgivningsår Internet Skolverket, Den som ansvarar för informationen/författaren Fullständig sökväg, Webbadress. Sökdatum 7