Projektmaterial. DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektmaterial. DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola"

Transkript

1 Projektmaterial DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 Det går att lära gamla hundar att sitta! - ett ITiS-projekt om äldre och Internetanvändning PROs folkhögskola i Stockholm Höstterminen 2002 Mats Östling handledde Kerstin Lindqvist, Yvonne Löwdin och Åsa Österberg 1

3 Innehållsförteckning Inledning 3 Bakgrund 3 Deltagare och urval 4 Syfte & mål 4 Muntliga utvärderingar 5 Metod 5 Arbetets gång 6 Projektets tre faser 6 Nybörjarfasen 6 Så här har vi det med tekniken 6 Naturligtvis spelar vi spel! 6 Genomförandefasen 7 Pedagogisk IT modell 7 Intensiv Internetkurs 8 Källkritik 9 Slutfas 9 Egen sökning & e-post 9 Avslutning 10 Slutsatser 10 Hur gick det? 10 Reflektioner 12 Hur går vi vidare 13 2

4 Inledning Bakgrund Vi är tre personer i personalen som valt att delta i detta ITiS-projekt. Vårt arbetslag består av Kerstin Lindqvist, administratör och datalärare, Yvonne Löwdin, lärare samt Åsa Österberg, lärare. Kursdeltagarna vid PROs Folkhögskola består av pensionärer som går en 15 veckors grundkurs i allmänna ämnen. Vi tycker att det är en spännande uppgift att arbeta med en ny teknik och koppla ihop datoranvändning och äldre människor. Denna grupp är inte uppväxt med dator som deras barn och i ännu högre grad barnbarn är. Vår tanke med detta ITiS-projekt är att få kursdeltagarna, som i detta fall är pensionärer, att bli nyfikna på att hämta information från Internet och att bli vana vid att använda datorn som redskap. Vi valde att koncentrera projektet kring våra studiebesök som vi gör varje vecka vid något av Stockholms muséer eller vid någon annan kultur/samhällsinrättning. Vi läser om vår historia från forntiden och arbetar oss framåt i tiden till nutid. Dessa studiebesök har en central funktion i vår utbildning, varför vårt projekt får en viktig roll i kursen. Med våra studiebesök arbetar vi utifrån en metod i tre steg; förberedelse, genomförande och uppföljning. Vi tycker att det är viktigt att alla i gruppen gör dessa steg och att gruppen har en gemensam upplevelse. Vi hade redan tidigare integrerat historia och litteraturhistoria med kultur där våra studiebesök ingår. Nu skulle dessa integreras med data. Dessutom insåg vi att vi skulle kunna integrera samhällskunskap i viss mån, då vi gör vissa studiebesök kopplat till detta ämne (riksdagen, stadshuset, PRO). Det som egentligen talade emot att utgå från våra studiebesök och förbereda dem via Internet, är att vi har ett mycket rikt och väl inarbetat studiematerial till våra studiebesök i grundkursen. Vi skulle därmed lämna ett material som vi visste fungerade mycket bra, och istället använda ett nytt och oprövat material. Men just det blev också utmaningen! Skulle eleverna kunna förbereda sig bättre men Internet som hjälpmedel? 3

5 Deltagare och urval Eftersom ITiS- projektet bygger på att förbereda gruppens veckovisa studiebesök ansåg vi att alla deltagare i kursen skulle delta. Kursdeltagarna är 17 stycken, år. 14 kvinnor och 3 män. Alla är eller är på väg att bli pensionärer. Syfte & mål Syftet med projektet är att ge ökade möjligheter för äldre människor att delta i den moderna IT-utvecklingen. Vi vill visa på de fördelar som Internet innebär när det gäller informationssökning och kommunikation. I vårt uppdrag på PROs folkhögskola, som ägs av PRO, Pensionärernas riksorganisation, ingår att ge plats till i första hand de med låg utbildning. Hos oss studerar främst kvinnor med låg utbildning. Att då få kunskap i Internetanvändning kan närmast ses som ett rättvisekrav för vår målgrupp. Vi hoppas också kunna minska den rädsla som ofta finns hos vår målgrupp. Våra kursdeltagare är ofta rädda att använda den nya tekniken. Det är inte ovanligt att våra deltagare tror att datorn ska gå sönder om de trycker på fel knapp eller att dom aldrig kommer att kunna lära sig att använda datorn. Ett mål med projektet är att våra kursdeltagare självständigt ska kunna förbereda sina studiebesök genom att hämta och värdera information från Internet. Ett annat mål är att varje deltagare ska, genom lärarhjälp, skaffa en personlig e-postadress. Adressen ska sedan kunna användas för att kommunicera mellan deltagarna samt mellan lärare och deltagare. Ett vidare mål, som vi inte omedelbart kan mäta, är att deltagarna ska kunna använda förvärvade Internetkunskaper även efter kursen. Exempelvis förbereda sig via Internet inför olika kulturevenemang, kunna via riksdagens hemsida hålla sig à jour samt kunna kommunicera via e-post. 4

6 Muntliga utvärderingar Vi kommer att ha fortlöpande muntliga utvärderingar med kursdeltagarna. Vi har valt att inte göra en skriftlig utvärdering av två skäl: 1) Vi tror oss göra en pedagogisk vinst om vi har kontinuerlig muntlig kontakt med deltagarna. Det lilla antalet elever gör att vi får snabb feedback och kan justera undervisningen efterhand. 2) En skriftlig utvärdering skulle bli alltför omfattande i detta projekt. Metod I början av höstterminen schemalade vi två veckotimmar à 40 minuter i data. Vår tanke var att kursdeltagarna kontinuerligt skulle få tangent- och Internetträning. Vi ville nå både deltagare som aldrig hade använt en dator tidigare och vana datoranvändare. Vi introducerade dataundervisningen den andra studieveckan. Vi skyndade långsamt och anpassade studietakten efter den målgrupp vi arbetar med. Den veckovisa dataundervisningen leddes av Kerstin och Åsa. Den fjärde veckan bröt vi ordinarie veckoschemat och hade tre intensivdagar, och nu sysslade vi enbart med datorerna. Vi var tre lärare, Kerstin, Åsa och Yvonne. En utförlig redovisning av arbetsgången under dessa tre dagar finns i avsnitt arbetets gång. Vi var noga med att avsätta tid för sammanfattning och diskussion och alla fick möjlighet att vädra sina åsikter. Under höstterminen hade vi två schemalagda veckotimmar i data. Timmarna användes till att förbereda studiebesök inför kommande vecka. Här skedde även integrering med andra ämnen. Personalgruppen hade täta kontakter eftersom Kerstin och Åsa hade hand om den schemalagda dataundervisningen och Yvonne deltog i studiebesöken. Vi hade ett elevorienterat arbetssätt. Metodiskt trappade vi upp kursdeltagarnas engagemang allt eftersom kursen framskred. Vi minskade lärarstyrningen efterhand och därmed ökade deltagarnas ansvar för informationsinhämtning vad gällde såväl teknik som att kunna värdera den information som dom fick fram på skärmen. 5

7 Arbetets gång Projektets tre faser Vi delade in projektet i tre faser: Nybörjarfasen två veckor, genomförandefasen åtta veckor och slutfasen fem veckor. I nybörjarfasen gick vi igenom teknik samt mushantering. I genomförandefasen skedde lärarledda förberedelser inför studiebesöken. I slutfasen sökte eleverna på egen hand information inför studiebesöken samt skaffade sig, med lärarhjälp, en e-postadress och började att kommunicera via e-post. Nedan beskriver vi kortfattat de tre faserna. Nybörjarfasen Så här har vi det med tekniken På skolan finns ingen datasal. Vi har dataundervisning i ett vanligt klassrum. Alla deltagare har tillgång till varsin bärbar dator. Datorerna är inlåsta i ett kassaskåp. Varje gång vi använder datorerna måste kursdeltagarna ta dessa ur skåpet, koppla in elsladden, koppla in musen och sist men absolut inte minst sätta i nätverkssladden i datorn samt koppla in den i hubben (för att bli ansluten till vårt nätverk). Deltagarna tränade på att koppla ihop datorn. Därpå hade vi genomgång av tangentbordet samt musen och dess scrollningsfunktion. Naturligtvis spelar vi spel! Deltagarna övade sig att använda musen. I vår målgrupp måste man starta med musträning. Musen är den del av datorn som används mest på Internet. Det gällde därför att snabbt få deltagarna att förstå hur musen fungerar. För att träna musanvändandet låter vi deltagarna spela olika spel. Varför spel? Om man är rädd för att misslyckas eller rädd för att inte kunna hantera tekniken, är det viktigt att man har roligt och det är roligt att lägga patiens, spela kryss och lägga pussel. Det motstånd i form av 6

8 olust eller rädsla som deltagarna kan känna, kan övervinnas genom lek. Vi fann att detta passar bra för vår målgrupp. Mushanteringen är många gånger svår för vår målgrupp där vi har flera kvinnor med darriga eller söndervärkta händer. Därför lär vi våra deltagare hur man istället kan använda sig av tangentbordet. Tex. De fyra pilarna för att flytta sig upp och ner på en sida, tabulatorn för att flytta sig i ett formulär och att använda Windows-symbolen för att få upp startmenyn. Genomförandefasen Pedagogisk IT-modell Vi hade förberett olika övningar. Syftet med dessa övningar var att kursdeltagarna skulle träna sig i att praktiskt hantera tekniken samt hämta och värdera information från Internet. Dessa övningar innehöll alla moment som vi ville träna: Behärska tekniken Följa instruktioner Hitta rätt Läsa Förstå och värdera information (källkritik) Svara på instuderingsfrågor * * Redovisa (dela med sig av information) Vi hade i vårt upplägg med projektet bestämt oss för att ha en introduktionskurs i Internet den 4:e terminsveckan. Därefter följde praktiska övningar * Instuderingsfrågor till Internetövningarna gjordes för att deltagarna skulle läsa och värdera informationen. Frågorna gjordes i A- och B-nivå eftersom deltagarna förkunskaper skiftade. 7

9 Intensiv Internetkurs Dag 1 :helklass. Vi hade en grundlig teoretisk genomgång av Internet. Därefter övade sig kursdeltagarna i att skriva in www-adresser i adressfältet. Utifrån dessa övningar tränade de sig i alla de moment som vi ovan nämnt. Dag 2: halvklass. Vi arbetade i halvklass för att varje deltagare skulle ha möjlighet till mer individuell hjälp. Vi började passet med en repetition och därefter genomgång av sökmotorer. Vi arbetade med sökmotorn Google. Vi hade valt just den sökmotorn för att den är så ren. Den är utan reklam och rörliga bilder och passar därför vår målgrupp. Det är lätt att hitta var sökordet skall skrivas in. I övningarna förberedde deltagarna kommande studiebesök. Vi hade flera genomgångar för att deltagarna skulle förstå hur det fungerar med träffar på en sökmotor. Vi gick också igenom hur de skulle sovra bland sina träffar: Var fanns informationen som deltagarna sökte? Dag 3:helklass. Kursdeltagarna hade nu praktiskt arbetat med Internet i två dagar. De hade haft tid till egen reflektion. Därför började vi den tredje dagen med en frågestund. Därefter gjorde vi en kort repetition. Vi hade övningar med givna www-adresser och ämnesord på sökmotor. Vi märkte att de som varit sjuka dag 1 och/eller dag 2 fick väldiga problem med övningarna. Det var tur att vi var tre lärare för dessa kursdeltagare behövde mycket extra stöd och hjälp. Efter intensivkursen återgick vi till det vanliga schemat med två timmar data i veckan. Deltagarna arbetade med att förbereda kommande studiebesök genom att tex. gå in på olika museers hemsidor och läsa och värdera information. Vi integrerade ämnena historia och samhällskunskap och nu fick deltagarna stifta bekantskap med skoldatanätets länkskafferi. Tillsammans arbetade vi utifrån vår pedagogiska IT-modell. 8

10 Källkritik Vi har en målgrupp som aktivt tar ställning till de texter dom möter. Våra deltagare reagerade många gånger över såväl innehåll som form. Det innebär att det är möjligt att våra kursdeltagare lättare än, exempelvis grundskoleelever, kan ta ställning till om den information som finns på Internet är trovärdig eller ej. Det gäller naturligtvis inte alla, men generellt förhåller det sig så. Vi tror att detta kan bero på äldre generationers erfarenhet och kunskap. Detta gör att vi inte alltid behöver styra våra deltagare i valet av www-adresser. Slutfasen Nu var det dags att gå ifrån vår egen pedagogiska IT modell. Nu skulle deltagaraktiviteten öka och lärarnas styrning minska. Deltagarna själva förbereda sina studiebesök. De skulle också öppna en egen e-postadress. Egen sökning & e-post De fick på egen hand leta fram information och värdera den. Det föll sig naturligt för deltagarna att hjälpa varandra och behovet av lärarnas insats minskade i takt med att deltagarnas kunskaper ökade. Den svåraste delen i vårt projekt är öppnandet av e-postadress. Därför sparade vi detta moment till slutfasen. Alla deltagare fick under mycken möda och stort besvär öppna en e-postadress. Hur skulle vi kunna underlätta detta moment? Vi hade dåliga erfarenheter sedan tidigare när det gäller att öppna en e-postadress för vår målgrupp. Därför bestämde vi oss för att skriva ut Hotmails registreringssida, för att i förväg gå igenom den med deltagarna. Vi lät sex deltagare i taget tillsammans med en lärare skaffa sig en personlig e-postadress. Nu var det dags att använda sin e-post. Lärarna gjorde uppgifter i olika ämnen och skickade dessa till deltagarnas e-postadresser. Exempel på en sådan övning var uppföljning av studiebesöket på riksdagen då deltagarna gjorde en personlig reflektion som de skrev och skickade med hjälp av sin personliga e-postadress. Läraren skrev individuella svar via e-post. Deltagarna fick också skicka e-post till varandra. Vi utnyttjade även möjligheten för våra deltagare att söka kontakt med deltagare på vår moderfolkhögskola i Gysinge. Det blev stor succé! Båda 9

11 grupperna tyckte att det var spännande att kommunicera med en okänd person som faktiskt studerade på samma skola. Avslutning Slutsatser När vi bestämde oss för projektets inriktning: att med hjälp av Internet förbereda kursdeltagarnas studiebesök, ställde vi oss följande fråga: Skulle kursdeltagarna kunna förbereda sig bättre med Internet som hjälpmedel? På den frågan kan vi svara ja, med eftertryck. Detta arbetssätt blev mer elevorienterat än vårt tidigare arbetssätt. I den fortlöpande muntliga utvärderingen som vi har gjort menar deltagarna att detta arbetssätt har varit väldigt bra. De har också upplevt att allt hänger ihop. De ser tydligt den röda tråden i de ämnen som vi bestämde oss för att integrera. Vi känner att vi väl lyckats att ämnesintegrera denna termin. Då vi jämför med tidigare terminer, då vi bara använt vårt gamla material och invanda arbetssätt ser vi att den här gruppen deltagare är mer förberedda inför studiebesöken än tidigare. Det är naturligtvis roligare att titta på vackra konstbilder på Internet som förberedelse inför ett studiebesök än att utgå från ett svartvitt kopierat häfte. Hur gick det? Syftet med projektet var att öka möjligheterna för äldre människor att delta i den moderna ITutvecklingen. Vi har uppnått syftet att ge våra äldre deltagare möjlighet att använda sig av Internet som ett hjälpmedel. Detta har vi gjort under schemalagda datatimmar samt då och då i andra ämnen. De har lärt sig att hitta, läsa och värdera den information som finns på Internet. De har tagit del av olika sätt att söka: www-adresser och sökmotorn Google. De har också fått en inblick i hur e-post fungerar, teoretiskt och praktiskt. Vi ville hjälpa till att minska den rädsla för tekniken som äldre ofta känner. Till vår glädje ser vi att de som tidigare kände rädsla, nu med stor entusiasm använder sig av Internet. De som hellre ville ha ordbehandling (av rädsla för att misslyckas) lyckades vi övertala att vara med 10

12 på Internetkursen. Vi utgick ifrån att vi skulle kunna entusiasmera alla till att få lust att pröva på den nya tekniken. Vi trodde på att alla kan, med lite hjälp förstås. Dessutom trodde vi på att vårt upplägg skulle hjälpa även den som aldrig hade använt sig av Internet. Det gick! Men fortfarande finns det de som är osäkra på tekniken. Följande citat från en av våra kursdeltagare belyser väl dom känslor som finns hos våra deltagare: Jag måste erkänna att jag önskade att kassaskåpet skulle gå i baklås så vi inte skulle få fram datorerna under Internetkursen, så hemskt tyckte jag att det var. Jag måste också erkänna att jag i slutet av terminen längtade efter att ta fram datorerna för att det var så roligt Vårt mål var att deltagarna i slutet av terminen självständigt skulle kunna leta sig fram till hemsidor i syfte att självständigt förbereda studiebesöken. Det målet är uppnått. I slutfasen klarade deltagarna att själva hitta de sidor som krävs för att förbereda sig inför studiebesöken. De använde sig av olika vägar; somliga via www-adresser, andra via sökmotorn Google. Att detta mål är uppnått märks inte minst inom samhällskunskap där många nu självständigt går till exempelvis riksdagens hemsida för att söka svar på frågor. Ett annat mål var att alla deltagarna, med lärarhjälp, skulle skapa en personlig e-postadress och börja kommunicera. Vår metod, att i förväg skriva ut Hotmails registreringssida, visade sig vara mycket bra. Det var också tillräckligt att hjälpa sex deltagare åt gången. Så småningom hade alla en egen Hotmail-adress och deltagarna kunde äntligen börja kommunicera med varandra. Dessutom har de brevväxlat med kursdeltagare på vår moderfolkhögskola i Gysinge. Vi lärare har också kommunicerat via dator med våra deltagare. Vi uppnådde även detta mål. Vårt vidare mål kan vi inte se resultatet av idag. Vi hoppas att våra deltagare ska kunna använda datorn som verktyg då de ska besöka exempelvis en utställning, ta kontakt med en politiker via e-post eller söka efter information på Internet. Vi kommer att kunna följa upp flera av dessa kursdeltagare. Många av dem kommer att gå antingen vår 2-dagarskurs eller 3-dagarskurs som är fortsättningskurser till denna grundkurs. 11

13 Vi kommer då att kunna se om vi kommer att uppnå vårt vidare mål. Det vidare målet är naturligtvis kopplat till ett samhällsperspektiv: att våra deltagare, sin ålder till trots, ska ha möjlighet att på lika villkor delta i den moderna IT-utvecklingen Reflektioner Vi har upplevt denna termin mycket positivt. Vi planerade inför höstterminen innan vi visste om ITiS-projektet skulle bli av eller inte. Vi började arbeta på ett nytt sätt. Vi kände inte kursdeltagarna och vi lämnade ett säkert och tryggt arbetsmaterial som vi visste sedan tidigare att det fungerade MYCKET BRA! Vi hade redan ett arbetssätt där vi samarbetade över ämnesgränserna. Ändå ville vi prova om vi och deltagarna hade något att vinna på att hämta information på Internet. Tidigare presenterades materialet av läraren muntligt och deltagarna fick en skriftlig dokumentation att läsa självständigt. Med det nya arbetssättet aktiverar vi kursdeltagarna genom att de dessutom gör något. Det innebär att deltagarna hör, ser och gör. Det ökar inlärningen och därmed förbereds deltagarna bättre än tidigare inför studiebesöken. I arbetslaget tycker vi att samarbetet har ökat och vi har fått en ökad insyn och ökat intresse för varandras arbetsuppgifter. Vi har blivit delaktiga i varandras planering på ett helt annat sätt än tidigare. Vi har haft kul! När tekniken fungerade, förstås. Även när vi tyckte att något moment blev misslyckat, var deltagarna vänligt sinnade och gjorde bästa möjliga av situationen. Vid två tillfällen var vi en lärare och 17 kursdeltagare. Tekniken krånglade och några hann inte in på nätet innan lektionen var slut. Vi insåg att det är svårt att vara en ensam lärare med en hel klass om alla ska koppla upp sig. Däremot räcker det med en lärare om några elever, upp till fem, arbetar vid datorerna och resten av klassen arbetar med något annat. Vi har också upptäckt att alla eventuella farhågor att äldre människor inte är intresserade av ny teknik, är nonsens. Intresset har varit stort under hela terminen. Vi vet alla att varje grupp är olik den andra. Vi hade tur. Eleverna hade stor spridning med avseende på kunskaper, allt från nybörjare till vana datoranvändare, men trots detta kändes det positivt att arbeta på detta sätt. 12

14 Vi lärde oss att utforma tydliga instruktioner. Detta är troligen ännu viktigare då vi arbetar med äldre människor. Yngre människor vågar prova sig fram i högre grad. Det som vi upplevt som stressigt var att projektet kom igång så sent på terminen. Vi började, som vi redan nämnt, den praktiska tillämpningen utan att veta om projektet skulle bli av, men när vi fick kontakt med vår handläggare var det väldigt kort tid kvar av projekttiden. Det innebar att seminarier, projektskrivning och slutredovisning låg väldigt nära i tid. Hur går vi vidare? Vi upplevde det nya arbetssättet som positivt och planerar att fortsätta arbeta på detta sätt även nästa termin. Det positiva är att både lärare och kursdeltagare vann på det nya arbetssättet. Vi har lärt av misstagen och utvecklat idéer och teknik. Vi vill gärna fortsätta att arbeta på det här sättet med andra grupper! 13

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas

Läs mer

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net REDOVISA

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola ITiS Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola kultur miljö teknik Arbetslaget i Eskilsby skola Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Tillvägagångssätt...4 Resultat...4 Diskussion...5

Läs mer

Modeller för äldre i projektet Lära ut Internet på bibliotek (Östergötland)

Modeller för äldre i projektet Lära ut Internet på bibliotek (Östergötland) Modeller för äldre i projektet Lära ut Internet på bibliotek (Östergötland) Visningarna i Boxholm gjordes först för en testgrupp på 9 personer, som gick steg 1 och steg 2. Själva introduktionen genomfördes

Läs mer

Handledare: Elisabet Banemark

Handledare: Elisabet Banemark Ett ITiS-arbete utfört av: Lydia Hallengren Brita Lavesson Nils-George Olsson Stefan Rydberg Magdalena Åkesson Handledare: Elisabet Banemark Innehållsförteckning Bakgrund -------------------------------------------------------------------------------------------3

Läs mer

Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek

Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Göteborg 2 mars, 2011 Innehåll: Vår kulturella plattform Pedagogiska utmaningar Alingsås biblioteks Internetkurser Källa: Olle

Läs mer

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2

Läs mer

Projektmaterial. NÄTET SOM INFORMATIONSKÄLLA Gotlands läns folkhögskola

Projektmaterial. NÄTET SOM INFORMATIONSKÄLLA Gotlands läns folkhögskola Projektmaterial NÄTET SOM INFORMATIONSKÄLLA Gotlands läns folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net GOTLANDS

Läs mer

Projektmaterial MIND-MAP. Klarälvdalens folkhögskola

Projektmaterial MIND-MAP. Klarälvdalens folkhögskola Projektmaterial MIND-MAP Klarälvdalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Mind-map - Ett ITiS-projekt

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

JA, MYCKET. ABSOLUT! Ja. Programmet är dessutom mycket roligare att arbeta med än vad jag hade trott.

JA, MYCKET. ABSOLUT! Ja. Programmet är dessutom mycket roligare att arbeta med än vad jag hade trott. 1(5) Absolut! Som vanligt översteg den mina förväntningar. Absolut Ja, till 100 %. JA, MYCKET. ABSOLUT! Ja. Programmet är dessutom mycket roligare att arbeta med än vad jag hade trott. Fantastiskt att

Läs mer

Projektmaterial HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola

Projektmaterial HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola Projektmaterial KOMMUNIKATION MED DATOR, HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

Varför bär de sjalar?

Varför bär de sjalar? Varför bär de sjalar? ITiS rapport från Skoftebyskolan Arbetslagsbeskrivning Vårt arbetslag består av sju personer: en fritidspedagog, en specialpedagog, fem klasslärare samt 69 barn i år 4-5. Sammanfattning

Läs mer

Pedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden

Pedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden Pedagogisk planering Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden Här nedan får du hjälp att planera ett arbetsområde om staden. Genom att bygga och konstruera på lektionerna arbetar eleverna mot

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

SERBISKA KULTURFÖRENINGEN SLOGA RAPPORT UPPSALA DEN 29 JUNI 2010 SESIG SOMALISKA ERITREANSKA SERBISKA INTERNET GRUND, FAS 1

SERBISKA KULTURFÖRENINGEN SLOGA RAPPORT UPPSALA DEN 29 JUNI 2010 SESIG SOMALISKA ERITREANSKA SERBISKA INTERNET GRUND, FAS 1 SERBISKA KULTURFÖRENINGEN SLOGA RAPPORT UPPSALA DEN 29 JUNI 2010 SESIG SOMALISKA ERITREANSKA SERBISKA INTERNET GRUND, FAS 1 UPPDRAG FÖR.SE:S INTERNET FÖR ALLA 2010 Innehållsförteckning 1. Inledning 2.

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola Projektmaterial IDROTTSSKADOR Bosöns Folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Stockholm 2002-05-06 Idrottsskador

Läs mer

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..

Läs mer

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola Projektmaterial NÄTTIDNING Dalarö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...3

Läs mer

ITiS arbete. Trafiken i skolan

ITiS arbete. Trafiken i skolan ITiS arbete Trafiken i skolan Vilans skola Våren-02 Klass F-2 B Malin Persson Annika Dahl-Persson Sigbrit Holmén Staffan Andreasson 2 Innehållsförteckning: Introduktion 3 Syfte och mål 4 Tillvägagångssätt

Läs mer

Projektmaterial. Skinnskattebergs folkhögskola

Projektmaterial. Skinnskattebergs folkhögskola Projektmaterial ATT SKRIVA NOTER MED DATORNS HJÄLP Skinnskattebergs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för musikvetenskap RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS Kurs: Musikteori 1/Musikvetenskap A Delkurs: Satslära/funktionsanalys Termin: VT 211 Totalt besvarade

Läs mer

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Olle Findahl, Svenskarna och Internet 2010 År efter år fortsätter Sverige att ligga i den

Läs mer

Rapport. Folksagor-Lextorpslaget

Rapport. Folksagor-Lextorpslaget Rapport Folksagor-Lextorpslaget Bakgrund Vi har arbetat med folksagor under ca 10 veckor. I arbetslaget har vi varit 2 klasser, en åk 6 och en åk 3. Fyra lärare har varit inblandade, 2 klasslärare och

Läs mer

BARN I STADEN MÖTER DJUR

BARN I STADEN MÖTER DJUR ITiS-rapport BARN I STADEN MÖTER DJUR Bengt Björkqvist Elisabeth Havh Martin Nilsson Eva-Lotta Persson Catrin Svensson Lena Winberg November 2001 1 Innehållsförteckning: Bakgrund s. 3 Aktuell skola. s.

Läs mer

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken Projektmaterial Sammanställning ENKÄTER - INFORMATIONSTEKNOLOGI FÖR ÄLDRE ABF Södra Lappmarken Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 73 11 34 Stockholm 8-412 48 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. IT-stöd för svagpresterande. Liljeholmens folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. IT-stöd för svagpresterande. Liljeholmens folkhögskola PROJEKTMATERIAL Liljeholmens folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt...

Läs mer

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,

Läs mer

Projektmaterial. DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola

Projektmaterial. DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola Projektmaterial DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Fornby folkhögskola Borlänge

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Vad är Internet? Innehåll: Inledning Vad är Internet? Om du kan Internetadressen Söka på Internet Länklistor Övningar Repetition

Vad är Internet? Innehåll: Inledning Vad är Internet? Om du kan Internetadressen Söka på Internet Länklistor Övningar Repetition Vad är Internet? Innehåll: Inledning 1 Vad är Internet? 2 Om du kan Internetadressen 3 Söka på Internet 6 Länklistor 9 Övningar 10 Repetition 11 Kortfattad repetition 9 6 Inledning Välkommen till Nyfiken

Läs mer

Använda Internet. med hjälp av Internet Explorer. Nybörjarguide

Använda Internet. med hjälp av Internet Explorer. Nybörjarguide Använda Internet med hjälp av Internet Explorer Nybörjarguide Av Carl Ewnert 1 Innehåll: 1. Introduktion 3 2. Utseendet 4 3. Verktygsfältet 4 4. Börja Surfa. 5 5. Att söka på Internet 5 6. Spara en sida

Läs mer

Projektmaterial. KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola

Projektmaterial. KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola Projektmaterial KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net ITIS-rapport HT-02

Läs mer

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Vilka förändringar har utvecklingsarbetet medfört gällande undervisning och/eller klassrumsorganisation? Jag tycker att eleverna har kommit igång

Läs mer

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

Studiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna.

Studiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna. Kursplan 1 ipad - Kom igång - grundläggande nivå Studiematerialet som kursplanen bygger på finns på Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser. Studiematerialet kan användas som en guide/handledning för

Läs mer

En världsomsegling med sjörövare

En världsomsegling med sjörövare En världsomsegling med sjörövare Frälsegårdsskolan Arbetslag 3 Itis-rapport höstterminen 2000 Marja-Liisa Isopoussu Margaretha Johansson Berith Håkansson Rut Holm Niclas Eriksson Sammanfattning: Eftersom

Läs mer

Att använda svenska 2

Att använda svenska 2 Att använda svenska 2 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

IKT med funktionshindrade elever på Riksgymnasium Syd

IKT med funktionshindrade elever på Riksgymnasium Syd IKT med funktionshindrade elever på Riksgymnasium Syd Innehållsförteckning Sid Projektmål------------------------------------------------------------------------------------2 Funktionshindrade elever ---------------------------------------------------------------

Läs mer

SERBISKA KULTURFÖRENINGEN SLOGA RAPPORT UPPSALA DEN 20 DECEMBER 2011. SESIG Fas 3 Sidan 1 av 7

SERBISKA KULTURFÖRENINGEN SLOGA RAPPORT UPPSALA DEN 20 DECEMBER 2011. SESIG Fas 3 Sidan 1 av 7 SERBISKA KULTURFÖRENINGEN SLOGA RAPPORT UPPSALA DEN 20 DECEMBER 2011 SESIG Fas 3 Sidan 1 av 7 1.Ett stort tack till.se! Ett stort tack till.se som gett oss medel för tredje gången att utbilda 60 vuxna

Läs mer

Kursutvärdering Samhällskunskap A Lärare: Esa Seppälä Läsåret 11-12 Klass: HR2C

Kursutvärdering Samhällskunskap A Lärare: Esa Seppälä Läsåret 11-12 Klass: HR2C 1 8 6 4 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Mitt första inryck av denna kurs var: Mycket bra 1 4 Bra 19 83 Dåligt 3 13 Mycket dåligt - - Antal EAS:. Antal svarande: 23. Mv: (Skala 1) = 72,83 8 6

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Storvretaskolans IT-plan 2013/14 s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i

Läs mer

Vad är Internet? Innehåll: Inledning 1 Vad är Internet? 2 Om du kan Internetadressen 3 Söka på Internet 4 Övningar 5 Kortfattad repetition 9

Vad är Internet? Innehåll: Inledning 1 Vad är Internet? 2 Om du kan Internetadressen 3 Söka på Internet 4 Övningar 5 Kortfattad repetition 9 Vad är Internet? Innehåll: Inledning 1 Vad är Internet? 2 Om du kan Internetadressen 3 Söka på Internet 4 Övningar 5 Kortfattad repetition 9 Inledning Välkommen till steg 3 av Internetkursen för nybörjare!

Läs mer

Projektmaterial. Axevalla folkhögskola

Projektmaterial. Axevalla folkhögskola Projektmaterial STOCKHOLM 750 ÅR: FINNARNAS HISTORIA I STOCKHOLM Axevalla folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. SKAPA OCH UNDERHÅLLA KURSHEMSIDOR Färnebo folkhögskola

Projektmaterial. SKAPA OCH UNDERHÅLLA KURSHEMSIDOR Färnebo folkhögskola Projektmaterial SKAPA OCH UNDERHÅLLA KURSHEMSIDOR Färnebo folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Projektrapport

Läs mer

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 1 VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000 Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 2 Bakgrund Inom vårt program arbetar vi med elever med särskilda behov. (IV-program). För att vi skall kunna

Läs mer

Internet En enkel introduktion

Internet En enkel introduktion Internet En enkel introduktion Innehåll: Inledning 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 4 Hur du gör om du kan webbadressen 6 Hur du gör om du inte kan webbadressen 9 Kortfattad repetition 11 Jan Andrée

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET Örebro län Roy Andersson Köpmangatan 54, 702 23 Örebro, Telefon: 019-140427, Mobil: 070-5332528, E-post: roy@orebrolan.pro.se, Hemsida: www.orebro-lan.pro.se Örebro län Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Läs mer

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET BARN I VÄRLDEN HUARÖDS SKOLA VT 2000 Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger Bakgrund Under HT-99 började en del av de äldre eleverna tala om att skaffa ett

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Trollhättan 001122 Skolan i skogen

Trollhättan 001122 Skolan i skogen Trollhättan 001122 Skolan i skogen ITiS-rapport från Skoftebyskolan S Sammanfattning Vårt ITiS-arbetslag består av 63 personer: två elevassistenter, två klasslärare på särskolan och två klasslärare på

Läs mer

IT i skolan. - en studie av hur datorer används i skolan. Dimitrios Niotis

IT i skolan. - en studie av hur datorer används i skolan. Dimitrios Niotis IT i skolan - en studie av hur datorer används i skolan Dimitrios Niotis GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 5p 84:2007 Grundskollärarutbildningen: 1999-2003 Handledare: Pia Lundquist Wanneberg

Läs mer

VT15-1MT016-7,5hp-Växjö-50%-Campus

VT15-1MT016-7,5hp-Växjö-50%-Campus VT15-1MT016-7,5hp-Växjö-50%-Campus : Vilket sammanfattande omdöme ger du kursen? Vilket sammanfattande omdöme ger du kursen? Mycket bra 12 (85,7%) Ganska bra 2 (,3%) Ganska dålig 0 (0,0%) Mycket dålig

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Slutrapport för Matematikverkstad mot de yngre åren, F 3 på Helenelundsskolan.

Slutrapport för Matematikverkstad mot de yngre åren, F 3 på Helenelundsskolan. 2009-11-02 Uppdragsgivare Sida 1 av 5 Projektledare Théreés Eklund Projektbeteckning Matematikverkstad mot de yngre åren, F-3 På Helenelundsskolan Version Slutrapport för Matematikverkstad mot de yngre

Läs mer

Projektmaterial. Göteborgs folkhögskola

Projektmaterial. Göteborgs folkhögskola Projektmaterial Lokal samverkan med flexibelt lärande på lokal nivå Göteborgs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter!

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! VT-16 Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA

Läs mer

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

Förbättra kommunikationen mellan målvakt och backar. Torbjörn Johansson

Förbättra kommunikationen mellan målvakt och backar. Torbjörn Johansson Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs Förbättra kommunikationen mellan målvakt och backar Torbjörn Johansson Handledare Ulf Engman 2011-05-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Sid.3 2. Bakgrund Sid. 4 3.

Läs mer

En elev en dator, Botkyrka kommun sept Personalenkäten besvaras senast den 30 september.

En elev en dator, Botkyrka kommun sept Personalenkäten besvaras senast den 30 september. En elev en dator, Botkyrka kommun sept. 2013. Personalenkäten besvaras senast den 30 september. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en till en projektet och hjälper oss att

Läs mer

Projektrapport från. BAL:s hemsida Önnestads Folkhögskola 2002. Thomas Andersson Per Carlman Pär Larsson Handledare: Peter Sandgren

Projektrapport från. BAL:s hemsida Önnestads Folkhögskola 2002. Thomas Andersson Per Carlman Pär Larsson Handledare: Peter Sandgren Projektrapport från BAL:s hemsida Önnestads Folkhögskola 2002 Thomas Andersson Per Carlman Pär Larsson Handledare: Peter Sandgren 1 Bakgrund Sedan 1980 bedriver vi en behandlingsassistentlinje (BAL) på

Läs mer

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och

Läs mer

Den friska människans anatomi och fysiologi 1SJ000 Distans VT16. Jag uppfattar att jag genom denna kurs utvecklat värdefulla kunskaper /färdigheter.

Den friska människans anatomi och fysiologi 1SJ000 Distans VT16. Jag uppfattar att jag genom denna kurs utvecklat värdefulla kunskaper /färdigheter. Den friska människans anatomi och fysiologi SJ000 Distans VT6 Antal respondenter: 2 Antal : Svarsfrekvens: 4.48 % Jag uppfattar att jag genom denna kurs utvecklat värdefulla kunskaper /färdigheter. Jag

Läs mer

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström

Ingesunds folkhögskola Hans Hellström Bättre svenska Ingesunds folkhögskola 2012-12-27 Hans Hellström hans.hellstrom.ingesund@folkbildning.net 0703-927599 2. Projektets syfte Projektets huvudsakliga syfte var tvådelat. Dels ville vi pröva

Läs mer

En sak i taget Rapport

En sak i taget Rapport En sak i taget Rapport Hur kan man med begränsad tid och utan experthjälp i huset på ett litet bibliotek arbeta med kompetensutveckling av personalen i sociala medier? Åsa Storck 2011-01-24 1 Ur Nationalencyklopedins

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Internet. En enkel introduktion. Innehåll:

Internet. En enkel introduktion. Innehåll: Internet En enkel introduktion Innehåll: Datorns olika delar Starta datorn Så gör du om du kan webbadressen Så gör du om du inte kan webbadressen Kortfattad repetition Alingsås bibliotek, 2012 2 3 4 6

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

Titel: Själv eller tillsammans? Författare: Fehmi Duraku Nyckelord: studieplaner, eget arbete, grupparbete, barnperspektiv, pedagogperspektiv.

Titel: Själv eller tillsammans? Författare: Fehmi Duraku Nyckelord: studieplaner, eget arbete, grupparbete, barnperspektiv, pedagogperspektiv. M a l m ö h ö g s k o l a L ä r a r u t b i l d n i n g e n K S 1 0 3 F Tr e d i m e n s i o n e l l t h a n t v e r k / s l ö j d F e h m i D u r a k u S KRIVUPPGIFT Titel: Själv eller tillsammans? Författare:

Läs mer

Utvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002

Utvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002 Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare II, ht 2002. Maria Andrén och Anna Lindkvist, Inst för genetik och patologi Utvärdering av laboration i genteknik för kemiingenjörer, VT 2002 Introduktion

Läs mer

Datorn som Pedagogiskt Verktyg

Datorn som Pedagogiskt Verktyg Lätt-fil för Kortkommandon första hjälpen för att effektivisera arbetet vid datorn Datorn som Pedagogiskt Verktyg Lär dig koppla ihop Internet, MS Word och Paint Shop Pro 6.0 Sammanställd av Peter Essen

Läs mer

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att: LIP Lösningsinriktad pedagogik Lösningsinriktad pedagogik erbjuder ett annorlunda sätt att förhålla sig till barn och till själva inlärningsprocessen. Det är ett förhållningssätt som genomsyras av en tilltro

Läs mer

Sammanfattning av Nationella provens genomförande och resultat våren 2014 Sjöängsskolan 6-9, Askersund

Sammanfattning av Nationella provens genomförande och resultat våren 2014 Sjöängsskolan 6-9, Askersund Sammanfattning av Nationella provens genomförande och resultat våren 2014 Sjöängsskolan 6-9, Askersund 2014-06-26 Sammanställning utförd av Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning och bakgrund...

Läs mer

ANTIKEN. Av Åsa-Lill Jensen Camilla Waltersson Kerstin Rasmusson Linda Bäckström Aniita Lönn Jan-Erik Aronsson

ANTIKEN. Av Åsa-Lill Jensen Camilla Waltersson Kerstin Rasmusson Linda Bäckström Aniita Lönn Jan-Erik Aronsson ANTIKEN Av Åsa-Lill Jensen Camilla Waltersson Kerstin Rasmusson Linda Bäckström Aniita Lönn Jan-Erik Aronsson Innehåll 1. Inledning Sid.3 1.1 Bakgrund Sid.3 1.2 Syfte Sid.3 1.3 Mål Sid.3 1.4 Beskrivning

Läs mer