Projektmaterial. DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 Det går att lära gamla hundar att sitta! - ett ITiS-projekt om äldre och Internetanvändning PROs folkhögskola i Stockholm Höstterminen 2002 Mats Östling handledde Kerstin Lindqvist, Yvonne Löwdin och Åsa Österberg 1

3 Innehållsförteckning Inledning 3 Bakgrund 3 Deltagare och urval 4 Syfte & mål 4 Muntliga utvärderingar 5 Metod 5 Arbetets gång 6 Projektets tre faser 6 Nybörjarfasen 6 Så här har vi det med tekniken 6 Naturligtvis spelar vi spel! 6 Genomförandefasen 7 Pedagogisk IT modell 7 Intensiv Internetkurs 8 Källkritik 9 Slutfas 9 Egen sökning & e-post 9 Avslutning 10 Slutsatser 10 Hur gick det? 10 Reflektioner 12 Hur går vi vidare 13 2

4 Inledning Bakgrund Vi är tre personer i personalen som valt att delta i detta ITiS-projekt. Vårt arbetslag består av Kerstin Lindqvist, administratör och datalärare, Yvonne Löwdin, lärare samt Åsa Österberg, lärare. Kursdeltagarna vid PROs Folkhögskola består av pensionärer som går en 15 veckors grundkurs i allmänna ämnen. Vi tycker att det är en spännande uppgift att arbeta med en ny teknik och koppla ihop datoranvändning och äldre människor. Denna grupp är inte uppväxt med dator som deras barn och i ännu högre grad barnbarn är. Vår tanke med detta ITiS-projekt är att få kursdeltagarna, som i detta fall är pensionärer, att bli nyfikna på att hämta information från Internet och att bli vana vid att använda datorn som redskap. Vi valde att koncentrera projektet kring våra studiebesök som vi gör varje vecka vid något av Stockholms muséer eller vid någon annan kultur/samhällsinrättning. Vi läser om vår historia från forntiden och arbetar oss framåt i tiden till nutid. Dessa studiebesök har en central funktion i vår utbildning, varför vårt projekt får en viktig roll i kursen. Med våra studiebesök arbetar vi utifrån en metod i tre steg; förberedelse, genomförande och uppföljning. Vi tycker att det är viktigt att alla i gruppen gör dessa steg och att gruppen har en gemensam upplevelse. Vi hade redan tidigare integrerat historia och litteraturhistoria med kultur där våra studiebesök ingår. Nu skulle dessa integreras med data. Dessutom insåg vi att vi skulle kunna integrera samhällskunskap i viss mån, då vi gör vissa studiebesök kopplat till detta ämne (riksdagen, stadshuset, PRO). Det som egentligen talade emot att utgå från våra studiebesök och förbereda dem via Internet, är att vi har ett mycket rikt och väl inarbetat studiematerial till våra studiebesök i grundkursen. Vi skulle därmed lämna ett material som vi visste fungerade mycket bra, och istället använda ett nytt och oprövat material. Men just det blev också utmaningen! Skulle eleverna kunna förbereda sig bättre men Internet som hjälpmedel? 3

5 Deltagare och urval Eftersom ITiS- projektet bygger på att förbereda gruppens veckovisa studiebesök ansåg vi att alla deltagare i kursen skulle delta. Kursdeltagarna är 17 stycken, år. 14 kvinnor och 3 män. Alla är eller är på väg att bli pensionärer. Syfte & mål Syftet med projektet är att ge ökade möjligheter för äldre människor att delta i den moderna IT-utvecklingen. Vi vill visa på de fördelar som Internet innebär när det gäller informationssökning och kommunikation. I vårt uppdrag på PROs folkhögskola, som ägs av PRO, Pensionärernas riksorganisation, ingår att ge plats till i första hand de med låg utbildning. Hos oss studerar främst kvinnor med låg utbildning. Att då få kunskap i Internetanvändning kan närmast ses som ett rättvisekrav för vår målgrupp. Vi hoppas också kunna minska den rädsla som ofta finns hos vår målgrupp. Våra kursdeltagare är ofta rädda att använda den nya tekniken. Det är inte ovanligt att våra deltagare tror att datorn ska gå sönder om de trycker på fel knapp eller att dom aldrig kommer att kunna lära sig att använda datorn. Ett mål med projektet är att våra kursdeltagare självständigt ska kunna förbereda sina studiebesök genom att hämta och värdera information från Internet. Ett annat mål är att varje deltagare ska, genom lärarhjälp, skaffa en personlig e-postadress. Adressen ska sedan kunna användas för att kommunicera mellan deltagarna samt mellan lärare och deltagare. Ett vidare mål, som vi inte omedelbart kan mäta, är att deltagarna ska kunna använda förvärvade Internetkunskaper även efter kursen. Exempelvis förbereda sig via Internet inför olika kulturevenemang, kunna via riksdagens hemsida hålla sig à jour samt kunna kommunicera via e-post. 4

6 Muntliga utvärderingar Vi kommer att ha fortlöpande muntliga utvärderingar med kursdeltagarna. Vi har valt att inte göra en skriftlig utvärdering av två skäl: 1) Vi tror oss göra en pedagogisk vinst om vi har kontinuerlig muntlig kontakt med deltagarna. Det lilla antalet elever gör att vi får snabb feedback och kan justera undervisningen efterhand. 2) En skriftlig utvärdering skulle bli alltför omfattande i detta projekt. Metod I början av höstterminen schemalade vi två veckotimmar à 40 minuter i data. Vår tanke var att kursdeltagarna kontinuerligt skulle få tangent- och Internetträning. Vi ville nå både deltagare som aldrig hade använt en dator tidigare och vana datoranvändare. Vi introducerade dataundervisningen den andra studieveckan. Vi skyndade långsamt och anpassade studietakten efter den målgrupp vi arbetar med. Den veckovisa dataundervisningen leddes av Kerstin och Åsa. Den fjärde veckan bröt vi ordinarie veckoschemat och hade tre intensivdagar, och nu sysslade vi enbart med datorerna. Vi var tre lärare, Kerstin, Åsa och Yvonne. En utförlig redovisning av arbetsgången under dessa tre dagar finns i avsnitt arbetets gång. Vi var noga med att avsätta tid för sammanfattning och diskussion och alla fick möjlighet att vädra sina åsikter. Under höstterminen hade vi två schemalagda veckotimmar i data. Timmarna användes till att förbereda studiebesök inför kommande vecka. Här skedde även integrering med andra ämnen. Personalgruppen hade täta kontakter eftersom Kerstin och Åsa hade hand om den schemalagda dataundervisningen och Yvonne deltog i studiebesöken. Vi hade ett elevorienterat arbetssätt. Metodiskt trappade vi upp kursdeltagarnas engagemang allt eftersom kursen framskred. Vi minskade lärarstyrningen efterhand och därmed ökade deltagarnas ansvar för informationsinhämtning vad gällde såväl teknik som att kunna värdera den information som dom fick fram på skärmen. 5

7 Arbetets gång Projektets tre faser Vi delade in projektet i tre faser: Nybörjarfasen två veckor, genomförandefasen åtta veckor och slutfasen fem veckor. I nybörjarfasen gick vi igenom teknik samt mushantering. I genomförandefasen skedde lärarledda förberedelser inför studiebesöken. I slutfasen sökte eleverna på egen hand information inför studiebesöken samt skaffade sig, med lärarhjälp, en e-postadress och började att kommunicera via e-post. Nedan beskriver vi kortfattat de tre faserna. Nybörjarfasen Så här har vi det med tekniken På skolan finns ingen datasal. Vi har dataundervisning i ett vanligt klassrum. Alla deltagare har tillgång till varsin bärbar dator. Datorerna är inlåsta i ett kassaskåp. Varje gång vi använder datorerna måste kursdeltagarna ta dessa ur skåpet, koppla in elsladden, koppla in musen och sist men absolut inte minst sätta i nätverkssladden i datorn samt koppla in den i hubben (för att bli ansluten till vårt nätverk). Deltagarna tränade på att koppla ihop datorn. Därpå hade vi genomgång av tangentbordet samt musen och dess scrollningsfunktion. Naturligtvis spelar vi spel! Deltagarna övade sig att använda musen. I vår målgrupp måste man starta med musträning. Musen är den del av datorn som används mest på Internet. Det gällde därför att snabbt få deltagarna att förstå hur musen fungerar. För att träna musanvändandet låter vi deltagarna spela olika spel. Varför spel? Om man är rädd för att misslyckas eller rädd för att inte kunna hantera tekniken, är det viktigt att man har roligt och det är roligt att lägga patiens, spela kryss och lägga pussel. Det motstånd i form av 6

8 olust eller rädsla som deltagarna kan känna, kan övervinnas genom lek. Vi fann att detta passar bra för vår målgrupp. Mushanteringen är många gånger svår för vår målgrupp där vi har flera kvinnor med darriga eller söndervärkta händer. Därför lär vi våra deltagare hur man istället kan använda sig av tangentbordet. Tex. De fyra pilarna för att flytta sig upp och ner på en sida, tabulatorn för att flytta sig i ett formulär och att använda Windows-symbolen för att få upp startmenyn. Genomförandefasen Pedagogisk IT-modell Vi hade förberett olika övningar. Syftet med dessa övningar var att kursdeltagarna skulle träna sig i att praktiskt hantera tekniken samt hämta och värdera information från Internet. Dessa övningar innehöll alla moment som vi ville träna: Behärska tekniken Följa instruktioner Hitta rätt Läsa Förstå och värdera information (källkritik) Svara på instuderingsfrågor * * Redovisa (dela med sig av information) Vi hade i vårt upplägg med projektet bestämt oss för att ha en introduktionskurs i Internet den 4:e terminsveckan. Därefter följde praktiska övningar * Instuderingsfrågor till Internetövningarna gjordes för att deltagarna skulle läsa och värdera informationen. Frågorna gjordes i A- och B-nivå eftersom deltagarna förkunskaper skiftade. 7

9 Intensiv Internetkurs Dag 1 :helklass. Vi hade en grundlig teoretisk genomgång av Internet. Därefter övade sig kursdeltagarna i att skriva in www-adresser i adressfältet. Utifrån dessa övningar tränade de sig i alla de moment som vi ovan nämnt. Dag 2: halvklass. Vi arbetade i halvklass för att varje deltagare skulle ha möjlighet till mer individuell hjälp. Vi började passet med en repetition och därefter genomgång av sökmotorer. Vi arbetade med sökmotorn Google. Vi hade valt just den sökmotorn för att den är så ren. Den är utan reklam och rörliga bilder och passar därför vår målgrupp. Det är lätt att hitta var sökordet skall skrivas in. I övningarna förberedde deltagarna kommande studiebesök. Vi hade flera genomgångar för att deltagarna skulle förstå hur det fungerar med träffar på en sökmotor. Vi gick också igenom hur de skulle sovra bland sina träffar: Var fanns informationen som deltagarna sökte? Dag 3:helklass. Kursdeltagarna hade nu praktiskt arbetat med Internet i två dagar. De hade haft tid till egen reflektion. Därför började vi den tredje dagen med en frågestund. Därefter gjorde vi en kort repetition. Vi hade övningar med givna www-adresser och ämnesord på sökmotor. Vi märkte att de som varit sjuka dag 1 och/eller dag 2 fick väldiga problem med övningarna. Det var tur att vi var tre lärare för dessa kursdeltagare behövde mycket extra stöd och hjälp. Efter intensivkursen återgick vi till det vanliga schemat med två timmar data i veckan. Deltagarna arbetade med att förbereda kommande studiebesök genom att tex. gå in på olika museers hemsidor och läsa och värdera information. Vi integrerade ämnena historia och samhällskunskap och nu fick deltagarna stifta bekantskap med skoldatanätets länkskafferi. Tillsammans arbetade vi utifrån vår pedagogiska IT-modell. 8

10 Källkritik Vi har en målgrupp som aktivt tar ställning till de texter dom möter. Våra deltagare reagerade många gånger över såväl innehåll som form. Det innebär att det är möjligt att våra kursdeltagare lättare än, exempelvis grundskoleelever, kan ta ställning till om den information som finns på Internet är trovärdig eller ej. Det gäller naturligtvis inte alla, men generellt förhåller det sig så. Vi tror att detta kan bero på äldre generationers erfarenhet och kunskap. Detta gör att vi inte alltid behöver styra våra deltagare i valet av www-adresser. Slutfasen Nu var det dags att gå ifrån vår egen pedagogiska IT modell. Nu skulle deltagaraktiviteten öka och lärarnas styrning minska. Deltagarna själva förbereda sina studiebesök. De skulle också öppna en egen e-postadress. Egen sökning & e-post De fick på egen hand leta fram information och värdera den. Det föll sig naturligt för deltagarna att hjälpa varandra och behovet av lärarnas insats minskade i takt med att deltagarnas kunskaper ökade. Den svåraste delen i vårt projekt är öppnandet av e-postadress. Därför sparade vi detta moment till slutfasen. Alla deltagare fick under mycken möda och stort besvär öppna en e-postadress. Hur skulle vi kunna underlätta detta moment? Vi hade dåliga erfarenheter sedan tidigare när det gäller att öppna en e-postadress för vår målgrupp. Därför bestämde vi oss för att skriva ut Hotmails registreringssida, för att i förväg gå igenom den med deltagarna. Vi lät sex deltagare i taget tillsammans med en lärare skaffa sig en personlig e-postadress. Nu var det dags att använda sin e-post. Lärarna gjorde uppgifter i olika ämnen och skickade dessa till deltagarnas e-postadresser. Exempel på en sådan övning var uppföljning av studiebesöket på riksdagen då deltagarna gjorde en personlig reflektion som de skrev och skickade med hjälp av sin personliga e-postadress. Läraren skrev individuella svar via e-post. Deltagarna fick också skicka e-post till varandra. Vi utnyttjade även möjligheten för våra deltagare att söka kontakt med deltagare på vår moderfolkhögskola i Gysinge. Det blev stor succé! Båda 9

11 grupperna tyckte att det var spännande att kommunicera med en okänd person som faktiskt studerade på samma skola. Avslutning Slutsatser När vi bestämde oss för projektets inriktning: att med hjälp av Internet förbereda kursdeltagarnas studiebesök, ställde vi oss följande fråga: Skulle kursdeltagarna kunna förbereda sig bättre med Internet som hjälpmedel? På den frågan kan vi svara ja, med eftertryck. Detta arbetssätt blev mer elevorienterat än vårt tidigare arbetssätt. I den fortlöpande muntliga utvärderingen som vi har gjort menar deltagarna att detta arbetssätt har varit väldigt bra. De har också upplevt att allt hänger ihop. De ser tydligt den röda tråden i de ämnen som vi bestämde oss för att integrera. Vi känner att vi väl lyckats att ämnesintegrera denna termin. Då vi jämför med tidigare terminer, då vi bara använt vårt gamla material och invanda arbetssätt ser vi att den här gruppen deltagare är mer förberedda inför studiebesöken än tidigare. Det är naturligtvis roligare att titta på vackra konstbilder på Internet som förberedelse inför ett studiebesök än att utgå från ett svartvitt kopierat häfte. Hur gick det? Syftet med projektet var att öka möjligheterna för äldre människor att delta i den moderna ITutvecklingen. Vi har uppnått syftet att ge våra äldre deltagare möjlighet att använda sig av Internet som ett hjälpmedel. Detta har vi gjort under schemalagda datatimmar samt då och då i andra ämnen. De har lärt sig att hitta, läsa och värdera den information som finns på Internet. De har tagit del av olika sätt att söka: www-adresser och sökmotorn Google. De har också fått en inblick i hur e-post fungerar, teoretiskt och praktiskt. Vi ville hjälpa till att minska den rädsla för tekniken som äldre ofta känner. Till vår glädje ser vi att de som tidigare kände rädsla, nu med stor entusiasm använder sig av Internet. De som hellre ville ha ordbehandling (av rädsla för att misslyckas) lyckades vi övertala att vara med 10

12 på Internetkursen. Vi utgick ifrån att vi skulle kunna entusiasmera alla till att få lust att pröva på den nya tekniken. Vi trodde på att alla kan, med lite hjälp förstås. Dessutom trodde vi på att vårt upplägg skulle hjälpa även den som aldrig hade använt sig av Internet. Det gick! Men fortfarande finns det de som är osäkra på tekniken. Följande citat från en av våra kursdeltagare belyser väl dom känslor som finns hos våra deltagare: Jag måste erkänna att jag önskade att kassaskåpet skulle gå i baklås så vi inte skulle få fram datorerna under Internetkursen, så hemskt tyckte jag att det var. Jag måste också erkänna att jag i slutet av terminen längtade efter att ta fram datorerna för att det var så roligt Vårt mål var att deltagarna i slutet av terminen självständigt skulle kunna leta sig fram till hemsidor i syfte att självständigt förbereda studiebesöken. Det målet är uppnått. I slutfasen klarade deltagarna att själva hitta de sidor som krävs för att förbereda sig inför studiebesöken. De använde sig av olika vägar; somliga via www-adresser, andra via sökmotorn Google. Att detta mål är uppnått märks inte minst inom samhällskunskap där många nu självständigt går till exempelvis riksdagens hemsida för att söka svar på frågor. Ett annat mål var att alla deltagarna, med lärarhjälp, skulle skapa en personlig e-postadress och börja kommunicera. Vår metod, att i förväg skriva ut Hotmails registreringssida, visade sig vara mycket bra. Det var också tillräckligt att hjälpa sex deltagare åt gången. Så småningom hade alla en egen Hotmail-adress och deltagarna kunde äntligen börja kommunicera med varandra. Dessutom har de brevväxlat med kursdeltagare på vår moderfolkhögskola i Gysinge. Vi lärare har också kommunicerat via dator med våra deltagare. Vi uppnådde även detta mål. Vårt vidare mål kan vi inte se resultatet av idag. Vi hoppas att våra deltagare ska kunna använda datorn som verktyg då de ska besöka exempelvis en utställning, ta kontakt med en politiker via e-post eller söka efter information på Internet. Vi kommer att kunna följa upp flera av dessa kursdeltagare. Många av dem kommer att gå antingen vår 2-dagarskurs eller 3-dagarskurs som är fortsättningskurser till denna grundkurs. 11

13 Vi kommer då att kunna se om vi kommer att uppnå vårt vidare mål. Det vidare målet är naturligtvis kopplat till ett samhällsperspektiv: att våra deltagare, sin ålder till trots, ska ha möjlighet att på lika villkor delta i den moderna IT-utvecklingen Reflektioner Vi har upplevt denna termin mycket positivt. Vi planerade inför höstterminen innan vi visste om ITiS-projektet skulle bli av eller inte. Vi började arbeta på ett nytt sätt. Vi kände inte kursdeltagarna och vi lämnade ett säkert och tryggt arbetsmaterial som vi visste sedan tidigare att det fungerade MYCKET BRA! Vi hade redan ett arbetssätt där vi samarbetade över ämnesgränserna. Ändå ville vi prova om vi och deltagarna hade något att vinna på att hämta information på Internet. Tidigare presenterades materialet av läraren muntligt och deltagarna fick en skriftlig dokumentation att läsa självständigt. Med det nya arbetssättet aktiverar vi kursdeltagarna genom att de dessutom gör något. Det innebär att deltagarna hör, ser och gör. Det ökar inlärningen och därmed förbereds deltagarna bättre än tidigare inför studiebesöken. I arbetslaget tycker vi att samarbetet har ökat och vi har fått en ökad insyn och ökat intresse för varandras arbetsuppgifter. Vi har blivit delaktiga i varandras planering på ett helt annat sätt än tidigare. Vi har haft kul! När tekniken fungerade, förstås. Även när vi tyckte att något moment blev misslyckat, var deltagarna vänligt sinnade och gjorde bästa möjliga av situationen. Vid två tillfällen var vi en lärare och 17 kursdeltagare. Tekniken krånglade och några hann inte in på nätet innan lektionen var slut. Vi insåg att det är svårt att vara en ensam lärare med en hel klass om alla ska koppla upp sig. Däremot räcker det med en lärare om några elever, upp till fem, arbetar vid datorerna och resten av klassen arbetar med något annat. Vi har också upptäckt att alla eventuella farhågor att äldre människor inte är intresserade av ny teknik, är nonsens. Intresset har varit stort under hela terminen. Vi vet alla att varje grupp är olik den andra. Vi hade tur. Eleverna hade stor spridning med avseende på kunskaper, allt från nybörjare till vana datoranvändare, men trots detta kändes det positivt att arbeta på detta sätt. 12

14 Vi lärde oss att utforma tydliga instruktioner. Detta är troligen ännu viktigare då vi arbetar med äldre människor. Yngre människor vågar prova sig fram i högre grad. Det som vi upplevt som stressigt var att projektet kom igång så sent på terminen. Vi började, som vi redan nämnt, den praktiska tillämpningen utan att veta om projektet skulle bli av, men när vi fick kontakt med vår handläggare var det väldigt kort tid kvar av projekttiden. Det innebar att seminarier, projektskrivning och slutredovisning låg väldigt nära i tid. Hur går vi vidare? Vi upplevde det nya arbetssättet som positivt och planerar att fortsätta arbeta på detta sätt även nästa termin. Det positiva är att både lärare och kursdeltagare vann på det nya arbetssättet. Vi har lärt av misstagen och utvecklat idéer och teknik. Vi vill gärna fortsätta att arbeta på det här sättet med andra grupper! 13