Generellt sett är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen.

Transkript

1 Generellt sett är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen. (Mottagandets policy och praktik rekommendationer och åtgärdsområden, red Henry Ascher, Lotta Melander, Mirzet Tursunovic, 2010)

2 Skolans betydelse blir ännu mer påtaglig i de familjer där traumatiserade föräldrar har svårt att fungera på ett adekvat sätt och utgöra det viktiga stöd som barnen behöver. Vardagliga aktiviteter i skolan skapar trygghet i den osäkra situation som asylsökande barn och deras familjer befinner sig i och framstår därför som starka främjande faktorer för de eleverna. En ordnad vardagsstruktur i skolan bidrar starkt till att göra tillvaron hanterbar och meningsfull och därigenom skapa en känsla av positivt sammanhang.

3 Grunder för vårt förhållningssätt En gång var vi nyanlända Vi har kunskap och erfarenhet om migration och flyktingskap Vi ser varje elev som en hel individ Vi söker kunskap om varje elevs kultur, vanor, seder och t o m språk Vi söker kunskap om elevens förflutna och elevens drömmar Vi utgår från att familjen är den allra viktigaste aktören i elevens liv Vi vet att den nyanlända eleven och familjen har med sig enorma kunskaper och erfarenheter Vi konstaterar dagligen barns och vuxnas inlärningsförmåga och viljan att lära sig nya saker Vi vet att det egna språket är en del av identiteten, tryggheten och bekräftelsen

4 Vad gör vi Vi har jobbat med utvecklande av en modell för förberedelseklass (modell fbk), där vi använde vårt förhållningssätt och våra kunskaper. Undervisningen var på svenska, somaliska och arabiska Det gick bra! Vi arbetar nu på impulsskolorna med ett urval av metoder från modell fbk: Välkommen till skolan Idrott på nyanlända elevers villkor Musikverkstaden Lära känna din nya stad Tillsammans: eleven, skolan, familjen Stödundervisning på somaliska Stödundervisning på svenska Stöd till elever med svårhanterlig livssituation

5 Välkommen till skolan 21 lektioner om olika teman såsom Lektion 1: Var kommer jag ifrån Lektion 3: Att leva i Sverige Lektion 15: Vem är jag? Lektion 16: Fritid Lektion 18: Hälsa och välbefinnande Metodens syfte är att förbättra elevens välbefinnande och förebygga emotionella problem Eleven får hjälp att hantera sin otrygghet genom att under lärarens tillsyn dela sina erfarenheter med klasskamraterna.

6 Nyckelfraserna i undervisningen genom Välkommen till skolan är: från klasskamrater till kompisar bygga broar mellan då, nu och framtiden Under lektionerna utvecklas elevernas självinsikt och kommunikationsförmåga medan läraren får möjligheter att lära känna sina elever. Metoden verkar också förebyggande och läkande angående eventuella konflikter och mobbning i elevgruppen.

7 Lektion 18 Hälsa och välbefinnande Nyckelord Åkommor Huvudvärk Ont I magen Sömnproblem Bekymmer Doktor

8 Idrott på sent anlända elevers villkor Tala med föräldrarna och eleverna ingående och vid upprepade tillfällen om idrottens syfte och betydelse för barnets hälsa och välbefinnande. T ex planera samtal om idrott på föräldramöte, visa gärna bilder, filmer etc. Tala också om hygienens betydelse för hälsan och i sociala sammanhang Berätta ingående och vid upprepade tillfällen för barn och föräldrarna om den svenska skolans förhållningssätt om könsrollerna, jämställdhet etc. Glöm inte ta upp temat på föräldramöte dock försiktigt! Fastna inte i detaljer kring klädseln, utan låt tjejerna använda vanliga kläder under förutsättningen att de byter om efter idrottslektionen Uppmana alla att tvätta sig ordentligt även utan att klä av sig Träna på idrottslektionerna (och alla andra lektionerna och tillfällen!) om lagarbete, förhållningsregler som gäller för umgänge mellan könen etc.

9 Musikverkstaden Arbete i lugn miljö under schemalagd arbetstid med skapande aktiviteter som ger eleven ro, bekräftelse och trygghet. Möjlighet för eleven att berätta om sina tankar och känslor på egna villkor, t ex genom att skapa och spela musik med eller utan text, utan exponering för andras bedömning. Det behövs Litet utrymme, där eleven tillsammans med kamrater med liknande intressen, oavsett begåvning, får tänka, skapa, pröva sig fram, testa och få bekräftelse. Enkel teknisk utrustning: en dator, mikrofon, synt, några instrument. Engagerad och kompetent ledare, som kan identifiera sig med barnets intresse, med förmåga att samarbeta med föräldrarna över språk- och kulturgränser och med andra lärare, framför allt lärare i svenska som andra språk och modersmålslärare

10 I musikverkstaden får den nyanlända eleven uppmuntran att arbeta självständigt och använda den egna kreativiteten möjligheter att uttrycka tankar, upplevelser och känslor med ord och musik uppleva musik från sitt eget land och från andra länder stöd till språkutveckling genom att skapa, läsa, tolka, anpassa, memorera texter på modersmål och på svenska (även engelska) möjligheter till identifiering med sin egen och sina föräldrars kultur skapa broar mellan familjens kultur och världens kulturer helande stunder av samhörighet och glädje lära sig att producera egen musik via datorn

11 Eleven, skolan och familjen tillsammans Den svenska skolan saknar kunskap om de sociala koderna som den nyanlända familjen har med sig. Den nyanlända familjen saknar kunskap om de svenska sociala koderna Skolan behöver information om barnets medförda kunskaper och kompetenser Familjen behöver stöd för att påbörja normaliseringen av barnets vardag Alla har behov och nytta av en plan för introduktion av den nyanlända eleven i ordinarie undervisning, men utan underlag om barnets och familjens bakgrund, upplevelser, kompetenser, kunskaper etc. kan man inte utforma planen

12 Aktiviteter Nätverk av lärare för utväxling av erfarenheter och kompetensutveckling kring nyanlända elever Träffar med nyanlända föräldrar för information om skolsystemet och skolarbetet samt om gymnasiesystemet och undervisningskrav Samtal med enskilda sent anlända elever Samordning av kontakter mellan nyanlända familjer och skolan t ex genom föräldrakvällar

13 Sedan projektets start Utvecklas parallellt ett systemorienterat synsätt, där projektets principer uttrycks d v s ett holistiskt perspektiv ett interkulturellt förhållningssätt en aktiv föräldradelaktighet Målet är att skapa en bärande struktur bestående av en verksamhet för mottagande av eleven med familjen där bl a en kartläggning genomförs en plan grundad i kartläggningen för elevens introduktion i ordinarie undervisning en undervisnings verksamhet som utrustar den nyanlända eleven, familjen och skolan för elevens delaktighet i ordinarie undervisning