Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor. Expertgruppsmöte 1,

Transkript

1 Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor Expertgruppsmöte 1,

2 Välkomna! Expertgruppen hjälper till med expertis och problemformulering för att utveckla och kvalitetssäkra projektarbetet. Samt med att sprida erfarenheter och goda resultat.

3 Bakgrund Nationella mål för introduktionen (Integrationsverket 2006), Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (Skolverket 2008) Alla nyanlända barn får individuell introduktion i det svenska samhället Introduktionen planeras av kommunen i samarbete med föräldrarna eller vårdnadshavaren Ett nyanlänt barn i skolålder får introduktion i svensk skola (skolintroduktion) Skolan måste planera barnets skolintroduktion tillsammans med vårdnadshavaren

4 Skolintroduktion med holistiskt perspektiv Skolintroduktionen ska omfatta insatser inom Utbildningen Hälsan Fritiden Samhällets aktörer inom dessa områden ska interagera och samarbeta mellan sig och med barnets anhöriga familjen. En modell som utgår från forskning och många års praktiska erfarenheter bl.a. i SDF Gunnared.

5

6 Hälsofrämjande Skolan är den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen. Barnen ska undervisas på ett språk som de förstår. Undervisningen ska bygga på det barnet redan kan och vet.

7 Flyktingbarn i skolan Alla barn har kunskaper, kunskaper som på ett eller annat sätt varit funktionella i sitt sammanhang i hemlandet och som medverkat i barnets uppbyggnad av sin jag- och självkänsla, på gott och ont. Hur mycket är det värt hos oss att vara väl insatt i en frihetskamp, i en religion, i hur man sköter ett jordbruk, i konsten att sköta småbarn, att vara kurir för hemliga meddelanden? (Birgitta Angel & Anders Hjern, 2004).

8 Den holistiska skolintroduktionen består av två etapper: 1. Mottagande i skolan (med kartläggning) 2. Introduktion i undervisningen

9 1. Mottagande i skolan Huvudsyfte: att genom kartläggning få gedigen kunskap om den nyanlända elevens förutsättningar och behov inför starten i den svenska skolan. Samtidigt får familjen stöd för att starta normaliseringen av barnets vardag.

10 Kartläggning Familjens livssituation och bakgrund Elevens bakgrund, kunskaper och kompetenser Familjens möjligheter att stödja elevens skolgång Elevens hälsa (Permanentat i SDF Gunnared Välkomsten)

11 2. Introduktion i undervisningen Den nyanlända eleven förbereds för den ordinarie svenska skolverksamheten med undervisning i svenska, orientering i samhället och skolan, studieteknik, insikter om och utveckling av medförda kunskaper och kompetenser etc.

12 Projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor (11-16 år) Europeiska flyktingfonden januari 2009-december 2010

13 Mål Att få fram insatser och arbetsmetoder för utbildning av sent anlända elever under skolintroduktion. För att förbereda eleven för delaktighet i ordinarie undervisning på likvärdiga villkor som skolkamrater födda i Sverige. Och möjliggöra att eleven efter avslutad skolintroduktion tillgodogör sig ordinarie skolverksamhet.

14 Fyra delmål 1. Validera arbetsmetoder redan framtagna för introduktion i ordinarie undervisning av elever vars medförda undervisningsspråk är så pass stora i skolan att gemensam ämnesundervisning på de språken kan organiseras. (Modell för förberedelseklass i SDF Gunnared arabiska och somaliska).

15 Fyra delmål 2. Utveckla och validera arbetsmetoder för introduktion i ordinarie undervisning av elever vars medförda undervisningsspråk är för små i skolan för att gemensam undervisning på de språken kan organiseras.

16 Fyra delmål 3. Utveckla aktiviteter i skolan eller under elevens fritid i anknytning till skolans verksamhet, för att ge eleven möjligheter till hantering av svåra upplevelser och livsvillkor.

17 Fyra delmål 4. Utveckla aktiviteter i anknytning till skolverksamheten eller organiserade fritidsaktiviteter för att öka vårdnadshavarens och övriga familjens oumbärliga delaktighet i det egna barnets skolintroduktion.

18 Deltagare/impulsskolor Oskar Fredrik/Fjällskolan/Nordhemsskolan Flatåsskolan Kristinaskolan Gårdstensskolan Impulsgrupper Matematik Estetisk/praktiska ämnen NO SO

19 Insatser/metoder Kartläggning av sent anlända elever på impulsskolorna Utveckling på varje impulsskola med hjälp av projektets pedagoger Kompetensutvecklingsprogram

20 Det finns två sätt att förhålla sig till främmande elever och föräldrar: antingen se deras brister i jämförelse till den etablerade svenska normen, eller uppmärksamma deras okända resurser! (Annick Sjögren)

21 Expertgruppen deltagarlista Jörgen Abrahamsson, planeringsledare, Gunnared Kjerstin Ahlbäck, specialpedagog, Kristinaskolan Britt-Marie Almér, rektor, Linnéstaden Henry Ascher, docent, barnläkare, Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap Marianne Barud, rektor, Högsbo Annki Beckman, introduktionssamordnare, Göteborgs Stad Lena Claesson, rektor, Gunnared Marita Eastmond, professor i socialantropologi, GU, Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap Lars Gunnarsson, professor, Institutionen för Pedagogik och Didaktik, GU Ole Hultmann, barnpsykolog, Flyktingbarnteamet, Göteborg Margaretha Johnsson, integrationsutvecklare, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Håkan Kronholm, verksamhetschef Kultur & Utbildning, Gunnared Cajsa Malmström, introduktionssamordnare, Göteborgs Stad Maria Modig, enhetschef, Kultur och Fritid, Gunnared Bo Niklasson, verksamhetschef Kultur och Utbildning, Frölunda Högsbo Tore Otterup, forskare, Institutet i Svenska som andra språk, studierektor, lärarutbildning i svenska som andraspråk, GU Laura Ruz-Haglöf, introduktionssamordnare, Göteborgs Stad Lena Öberg, planeringsledare, Flyktingadministration, Göteborgs Stad Johanna Östborg, metodutvecklare, Barn i väntan, Göteborg