Projektmaterial. Axevalla folkhögskola
|
|
- Camilla Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektmaterial STOCKHOLM 750 ÅR: FINNARNAS HISTORIA I STOCKHOLM Axevalla folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm
2 ITiS-rapport våren 2002 Handledare: Maria Åkerlund Stockholm 750 år: Finnarnas historia i Stockholm Marja-Liisa Antila Päivikki Jokirinne Raili Virtanen Axevalla folkhögskola, Stockholms filial Trekantsvägen 1, 6 tr Stockholm tel.o fax e-post: axevalla@stockholm.mail.telia.com
3 Bakgrund Vi kom överens om att arbeta med temat Stockholm 750 år Finnarnas historia i Stockholm. Axevalla folkhögskola, Stockholms filial är en liten folkhögskola i Liljeholmen och har enbart finskspråkiga elever som studerar på följande kurser: Allmän kurs på grundskolenivå, Allmän kurs med gymnasieinriktning, Allmän kurs med datainriktning samt Allmän kurs för finskspråkiga romer. På höstterminen 2002 tänker vi starta en kurs för dyslektiker samt en grundkurs i media. Huvudskolan finns i Axvall, Skara. Skolan har tidigare haft kurser för finskspråkiga men har numera enbart kurser för svenskspråkiga elever trots att huvudmannen för skolan är Sverigefinska Riksförbundet. Den finskspråkiga undervisningen är koncentrerad i Stockholms filialen som har 52 elever. Det var därför ganska naturligt att vi ville arbeta med våra elever med ett ämne som låg dem nära och som trots detta inte var alldeles för självklart eller enkelt. Meningen var att alla skulle lära sig något nytt, både när det gällde innehållet i materialen och tekniska lösningar under arbetets gång. Vi valde en grupp elever från våra kurser på grundskolenivå och på gymnasienivå samt några elever från kursen för romer. Målbeskrivning och måluppfyllelse Målen för arbetet med eleverna Målen för arbetet med eleverna blev att utgå från skolans profil, som vid sidan om de allmänna målen och regler för folkhögskolor betonar den sverigefinska identiteten. Andra målet var att eleverna skulle ha kunskaper om den egna historien, att kunna se en helhet. Det tredje målet var att olika elevgrupper skulle få möjlighet att jobba tillsammans, blanda olika grupper samt öka kunskaperna om de olika elevgrupperna på skolan. Det fjärde målet var att utveckla redovisningen med olika metoder och det femte att eleverna skulle visa upp något konkret i slutet av utbildningen. Det kunde vara affischer, bilder, skriftliga rapport etc. Eleverna var positiva till projektet. Redan från början fick vi förslag, och det var ingen som vägrade vara med. Vi arbetade dels på måndagar, dels på tisdagar med temat. Tisdagarna var bäst eftersom då hade eleverna samhällskunskap, som lämpade sig bra för vårt ämne. Vi hade inte alltid tillgång till datorerna, men kunde i alla fall hitta möjligheter att söka information via datorer. Huvuddelen av vårt material bestod dock av böcker och broschyrer (se litteraturlistan). Vi kom inte igång tillräckligt fort i början, så vi har inte hunnit allt vi hade tänkt. Meningen är att fortsätta med temat på höstterminen och se till att våra datalärare är med officiellt i projektet. Vi har fått hjälp, men enligt vår mening behövs det mer samarbete innan vi riktigt kan få IT-undervisningen att fungera med den övriga undervisningen. 2
4 Målen för arbetslaget Målen för arbetslaget var att utveckla samarbetet mellan lärarna och elever samt mellan lärarna, att arbeta för ämnesintegrering, att individualisera, att få mera kunskaper om finnarnas historia i Stockholm och att utnyttja datorerna mer i undervisningen. När vi fick frågan om vi ville med i ITiS- projektet tyckte vi alla att det var precis det vi behövde. Speciellt två av oss ( Marja-Liisa och Raili ) var rena nybörjare när det gällde IT och datorer överhuvudtaget, detta trots att vi deltagit i några timmars dataundervisning under årens lopp. Päivikki var den enda som hade erfarenheter med datorer och Internet och hade också sin egen dator hemma. Vi andra två använde datamaskinen som skrivmaskin och även detta med en viss möda. Nu hade vi möjlighet till en dator hemma och kunde börja öva. Vill man vara lite negativ kan man säga att vi hade alla odds mot oss när vi skulle börja med projektet. Det dröjde ganska lång tid innan vi fick datorerna hem. Det var strul med våra e-post- adresser långt in i våren. Våra scheman fungerade inte ihop. Päivikki var på skolan endast på måndagarna, Raili på måndagarna, onsdagarna och torsdagarna, och det var endast Marja-Liisa som höll ställningarna fyra dagar i veckan. Vi valde torsdagarna som mötesdagar, men det fungerade inte alltid. Vi hade möten med vår handledare ungefär varannan torsdag, och det hjälpte oss avsevärt med vår planering. Nu när vi skriver detta är det redan maj, den andra, och det känns att vi bara har börjat. Har vi då misslyckats med hela projektet? Ja och nej. Vi har hittills inte lyckats få i gång ett effektivt samarbete, men vi har lärt ganska mycket ändå. Mest av våra misstag. Vi måste planera vårt samarbete bättre, är det som vi alla är överens om. När det gäller individuella omdömen kan vi sammanfatta våra tankar så här: När jag fick höra att jag skulle delta i ITiS-projektet var första tanken att jag ville hoppa av med detsamma. Visserligen hade jag ansökt om att vara med men första intrycket var ändå förvirrande. Då sa vår datalärare, att det inte var något farligt eller speciellt. Så kändes det i alla fall. När vi träffat vår handledare kändes det lite bättre. Ännu bättre kändes det är jag hade gått på alla grundkurserna som arrangerades för dem som var nybörjare. Jag trodde naturligtvis att jag skulle vara den enda som satt där, men till min förvåning och glädje var salen full med folk, som kunde ställa lika elementära frågor som jag. Först nu kan jag skicka e-post, söka information på nätet och bäst av allt, ge råd för eleverna. Förut var det så att jag kände mig så osäker när det gällde data, och allt annat tekniskt för den delen, att jag gjorde mig lustig över det hela. Det var inte alls lustigt, naturligtvis inte. Jag tycker att det här är bra början för fortsatt arbete inom området. ( Raili ) Vilken tur att jag hade möjlighet att delta i ITiS-projektet så att jag med eleverna äntligen kan bekanta mig närmare med IT-teknik speciellt och datoranvändning i allmänhet. Jag själv har lärt mig mycket om finnarna i Stockholm historiskt, språkhistoriskt och kulturellt. Som sammanlänkande kraft har vi haft vår handledare, som gett oss inspiration att fortsätta vidare även när vi själva ofta har råkat ut för 3
5 olika problem. Jag ser den här tiden som en början på fortsatt samarbete. ( Marja- Liisa ) Jag har använt datorer tidigare, både i mitt arbete och privat. När vi fick tillgång till bärbara datorer visade sig att jag fick öva mig lite extra. Mest intressant för mig har varit att läsa litteratur och diskutera olika frågor både på skolan och på seminarierna. Svårast för mig har varit att planera tiden mellan olika aktiviteterna eftersom jag varit på skolan endast på måndagarna, och då har min grupp inte alltid varit med i sin helhet. För min och min grupps del har det inte alls blivit någon integrerad undervisning med andra grupper av tidigare nämnda skäl, vilket jag tycker har varit olyckligt. Jag borde ha varit envis och krävt att få byta med en annan lärare för kunna arbeta mer tillsammans med Raili och Marja-Liisa. Det har mest blivit individuell handledning som i för sig ofta varit en lyckad lösning. Vår uppgift var att vi skulle undersöka finska romers historia i Sverige, innan de blev finska romer och leta romska låneord i svenska språket. Resultatet blev magert, informationen som finns på Internet (på svenska) är så gott som obefintligt. Tidvis uppstod en livlig diskussion om uppgifterna vi hittade på nätet. Jag önskar att våra elever själv skulle vilja bidra med information på svenska, när de känner sig mogna till det.(päivikki) Mål för fördjupning och fortsatt arbete Vårt mål för fördjupning var från första början hur elevernas tankar kring surfandet jämfört med lärarnas var. Denna uppgift har vi än så länge behandlat ganska lite. Vi lärarna har läst en del om källkritik och diskuterat det med eleverna. Vi känner att vi fått respons för våra frågeställningar och hoppas att vi förmedlat vår syn till eleverna och att vi är överens om detta. Våra elever är vuxna personer, de flesta har lång erfarenhet om arbetslivet och samhälleliga frågor och kan därmed ställa sig kritiska inför de frågesättningar som kan te sig svåra bland skolungdomar. Å andra sidan är Internet och dess användning lika främmande för vissa av våra elever som för vissa lärare. Vi är överens om att arbetet endast har börjat. Vårt mål är att fortsätta med ämnesintegrering och IT. Vi måste försöka komma över litteraturstadiet som i och för sig är intressant och alltid aktuellt, men som kan kompletteras med de oerhört många möjligheter med Internet. Frågor om källkritik måste studeras grundligt och olika strategier för redovisning måste introduceras. Vi kan fortsätta med tema Stockholm 750 år Finnarnas historia i Stockholm då de elever som har varit med i projektet och som fortsätter sina studier under höstterminen kan agera som handledare för nya elever i samarbete med lärarna. Genomförandet av arbetet på våren Vi började med att berätta om projektet allmänt och frågade om grupperna var intresserade av ämnet. De allra flesta var positiva, och vi fick förslag och åsikter kring 4
6 temat. Vi delade material som alla skulle bekanta sig med. Det var en liten bok om utvandringen från Finland till Sverige genom tiderna. Texten var skriven både på svenska och finska, så det lämpade sig för alla eleverna. Dessutom kunde den användas som material för svenskundervisningen. Eleverna uppmanades att välja en speciell tidpunkt i boken som mest intresserade dem. Alla fick sit eget exemplar av boken. Efter detta skulle var och en av eleverna berätta sin egen historia i Stockholm. Alla berättade men några ville inte skriva ner den. När denna uppgift var klart fick eleverna komma med sina egna förslag för skriftligt arbete. Man kunde arbeta ensam eller parvis, beroende på intresset. Följande uppgifter valdes: - medeltiden - finska krigsbarn - invandring till Sverige efter andra världskriget - Gustav III - finska dansställen i Stockholmstrakten från 70-talet och framåt. Resultatet av elevarbeten blev att vi upptäckte att nästan all invandring från Finland till Sverige går hand i hand med historiska förhållandena i Finland. Under den ryska tiden ( ) kom många universitetslektorer och vetenskapsmän till Stockholm. Efter Finlands självständighet blev det inbördeskrig mellan röda och vita, och många politiska flyktingar fick asyl i Sverige. Mellan världskrigen var det ganska få som flyttade till Sverige. Under andra världskriget tog Sverige emot cirka krigsbarn stannade kvar här. Efter kriget var Finland ett fattigt land och Sverige behövde arbetskraft. Enligt statistiken har finländare flyttat till Sverige. Under senare decennier har Sverige tagit emot mest utbildad arbetskraft inom näringslivet. Stockholm har alltid varit en medelpunkt när det gäller invandringen till Sverige. Finländare fick sin egen församling 1533 och den verkar fortfarande i Gamla Stan. Till församlingen kan höra alla med finska rötter. Den första finskspråkiga Bibeln finns i Stockholm. Under medeltiden blev Stockholm finländarnas viktigaste handelscentrum, också mot Europa och som Finlands huvudstad till 1809 har Stockholm haft stor politisk betydelse. Allt detta har också kommit fram i elevarbeten. I samband med undervisningen har vi diskuterar skillnaderna mellan svenskar och finnar, låneord etc. När det gäller romerna har vi arbetat med sex elever med romskt ursprung. Vi har övat sökning via Internet och haft besök av Lars Lindgren, representant för svenska romer som också är bekantad med finska romers historia. Internetsökningen gav ett magert resultat när det gällde romernas historia på svenska. Material hittades på finska men det gällde mest finska förhållanden. Vi hade för avsikt att undersöka romska låneord i svenskan men det fanns inte mycket att hitta på. Undersökningen fortsätter dock. Alla elever har gjort studiebesök på Historiska Museet och till Sverigefinnarnas arkiv där vi fick viktig information och material. 5
7 Källförteckning Internet ; edu.stockholm.se Kari Tarkiainen, Finnarnas historia i Sverige 1. Nordiska museets handlingar 109. Vammala 1990 Kari Tarkiainen, Finnarnas historia i Sverige 2. SHS/NM Jyväskylä 1993 Finnarnas historia i Sverige. Red. Jarmo Lainio. SHS/Nm Jyväskylä 1996 Jouni Korkiasaari & Kari Tarkiainen: Suomalaiset Ruotsissa. Suomalaisen siirtolaisuuden historia 3. Turku Mitt, sa finnen om Stockholm. Minun se on, sanoi suomalainen Tukholmasta. Kulturfonden för Sverige och Finland. Forssa 1998 Finland i det svenska riket, red.sulo Huovinen. Kulturfonden för Sverige och Finland. Stockholm Utvandringen från Finland till Sverige genom tiderna. Siirtolaisuus Suomesta Ruotsiin kautta aikojen. Red/toim. Olavi Koivukangas. Migrationsinstitutet. Siirtolaisinstituutti. Åbo Liedman Sven-Eric: Ett oändligt äventyr om människans kunskaper Bonniers förlag Den fjärde basfärdigheten. KK-stiftelsens skriftserie 9 Läs- och skrivmöjligheter. KK-stiftelsens skriftserie 6 ITiS-artiklar: Kylemark, M & Winther, M: Vad säger pedagogerna om inlärning och kunskap (1990) Johansson, Ann Catrin: Det finns inte någon IT-pedagogik ( 1999) Dahlgren, L O: Problembaserat lärande/idé, praktik och effekter (1998) Rask, Stig Roland: Nätet som källa och text (1999) Videofilmer: UR Skolakuten: Etik på nätet Multimediabyrån: Att arbeta med Portfolio 6
8 7
Projektmaterial. Härnösands folkhögskola
Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merProjektmaterial. Birkagårdens folkhögskola
Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merProjektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola
Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net REDOVISA
Läs merProjektmaterial. Hellidens folkhögskola
Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till
Läs merProjektmaterial. Molkoms folkhögskola
Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412
Läs merVarför bär de sjalar?
Varför bär de sjalar? ITiS rapport från Skoftebyskolan Arbetslagsbeskrivning Vårt arbetslag består av sju personer: en fritidspedagog, en specialpedagog, fem klasslärare samt 69 barn i år 4-5. Sammanfattning
Läs merProjektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola
Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merProjektmaterial. Västanviks folkhögskola
Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia
Läs merUtvandring från Finland till Sverige genom tiderna
Jouni Korkiasaari Utvandring från Finland till Sverige genom tiderna Siirtolaisuusinstituutti Migrationsinstitutet Turku Åbo 2003 http://www.migrationinstitute.fi 2 Utvandring från Finland till Sverige
Läs merProjektmaterial. Molkoms folkhögskola
Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS
Läs merProjektmaterial. PRO folkhögskola
Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas
Läs merHandledare: Elisabet Banemark
Ett ITiS-arbete utfört av: Lydia Hallengren Brita Lavesson Nils-George Olsson Stefan Rydberg Magdalena Åkesson Handledare: Elisabet Banemark Innehållsförteckning Bakgrund -------------------------------------------------------------------------------------------3
Läs merProjektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola
Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION Mora folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merSida 1 av 7. Slutrapport. ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk. Uppsala den 4 december 2012. Serbiska Kulturföreningen Sloga
Sida 1 av 7 Slutrapport ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk Uppsala den 4 december 2012 Serbiska Kulturföreningen Sloga Sida 2 av 7 Inledning Det här är fjärde året i rad som vi får ekonomisk hjälp
Läs merAnswers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05)
From: Netigate Sent: den 21 augusti 214 1:27:1 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/214 1:27: AM (1.22:32:5) Adress-
Läs merEnkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13
Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i
Läs merItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan
Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merInformationsbrev oktober 2015
Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett
Läs merProjektmaterial. DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola
Projektmaterial DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Det går
Läs merKonstverket Air av Curt Asker
Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde
Läs merProjektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola
Projektmaterial NÄTTIDNING Dalarö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...3
Läs merSERBISKA KULTURFÖRENINGEN SLOGA RAPPORT UPPSALA DEN 20 DECEMBER 2011. SESIG Fas 3 Sidan 1 av 7
SERBISKA KULTURFÖRENINGEN SLOGA RAPPORT UPPSALA DEN 20 DECEMBER 2011 SESIG Fas 3 Sidan 1 av 7 1.Ett stort tack till.se! Ett stort tack till.se som gett oss medel för tredje gången att utbilda 60 vuxna
Läs merStudiehandledning för kurs i historia på WLH 14KL5 Vårterminen 2016 höstterminen 2016
Studiehandledning för kurs i historia på WLH 14KL5 Vårterminen 2016 höstterminen 2016 Kursinnehåll, upplägg och redovisningar Under kursen kommer vi att studera historieämnet i waldorfskolan från tre olika
Läs merKristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl
Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två
Läs merProjektmaterial HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola
Projektmaterial KOMMUNIKATION MED DATOR, HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merAllmänna frågor om kursen: Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. 1. Vad är ditt allmänna omdöme om kursen? Antal svar: 30 Medelvärde: 3.
1(5) Kursvärdering - sammanställning Kurs: Grundkurs i C-programmering, 2p (1TD442), 1p (1IT022) Antal reg: 103 Program: ingår i 1TD442 Algoritmer och datastrukturer DV1 6p/ Antal svar: 31 DVP: 11 svar
Läs merProjektmaterial. ABF Södra Lappmarken
Projektmaterial Sammanställning ENKÄTER - INFORMATIONSTEKNOLOGI FÖR ÄLDRE ABF Södra Lappmarken Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 73 11 34 Stockholm 8-412 48 www.resurs.folkbildning.net
Läs merProjektmaterial. Fellingsbro folkhögskola
Projektmaterial TEKNIKENS MÖJLIGHETER PÅ ALLMÄNNA LINJEN PÅ FELLINGSBRO FOLKHÖGSKOLA Fellingsbro folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412
Läs merEn världsomsegling med sjörövare
En världsomsegling med sjörövare Frälsegårdsskolan Arbetslag 3 Itis-rapport höstterminen 2000 Marja-Liisa Isopoussu Margaretha Johansson Berith Håkansson Rut Holm Niclas Eriksson Sammanfattning: Eftersom
Läs merSkriv! Hur du enkelt skriver din uppsats
Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd
Läs merBARN I STADEN MÖTER DJUR
ITiS-rapport BARN I STADEN MÖTER DJUR Bengt Björkqvist Elisabeth Havh Martin Nilsson Eva-Lotta Persson Catrin Svensson Lena Winberg November 2001 1 Innehållsförteckning: Bakgrund s. 3 Aktuell skola. s.
Läs merRapport projektet En hemlighet känd av många
Rapport projektet En hemlighet känd av många Workshop i Göteborg maj 2010 Fredag 7/5 Vi var totalt 29 personer, 12 deltagare, personliga assistenter, medhjälpare och kursledare som samlades på Dalheimers
Läs merVårdutbildningar. som ger dig möjligheter. Studera i grupp. Studera på distans. Studera flexibelt - individuella upplägg.
Gymnasial vuxenutbildning Vårdutbildningar som ger dig möjligheter Studera i grupp Studera på distans Studera flexibelt - individuella upplägg Studera effektivt Studera för framtiden Falun@svok.se Västra
Läs merKursutvärdering Digital kompetens/it-ämnen vt11
Kursutvärdering Digital kompetens/it-ämnen vt11 Digital kompetens och lärande/it-ämnen vt11 Results of survey Startade: June 1, 2011 Avslutad: June 30, 2011 Svarsfrekvens: 11% ( 9 / 84 ) Cambros elektroniska
Läs merUtveckla din IT- kompetens
Utveckla din IT- kompetens PIM www.pim.skolutveckling.se PIM PIM Praktisk IT och Mediekompetens Arbetar du i förskola eller skola och vill utveckla ditt arbete med IT i verksamheten? PIM - www.pim.skolutveckling.se
Läs merSLUTRAPPORT. Sebastianlund.com. Individuellt mjukvaruutveckingsprojekt, 1DV430. Författare: Sebastian Lund WP11 Datum: 2012-05-21
SLUTRAPPORT Sebastianlund.com Individuellt mjukvaruutveckingsprojekt, 1DV430 Abstrakt Denna rapporten handlar om mitt arbete jag gjort i kursen Individuellt Mjukvaruprojekt under våren 2012. I rapporten
Läs merDigitala Minnen. Luleå kommun
Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,
Läs merProjektmaterial. Företagarnas Folkhögskola
Projektmaterial PORTFOLIO MED CV OCH ARBETSPROVER Företagarnas Folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merProjektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola
Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merProjektmaterial. ITiS-rapport Fritidsledarlinjen Mullsjö folkhögskola
Projektmaterial ITiS-rapport Fritidsledarlinjen Mullsjö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net ITIS-rapport
Läs merKVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING
KVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING Kvalitetsredovisning för 2009 Arkens förskola Höllvikens församling. Beskrivning av verksamheten. Förskolan Arken består av 27 barn i åldrarna
Läs merTollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson
Tollarpsskola ITiS projekt Ht 2000 ITiS handledare: Anette Berg Ansvarig skolledare: Matts Premberg Vi som har utfört arbetet är: Sofie Frank Ove Strömvall Jonas Friberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson
Läs merITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola
ITiS Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola kultur miljö teknik Arbetslaget i Eskilsby skola Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Tillvägagångssätt...4 Resultat...4 Diskussion...5
Läs merProjektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet
Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,
Läs merProjektmaterial. KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola
Projektmaterial KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net ITIS-rapport HT-02
Läs merKonflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Konflikthantering Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210 hp Kultur, Medier, Estetik 2011-03-28
Läs merHur det är att vara arbetslös i fina Sverige.
Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det
Läs merTUFF Hösten 2019 ÖNNESTAD FOLKHÖGSKOLA
TUFF Hösten 2019 ÖNNESTAD FOLKHÖGSKOLA Allmänt om TUFF i Önnestad Innehåll i kurserna Förutom teckenspråk så informerar vi om tolkanvändning och om teckenspråksanvändarna= dövrealia och dövkultur. Kostnad
Läs merLÄRARSTUDERANDE OCH IT
LÄRARSTUDERANDE OCH IT Enkät med svar Rapport 1a 1 OBS denna redovisning är en punktskattning i procent inom 95%-iga konfidensintervall utan variation samt antal uppgift saknas. Totalsiffror hämtade från
Läs merDistansundervisning. Anna Anu Viik. tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige
Distansundervisning Anna Anu Viik tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige Utmaningar! Grupperna är ofta heterogena! Modersmål är inte ett schemalagt
Läs merLoggbok. Måndag 28/1. Tisdag 5/2
Loggbok Måndag 28/1 Vi hade först tänkt göra ett arbete om tandhygienistens arbetsförhållanden, vi hade då tänkt oss att i en klinisk undersökning för att se hur olika tandhygienister arbetar. Men på Lena
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merProjektmaterial. Skinnskattebergs folkhögskola
Projektmaterial ATT SKRIVA NOTER MED DATORNS HJÄLP Skinnskattebergs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merVÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson
1 VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000 Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 2 Bakgrund Inom vårt program arbetar vi med elever med särskilda behov. (IV-program). För att vi skall kunna
Läs merVälkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg
Välkommen till Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg Särskild utbildning för vuxna - Särvux Våra kurser vänder sig till dig som har fyllt 20 år har en utvecklingsstörning eller en förvärvad hjärnskada
Läs merSlutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala
Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet
Läs merProjektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola
Projektmaterial DIGITAL PORTFOLIO FÖR DOKUMENTATION OCH PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merFrivilligt arbete bland invandrarkvinnorna. Pirkko Saavalainen Nordisk Alfabetiseringskonferens, Helsingör, 23.9.2010
Frivilligt arbete bland invandrarkvinnorna Pirkko Saavalainen Nordisk Alfabetiseringskonferens, Helsingör, 23.9.2010 Vi kommer från Vanda Vanda stad 200.000 invånare 8,5% med utländsk bakgrund 103 olika
Läs merAnställningsbar i tid
Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.
Läs merRedovisning av kursvärdering för Samhällskunskap I HT 12 med kursledarens kommentarer
Redovisning av kursvärdering för Samhällskunskap I HT 12 med kursledarens kommentarer Antal svar: 14 av 24 Kursledarens kommentar med förslag till förbättring 58% av kursens deltagare har besvarat kursvärderingen,
Läs merProjektmaterial KÄRLSJUKDOMAR. Hampnäs folkhögskola
Projektmaterial HÄLSOPROBLEM, NYINSJUKNADE I HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR Hampnäs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merItis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF
Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva
Läs merOm ni vill få kontakt med andra lärare och inte har deras mejladress går det bra att mejla mig så vidarebefordrar jag, så ni vet.
4or vecka 8 Fredag den 17 februari 2012 Sjukanmälan görs på tel nr 08-659 53 13 Hej på er! Jag var hemma sjuk tisdag och onsdag så jag missade teatern med gruppen Zebradans. Kritikerkåren (de teater- och
Läs merSandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan
1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens
Läs merTUFF HÖSTEN 2014 ÖNNESTAD FOLKHÖGSKOLA
TUFF HÖSTEN 2014 ÖNNESTAD FOLKHÖGSKOLA Allmänt om TUFF i Önnestad Innehåll i kurserna Förutom teckenspråk så informerar vi om tolkanvändning och om teckenspråksanvändarna= dövrealia och dövkultur. Kostnad
Läs merRapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson
Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..
Läs merSommarkurser 2010 för elever i skolår 8
Sommarkurser 2010 för elever i skolår 8 Gävle Sjukhus Primärvården Det är din framtid det handlar om Sommaren 2010 anordnas fyra sommarkurser. Syftet med kurserna är bland annat att du ska få möjlighet
Läs merSvensk invandringspolitik
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor
Läs merSlutuppgift Kommunikation 1 BF1 våren 2013
Jonas Angerud, Karlbergsgymnasiet Åmål Slutuppgift Kommunikation 1 BF1 våren 2013 Vi har nu cirka fem stycken lektionstillfällen kvar av vårterminen och det kommer säkert att falla bort något på vägen.
Läs merB. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?
Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och
Läs merKAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN
KAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN Innan du börjar läsa platsannonser och skriva ansökningar är det bra att fundera över vad det är du vill arbeta med. I kapitlet går du igenom din kompetens för att
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merGymnasial vuxenutbildning
Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna
Läs merTärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Läs merVänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04
Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de
Läs merProjektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg
Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merInnehåll i kurserna Förutom teckenspråk så informerar vi om tolkanvändning och om teckenspråksanvändarna = dövrealia och dövkultur.
Tuff våren 2014 Allmänt om TUFF i Önnestad Innehåll i kurserna Förutom teckenspråk så informerar vi om tolkanvändning och om teckenspråksanvändarna = dövrealia och dövkultur. Kostnad Undervisning, barnomsorg
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2013/2014
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Perioden januari-mars Hällingsjöskolan Förskoleklass-5 samt fritidshem och fritidsklubb Mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Nationella mål för
Läs merPedagogiska bilder med hjälp av datorn
Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.
Läs merLPP för Fritidshem BILDCIRKELN
LPP för Fritidshem BILDCIRKELN Yvonne Engberg Innehållsförteckning Elevgrupp... 1 Syfte... 1 Långsiktigt mål... 1-2 Konkreta mål... 2 Arbetssätt.2-3 Bedömning... 3 Dokumentation....3 Analys av bedömning
Läs merABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12
ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.
Läs merMitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född
Läs merITiS 6 Norretullskolan ITiS-rapport December 2001
ITiS 6 Norretullskolan ITiS-rapport December 2001 Jessica Andersson Yvonne Björkqvist Jenny Ekstrand Susanne Kittel Annika Lund Kristina Lunderup Innehåll sida Sammanfattning 3 Inledning 4 Syfte 5 Kunskapsbakgrund
Läs merElevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning
Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande
Läs merProjektmaterial. Bosöns Folkhögskola
Projektmaterial IDROTTSSKADOR Bosöns Folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Stockholm 2002-05-06 Idrottsskador
Läs merLärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld
Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld 1 Inledning Lärcentrum i Trollhättan står för de samlade kommunala vuxenutbildningarna i Trollhättan. Här finns SFI (Svenska
Läs merProjektmaterial INTERNATIONELLT PERSPEKTIV. Bäckedals folkhögskola
Projektmaterial NATUR, MILJÖ OCH KULTUR I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Bäckedals folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merGymnasial vuxenutbildning
Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna
Läs merDigital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29
Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling
Läs mer2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola
2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför
Läs merRapport. Folksagor-Lextorpslaget
Rapport Folksagor-Lextorpslaget Bakgrund Vi har arbetat med folksagor under ca 10 veckor. I arbetslaget har vi varit 2 klasser, en åk 6 och en åk 3. Fyra lärare har varit inblandade, 2 klasslärare och
Läs merSjuntorpskolan höstterminen 2000
Sjuntorpskolan höstterminen 2000 Gunnel Andersson Eva Friberg Barbro Hallstensson Ulla-Britt Kvist Barbro Öhrn 1 Innehåll Deltagare i projektet sid 3 Elevgruppen sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte sid 4 Tidsplan
Läs meripads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ)
Vanliga frågor och svar (FAQ) Har du frågor om om? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! Om du inte gör det - kontakta ditt barns lärare eller någon av kontaktpersonerna. Du hittar kontaktuppgifter
Läs merRisksituationer vid studier
PIE. EKI. Linköpings universitet. 1 Artikel A9 i serien Att komma igång och bli klar i tid Risksituationer vid studier En risksituation i studier är när sannolikheten att du skall gå ifrån dina uppgjorda
Läs merMed läslust mot målen
Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund
Läs merKursutvärdering av Introduktionskursen, 7 poäng, ht 2006
Kursutvärdering av Introduktionskursen, 7 poäng, ht 2006 Nedan följer en sammanställning av kursutvärderingen av Introduktionskursen på 7 poäng som ingår i receptarieutbildningen på 120 poäng vid Umeå
Läs merIntroduktion till projektet "språket som kommunikation".
Introduktion till projektet "språket som kommunikation". Frälsegårdsskolan är en mångkulturell 0-6 skola där mer än 90% av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Arbetsenhetens elever går i åldersblandade
Läs merProjektmaterial. Stadsmissionens folkhögskola
Projektmaterial IT-BASERAT TEMAARBETE Stadsmissionens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net IT-baserat
Läs merKursutvärdering Matematisk analys IV H11
Matematisk analys IV, höstterminen 20. Responses: 9 Kursutvärdering Matematisk analys IV H. Du är Kvinna 33 3 Man 67 6 2. Varför har du läst denna kurs? Intresse för ämnet 33 3 Lättare att få jobb Förkunskapskrav
Läs mer