Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER. Skinnskatteberg

Transkript

1 Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER Skinnskatteberg Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING En liten skiss över projektarbetet... 3 Bakgrund... 3 Motiv... 3 Metod... 4 Resultat... 4 Diskussion... 6 Litteraturförteckning...7 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 2

3 EN LITEN SKISS ÖVER PROJEKTARBETET Vi experimenterar med IT som media för dokumentation och visualisering av individuella skapandeprocesser inom bild och form, som ett led i det pedagogiska arbetet att hjälpa kursdeltagaren att upptäcka, bättre förstå och högre värdera den egna och andras unika, komplicerade och oförutsägbara särart. BAKGRUND Vi är fyra konstnärer/pedagoger som undervisar på Skinnskattebergs folkhögskola, estetiska linjen. Där går 40 kursdeltagare i åldrarna 18 till 78 år, fördelade på tre grupper. Vi försöker sätta samman grupperna så att alla grupper har både yngre och äldre deltagare, både killar och tjejer. Kursdeltagarna kommer från hela Sverige och ibland från andra länder. På estetiska linjen kan man gå ett eller två år. I årskurs två är undervisningen mer fördjupad, individuell och projektinriktad. Vi undervisar i 6-veckorsblock i ämnena textil bild, grafik, måleri och skulptur. Där utöver återkommer ämnena teckning, kroki, konsthistoria och foto i två eller fyratimmarspass varje vecka under hela året. Eftersom kursdeltagarna byter både lärare och lokaler regelbundet under året och av utrymmesskäl tvingas att stuva undan och ta hem sina arbeten undan för undan kan det vara svårt både för oss lärare och för eleverna själva att få ett klart intryck av hur deras egen (och andras) utveckling fortskrider. Många elever har också svårt att se, förstå och acceptera sin egen särart (och andras). 1 En elev producerar ett oöverskådligt antal verk under ett läsår. IT-teknikens insteg på vår skola öppnar förutsättningar både tekniskt och ekonomiskt för att börja jobba med dokumentations- problematiken bland eleverna. Motiv Mål för vårt utvecklingsarbete är: Att försöka dokumentera några utvalda elevers skapandeprocess över en längre tid och över flera ämnesblock Att dokumentera skapandeprocessen i en enskild målning Att tillägna oss det erforderliga tekniska kunnandet för att använda digital utrustning såsom digitalkamera, scanner, cd-brännare och dataprojektor Att prova på att använda programmet PowerPoint för att sammanställa och åskådliggöra det dokumenterade materialet Att med hjälp av PowerPoint visa eventuella resultat för berörda elever och höra deras reaktioner på projektarbetet 1 Läs mer om problematiken under begreppet Lärande av andra ordningen i fjärde kapitlet av Lars Svedbergs bok (1997) Gruppsykologi. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3

4 METOD Vi har valt ut ett antal kursdeltagare i årskurs 1 och dokumenterat deras skapande arbete genom att vid olika faser i den konstnärliga processen fotografera deras arbete med digitalkamera. En del teckningar har scannats in och det har också gjorts experiment att filma av teckningar med videokamera. Bland kursdeltagarna i årskurs 2 har några fått låna en digitalkamera för att själva dokumentera olika faser i sitt skapande av ett enskilt verk. Materialet har sedan bearbetats av lärarna med hjälp av datorer, ställts samman till bildspel respektive videofilm och därefter arkiverats på CD. Bildspel respektive videofilm har sedan visats för de berörda kursdeltagarna som sedan fått svara på några enkätfrågor (se appendix). Enkäten följdes direkt av en diskussion mellan kursdeltagarna och lärarna omkring de intryck och reflektioner som både lärare och kursdeltagare gjort under arbetets gång. RESULTAT Vi är fortfarande mitt uppe i läsåret när rapporten skrivs. Vi har därför valt att forcera färdigställandet av 4 stycken bildband samt en sekvens filmade teckningar och visat detta material för berörda elever för att få en första glimt av varåt elevernas utvärderingar pekar. Berörda kursdeltagares svar på projektarbetets intentioner: Ja Nej Kanske Var det roligt att se sina verk sammansatta till en större helhet? Har bildbanden ändrat din syn på dina egna arbeten? Känner du större respekt inför det du åstadkommit efter att ha sett dina verk på bildband? Kan du urskilja något/några teman du återvänder till? Ser du andra röda trådar i det du producerat (kanske idéer, symboler, linjeföring eller formspråk som kommer igen i olika verk?) Ser du nu tydligare din egen särprägel gentemot dina kurskamrater? 50% 50% 50% 50% Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 4

5 Kursdeltagarnas svar på våra farhågor om negativa effekter av projektarbetet: Ja Nej Kanske Tycker du att dokumenterandet varit störande för arbetsron i ateljén/verkstan? Tycker du att dokumenterandet varit hämmande, så att ditt bildskapande hejdats eller blivit tveksamt? Tycker du att det är jobbigt att vi visar upp och kommenterar din process inför de andra eleverna? Upplever du det som positivt att vi visar upp och kommenterar din skapandeprocess inför de andra eleverna? 100% 100% 25% 50% 25% Bland de fria formuleringarna på enkäterna kan vi konstatera att de flesta av kursdeltagarna reagerar positivt på den distansering eller det främmandegörande som blir resultatet av att se sitt/sina verk på bildband/film. Att se konst i böcker, på bildband etc., skapar en större känsla för verket än att endast ha sett originalet. Man ser verkligen bilden. På bildvisningen var det lättare att se objektivt på sina egna bilder. Från en kursdeltagare i årskurs 1 får vi belägg för våra farhågor att det för somliga kan vara direkt negativt att på grund av distanseringen ryckas ut ur sin skapandeprocess på ett så pass tidigt stadium i sin utbildning. Jag får ångest över det lilla jag åstadkommit, överskattar inte lärarna mina bilder? Kursdeltagare i åk 2 ser många fördelar med att dokumentera arbetets gång i ett enskilt verk. Jätteintressant! Det kan vara lättare att jobba vidare på en bild om man har fotat under tiden; då finns allting kvar. Några andra av kursdeltagarnas åsikter som kom fram under den diskussion som följde efter bildvisning och enkätundersökning: Om man har en hemsida är det viktigt att ha sina bilder där säger en 20-årig kursdeltagare med stor datorvana. Kul att lära sig digitalkameran! säger en 40-årig kursdeltagare utan datorvana. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5

6 Dokumenterandet har varit en sporre i arbetet säger en 20-årig kursdeltagare med stor frånvaro pga. svåra psykiska problem, jag tror inte att jag skulle ha fått lika mycket gjort om jag inte varit med i projektet. Det var intressant att höra att samtliga inblandade kursdeltagare var helt överens om att det vore negativt att ha ett liknande dokumentationsarbete som ett obligatoriskt inslag på Estetlinjen. Detta trots de många positiva reaktionerna på bildvisningen. DISKUSSION Att samla in material med hjälp av digitalkamera är en snabb och enkel metod men att sedan bearbeta bildmaterialet i datorn och samanställa bildband är tämligen tidskrävande. I projektarbetet har denna fas i arbetet tagit orimligt mycket tid från lärarna. Tyvärr har inte skolan resurser i form av datorer och IT-teknisk personal för att eleverna själva ska kunna ges möjligheter att sammanställa materialet. Det leder till en mängd intressanta frågeställningar för oss estetlärare att ta ställning till. Ska vi satsa skolans resurser på att bygga ut IT-sidan även för estetlinjens elever, med tanke på dokumenteringsmöjligheter? Eller ska vi fortsätta att lägga våra resurser på ateljéer och verkstäder där själva skapandet faktiskt pågår? Är projektets dokumenterade/distanserande metodik ett så verkningsfullt medel att det motiverar ett nytänkande på estetlinjen där dokumenteringsmetodiken kan ses som ett bra medel att forcera kursdeltagarnas utveckling? Som yrkesverksamma konstnärer är vi väl medvetna om några yrkesrisker som aktualiseras för kursdeltagarnas del i och med den metod vi använt i projektet. Att allt för hårt slå fast vem man är eller vad man håller på med kan bli det största hindret för fortsatt utveckling. Att dokumenterandet bidrar till kursdeltagarnas utveckling kan man utläsa av enkätsvaren men blir distanseringen samtidigt ett hinder för den fortsatta skapandeprocessen? Riskerar kursdeltagarna att fastna i olika manér i och med att han/hon genom dokumenterandet får ett medel att lättare upptäcka sina egna metoder? Projektet har givit många intressanta frågor att söka svar på. Vi kan vid det här laget konstatera att vi så sakteliga kommer att fortsätta arbeta på att utveckla projektets metodik som ett värdefullt verktyg i det pedagogiska arbetet på Estetlinjen. Att kunna ge kursdeltagare möjlighet att i efterhand i lugn och ro - enskilt eller i grupp - med lärare kunna diskutera utvecklingen över en längre tid eller i ett enskilt verk är mycket positivt. En framtidsvision skulle kunna vara att alla datorintresserade elever hade egna datorer på rummen och i mån av intresse dokumenterade och satte ihop sina bildband på ledig tid. Skolan skulle kunna stå till tjänst med bärbara lånedatorer till mindre bemedlade samt digitalkameror, scanner och CD-brännare. Hur långt fram i tiden ligger det? Tio år? Två år? Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 6

7 Tack alla Itis-kurskamrater för intressanta möten och samtal! Hälsar Matti Aldsjö Mats Fransson Kristina Krogdal Staffan Svensson LITTERATURFÖRTECKNING Ernst Billgren och Jan Åman (1995) Vägen. En antologi om att göra bra konst. Bonnier Alba Nina Burton (2002) Det som muser viskat. Symposion Ragnar Josephsson (1975) Konstverkets födelse. Natur och Kultur Ulf Linde (1960) Spejare. Korpen James Lord (1986) Giacometti målar porträtt. Alfabeta Lars Svedberg (1997) Gruppsykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap. Studentlitteratur Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 7