Projektmaterial. Företagarnas folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial INTEGRERA IT I PRESENTATIONSTEKNIK Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...3 Syfte...3 Metod...3 Beskrivning av delprojekten...3 a) Företags-/skolpresentationer...3 b) Marknadsföring av Dalafolkhögskolan...3 c) Litteraturen i PowerPoint...5 Beskrivning av processen...6 Utvärdering... 7 Litteratur och källförteckning...8 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 2

3 BAKGRUND Vår skola erbjöds ett antal platser i ITIS-projektet den nationella satsningen på IT i skolan. Vårt arbetslag har ämneskombinationer som ger oss tillfälle att arbeta tillsammans med elever, där datorer kan användas som hjälpmedel i en pedagogisk process. SYFTE Att arbeta tillsammans ämnesövergripande och att använda datorer som hjälpmedel. Att reflektera över elevernas och vår egen inlärnings- och utvecklingsprocess såväl vad gäller själva hanteringen av IT, som ökade kunskaper och insikter i själva ämnet. Syftet är även att konkret själva få större färdigheter i att hantera presentationer via multimediaprogram och att få inspiration till nya pedagogiska grepp. METOD Vårt arbetslag blev indelat i flera undergrupper p g av våra otroligt splittrade undervisningsscheman. Vårt projekt blev, hur vi än planerade, att vi fick tre undergrupper med en lärare med några elever i varje delgrupp. Så kom även själva projekten att bli av tre olika karaktärer, se nedan. Vi lärare i arbetslaget har haft regelbundna träffar då vi dels diskuterat ITISseminarierna och dels gått igenom delgruppernas projektinnehåll och läroprocesser. Vi har haft regelbunden kontakt med vår handledare Margareta Wikström. BESKRIVNING AV DELPROJEKTEN Samtliga gör presentationer/bildspel i programmet Powerpoint, där man fått undervisning på Margaretas datalektioner. Eleverna är snitsigare på själva programmet än vad arbetsgruppens lärare är a) Företags-/skolpresentationer Eva, ekonomilärare, har en grupp med tre elever från dekoratörslinjen som skall arbeta med tema marknadsföring. Två av eleverna beskriver vår skola och huvudmanen. Presentationen skall visas på vår Öppet Hus-dag i slutet på mars. Den tredje eleven gör en presentation av ett företag, Expo Stormarknad. Detta bildspel är en beställning av företaget och skall visas i form av ett bildspel på CD-rom. Evas arbetsgrupp gör sina projekt under februari-mars. b) Marknadsföring av Dalafolkhögskolan Leif, ekonomilärare, jobbar tillsammans med skolans ekonomiklass där man gör marknadsföring av Dalafolkhögskolan. Under de senaste åren har de sju folkhögskolorna i Dalarna genomfört några gemensamma projekt under namnet Från Folkärna (=Sjöviks Folkhögskola) till Grövelsjön (=Mora Folkhögskola). Vi har funnit många fördelar med ett närmare Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3

4 samarbete och vill fortsätta på den inslagna vägen. Men vad ska vi heta? Ovanstående projektnamn tyckte vi var långt och otympligt. Efter flera diskussioner i rektors-/projektgruppen (där Leif ingår), beslöt vi att börja inarbeta begreppet Dalafolkhögskolan (Samordnare och projektledning: Mora Folkhögskola). Vårt översiktliga mål är bl a att visa för beslutsfattare, politiker, allmänheten att Dalafolkhögskolorna tillsammans och var för sig utgör en viktig lokal och regional resurs för samhället. Att folkbildningen är ett viktigt inslag i samhället, framförallt idag, när långtidssjukskrivningar och utbrändhet sprider sig. Att folkhögskolan med dess pedagogik är en attraktiv studiemiljö. Hur lyfter vi då fram folkhögskolans roll i samhället? Vi måste synas tydligare! Tillsammans blir vi starkare! Ett av syftena med Dalafolkhögskolan är att bedriva gemensam marknadsföring! Logotype: I Dalarna har vi förmånen att ha ett känt och inarbetat varumärke, nämligen Dalahästen. Den röda Dalahästen på gul bakgrund skall i fortsättningen bli Dalafolkhögskolans logo. En gemensam halvsidesannons i SJ-tidningen Kupé finns redan i februari- /marsnumnret 2003 och en liknande påminnelseannons kommer i april- /majupplagan. Dessutom är en gemensam broschyr under produktion (Text: Brunnsviks Folkhögskola. Layout och produktion: Företagarnas Folkhögskola). Powerpointpresentationer är ett relativt nytt och utmärkt media att använda inom marknadsföringen. När ett företag skall presentera sig själv eller sina produkter/tjänster för intresserade kunder (se exempel ovan under punkt a) kan man överlämna en CDromskiva eventuellt i kombination med en broschyr eller ett visitkort. Vår marknadsföringskurs inom företagsekonomiämnet startade i slutet av januari För att få ett konkret exempel att arbeta med föreslog jag eleverna att de kunde få göra en powerpointpresentation av Dalafolkhögskolan. Jag visste inte hur eleverna skulle reagera på detta ämnesförslag, då vi i vanliga fall brukar välja marknadsföring av en produkt eller ett företag. Jag lade fram förslaget på så sätt att de fick några dagars betänketid. Målgrupp: Potentiella studerande och studievägledare. Våra nio elever på den ekonomiska grundkursen tände på idén och delade snabbt upp sig i tre grupper. Av mina kära kollegor i Dalafolkhögskolans projektgrupp hade jag fått prospekt och linjebeskrivningar från respektive folkhögskola. Med en viss nyfikenhet förväntar dom sig att få se hur våra elever har uppfattat och presenterar resp. folkhögskola. Med detta upplägg kommer alla tre grupperna att bearbeta alla sju folkhögskolor. Eleverna tittade snabbt igenom det tryckta materialet, men trots att jag föreslog dem att de kunde scanna in bilder, gjorde jag den intressanta iakttagelsen att inte en enda grupp utnyttjade scannern. Eleverna satte sig genast vid datorerna och började söka material på nätet. Genom annonsen i Kupétidningen och/eller via FIN:s hemsida fann de snabbt varje folkhögskolas hemsida. Logotypesidan med dalahästen ligger i vår skolas server. Med stor entusiasm började de hämta hem information och montera bilder i powerpointprogrammet. Vi använde både företagsekonomi- och datalektionerna. Jag (som gruvat mig att dra igång detta projekt, eftersom jag inte behärskade powerpointprogrammet) såg omedelbart att Maggans data- Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 4

5 undervisning hade gått hem. (Maggan är en välsignad medarbetare). Eleverna behärskade programmet suveränt. Nu uppstod frågan: Hur lång tid skall presentationen pågå? I vår kalkyl utgick vi från att vi hade 7 folkhögskolor med 70 kurser (linjer) att presentera + introduktion och avslutning. Om varje skola skulle få 1 minut, skulle bildspelet bli ca 8 minuter. Vi var överens om att detta skulle bli alltför lång tid. Därför måste vi avstå linjepresentationerna. Vi beslöt att varje skola skulle få ca 30 sekunder och därmed skulle presentationen stanna vid ca 3-4 minuter. Några noteringar under elevernas arbete: Grupp 1 sökte i många källor som hade Dalaanknytning. De plockade en hel del information från kommunernas hemsidor, Dalarnas muséum, Musik vid Siljan, Siljan Turism, Himlaspelet, Vasaloppet etc. Tänk att det var så svårt att hitta en kurbitsmålning i detta kurbitsmålningarnas förlovade landskap! Grupp 2 saknade vinterbilder hos många folkhögskolar. Därför lånade de skolans digitalkamera för att ta bilder runt skolan, Siljan och Dalälven. Studiemiljön är ett viktigt inslag i folkhögskolestudierna. Grupp 3 är inte klar med sitt arbete. Bl a var de inte nöjda med bilderna på Västanviks hemsida. Därför har de mailat till Västanviks Folkhögskola och begärt fler bilder. Dags dato väntar de på leverans? Grupparbetena skall vara klara tisdagen den 18 februari, då de skall brännas på en CD-skiva för presentation på ITIS-examensdagen i Mora den 19 februari. Då får Ni se hur några av våra elever har uppfattat din skola? Är det rätt signaler som Ni sänder ut i studievärlden? Känner du igen din skola? Vi vill gärna ha feed-back för att kunna förbättra produktionerna. Jag har sett det första utkastet från grupp 1 och 2. Jag må säga, med en viss stolthet, att deras arbeten är väldigt bra. Den 6 mars avser jag att visa CD-skivan för Dalafolkhögskolans rektors-/och projektgrupp. Om den blir godkänd har jag tänkt mig att den skall visas på Dalafolkhögskolans mässa i Stockholm den 25 mars. Den äger rum på Dalarnas Hus och riktar sig i första hand till arbetsförmedlare och yrkesvägledare i 08-området. Ett viktigt rekryteringsområde för alla våra folkhögskolor i Dalarna. c) Litteraturen i PowerPoint Gun, svensklärare, gör ett projekt tillsammans med elever från skolans allmänna linje. Klassen består av två grupper, både Svenska A och B på samma lektionstid. Det gäller därför att hitta projekt som blir gränsöverskridande och presentationsteknik med litteraturen som tema är ett sådant. Gruppen bestod under höstterminen av åtta elever och under vårterminen sex elever. Vi började med ett projekt under höstterminen; PowerPoint presentation av Medeltiden. Projektet bestod av individuella presentationer av t ex litterära personer eller andra företeelser från medeltiden. En fortsättning på projektet blir en gruppresentation av 1800-talets kultur och litteratur. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5

6 BESKRIVNING AV PROCESSEN Det tog tid att komma igång. bl a för att en av lärarna i arbetslaget byttes ut under hösten 02. Vi har ett enormt splittrat arbetsschema där vi alla tre är på fler olika skolor varje vecka och undervisar. Vi hade helt enkelt inte en enda dag vi kunde få en mötesposition, så det fick bli ett antal sena eftermiddagar och kvällar. Ännu svårare var att hitta några gemensamma elever för projektet, så vi valde att arbeta i var sin undergrupp. När vi väl kommit igång tyckte vi att det var en bra idé med undergrupper, och vi har följt varandras processer genom att beskriva för varandra hur det gått och att vara med på de andra gruppernas presentationer och utvärderingar av färdiga arbeten. Evas grupp kom slutligen att utgöras av de två elever som gjorde en Powerpointpresentation av skolan och dess linjer. Den tredje eleven som skulle presentera ett företag hoppade av. Eleverna studerar på dekoratörslinjen där jag (Eva) undervisar i företagsekonomi med tyngdpunkt på marknadsföring. Dekoratörslinjen är en ettårig praktisktteoretisk linje där stor del av undervisningen är förlagd till praktik på företag och butiksskyltning i Leksand (bl a julskyltar eleverna åt många Leksandsföretag). Jag upplever att dekoratörseleverna generellt sett är duktiga på att både rent estetiskt och tekniskt skylta och dekorera. Jag tror att många är lite konstnärliga och har en fin känsla för utsällning/exponering. Även datorkunskap ingår i utbildningen, där eleverna får lära sig olika program som är relevanta för deras kommande yrke. Alltså ingår Power-point som en del i dataundervisningen. Undervisning i marknadsföring, presentation i Power-point samt elevernas talang och förmåga till att exponera utgjorde en bra kombination för ett lyckat arbete. Resultatet blev alltså en presentation i Powerpoint om vår skola. Bilder och text blandades på ett effektfullt sätt. Skolans exteriör, interiör, matsal, internat, profilering och naturligtvis de olika utbildningarna visades. Dekoratörslinjen fick extra utrymme, där bl a bilder på olika skyltningar lagts in. Det var eleverna som stod för själva arbetet, men vi hade kontinuerlig kontakt hela tiden. Nog får jag säga att de gjorde ett bra jobb och att de behärskar programvaran bättre än jag själv. Det var lärorikt, tyckte både de och jag. Presentationen brändes över på en CD och användes på skolans Öppet-Husdag som gick av stapeln i slutet av mars-03. Den rullade på en datorskärm och visades alltså upp för besökande. Roligt att den kom till så stor nytta! Beträffande Leifs grupp kunde vi konstatera att eleverna verkligen tände på idén att marknadsföra Dalafolkhögskolan. Själv gruvade jag mig för att våga släppa lös eleverna på ett powerpointprogram, som jag själv inte behärskade. Ni vet det där med att läraren måste vara något duktigare än eleverna! De gick igång direkt och tyckte att det var både kul och lärorikt. En viktig förutsättning: Jag kände tryggheten i att Maggan fanns tillgänglig hela tiden. Utan Maggans närvaro, tror jag inte att jag vågat dra igång någon powerpoint- Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 6

7 presentation. Nu vet jag att PowerPoint-presentationer kommer att bli ett fast inslag i min fortsatta marknadsföringsundervisning. Guns klass kom igång under höstterminen med en PowerPoint presentationen av medeltiden. Parallellt med svenskan hade de data med Margareta och de kunde använda datalektionerna under den aktuella tiden till att göra själva presentationerna. De stod själva för urval och utformning men fick hjälp med material och tips på sökvägar av Gun. Klassen var positiv till arbetet och tyckte att det var roligare än att skriva en konventionell uppsats eller rapport. Vid utvärderingen ansåg eleverna att de lärt sig mycket om PowerPoint genom om att arbeta med ett konkret projekt. Däremot skulle de göra presentationen annorlunda om de kunnat så mycket om PowerPoint som de visste när projektet var färdigt. Både eleverna och lärarna tyckte att de haft för mycket text med och inte utnyttjat tekniken på bästa sätt. Vissa bilder bestod nästan enbart av text och ersatte mer eller mindre den muntliga redovisningen. Men på det hela taget var alla nöjda. Därför blev det naturligt att klassen skulle göra samma projekt på nytt men den här gången med 1800-talets kultur och litteratur och som en helhet. Klassen har börjat arbeta i två grupper som ska samarbeta om helheten. De är positiva till arbetet och processen. Klassen och Gun arbetar tillsammans med urval, avgränsningar, källor, presentation m m. Projektet befinner sig fortfarande på planeringsstadiet så det finns inte så mycket att rapportera, men klassen kommer med all sannolikhet att göra en bättre och intressantare presentation än den första. UTVÄRDERING Lärarlaget har blivit positivt överraskat över hur lätt det är att involvera eleverna i en process av detta slag. De är i många fall bättre på tekniken än vad vi är och de ser kreativa möjligheter där vi möjligen är mer konservativa (oupplysta?). Eleverna är genomgående positiva och tar sig an projekt och löser problemen på ett snabbare och bättre sätt än när de arbetar med traditionella presentationer skriftliga och muntliga. Vi är bara i början av en process där det finns många möjligheter till utveckling. Det vi har konstaterat i arbetslaget är att för att arbeta på ett mer tematiskt och problembaserat sätt så bör man nog även förändra något i själva arbetssättet, att gå mot en mer utpräglad arbetslagskultur. Det borde vara möjligt att bygga ut arbetssättet så att eleverna arbetar mer ämnesintegrerat. Att skapa autentiska lärsituationer som gynnar lärandet, dialog, reflektion, lärande problemlösning och aktiv språkanvändning. Vi arbetar ju redan nu i arbetslag, men tidsbrist och schemaläggning gör det ibland svårt att realisera i praktiken. Folkhögskolan är ju av tradition en flexibel arbetsform, men vi ser ändå behovet av längre och mer sammanhängande schematid om vi ska arbeta med att utveckla det tematiska arbetet och tillräcklig gemensam planerings- och reflektionstid. En annan reflektion vi gjort i arbetslaget är att det skulle vara otroligt stimulerande att gå vidare med att använda datorn i det dagliga arbetet. Att ha det mesta av arbetsmaterialet liggande på en bärbar dator, att kanske ha en digital kamera (när de blir billigare), med kanon (om de blir väsentligt billigare) och kanske t o m arbeta mer på distans med konferensteknik o dyl. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 7

8 PS. Ett annat intressant konstaterande är att vi kan skicka ett gemensamt dokument mellan oss på nätet. Vi har kunnat ändra, göra tillägg, dra ifrån åt varandra. Skicka vidare för korrigering osv Vid den här tidpunkten för 2 år sedan befann jag mig i Sydamerika, men likaväl hade jag kunnat va mä och skapat en sådan här gemensam handling. Fantastiskt, eller hur..? (Leif) LITTERATUR OCH KÄLLFÖRTECKNING Artiklar: Bodil Jönsson Till en lärare ur boken Tankekraft (2001) Brombergsförlag Kjell Granström, Gunnel Colnerud Om konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete Lars Svedberg (1987) Den lärande gruppen Peter Grändefors (1996) Media och berättande Roger Säljö (1999) Informationsteknik och andra tankestöttor Roger Säljö (1999) Lärande då och nu Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 8