Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial MATERIAL TILL ASSISTENTUTBILDNING Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 ITiS Västanviks folkhögskola Gunilla Kolm Kati Peters Eva Norberg

3 Innehållsförteckning Bakgrund:... 4 Syfte:... 4 Genomförande:... 4 Projekt Projekt Resultat:... 6 Projekt 1:... 6 Projekt 2:... 6 Diskussion:...6 Litteratur:... 7 Internet:... 8 Artiklar:... 9

4 BAKGRUND: Assistentutbildningen på Västanviks folkhögskola är en yrkesutbildning på tre terminer för döva. Efter avslutad utbildning kan eleverna arbeta som ledsagare till dövblinda, personlig assistent/ elevassistent i skolan eller i brukarens hem och på gruppboende/ elevhem samt inom äldreomsorgen. När ITiS-projektet lanserades på skolan började planerna på att göra ett introduktionsmaterial om olika handikapp i syfte att kunna använda på kommande assistentutbildningar. Parallellt med enskilda specialarbeten om olika handikapp skulle friskvården lyftas fram ytterligare i ett projekt. Grunden var lagd för att köra igång. Huvudämnet på utbildningen har varit handikappkunskap. Genom blockundervisning varvat med praktik har eleverna har erhållit en bred och gedigen kunskap inom olika handikappgrupper under utbildningens gång. (Projekt 1) I utbildningen har ämnet friskvård haft ett stort utrymme, både teoretiskt och praktiskt. Detta för att ge eleverna kunskap om vikten av att vårda och bygga upp den egna hälsan då yrket kräver god fysik. Utbrändhet och skador är tyvärr vanligt förekommande. Dessutom är det viktigt att assistenten kan tillgodose brukarens behov och önskemål när det gäller t.ex. ledsagning i olika motionsaktiviteter.(projekt 2) SYFTE: Syftet med friskvårdsprojektet var att göra ett överskådligt introduktionsmaterial om ämnet. Materialet skulle ge en inblick i vad ämnet innehåller, varför, hur och samtidigt väcka en nyfikenhet hos deltagarna att vilja veta mera. Samtidigt skulle nuvarande elevgrupp få en repetition av vad de lärt sig under utbildningen. Materialet skulle bestå av så mycket bilder som möjligt med minsta möjliga textinslag, digitala bilder som sedan skulle visas i programmet Power Point. Syftet med att göra enskilda specialarbeten om olika handikapp var att fördjupa specifika kunskaper hos eleverna och stimulera dem till att ta eget ansvar för sina studier. Samtidigt som eleverna fick ökade kunskaper skulle också ett introduktionsmaterial växa fram till kommande utbildningar. GENOMFÖRANDE: Projekt 1 Augusti 2002 startade en ny grupp med blivande assistenter. I maj 2003 valde eleverna områden som de skulle göra ett skriftligt specialarbete om och utifrån textmassan sedan överföra lämpligt introduktionsmaterial till datorns Power Point-program. Dessa handikappområden valdes: a) dövblindhet b) utvecklingsstörning c) rörelsehinder d) Autism/Asperger e) Damp/ADHD f) dyslexi g) medicinska handikapp (t.ex. astma, allergi, diabetes, epilepsi )

5 Under höstterminen har eleverna jobbat att samla material via böcker och Internet. Utifrån en problemformulering tog arbetet form. Eftersom eleverna har teckenspråk som första språk och svenska som andra språk blev det intensivstudier i svenska. Allt som eleverna skrev fick de skicka via till en av lärarna för korrekturläsning, Därefter fick de tillbaka textmassan igen och fick jobba vidare. Parallellt med textkorrigering gjordes fysiska möten mellan elev och lärare där all text översattes till teckenspråk så att inga språkförbistringar skulle uppstå. Mycket tid ägnades åt att språket skulle vara korrekt både skriftligt och rätt översatt till teckenspråk. När materialet var så gott som klart började en febril period med att göra ett snyggt jobb i Power Point. Projekt 2 För att friska upp minnet och för att kunna plocka ut bitar, som vi sedan kunde använda i projektet, började vi med att repetera vad gjort under utbildningstiden, vi skrev upp allt som vi kom ihåg på tavlan sammanfattade i korta rubriker. Utifrån dessa rubriker tog vi på nytt upp faktakunskaper och praktiska tips. En intressant upptäckt var att eleverna själva kom på att de nu, efter flera praktikperioder, hade förstått vikten av god hälsa. När denna repetition var avslutat plockade vi ut ett antal huvudrubriker som vi ansåg skulle vara stommen i introduktionsmaterialet och utifrån dessa göra fördjupningar i bild och text. Dessa huvudrubriker var: Kost Motion Stress Skador Droger När vi hade kommit så här långt, gjorde vi ett manus, vi diskuterade vad som skulle ingå, hur omfattande det skulle vara och på vilket sätt vi skulle kunna förmedla detta via bilder. Vi bollade med olika idéer, diskuterade praktiska lösningar, eventuella problem som skulle kunna dyka upp och möjligheten att ev. kunna kombinera både rörliga och digitala bilder med passande text. Vi beslutade att boka en av våra datalärare för en kort genomgång av datorerna, digitalkameran och annan teknik. Vid denna genomgång visade det sig att eleverna hade mycket goda datakunskaper, vilket inte jag hade, däremot kunde jag bidra med kunskaper i ämnet friskvård, framställning av manus och införskaffandet av behövlig rekvisita. Med detta som grund gjorde vi en första arbetsfördelning, eleverna stod för tekniken och jag för innehållet. Under arbetets gång träffades vi ofta och informerade varandra, gick igenom vad vi kommit fram till, tog bort, lade till och satte upp nya mål. Allt eftersom arbetet skred fram hade vi stort utbyte av varandra.

6 RESULTAT: Projekt 1: Efter en intensiv hösttermin med mycket jobb att samla material, söka fakta, korrigera texter och till sist överföra materialet till Power Point, var det då dags för den slutliga redovisningen före jul. Eleverna var väl förberedda och hade lagt ner mycket tid på att göra en proffsig, visuell redovisning inför hela klassen och oss tre lärare som hade arbetat med ITiS. Det var en härlig känsla att sitta i klassrummet som åskådare och se det färdiga resultatet som blev så bra. Det var bara att konstatera att mål och syfte hade uppnåtts, den färdiga produkten är fullt användbar i framtiden när nya handikappområden ska introduceras på assistentutbildningen. Som lärare har våra datakunskaper utökats betydligt och uppfattningen om att datorn faktiskt fungerar som ett verktyg i undervisningen har blivit tydligare. Det är många OH-bilder som åker i papperskorgen nu och istället får datorn en större plats i klassrummet när det gäller dess användningsområde med Power Point. Projekt 2: Efter mycket ändrande av foton, text och många diskussioner blev slutprodukten som vi hade tänkt oss, ett visuellt introduktionsmaterial i ämnet friskvård för assistentutbildningen. Dessutom upptäckte vi att materialet, mycket väl, kan användas som ett undervisningsmaterial i ämnet friskvård även för andra elevgrupper. Vi lyckades inte med att kombinera rörliga och digitala bilder, som vi hade tänkt men det berodde mer på tidsbrist än brist på kunskaper. Att materialet blev så bra berodde till stor del på elevernas goda datakunskaper, ett stort intresse för friskvård, ett ge och tagande av varandras kunskaper, en positiv inställning att göra något tillsammans och en fullständig avsaknad av traditionella elev och lärarroller, vi var ett lag! Jag har lärt mig använda datorer på ett nytt sätt, grunderna i digitalfotografering och programmet Power point, vilket var mitt mål. Eleverna har fått en repetition av ämnet friskvård och sammanfattat dessa kunskaper i ett gemensamt slutarbete. DISKUSSION: Både under arbetets gång och efter avslutade projekt har vi flera gånger tänkt på några saker som vi tror är av stor vikt att tänka på vid ett arbetssätt som detta tex. Tid För att alla, både lärare och elever, ska hinna diskutera, laborera och reflextera är det av största vikt att det finns tillräckligt med tid. Inlärning sker olika snabbt hos olika personer och för att känna trygghet och tillfredställelse i det man gör måste alla få den tid de behöver.

7 Teknisk support För att det ska löpa så friktionsfritt som möjligt är det viktigt att tekniken fungerar, därför är det nödvändigt att det finns någon att tillgå när tekniken inte fungerar. Små tekniska problem behöver inte vara negativt, tvärtom så kan det finnas ett pedagogiskt värde i detta då gruppen gemensamt får försöka hitta lösningar på problemen, en kunskap i sig. Teknik För att inte all tid ska gå åt till att vänta på ledig teknisk utrustning innan man kan börja arbeta, är det viktig att det finns tillräckligt med datorer, kameror och annan teknik. Förutom detta tycker både elever och vi lärare att ITiS projektet har varit intressant och givande på flera sätt och under arbetets gång har vi upptäckt följande fördelar i att arbeta på detta sätt t.ex.: En förändring av lärar- resp. elevrollen. För döva elever sker inlärningen visuellt och genom att arbeta i och med dataprogrammet Power Point kan bild, text och teckenspråk assimileras. Detta projekt och arbetssätt har fött nya idéer tex. hur vi i arbetslaget kan använda våra nya kunskaper i andra ämnen. Genom att använda datorer i undervisningen är det lättare att individual- anpassa undervisningen. LITTERATUR: Projekt: Friskvård Kent Carlén, Matts Dahlkwist (1995) Friskvägen. Kunskapsföretaget Ulf Bohman, Per Isaksson (1989) Idrottarens energibok. SISU Idrottsböcker Idrottenshus Bertil Sonesson, Gun Sonesson (2001) Anatomi och Fysiologi. Liber Kungsörnen, Uppladdningen, hur du ökar din prestationsförmåga genom att ge kroppen rätt energi Projekt: Handikappkunskap Liv Klove, Prata med dövblinda, Handikappinstitutet, 1992 Roderick J. Macdonald, Dövblindhet en kultur på frammarch?, Rapport 1989 Lars Görtz, En ärtlig historia, 1998 Att vara dövblind, SIH, 2002

8 Om dövblinda, FSDB Kerstin E Andersson, Helen Christiensson och Cissi Johansson, Uscher Syndrom, Uppsats för 3 p i dövblindkunskap, FSDB, 1996 Lars Svensson, Lennart Cegrell, Att leva med epilepsi, Hagman, 1998 Donald Scott, Vad är epilepsi, Bonniers 1970 Johnny Ludvigsson, Sture Sjöblad, Gisela Dahlqvist, Frågor & var om diabetes hos ungdom och barn, Lic förlag 1985 Jan Östman, Ulla Ahlin, Yvonne Cronström och Stina Söderberg, Om diabetes, Råd om egen vård, ICA bokförlag 1988 Anders Nystrand, Allergi och Astma, Apoteksförlag AB 1989 Eva Rung Weeke, Astma och Allergi, ICA bokförlag 1990 Folkhälsoinstitutet, Allergiboken, Liber utbildning 1994 Alf Spångberg, Värk- reumatism och Biomedicinsk behandling, 1990 Bra Böcker, Läkarlexikon, 1981 Christopher Gillberg, Autism och Autismliknade tillstånd hos barn, ungdomar och vuxna, Natur och Kultur, 1999 Christopher Gillberg och Viviann Nordin, Autism och Autismliknade tillstånd, Riksföreningen Autism, 1994 Gunnar Kylen, Begåvning och begåvningshandikapp, Modin-Tryck AB, 1986 Kerstin Göransson, Hur förståelsen av verkligheten utvecklas, Spångbergs Tryckerier AB, 1982 Annerén/Johansson, Downs syndrom, Liber AB 1996 Raul Dammert, Funktionshinder Vad är det?, Elanders Gotab 2000 Internet:

9 Artiklar: Bodil Jönsson Till en lärare ur boken Tankekraft (2001) Brombergsförlag Kjell Granström, Gunnel Colnerud Om konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete Lars Svedberg (1987) Den lärande gruppen Peter Grändefors (1996) Media och berättande Roger Säljö (1999) Informationsteknik och andra tankestöttor Roger Säljö (1999) Lärande då och nu Björnsson Margareta (1999) IT som verktyg för elever med funktionshinder