Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.
|
|
- Henrik Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1. Engelska A online S:ta Birgittas folkhögskola Projektledare Gordon McCulloch e-postadress info@stabirgitta.com Tel Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande. 3. Projektets målgrupper/deltagare 40 vuxna kursdeltagare i S:ta Birgittas folkhögskola som är på A2 B1 nivå enligt Common European Framework of Reference: Learning, Teaching, Assessment) 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande En stor del av engelskakursen flyttade från klassrummet till webben så att deltagare kunde gör uppgifter när och var som helst. Samtidigt tåg vi material från webben och gjorde övningar med den och deltagare fick gå in själv på webben och hitta information, lösningar och hjälpmedel där. Genom att använda sociala medier kunde varje deltagare ser vad klasskamrateran gjorde och lära från varandra. Aktiviteter, metoder och teknik för flexibelt lärande 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp Först lärde vi oss hur att använda vår sociala medier plattform och sen skapade vi en liten grupp elever som hade bättre datakunskap och som kunde sprida kunskap genom att hjälpa andra deltagare och visa hur de gör i datasalen i skolan. Det blev en pågående del av projektet därför att det var nya utmaning hela tiden och det var viktigt att alla hängde med. Expertgruppen också blev större och större tills det blev ingen gräns - alla hjälpte varandra. Läraren skapade en uppgift varje vecka som kunde var relaterade till klassrumsarbete eller som fungerade som en helt fristående uppgift. Då började deltagare arbetar med denna uppgift, skapa svar och kommentera på varandra. I klassrummet tåg vi grejer som deltagare hade skrivit eller lagt upp och byggde på det på olika sätt. Ibland vi gick in till datasalen tillsammans för att lära oss om hur man kan hitta resurser på webben och använd resurser (t.ex. videoklipp, bilder, länkar) i diskussionsinlägg på sociala medier. 6. Ge en kort beskrivning av pedagogiska metoder som använts i projektet. Bland engelsklärare heter det TBL - Task Based Learning där deltagare får en uppgift på nätet och lär sig språket igenom att göra uppgiften. Sen reflekterar man i klassrummet om språket. När vi gjorde en introduktion i klassrummet, metoden var enligt modellen PPP - Present, Practise, Personalise med storsta vikt på det sista steget - personalisera. Det gjorde vi med hjälp av sociala medier.
2 7. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av pedagogiska metoder. Både PPP och TBL fungerade bra och resultat blev bättre med hjälp av sociala medier. Det var lättare för deltagare att personalisera språket på sociala medier därför att de fick mer tid att fundera och kunde använd resurser på webben för att öka sina vokabulär och presentera idéer på ett bättre sätt. TBL var lite mer riskfylld och spännande därför att man visste inte hur deltagare skulle klara uppgifter eller vad de skulle göra med uppgifterna. Det känns som att makten flyttade från läraren till deltagare på ett väldigt positivt sätt. 8. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etc.) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? Dela reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? SM folkbildning var vår plattform där vi skapade en community som var öppet för alla med folkbildningsnät konto att gå in till och titta på. Vi gjorde uppgifter tillsammans i datasalen i skolan i början för att säkerställa att alla deltagare kunde använd tekniken. Sen gjorde deltagare uppgifter i systemet när som helst - hemma, i skolan, på tåget, varje vecka under 2 terminer. Några deltagare använde mobiltelefon, några var helt beroende på datorer i skolan eller biblioteket därför att de hade ingen dator hemma. Men varje deltagare hittade en lösning. I SM folkbildning använde vi den Nyheter funktionen mest, men också Wikis och Chatt.Deltagare också flyttade mellan sin community (English A) och en annan community (English 4) där de kunde prova lite svårare uppgifter. 9. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Deltagare tyckte att det var bra att ha en system som var skyddat från resten av internet, reklamfri och som har bara de funktioner som de behöver. Några deltagare hade lite strul med SM folkbildning i Internet Explorer och fick installera Firefox istället. Det var bra därför att de lärde vad en webbläsare egentligen är. Tyvärr var Wiki funktionen i SM folkbildning inte så bra sätt att samarbete därför att den klara inte av att ha fler användare redigera den inom en kort tid. Jag hoppas att det bli bättre snart därför att den öppna en massa möjligheter. SM folkbildning har uppmuntrat deltagare att delta på ett allvarligt och ansvarsfullt sätt jämfort med andra populära plattformer och har hjälpte många deltagare att komma igång med datorer och internet. Som lärare har jag märkte en förbättring i deltagarens muntligt engelska som delvis beror på att vi har mer tid att prata i klassrummet men också att deltagare har lyckats öva med och lära språket på SM folkbildning. Självvärdering och framgångsfaktorer 10. Har ni uppnått era mål med projektet? Absolut - vårt arbete med SM folkbildning har ökat flexibilitet, engagerade deltagare, hjälpte deltagare att uppnå sina mål i engelska och ökat data- och internetkunskap, särskilt bland deltagare som hade den minsta erfarenhet med datorer i början av projektet. Men nu ser vi nya möjligheter och nya mål jämfort med i början av projektet, så jag hoppas att det blir ständiga utveckling och förbättring. 11. Vad har ni lärt av projektet? Det går bra att överföra klassiska uppgifter från böker till sociala medier. Om man glömmer bökerna och utgår ifrån vilka resurser finns på nätet och vilka kommunikationsmöjligheter finns på sociala medier, då kan en lärare skapa mycket mer lockande och stimulerande uppgifter till deltagare och deltagare själv kan påverka lärande mycket mer. Datakunskap som ett ämne är värdefullt, men deltagare med låg datakunskap kan faktiskt lär sig att använda sociala medier som en del av en annan kurs. Det är jätte viktigt att deltagare stöta varandra i det.
3 12. Hur har projektet kommit till nytta? Nu är SM folkbildning som plattform och sociala medier som pedagogiskt verktyg väldigt etablerade i S:ta Birgittas folkhögskola. Flera andra lärare har sätt hur vi har lyckats i engelska och has startat communities i andra ämne. Det är början av en process där lärare kan fundera över hur de kan integrera resurser på nätet med kursinnehåll och engagera deltagare på nya sätt. Utanför S:ta Birgittas har många lärare tittat in och sett vad vi göra och använd material från English A i sina lektioner och några har startat communities själv. 13. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? Vi var motiverade av att så många elever hade väldigt lite IT-erfarenhet i början. Att några elever hade bra IT kunskap var bra - läraren hade möjlighet att låt deltagare visa varandra vad man gör och en positiv arbetesklimat var resultaten - där det är naturligt för kursdeltagare att fråga varandra och hjälpa varandra. SM folkbildning är en ganska tryggt och enkelt system som gör att det var lätt för alla deltagare att snabbt komma igång och åtminstone skapa enklare inlägg i diskussioner. 14. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? (Positivt och negativt om t.ex. organisatoriska förutsättningar, tillgången till teknik, stödfunktioner, allmän inställning hos ledning och kollegor, deltagarnas förkunskaper och inställning, samverkan med andra organisationer, etc.) Hur vill ni gå vidare med att utveckla ert kunnande och er användning av flexibelt lärande? 15. Utvärdering Här beskriver ni vad som har utvärderats i projektet, hur ni har gjort och resultatet. Varje vecka har vi diskutterat uppgifterna på nätet och planerat nya uppgifter tillsammans, så deltagarna har haft chans att påverka och kommentera på vad vi gör. Vi har mättat deltagares engelska kunskap med hjälp av en självbedomning, lärare bedömning och samtal 4 gånger per år och under projekt perioden kan man ser en viss förbättring men tyvärr har vi inte tillräckligt många deltagare för att gör en sånna undersökning på ett mer statistiska säkert sätt. Under projekt perioden har vi gjort 2 anonyma enkäter om SM folkbildning. Efter en termin märkte vi att ett stort minoritet (c. 25% av deltagarna) ifrågasättade hela idé med lärande på webben, sociala medier, internet o.s.v. Då fick vi förklara varför vi tyckte att det var så viktigt att jobba på det här sättet och hjälpa deltagare förstår fördelar med flexibelt lärande. Samma enkäten efter 2 termin är mer positiv - 90% av deltagare svarade att de tyckte om att jobba med sociala medier. 82% vill gärna fortsätta. 16. Fortlevnad efter projekttiden Beskriv hur ni har arbetat för att projektet skall fortleva efter projekttiden. Allting som vi har skapat finns och kan återanvänds och byggas på. Vi har byggde upp kunskap bland lärare och kursdeltagare så att det blir väldigt naturligt att fortsätta. Vi har försökte att skapa intressanta och stimulerande uppgifter på sociala medier som engagera fler deltagare och motivera dem att arbetar mer in och utanför skolan med engelska. Själva English A community fortsätter därför att det är en användbart pedagogiskt verktyg. Vi ska återanvänd och utveckla uppgifter och skapa nya communities. Lärare insatts bli lägre och det ska bli mer styrd av deltagare.
4 17. Organisationens ansvar Hur tar er organisation ansvar för projektets erfarenheter, fortlevnad och arbetet med digital delaktighet? S:ta Birgittas folkhögskola investerar i IT utrustning för att stödja lärares och delatagares arbete med internet och sociala medier. Projektetet har vaknat intresse bland lärare och skolan ger tid för lärare att dela kunskap, erfarenheter, åsikter och idéer som kommer utifrån projektet så att vi kan implementera vad vi har lärt oss i andra ämne och situationer (t.ex. kommunikation i skolan, elevrådet, utvärderingar, m.m.) 18. Projektets modell Kan projektets modell och metod fortleva även inom annan verksamhet? Beskriv hur! Vår modell är ganska enkel och på många sätt väldigt traditionell - att en lärare ställa frågor och deltagare svara. Självklart är det lätt att använd samma modell i språkundervisning och andra skolämne. Sen blir läraprocessen så mycket rikare när deltagare börja ändra uppgiften och undervisa varandra, och det kan lätt hända så fort man börja använd sociala medier i undervisning. Att deltagare dela kunskap är också inte så radikalt och har varit en viktigt del av internet från början - att folk hjälpa varandra och dela. Ibland är skolmiljön ganska kompetitiv och sociala medier/flexibelt lärande uppmuntrar deltagare att samarbeta mer - precis som de göra utanför skolan! 19. Flexibelt lärande Beskriv hur ni tänker fortsätta utveckla det flexibla lärandet? Nästa steget för oss är att uppmuntra kursdeltagare att ta initiativ genom att skapa uppgifter och diskussioner själv och använd andra webbverktyg för att presentera information på mer varierande sätt och gör projektarbete tillsammans med hjälp av sociala medier. I engelska ska vi kommunicera och studera med åtminstone en skola i Sverige och en skola utomlands med hjälp av sociala medier. 20. Erfarenhetsspridning Beskriv projektets insatser för intern och extern information och erfarenhetsspridning. Engelska A online har gjort alla nyfiken i skolan. Internt hade vi en studiedag i S:ta Birgittas folkhögskola där lärare och några från styrelsen fick testa SM folkbildning och lära lite om hur man kan använd det i undervisning. Vi har också haft en studiedag om pedagogiska tänkar runt sociala medier och internet där vi tittade på olika uppgifter vår English A community och analyserade dem för att se vad fungerar bra eller inte så bra. English A på SM folkbildning är öppet och många från andra skolor har varit inne där för att se vad vi gör. Communityn har används mycket som ett exempel av vad man kan göra på SM folkbildning bland First Class lokala administratörer och bland lärare som tillhör Stockholm folkhögskolas Allmänkursnätverk. 21. Övriga kommentarer om projektet
5 Ekonomisk rapport Redovisas i relation till ursprunglig budget. 22. Kostnader Verksamhet 0 Personal Övrigt 0 Summa kostnader Intäkter Intäkter samverkansparter 0 Övriga intäkter 0 Sökandes egen insats Beviljat bidragsbelopp Summa intäkter Kommentarer till den ekonomiska rapporten 25. Denna rapport har kontrollerats och godkänts av vår firmatecknare Namn Gith Weckfelt Epost info@stabirgitta.com Tel
1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans
1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans Nyköpings Folkhögskola Projektledare Jan Altsjö e-postadress info@nykoping.fhsk.se Tel 0155-29 20 80 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Ett sätt för skolan att
Läs merFlexibelt lärande i den sociala ekonomin fhsk Organisation
Flexibelt lärande i den sociala ekonomin fhsk Organisation Sunderby folkhögskola Projektledare Anna-Carin Persson e-postadress anna-carin@sunderby.fhsk.se Tel 0920-266646, 070-2891718 vxl 0920-266600 Syfte
Läs merRöda korsets folkhögskola 2012-12-07 Rita de Castro rita.de.castro.rk@folkbildning.net 070 2693220
Webbildning Röda korsets folkhögskola 2012-12-07 Rita de Castro rita.de.castro.rk@folkbildning.net 070 2693220 2. Projektets syfte Det flexibla lärandet ger stora möjligheter för folkhögskolor, som geografiskt
Läs mer4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande
1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merFolkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation
Folkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation Studieförbundet Vuxenskolan Avdelning Internationellt Kulturcentrum Projektledare Folkbildning till synskadade och blinda invandrare
Läs merÄven de äldre vill vara med
Även de äldre vill vara med Organisation NBV Väst Projektledare Zinijad Jagurdzija e-postadress zinijad.jagurdzija@nbv.se Tel 0734-61 47 99 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Syfte är att komma åt
Läs merUppfödarutbildningen på distans stfb Organisation
Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Studiefrämjandet Småland-Gotland Projektledare Jennie Krafft e-postadress jennie.krafft@studieframjandet.se Tel 036-440 1210, 0708-162599 Syfte och deltagare
Läs merJapanska på Googleapps for education
Japanska på Googleapps for education Folkuniversitetet Region Öst 2012-12-20 Sue Sugizaki sue.sugizaki@folkuniversitetet.se 070-1697718 2. Projektets syfte Jag är lärare på Folkuniversitetet Stockholm.
Läs merAtt skapa en mobil webbplats
Att skapa en mobil webbplats Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Örebro län 2012-12-11 Jimmy Olsson jimmy.olsson@sv.se 073-5347316 2. Projektets syfte Användandet av applikationer och mobila webbplatser
Läs mer1. Från maktlöshet till egenmakt Demokrati stavas VI!
1. Från maktlöshet till egenmakt Demokrati stavas VI! ABF MittSkåne Projektledare Alejandra Pizarro Correa e-postadress alejandra.pizarro.correa@abf.se Tel 762121634 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte
Läs mer1. Publikt Entreprenörskap
1. Publikt Entreprenörskap Folkuniversitetet i Malmö Projektledare Ingemar Holm e-postadress info.malmo@folkuniversitetet.se Tel 040-691 83 00 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Syftet har varit att
Läs merIngesunds folkhögskola Hans Hellström
Bättre svenska Ingesunds folkhögskola 2012-12-27 Hans Hellström hans.hellstrom.ingesund@folkbildning.net 0703-927599 2. Projektets syfte Projektets huvudsakliga syfte var tvådelat. Dels ville vi pröva
Läs mer1. Internetkunskap på distans
1. Internetkunskap på distans Folkuniversitetet Västmanland Projektledare Leif Svensson e-postadress info.vasteras@folkuniversitetet.se Tel 021-15 36 00 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Internetkunskap
Läs merRapport från enkät Digital kompetens lärare f-6
Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2016-02-29 Vi försöker lära eleverna att arbeta med GAFE men det är ju mycket svårt då det ej finns datorer/ipads till
Läs merI Linköpings inriktningsdokument för IKT-utveckling i grundskola anges följande mål för pedagogerna: 3
IKT-plan för Rosendalsskolan, läsåret 2015-2016 1. Styrdokument och andra riktlinjer Digital kompetens är ett av de övergripande mål som nämns i LGR11: 1 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången
Läs merItis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF
Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva
Läs merProjektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola
Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merEn liten introduktion till SLI Community
En liten introduktion till SLI Community Välkommen till SLI Community! Ta dig gärna lite tid och läsa igenom den här introduktionen (många sidor, men det tar inte många minuter) så tror vi att du enklare
Läs merElevdemokrati och inflytande
Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte
Läs merSammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merEn liten introduktion till Community på GR-SLI
151112 En liten introduktion till Community på GR-SLI www.grkom.se/gr-sli 2 3 Innehåll Välkommen till Community!...4 Om Community...4 Hur du går med...4 Bekanta dig med Community...5 Händelser...5 Grupper
Läs merSammanfattning av enkäten en till en projektet
Sammanfattning av enkäten en till en projektet Tack för att ni tog er tid att svara på enkäten. Vi på 4-6 har sammanställt resultatet, och även gjort små förklaringar och svar till frågor, eller kommentarer
Läs merSlutrapport Våga med oss, december 2013
Kultur-, Fritids- och Utbildningsförvaltningen 2013-12-12 Pernilla Rydmark Internetfonden samt internetfonden@iis.se Slutrapport Våga med oss, december 2013 1. Projektbeskrivning Målgruppen för kurserna
Läs merNulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Läs merLust till förbättring Team Hjortsjöskolan.
Lust till förbättring Team Hjortsjöskolan. Teamet: Mål: Teamet består av 6 personer verksamma på Hjortsjöskolan i Vaggeryd. De som ingår i teamet är Leif Jansson (Ma/No lärare år6) Karin Jakobsson (So-lärare
Läs merMODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING
MODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING PEDAGOGISKT UPPLÄGG, ETISKA ASPEKTER OCH PRAKTISK TILLÄMPNING JÖRGEN LUNDÄLV OCH KATARINA HOLLERTZ, INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Foto: Göteborgs
Läs merHägneskolan. Läsåret 2007-2008
1 Hägneskolan Läsåret 2007-2008 2 Innehåll Hägneskolans utvecklingsområden Värdegrunden Språkutveckling Matematik Arbetsområde Grön Flagg temaområde ENERGI Handlingsplaner IT-plan Prao-plan Elevens val
Läs merElevernas trygghetsplan
Elevernas trygghetsplan Parkskolan 2015-2016 Vår guldregel Som du vill att andra ska vara mot dig, så ska du vara mot andra Planen är förnyad av rektor, personal, elever och föräldrar 2015-08-24. Innehåll
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Rånäs förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet
Läs merKvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport 2009-01-28
Kvalitetsindex Rapport 2009-01-28 Innehåll - 2009-01-28 - Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Medelpoäng, aritmetiskt medelvärde, totalt samt på respektive fråga -
Läs merKvalitetsdokument 2013/2014
Kvalitetsdokument 2013/2014 Förskolans pedagogiska idè På Grindstugan har vi påbörjat processen i att arbetar vi Reggio Emilia inspirerat Vi erbjuder en rolig, lustfylld och lärande verksamhet utifrån
Läs merKursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2
8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57
Läs merArbetsplan/Beskrivning
VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på
Läs merAVTAL 1 (6) 2 Avtalstid Avtalet gäller från och med utdelning till och med den 1 juni 2016.
AVTAL 1 (6) 2015-10-01 Avtal för användning av kommunens dator/ipad i hemmet åk 4 9 Bakgrund Alla användare i Sigtuna kommuns Skolnät ska använda all skolans IT-utrustning på ett ansvarsfullt sätt, oavsett
Läs merSkolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009
Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Utbildning
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera
Läs merSkolplan Aspero Friskolor
Skolplan Aspero Friskolor 2015-2017 Antagen av skolstyrelsen 2014-12-04! 1 av 5! Skolplanens syfte Skolplanen är Asperos styrdokument för den dagliga verksamheten för samtliga, elever och personal, vid
Läs merDen äldre, digitala resenären
Den äldre, digitala resenären Resebranschen är en av de mest växande branscherna i världen. Digitaliseringen har dock gjort att branschen förändrats mycket under de senaste åren. Många resenärer agerar
Läs merHitta kunder som frilansare
Hitta kunder som frilansare Hitta kunder som frilansare 4 Att livnära sig som frilansare, genom att ta långa- eller kortsiktiga uppdrag, är en allt vanligare arbetsform. På Billogram träffar vi många frilansare,
Läs merArbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012
2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning
Läs merMarie Andersson, IKT-centrum E-post: iktcentrum@mdh.se 2012-06-10 (Bb Learn 9.1.8) Wikis i Blackboard
Marie Andersson, IKT-centrum E-post: iktcentrum@mdh.se 2012-06-10 (Bb Learn 9.1.8) Wikis i Blackboard Innehåll Om Wiki- funktionen... 1 Skapa en Wiki... 1 Lägg till/ redigera innehåll i en Wiki... 3 Läsa/skriva
Läs merProjektmaterial. Molkoms folkhögskola
Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412
Läs merMalmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning
Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning
Läs merProjektmaterial KÄRLSJUKDOMAR. Hampnäs folkhögskola
Projektmaterial HÄLSOPROBLEM, NYINSJUKNADE I HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR Hampnäs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merSTUDIE- HANDLEDNING KOMVUX 2016-2017. Inför ansökan till Komvux KOMVUX
STUDIE- HANDLEDNING Inför ansökan till Komvux KOMVUX 2016-2017 KOMVUX Kontaktuppgifter till Lärare KOMVUX Studiehandledning 2016/17 Välkommen att studera på Komvux! På Komvux erbjuder vi många olika typer
Läs merElevguiden Samlad information från Aspero Göteborg. Gäller läsåret 12/13
Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg Gäller läsåret 12/13 Välkommen till Aspero Idrottsgymnasium! Vi på Aspero Idrottsgymnasium har som mål att göra dig till vinnare - både studiemässigt,
Läs merIT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser
IT:s ställning i skolan Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser Digital kompetens begreppet IT i skolan Begreppet Nuläge Webbstjärnan Mål Innehåll Exempel på digital kompetens
Läs merSammanfattning Rapport 2010:5. Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen, årskurs 4-6
Sammanfattning Rapport 2010:5 Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen, årskurs 4-6 3 Sammanfattning I dag ställer samhället stora krav på att samtliga medborgare kan läsa, förstå och värdera
Läs merElevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?
Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara
Läs merVerksamhetsplan. Sundby förskola och skola. Förskola/skola: Läsåret 2015/2016
Läsåret 2015/2016 Förskola/skola: Sundby förskola och skola 0 Innehållsförteckning Nulägesanalys... 2... 2... 2 Mål... 3... 3... 3 Fritids... 3 Organisation och arbetsklimat... 3 Handlingsplan... 4 Vilka
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2014/2015
Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Gislaveds särskola Vi har i år haft två klasser med särskoleelever på Gislaveds Gymnasiums nationella särskoleprogram.. Vi har två nationella program: Programmet
Läs merVerksamhetsrapport 2014-2015
Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Verksamhetsrapport 2014-2015 Aspeds skola Anna Renhult och Marcus Lech Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys 1.2 Förbättringsarbete utifrån analysen
Läs merDiskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)
Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor
Läs merDigitaliserade utbildningar
Digitaliserade utbildningar Uppdrag - Ge förslag på hur en modell för digitaliserade utbildningar kan utformas på gymnasial nivå inom GR. Modellen ska kunna användas för upplägg av både teoretiska kurser
Läs merUnderlag för systematiskt kvalitetsarbete
1(10) Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Klostergårdsskolan Ansvarig: Marita Christoffersson 1 2(10) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Befästa arbetet med UNIKUM så att det
Läs merTummen upp! Svenska ÅK 3
Tummen upp! Svenska ÅK 3 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OM BUDSKAP I EN TEXT Provlektion Följande provlektion
Läs merKvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen
Läs merAtt logga in i edwise som vårdnadshavare
Att logga in i edwise som vårdnadshavare Här kommer information om hur du loggar in som vårdnadshavare i Mörbylånga kommun Uppdaterad 2012-09-20 Skriv edwise.se i din web-läsare Du kommer till denna bild.
Läs merFörebyggande arbete mot kränkningar på nätet.
REKTORSPROGRAMMET FÖRDJUPNINGSARBETE BLOCK 5 ÖRU, MHD, HDA K3 Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet. Hur kan vi arbeta förebyggande på skolan? Katarina Fridén 2013-09-06 Innehållsförteckning 1.
Läs merLeda förändring stavas psykologi
Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar
Läs merUTBILDNINGSGUIDE FÖR FRAMGÅNGSRIK INLÄRNING
Silver Sidekicks Projekt UTBILDNINGSGUIDE FÖR FRAMGÅNGSRIK INLÄRNING Handbok för studerande 0. INNEHÅLL 0. Innehåll... 1 1. Introduktion... 2 2. Utbildnings utformning... 3 2.1. Övergripande målsättning...
Läs merAnteckningar från arbetsmöte för lärmiljöprojektet 091103 (webbmöte i Adobe Connect 13:00-14:30)
Deltog: Helena Bengtsson, Mjölby Marie Eriksson, Söderköping Anne Hederén, Länsbiblioteket Karin Hermansson, Ödeshög Inger Hollström Flis, Motala Tommy Jansson, Norrköping Anja Leiding, Åtvidaberg Sten
Läs merNettbrett i skolen Erfarenheter från Stockholm
Nettbrett i skolen Erfarenheter från Stockholm Jan Hylén Bakgrund Våren 2012 fördelades 2 285 ipads på 13 skolor Elever från 6 18 år Vissa skolor kompletterade med egna ipads Totalt ca 7 000 ipads i stadens
Läs merIT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor
Styrdokument, plan Skolstrateg 2014-02-04 Per Kornhall 08-590 976 50 Dnr SVV/2013:112 per.kornhall@upplandsvasby.se IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor Nivå: Nämndspecifikt styrdokument
Läs merKVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08
KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett?
Läs merKvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola
Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola Idala förskola består detta året av 2 grupper, 1 småbarnsgrupp 1-3 år och 1 för 4-5 åringar. S2H Förskolor har profilering Matematik, Idrott och Natur. Vi arbetar
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Hälsa
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport (fsk) Ingela Nyberg,
Läs merSv-Flex stfb Organisation
Sv-Flex stfb Organisation Studieförbundet Vuxenskolan Södra Mellansverige Projektledare Jimmy Olsson e-postadress jimmy.olsson@sv.se Tel 0735347316 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Projektets utgångspunkt
Läs merKvalitetsredovisning. Björkhagaskolan
Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merTextning av avsnitt 4, Skolverkets poddradio 2016
1 (5) Textning av avsnitt 4, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om hat på nätet. Medverkande är Johnny Lindqvist
Läs merSammanställning av 2014 års föräldramöten i skolor och på daghem
Sammanställning av 2014 års föräldramöten i skolor och på daghem Under 2014 har Barnens Internet deltagit i föräldramöten på 13 av lågstadieskolorna samt 17 av daghemmen. Här finns en sammanfattning av
Läs merÄmnesplan i Engelska
Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift
Läs merStudiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa
Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...
Läs merIKT-plan. Bosgårdsskolan 2015-2016. Upprättad 2012. Senast reviderad 2015-08-11.
IKT-plan Bosgårdsskolan 2015-2016 Upprättad 2012. Senast reviderad 2015-08-11. Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Mål... 3 Information... 3 Dokumentation... 3 Kommunikation... 3
Läs merNå Framgång på Instagram En guide till små och medelstora företag
Nå Framgång på Instagram En guide till små och medelstora företag 2014-08-10 Svenska Web Voice Annika Elgeskog www.webvoice.se +46 725 861010 presenterar Företagarens guide till framgång på Instagram.
Läs merDOKUMENTATIONSMALL. Individuell anpassning av studierna, IPS, IFS, validering
Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Elof Lindälv Godstransport (lastbil) och Fordonsförare (buss). Möte med ledning 100621 och lärare 100906 Individuell anpassning av studierna,
Läs merEn viktig mässa för alla
Gunilla Südow Mölnlycke bibliotek, Härryda kommun gunilla.sudow@harryda.se 2013 En viktig mässa för alla I dagens läge, med en snabb teknikutveckling, inte minst inom den digitala sfären, behöver vi förr
Läs merLärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Ronja. En dag får hon ett meddelande på Facebook av Lisa i klassen. Det står bara Tjockis! Ronja vill vara kompis med Lisa.
Läs merVerksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik
Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument
Läs merVad tycker du om sfi?
Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till
Läs merIt-politik Fakta i korthet
På denna sida av datorn syns inte min dövblindhet. Tala i telefon är nästintill omöjligt, men tack vare hjälpprogram på min dator kan jag kommunicera obehindrat med min omvärld på annat sätt. Citat ur
Läs merSkolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009
Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom
Läs merProjektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola
Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION Mora folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs mer2010-11-10 Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 7 Projektledare: Åsa Tegsten. Slutrapport för
Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 7 Projektledare: Åsa Tegsten Slutrapport för särskild satsning på matematikaktiviteter för elever i skolår 8 och 9 samt en inspirerande lärandemiljö med avsikt
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med
Läs merMalmö Stad Pauli gymnasium MÅL- OCH HANDLINGSPLAN FÖR PAULI GYMNASIUMS MEDIATEK 2009 2010
Malmö Stad Pauli gymnasium MÅL- OCH HANDLINGSPLAN FÖR PAULI GYMNASIUMS MEDIATEK 2009 2010 Innehållsförteckning MEDIATEKETS MÅL...3 1. Mediateket ska vara skolans informationscentrum med en stimulerande
Läs mer2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?
1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs merOm mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2
Om mig Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Manual för genomförande Länets kommuner i samverkan med Landstinget i Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.
Läs merMatris för engelska, åk 7-9
E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka innehållet i talat engelska Kan förstå det huvudsakliga genrer och uppfattar tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå det huvudsakliga genrer
Läs merSammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt
Läs merAllmän information. Just nu ges på AK Flex alla kärnämnen som krävs för grundläggande behörighet från folkhögskola:
Allmän information Allmän Kurs Flex (AK Flex) är en distanskurs med löpande antagning. Kursen löper formellt över ett läsår. Tidigare deltagare som ännu inte uppnått grundläggande behörighet, och som har
Läs merVerksamhetsplan 2016. Vimmerby lärcenter. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare
Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare Särskild utbildning för vuxna Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...
Läs mer